Elva läsarfrågor

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Inledning: alla har inte massa miljoner
2. Dagens elva frågor
3. Den vanliga brasklappen
4. Samma strategi oavsett belopp
5. Att jaga 300 procent är en säker väg att förlora
6. Att tjäna mer i vardagen slår att jaga avkastning
7. Fråga 2: aktiesparprogram hos företag
8. Risken med alla ägg i en korg
9. Rabatten är värd att utnyttja
10. Fråga 3: PPM och sjunde AP-fonden
11. Gas och broms, beroende på sikt
12. Full risk fram till 50, sen inbromsning
13. Fråga 4: kan man hinna bygga pension från 45?
14. Ränta på ränta över 30 år
15. Ett engångsjobb och sen tålamod
16. En kommande gäst: Jimmy och FIRE
17. Fråga 5: peer-to-peer-lending
18. Vad peer-to-peer faktiskt är
19. Kreditförluster och totalrisk
20. Vem lånar man egentligen ut till?
21. Factoring som ett bättre alternativ
22. Tessin och fastighetsfinansiering
23. Solceller: räkna på det själv
24. Söderläge och rätt förutsättningar
25. El i Malmö: kapacitet, inte mängd
26. Fråga 6: kaos i hinkarna och boendet
27. Att belåna boendet för att jämna ut
28. Är man ung kan man ta högre risk
29. Belåna för att investera, men känn din risktolerans
30. Fråga 7: när växla ner till räntefonder?
31. Fråga 8: vad händer om alla köper indexfonder?
32. Varför pendeln skulle svänga tillbaka
33. Indexfonder är inte den heliga graalen
34. Lysa i förhållande till de stora fonderna
35. Fråga 9: robotarna som tar över börsen
36. Varför vi har dragit oss mot indexfonder
37. Fråga 10: REITs och fastighetsfonder
38. Säljstopp och MiFID-regler
39. Fråga 11: vad finns i vår aktiva hink?
40. Onoterade bolag och private equity
41. Restgrejerna i den aktiva hinken
42. Tack och kommande avsnitt
43. Vad Patreon är
44. Tre kommande gäster

Inledning: alla har inte massa miljoner

Jan: Så nej, alla har inte massa miljoner. Det kan låta så, men så är inte fallet. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 101, och idag blir det läsarfrågor.

Caroline: Ja, det blir inget sånt konstigt med handkamera och...

Jan: Du menar avsnitt 100.

Caroline: Massa andra människor inblandade. Idag blir det ett helt vanligt frågeavsnitt.

Jan: Inget jubileumsavsnitt. Men jag tyckte ändå jubileumsavsnittet var ganska roligt. Det var roligt att göra. Men framför allt, det som var roligt, var att vi fick in 70 frågor till jubileumsavsnittet. Men vi tog en enda.

Caroline: Det var Ola som bestämde sig för att han skulle välja ut en enda ur sin tombola.

Jan: Ja, precis. Men det var jättekul. Så jag tänkte att i dagens avsnitt kommer det handla om allt från strategi när man inte har pengar versus en investeringsstrategi när man har pengar. Det kommer handla om aktiesparprogram hos företag, det var en fråga. En fråga var: har man missat tåget om man bara sparar en hundralapp i månaden eller är låginkomsttagare? Jag tänkte att vi skulle prata om peer-to-peer-utlåning, det kom en fråga om det. Sen var det solceller på taket, vad tycker vi om det?

Caroline: Ja, för det har vi ändå diskuterat. Vi är nog inte klara med den diskussionen.

Jan: Nej, precis. Sen blev det kaos i hinkarna på grund av boendet.

Caroline: Ja, det är en bra fråga. Jag har sett den och jag har tänkt att den måste vi ta upp.

Dagens elva frågor

Jan: Ja, precis. Och sen blev det: när ska man växla ner till räntefonder beroende på åldern? Vad händer om alla kör indexfonder? Och sen en följdfråga: hur förändras börsen nu när det är så mycket robotar? De sista två frågorna var: hur ställer ni er till REITs, som är fastighetsfonder? R-A-I-T-S. Nej, R-E-I-T-S, Real Estate Investment Trust heter det. Och sen, vad finns i vår aktiva hink?

Caroline: Ja, det ska vi tala om. Men vi börjar från början, va?

Jan: Ja, precis. Detta är dagens innehåll. Jag tror att vi kommer att ta, alltså detta är elva frågor. Vi har typ 60 frågor kvar här efter. Så jag tänker att vi sprider ut dem nu över de kommande veckorna, för många av frågorna är riktigt, riktigt bra. Och sen vill vi också uppskatta alla glada tillrop, alla glada uppskattningar. Jag har ju hållit en del föreläsningar. Du har varit hemma med barnen. Men jag har varit runt och hållit föreläsningar både på RikaTillsammans och en hemkunskapslärarkonferens och Volvo och andra företag. Och det är så himla roligt att höra: jag har kommit igång med mitt sparande och nu har jag gjort de här förändringarna.

Caroline: Ja, du träffar människor som kommer fram till dig och säger det.

Jan: Så jag tycker att det är så himla coolt. Vi är tacksamma för alla de fina orden och allt det stödet. Tack!

Den vanliga brasklappen

Jan: Innan vi kör igång: eftersom detta är lite som en frågespalt är det viktigt att komma ihåg att detta inte är personlig rådgivning, att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, att man bör bolla med en finansiell rådgivare innan man fattar ekonomiska beslut, såklart. Och vill man läsa hela villkoren kan man göra det på rikatillsammans.se snedstreck villkor. Så jag tänker att du kan få börja läsa första frågan, från Emil.

Caroline: Ja.

Kan det inte vara värt att ta upp att till exempel Warren Buffetts strategi är en bra strategi för att han redan har det stora kapitalet? 100 miljoner gånger 2 procent, det är ändå 2 miljoner till exempel. Inte svårt att tjäna stora pengar då. Småsparare har kanske något år som lyckas med att få 300 % avkastning men kommer ändå bara upp i 60 000. Det måste finnas tips på hur till exempel unga, studenter, ensamstående föräldrar och sådana kan ha en bättre strategi. Aktie- och fondmarknaden är en marknad som gör rika rikare. Vad säger du om detta?

Jan: Jag tycker detta är en jätteintressant fråga. Därför tog jag den först, från Emil. Den kastar ljus på ett av de vanligaste misstagen man gör. Och jag har också gjort det här misstaget i många år. Det är att tro att man ska ha en annan strategi i början av sitt sparande än vad man ska ha i slutet. Alltså att strategin ska ändras med beloppet.

Caroline: Du säger att till exempel Warren Buffett inte riktigt gör det.

Samma strategi oavsett belopp

Jan: Nej. De flesta framgångsrika strategier funkar på samma sätt oavsett om du har tusen kronor, hundratusen eller en miljon. Om vi tar Lysa som exempel, den här fondroboten som vi gillar, där har du exakt samma fördelning, exakt samma investeringar om du investerar hundra kronor, om du investerar en miljon eller om du har hundra miljoner. Strategin och investeringarna är samma.

Och det är detta som jag tror är ett vanligt misstag, för i början tycker man att i absoluta tal blir avkastningen så liten. Och med absoluta tal menar jag att man investerar 1 000 kronor, för det är det man kan investera som låginkomsttagare. När vi var studenter var det allt vi kunde investera, någon hundralapp i månaden, någon hundralapp här och där. Och då tycker man: det blir 10 %, vilket är en jättebra avkastning på årsbasis. Men 10 % på 1 000 kronor, det är 100 kronor, och det kan man både vinna och förlora. Så man tycker inte att det spelar någon roll. Och det är då man vill ha de här 100, 200, 300 procents avkastning, så att det ska bli någonting. Men det är där det blir fel, för när det ska bli någonting är det mer eller mindre som att köpa lottsedlar.

Bara här en vecka var det ju någon jag såg på hotellet på morgonen, Dagens Industri, och då tror jag att det var det här bolaget Powercell. Och så var det ett omslag.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Att Powercell hade gått upp 83 % dagen innan och småspararna älskade aktien för att det var en stor rörelse. Och det där är intressant, småspararna älskar den typen av aktier. Det är därför många älskade Fingerprint och de här som kan stiga mycket. Investerare avskyr sådana aktier, för de är helt oförutsägbara och för att man förr eller senare blir av med pengarna i dem.

Att jaga 300 procent är en säker väg att förlora

Jan: Så att leta efter de där 300 procents avkastningarna, det är en säker strategi för att bli av med sina pengar. Och det är därför jag alltid tjatar om det här med långsiktighet. Det är på lång sikt man vill ha en strategi som fungerar. Och jag håller helt med, det är skittråkigt att få ett år på de där 10 %, men om man bara sparar tillräckligt länge så blir de där 10 % till exempel 10 % på en miljon, och då har du plötsligt 100 000 kronor, och då är det inte snutet ur näsan längre, för 100 000 kronor är många månadslöner.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så jag skulle säga, och tittar man på Warren Buffett, så är min upplevelse att han har hållit samma strategi i alla år. Han gör fortfarande samma sak som han gjorde. Sen kan jag tycka att Warren Buffett är en lite orättvis jämförelse, eftersom Warren Buffett inte gör det de flesta tror att han gör. Warren Buffett köper hela bolag, och då kan du få en helt annan avkastning. Så han har inte två procents avkastning, utan det är många procents avkastning, plus att du kan styra hela bolagen. Och den tredje hemliga faktorn som de flesta inte vet med Warren Buffett, det är att han lånar pengar gratis. Och det är inte så himla svårt att köpa stora bolag och göra bra avkastning om du lånar gratis. Men det är liksom vid sidan av, jag tror inte att det var det som var poängen i frågan heller.

Men ska jag sammanfatta så tror jag jättemycket på, och all forskning stödjer det, att ha samma strategi oavsett mängden pengar, oavsett vad som händer på marknaden. Enda gången man egentligen ska ändra strategi är när målet ändras. Och vill man tjäna mycket pengar, det vet jag också, det har kommit frågor som kanske får ta ett annat avsnitt, hur har vi gjort? Ja, vi har ju haft den här indexavkastningen de senaste åren.

Caroline: Ja, och vi har inte heller förkastat de små beloppen.

Att tjäna mer i vardagen slår att jaga avkastning

Jan: Nej, vi har aldrig förkastat de små beloppen. Och då är det bättre att man skiljer på: hur kan jag tjäna mer pengar i mitt vanliga liv så att jag kan spara mer pengar? Det är en betydligt viktigare fråga. Och det är där jag tänker många gånger: löneförhandla, byta jobb, hitta ett extrajobb, sälja saker på Blocket. Att ägna sig åt det man tycker är roligt, sin hobby, och sen försöka lista ut hur man kan ta betalt för det. Det är mycket, mycket, mycket bättre än att försöka jaga de här 300 procenten eller aktierna som går upp 83 % eller något annat. För i längden är det som lottsedlar och du kan inte repetera det.

Utan låt pengarna vara. Var medveten om att det är tråkigt att spara pengar, det tar tid. Men vi ska ju alla bli äldre. Vi kommer ändå alla bli tio år äldre, så då kan man lika gärna spara pengar under tiden. Tror du att Emil kan vara nöjd?

Caroline: Ja, jag tror att Emil kan vara nöjd.

Jan: Så det är ett klassiskt misstag, att jaga höga avkastningar i början.

Caroline: Och tro att strategin förändrar sig.

Jan: Utan ha samma strategi. Och det ska vara så att ju tråkigare din strategi är, ju mer långsiktig den är, ju latare du är, ju mer passiv du är, ju mer oengagerad du är, desto mer pengar kommer du tjäna.

Ju latare du är, ju mer passiv du är, ju mer oengagerad du är, desto mer pengar kommer du tjäna.

Caroline: Halleluja!

Jan: Ja, precis. Få som kan gå igång på det där.

Caroline: Nej, men det är ju jätteskönt.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, så kan man hålla på med sina spekulationer i den fjärde hinken, som vi ska prata om sen.

Jan: I den aktiva hinken, precis. Och för den som bara lyssnar på det här: i avsnitt 99 har vi gått igenom hur det går till, hur man kommer igång med sitt sparande och all forskning som ligger bakom det jag sa precis. Bra, ska vi ta nästa fråga?

Fråga 2: aktiesparprogram hos företag

Caroline: Tar vi nästa? Nu bara hoppade jag här. Det är Kristoffer. Han frågar så här.

Någonting jag inte har hört er resonera kring är olika företags aktiesparprogram. Exempelvis, om du är anställd på ett företag som Skanska, så får du en aktie gratis för var fjärde aktie du köper. Nackdelen är att du låser in din investering under en period.

Caroline: Jag känner faktiskt inte till så mycket om det här med aktiesparprogram hos företag.

Jan: Jo, på vissa större företag är det ganska vanligt.

Caroline: Alltså att man som anställd kan köpa aktier.

Jan: Man blir liksom...

Caroline: ...lite mer insyltad.

Jan: Ja, men precis. Så är det. Det är ett sätt för företagen att skapa en gemensam bonus. Om alla lyckas så lyckas företaget, och om företaget lyckas så lyckas de anställda. Det är ett sätt, det är ett incitamentsprogram. Och som incitamentsprogram är de här ofta subventionerade.

Caroline: Just på det viset kanske, att man får en gratis aktie för var fjärde man köper.

Jan: Precis, men å andra sidan kommer det ofta med villkor. Du får inte sälja dem på två år, eller tre år, eller fem år, eller vad det nu kan vara. Ibland är det aktier, ibland är det optioner. Det generella rådet är att det är bra. Men risken är att man har alla ägg i en korg. Så jag tror att det är extra viktigt i en sån här situation att man har någonting annat.

Caroline: Ja, det utgår ju ifrån att man inte bara sätter alla sina pengar i aktiesparprogrammet.

Risken med alla ägg i en korg

Jan: Absolut. Men det är rätt vanligt. Ta Ericsson för 15 år sedan, i slutet av IT-bubblan. Då fick man de här optionsprogrammen. Folk hade hela sin pension och lånade pengar på huset och köpte i de här optionsprogrammen. Så jag skulle nog...

Caroline: Bra poäng där, att man inte skulle hålla alla sina pengar i detta.

Jan: Nej, utan även om det kanske ses som illojalt så hade jag växlat in det mot en indexfond så fort jag hade kunnat, så att man sprider det.

Caroline: Hur menar du med att växla in det till en indexfond?

Jan: Jag köper, jag får en aktie varje månad, och sen måste jag hålla dem i 24 månader innan jag kan sälja av dem. Då hade jag köpt varje månad och sålt varje månad efter de 24 månaderna. Så att jag hela tiden hade sålt av de här för att kunna sprida det till en indexfond.

Caroline: Tills jag är nöjd med förhållandet mellan mina aktier i aktiesparprogrammet och...

Jan: Ja, precis.

Caroline: Okej, du tänker så. För jag tyckte det lät så konstigt, att jag köper dem och sen säljer jag av dem.

Jan: Ja, men jag tänker att det blir som rullande. Den i januari kan jag inte sälja förrän i december året efter. Men har det sen gått två år, då kan jag sälja januariaktien och köpa en ny januariaktie. Det beror på hur de är utformade. Men poängen är att inte ha för mycket pengar i det i förhållande till sin ekonomi, utan att sprida det. Och så ställer man sig frågan: hade jag velat äga den aktien om jag inte jobbade kvar på företaget längre? Och är svaret på den frågan nej, då ska du inte äga den långsiktigt. Men då kan man utnyttja den här fördelen med att man får en gratis.

Rabatten är värd att utnyttja

Caroline: Ja, och vi kanske också ska säga det. Jag har suttit och tänkt: varför ska jag inte köpa, om jag sedan ska sälja? Men det handlar ju om att man får ett bättre pris, och jag vet att jag kommer kunna sälja aktien till ett högre pris.

Jan: Det vet du inte, för aktiekursen kan ju gå ner.

Caroline: Jo, men med sådana stora företag...

Jan: ...kan den också gå ner. Så nej, det är ingen klockren grej. Grejen är att du köper någonting utan att veta någonting, bara för att spekulera. Om man får var fjärde aktie gratis, så betyder det att du köper aktien med 25 % rabatt. Och den rabatten bör man och kan man utnyttja, men man bör inte vara naiv.

Caroline: All right, då går vi vidare.

Jan: Är det någon läsare som har en annan åsikt så får ni gärna kommentera. Jag kan tänka mig att andra har åsikter om detta. Ska vi ta nästa fråga?

Fråga 3: PPM och sjunde AP-fonden

Caroline: Vi går till PPM då. Harry undrar gärna lite om PPM.

Sjunde AP-fonden ändrar ju skepnad vid 55 år och går över till mer räntor fram tills 80 år. Att i 25 år stegvis minska avkastningen borde ju ge en magrare ålderdom. Dessutom lockar man med att lägga allt i traditionellt sparande som ger ännu sämre tillväxt.

Jan: För det första brukar jag säga att den bästa fonden man kan ha i PPM, det är den sjunde AP-fonden, alltså SÅFA-alternativet. Det här valet, alternativet som man får av staten om man inte har gjort något val. Och det har utklassat majoriteten av de andra spararna. Jag tror att jag såg någon siffra att 2018 eller 2017 var avkastningen i SÅFA 9,1 % medan de vanliga spararna hade typ 6,6 %. Så det är en jättestor skillnad, och särskilt ränta på ränta över lång tid. Så det är liksom: är det ett råd jag nästan alltid kan ge utan att känna mig osäker, så är det statens icke-valsalternativ.

Jag tycker, och det är precis som Harry säger, att fram tills man är 55 är det aktier fullt ut, och det med belåning. Och det går i linje med forskningen som säger att man ska ha hög risk när man är ung och sen lägre risk när man blir äldre. Så jag tycker inte att detta är ett fel i sjunde AP. It's not a bug, it's a feature. Det är så det ska vara. Och är man rädd för en magrare ålderdom, då tror jag att man behöver komplettera med ett annat sparande.

Gas och broms, beroende på sikt

Jan: För vad som händer där, varför man skiftar ner till räntor, det är ju det här med gas och broms på bilen som vi alltid pratar om. När du blir äldre behöver du pengar med kortare sikt. Det är därför jag brukar säga, som med Freja, vår dotter som är åtta: ett sparande till henne kan ju ha 90 % aktier utan problem, för det är ingen skillnad för henne. Skillnaden är väldigt liten om hon får pengar när hon är 18 eller när hon är 22.

Medan det är stor skillnad till exempel för min mamma, som är 67 och ska gå i pension, om hon får pengar när hon är 67 eller när hon är 71. Det är mycket större relativ skillnad, trots att det bara är fyra år, för att jobba fyra år extra när man har tänkt gå i pension, det är ju en evighet jämfört med att vara 18 och fylla 22. Därför måste risken vara betydligt lägre i ett sparande för min mamma i förhållande till vår dotter som är åtta.

Och det är därför jag ibland brukar säga den här tumregeln att ha lika stor andel i räntefonder som man är år gammal. Så är jag 37 år gammal, då ska jag ha 37 % i räntefonder. Det är en klassisk tumregel som vi har kört ända fram till avsnittet med Paolo Sodini, professor från Handelshögskolan, som lite sågade den.

Caroline: Som råkade din värld lite.

Jan: Som råkade min värld lite. Där han var: det är en jättebra tumregel, men först efter att man är 50. Och det hänger ihop också.

Caroline: Vänta, vad var nu tumregeln fram till smärs?

Full risk fram till 50, sen inbromsning

Jan: Jag sa innan att tumregeln är lika stor andel i räntefonder som du är år gammal. Så när du har till exempel din fondrobot Lysa, och jag är 37, då ställer jag in på 37 % räntor och resten i aktier. Men då säger han, och flera andra, att det är för låg risk, att du ska ha en högre risk fram tills du fyller 50. Och i stället för att man linjärt minskar risken över tid, så säger han: full risk, alltså full gas, fram tills du är 50, och sen gör man en ganska drastisk inbromsning. Precis så som sjunde AP-fonden gör. Så jag tycker inte att detta är fel. Jag tycker tvärtom att det är rätt. Jag tycker att man behöver kompensera, ungefär som i en av de förra frågorna, kompensera inte genom att leta efter högre avkastning, utan kompensera genom att göra någonting annat.

Caroline: Men AP-fonden, sa du att de gör det drastiskt?

Jan: Ja.

Caroline: Vad har de fått det ifrån? Är det forskningen?

Jan: Ja, forskningen är ganska tydlig på det där. Man räknar på hur många år det är tills du behöver använda pengarna. Sen är det ju så att han känner: jag har annat sparande och behöver inte mina PPM-pengar de första 15 åren. Ja, då kan man byta bort från sjunde AP-fonden SÅFA, alltså från icke-valet, till att bara ha sjunde AP-fonden så att man bara har aktieandelen. Och då kan du dra den till 100 %. Så du kan liksom kringgå deras inställning. Det är bara när du har SÅFA-inställningen som den minskar till räntefonder. Sen kan du ställa in det hur du vill. Tror du att det var ett svar?

Caroline: Jag tror att Harry gillar svaret.

Jan: Det vet vi inte, men jag tror att det var ett svar.

Caroline: Jag tror han gillar det.

Jan: Det var bra. Hör gärna av dig, Harry. Bra, ska vi gå vidare?

Fråga 4: kan man hinna bygga pension från 45?

Caroline: Vi går vidare. Någon som kallar sig Berg skriver så här.

Jag har precis börjat intressera mig för min ekonomi. Jag är 45 år, låginkomsttagare med hus, barn och familj. Har sparat några hundralappar i månaden i alla år. Tycker det handlar mycket om alla miljoner som alla ska investera på olika sätt. Då förstår jag att det är spännande att investera. Men nu har jag missat det bästa tåget och det gäller att komma med på nästa. Hur ska vi som inte har så mycket tänka? Går det att hinna bygga en okej pension på dessa år? Hur, och vad är i så fall viktigast? Eller åtminstone viktigt?

Jan: Jag älskar den här frågan.

Caroline: Ja, varför gör du det då?

Jan: Jo, och jag är ledsen om det har framstått som att alla har miljoner. För så är det inte. Tittar vi på siffror från Statistiska centralbyrån så är det så här: var femte person har inte råd med en oförutsedd utgift på 10 000 kronor utan att ta lån. Det betyder att om man är på en fest med 20 personer, så är det fyra personer som inte har 10 000 kronor. Halva Sveriges befolkning, alltså nästan, jag tror att det är mellan 44 och 50 procent, har inte 50 000 kronor i finansiella tillgångar.

Caroline: Så alla har inte en massa miljoner?

Jan: Nej, vi har högre skuldsättning i Sverige bland de privata hushållen än vi någonsin har haft. Jag var och lyssnade på ett Swedbank-möte om just det där. Så nej, alla har inte massa miljoner. Det är bara att det kan låta så, men så är inte fallet. Med det sagt: det andra var att jag är 45 år gammal, kan man hinna spara ihop en pension? Absolut.

Caroline: Ja, för det är ändå ett par år.

Ränta på ränta över 30 år

Jan: Ja, gud ja. Tumregeln som jag brukar tänka på med ränta på ränta är att om vi utgår från 8 % avkastning, som är det genomsnitt börsen gör per år, alltså att man har till exempel en Lysa-robot eller en pension under AP-fonden eller någonting med hög aktieandel, så dubblas pengarna på 10 år, på 20 år femdubblas de. Och den här personen, kan jag inte, har 30 år, alltså till 75, för medellivslängden är över 80. Och på 30 år tiodubblas de. Så allt sparande som Berg gör nu kommer att tiodubblas med stor sannolikhet till 70-årsdagen. Så absolut, det är aldrig för sent att börja.

Och sen det andra som jag också skulle säga, det är att det är en myt att tåget går. Grejen är...

Caroline: ...att tågen går hela tiden.

Jan: Ja, jag skulle säga så här: det är aldrig för sent att börja. Ju tidigare man kan börja, desto bättre. Och jag skulle säga att det står alltid ett tåg i stationen. Men när man lyssnar på många andra som har, åh, man skulle köpt, som vi sa innan den där Powercell förra veckan...

Caroline: Ja, det känns ju alltid som att man är sen i någonting om man har de glasögonen på sig.

Jan: Ja, och det är därför jag säger: nej, det är det inte. En indexfond kan du köpa idag. Du kan bli kund på en fondrobot idag. Du kan börja ändra i din PPM idag. Du kan lägga undan hundralappar eller prata med din arbetsgivare om tjänstepensionen idag.

Caroline: Det är ju inte så mycket att tänka på, eller fundera på när nästa chans kommer. Det är det som är så himla skönt, att man kan bara göra det nu på en gång.

Ett engångsjobb och sen tålamod

Jan: Och det coolaste av allt är att det är ett engångsjobb. Det var därför jag skrev det i rubriken på det här avsnitt 99, kom igång på en timme. Det tar mindre än en timme att komma igång med det här sparandet. Sen handlar det om att ha tålamod. Att tjäna pengar är som att se målarfärg torka. Det är som att se gräs växa. Det ska vara tråkigt.

Och en hundralapp gör stor skillnad också. Jag pratade med en kille som var typ 20 och faktiskt intresserade sig. Han sa att för honom startade det när han insåg att han med en hundralapp i månaden kunde bli miljonär. Han sa: visst, det kommer att ta tills jag går i pension, det kommer ta typ 50 år att spara en hundralapp till en miljon, men det går. Kan man spara mer än en hundralapp, då går det fortare och fortare. Så återigen, det är där löneförhandla, försök spara en tiondel av dina inkomster, sälj grejer på Blocket. Försök hitta andra sätt att öka dina inkomster. Vi kommer att prata om det, för jag känner att vi har återkommit till det här många gånger nu, men vi har inte kommit med så många förslag kring vad man kan göra.

Caroline: Men även det som jag tänker, det är: alla har inte massa miljoner, men så finns det en del som faktiskt är väldigt duktiga på det där med löneförhandling och att lägga undan och tänka på framtiden. Och de är väldigt inspirerande, de personerna, tycker jag. Som vi har sagt, man ska inte förakta de små rännilarna av pengar som man kan lägga undan.

Jan: Det är som, många bäckar små blir till sist en stor å, eller vad det är man säger. Jag är så dålig på det här.

Caroline: Jag brukar aldrig höra slutet, man säger bara "många bäckar små".

Jan: Ja, men jag tror att det blir till slut en stor å.

En kommande gäst: Jimmy och FIRE

Caroline: Jo, men...

Jan: En av våra kommande gäster, det var inte ens som jag har sagt till dig, men vi har bokat in Jimmy Astilion på YouTube, som brukar kommentera. Det var han som skrev den här repliken på FIRE-avsnittet. Han är extremt duktig på att spara, få pengar att räcka.

Caroline: Är han FIRE?

Jan: Ja, han är en stor FIRE-entusiast.

Caroline: Ja, men det kommer bli jättekul avsnitt med honom.

Jan: Så jag säger att det blir nu någon gång i juni, tror jag, som det kommer. För han berättade liksom: ja, och sen så gör jag det här. Och hans resa är att han skriver böcker, han skriver fantasy för att han tycker att det är det roligaste som finns.

Caroline: Ja, det är klart.

Jan: Och sen tar han något jobb som verkligen inte är välbetalt. Det var till och med när han skulle boka resa, hade jag bokat samma resa hade den blivit dubbelt så dyr, då hade han trick för hur man fick en billig SJ-resa från Stockholm.

Caroline: Ja, men det kommer bli jätteinspirerande och roligt att höra om faktiskt.

Jan: Och har du som lyssnar frågor till Jimmy, läs gärna den här repliken han skrev på vårt FIRE-avsnitt. Skicka in kommentarer, så kommer vi ta de frågorna när Jimmy kommer. Så det tror jag blir jättekul. Ska vi ta nästa fråga?

Fråga 5: peer-to-peer-lending

Caroline: Ja, då är det Hans G som skriver så här.

Jag skulle vilja att ni ger era tankar angående peer-to-peer-lending, typ Lendify etc. Vad anser ni om det? I vilken hink hör det hemma? Ni har ju själva negativ erfarenhet av detta. Betyder det att ni har lagt ner denna sparform helt? Min fru och jag har satsat en del pengar i detta och därav frågorna.

Jan: Jag tänker så här. Han har ju helt rätt i att vi blev brända av det här. Vi hade ju TrustBuddy för många år sedan.

Caroline: Men var det inte en inbördes grej som hände där?

Jan: Nej, men det var lureri.

Caroline: Gör du det?

Jan: Jag menar, jag vill bara säga det lite fint så. Nej, men det var kriminellt. Pengarna försvann. Du och vi blev av med typ 150 000 kronor i det där. Och sen fick man tillbaka kanske 10 % av det där. Men det var jobbigt. Sen är det ju också så här, man ska inte dra alla över en kam. Jag har träffat Ludvig Pettersson som är grundare och vd för SaveLend. Och jag har jättestort förtroende för honom och hur han har byggt sitt företag med transparens och årsredovisningar och svarar på alla frågor på Flashback. Han är jätteduktig kring det här.

Caroline: Svarar på frågor på Flashback?

Jan: Ja, han har som strategi, vi tror att man som strategi ska ha den bästa kundservicen. Och då behöver man vara där ens kunder är. Jag vet inte om han gör det fortfarande, men i början när de startade upp svarade han på allt på Flashback. Det tycker jag är ganska kul.

Caroline: Ja, absolut.

Vad peer-to-peer faktiskt är

Jan: Så jag är i grunden neutral. Jag tycker inte att peer-to-peer-lending är jättebra, och den stora anledningen är att jag...

Caroline: Kan du inte berätta vad det är?

Jan: Jo, men peer-to-peer, det är så att i stället för att man lånar pengar från en bank, så lånar jag pengar från dig till exempel. Så vad de här plattformarna, som Lendify och SaveLend, gör, det är att de tar folk med pengar och så kopplar de ihop dem med människor som behöver pengar, och så matchar de lånen. Och så tar jag tusen kronor och lånar ut de tusen kronorna kanske till hundra olika personer, tio kronor åt gången. Och sen får jag en avkastning på mellan 8 och 10 %.

Om jag ska ta det positiva, så är det att avkastningen är ganska hög. Avkastningen är ganska trygg, för vi är ju vana i Sverige att man betalar av på sina skulder och sina räntor. Det positiva är också att avkastningen är okorrelerad med börsen. Börsen kan gå upp, börsen kan gå ner, men det är lån, så du kommer få den här räntan. Det är väl det positiva.

Det negativa, som jag kan uppleva, är att det är en alternativ investering. Så även om jag vet att Ludvig kommer att protestera om jag säger det här, så kan du teoretiskt förlora allt.

Caroline: Men står inte plattformen för någon slags säkerhet?

Jan: Nej, de är ju inte inblandade i transaktionen. De bara förmedlar. De är låneförmedlare.

Caroline: Men om den som har lånat inte betalar tillbaka?

Kreditförluster och totalrisk

Jan: Då får du ju inte pengarna. Och det är därför man pratar om kreditförluster. Sen är de här bolagen duktiga på att hålla kreditförlusterna nere, så de kanske är 2, 3, 4, 5 procent. Men det kan ändå hända. Det hände ju med TrustBuddy. Alltså, obviously.

Caroline: Jo, men där var det en annan grej inom spelen.

Jan: Absolut. Men det kommer ändå inte hända med till exempel... Och det är det som är unikt för alternativa investeringar, allt i den aktiva hinken. Allt i den aktiva hinken kan bli värt noll. Men med en inte obefintlig sannolikhet. Det är det som är problemet med Trine, då händer det med Trines projekt. Risken i Better Globe är att du förlorar allt. Medan i en enskild aktie kan du också, går aktien, går företaget i konkurs, förlorar du allt. Så det är liksom binärt. På det sättet är det en investering där den totala risken är att du förlorar allt.

Sen kan man teoretiskt hävda det med en indexfond också, eller till exempel Lysa som fondrobot. Men då ska tusentals företag gå i konkurs samtidigt. Lysa har ju 6 000 företag.

Caroline: Ja, då är det något annat som händer.

Jan: Ja, då är det typ världskriget eller någonting annat. Så det är väl det första jag säger.

Vem lånar man egentligen ut till?

Jan: Det andra, som skaver lite för mig, vi har lagt ett antal tusen i SaveLend så jag ska inte fria mig själv här, det är att man lånar ut pengar till människor som inte får lån någon annanstans. Hade de fått lån någon annanstans, så hade de hellre tagit det än när det går till de här lite dyrare räntorna.

Caroline: Ja, precis, jag håller med om det. Men det är väl också att man gör smålån, så då går man inte till banken, för där gör man inte ett litet lån på 10 000.

Jan: Ja, det är det de säger, många av de här plattformarna, att vi är ett bättre alternativ än sms-lånen. Okej, det är åt det hållet ändå. Jag vill inte kalla dem för sms-lån, men det är konsumentkredit, det är korta krediter och det är höga räntor. Annars hade vi inte fått 10 %. Det säger sig självt.

Caroline: Så det finns en risk i det också, menar du?

Jan: Ja, eller en risk, men man behöver liksom: är det vad jag vill att mina pengar ska bidra till? Till exempel med Trine är det ju en jättestor fördel att det är people, profit, planet. Här blir det ungefär lite motsatsen.

Caroline: Ja, det är det ju verkligen.

Factoring som ett bättre alternativ

Jan: Men så ska jag säga, till exempel om SaveLend. Jag kan inte så mycket om Lendify, så jag pratar om SaveLend. Vi har tidigare haft ett samarbete med SaveLend, men jag tror inte ens vår sponsrade länk funkar längre. Men i alla fall, vad SaveLend har gjort nu är att de gör factoring. De lånar ut pengar till företag. För företag är det ju så att när du fakturerar vissa stora svenska företag, så får du inte pengarna förrän efter 60 dagar eller 90 dagar på utfört arbete. Men du behöver betala lön i slutet av månaden.

Caroline: Ja, man har ändå utgifter.

Jan: Ja, och du vet ju att du kommer få in pengarna. Då säljer man fakturorna, så får man in pengarna tidigare. Och då är det rätt vanligt att man säljer för 1 % till exempel. Och säljer du en 30-dagarsfaktura för 1 %, säg att fakturan är på 100 000, då säger SaveLend: vet du vad, du kan få 99 000, men du kan få dem idag. Du behöver inte vänta i 30 dagar. Och då är 1 % rätt rimligt för företaget. Men 1 % per månad är ju 12 % på årsbasis. Så factoring har jag inga problem med att låna ut pengar via de här plattformarna. Nu vet jag inte om Lendify har det, men jag vet att SaveLend har det, och det tycker jag är schysst. Och sen vet jag inte om man kan styra så att man bara finansierar factoring eller om man finansierar konsumentkredit.

Så det är så jag tänker. Sammanfattningsvis: jag är neutral till investeringen, men jag är jättenoga med att det är en alternativ investering. Det är inte en investering för buffertinken, det är inte en investering för mellanrisken eller den passiva hinken. Det är en alternativ investering för den aktiva lekhinken och ska behandlas därefter. Det vill säga att man ska inte ha för mycket pengar i det. Det var mitt lilla brandtal om peer-to-peer. Känns det förståeligt?

Caroline: Jaja. Jag kan säga att jag inte är sugen på peer-to-peer. Jag förstår att andra är det, men jag känner generellt att det är för stor risk för att jag ska tycka att det är spännande.

Tessin och fastighetsfinansiering

Jan: Sen finns det ju andra sådana som vi har haft samarbete med, Tessin, där man finansierar fastighetsprojekt. Där är räntorna också något högre, men där handlar det om att bankerna inte lånar ut. Och då går det till exempel till bryggfinansiering, eller man finansierar fastighetsprojekt och sånt. Så återigen, det kan höra hemma i en riskspridd portfölj, för att det inte är börskorrelerat. Det är ett sätt att få avkastning även i dåliga perioder på börsen. Men det är hög risk. Och går ett projekt åt skogen, då kan man förlora mycket pengar. Så ja, aktiva hinken. Ska vi ta nästa?

Caroline: Yes, då handlar det om solceller. Louise skriver så här.

Jag skulle vilja veta lite mer om hur ni ser på att investera i solceller på villans tak. Avkastning i form av lägre kostnad för köpt el samt intäkter för att sälja el, det verkar vara bra avkastning. När investeringen är avbetald finns många år med vinst. Är detta en bra investering? I vilken hink skulle denna investering ingå?

Jan: Jättebra fråga. Jag skulle generellt säga, jag gillar solceller. Det går i linje med det vi säger om klimat. Det är ofta en direktavkastning på kanske 8 %.

Caroline: Vad betyder det med direktavkastning?

Jan: Att du tjänar, säg att jag har...

Caroline: Du sätter upp dem och sen...

Solceller: räkna på det själv

Jan: Ja, precis. Och kostnaden, besparingen, motsvarar som att jag sparar 8 000 kronor. Så på 100 000 kronor sparar jag 8 000. Och det är som att investera till 8 procents avkastning. Du ser frågande ut.

Caroline: Jag måste tänka så.

Jan: Vi kan ta ett exempel, vi tog in en offert på vårt hus. Det skulle kosta typ 100 000 kronor att sätta upp. Och så sa han: ja, och ni kommer att producera el i den utsträckningen att ni kommer att få 8 000 kronor mindre på elräkningen varje gång.

Caroline: Ja, det var så jag tänkte.

Jan: Ja, så det betyder att avkastningen på de 100 000 kronorna är 8 procent. Efter tolv år är det hemräknat, och efter tolv år är allt fram till 25 år, som är livslängden, ren vinst.

Caroline: Precis.

Jan: Så på det sättet är det en ekonomiskt bra affär. Jag skulle säga att det är svårt att placera i någon hink, för man kan inte omvandla det till någonting. Men mellanrisken är väl det mest möjliga. Sen tror jag också att fyrahinkarsprincipen, det är avsnitt 47, inte är svaret på allt. Det är en metafor. Det är en modell att tänka i. Och allt passar inte riktigt in.

Sen skulle jag dock säga att vi inte har solceller på vårt hus. För det visade sig att vår granne har ett stort träd som skymmer 30 % av vårt tak. Så då blev plötsligt effekten mindre. Sen pratar vi med en kompis som har lagt mycket solpaneler på kommersiella fastigheter. Det är bra ur ett klimatperspektiv. Men ekonomiskt måste man ta hänsyn till att det alltid säljs in som att det är underhållsfritt. Men inget är underhållsfritt i 25 år. Och behöver man skicka upp någon som ska laga eller byta en sån här omvandlare, byta en sån här optimerarenhet, så kan det lätt äta upp ett par års vinst. Så det är ju inte liksom...

Caroline: Men gör inte det egentligen för pengarnas skull kanske då?

Söderläge och rätt förutsättningar

Jan: Nej, om man inte har ett fantastiskt söderläge och ett stort tak. När vi tittade på en kommersiell fastighet där jag satt i styrelsen för ett fastighetsbolag, där var det ju superlönsamt. Taket var stort, det var söderläge. Det var ju perfekt. Men på ens eget tak bör man räkna.

Caroline: Ja.

Jan: Så jag har inte så mycket mer att säga om det. Men sådana bra grejer behöver vi. Jag såg, alltså jag följer ju inte nyheter, det slutade jag med efter avsnitt 94, där jag bara var trött. Men sen är det så att ibland tränger sig nyheterna på. Man kan liksom inte hålla det ute. Och senast hörde jag att Per Bolund, som är språkrör för Miljöpartiet, han har förstås varit med i podden.

Caroline: Ja, men då sa han att han inte ville bli språkrör.

Jan: Klassisk politiker. Men att alla nya hus som byggs måste ha solceller på taket. Att det ska bli lag på det. Sen kan man ha åsikter om huruvida det är bra.

Caroline: Men i Malmö har vi brist på el snart.

El i Malmö: kapacitet, inte mängd

Jan: Nej, vi har inte brist på el. Vi har en kapacitetsbegränsning i ledningen in till Malmö. Till exempel ville man bygga två spår till mellan Malmö och Lund, men det går inte, för vi kommer inte kunna föra över så mycket el att det räcker till de här tågen också. Så i Malmö har man stora problem, men det är överföringsbrist. Det är inte brist på el.

Caroline: Det är inte mängden el. Men det skulle ändå vara bra för Malmö som stad om fler skaffade sig egen el.

Jan: Malmö stad gör jättemycket satsningar på det. Jag känner en som är chef på miljöförvaltningen, och de säger: vi måste göra det, inte bara för klimatet, vi får inte runt det annars.

Caroline: Där ser man. Ska vi ta nästa? Ja, kaos i hinkarna.

Jan: Ja.

Caroline: Nu så. Ja, nu vet jag inte vem det är som har skrivit den här.

Jan: Han eller hon kallar sig för Hinkkaos.

Caroline: Bra, bra.

Fråga 6: kaos i hinkarna och boendet

Caroline:

Jag har svårt att förstå hur man ska tänka med hinkarna och lägenheten. Jag har en lägenhet värd cirka 2,2 miljoner och ett lån på den på cirka 1,1 miljon. Min buffertink är cirka 100 000 kronor och då blir värdet på mellanriskinken 500 000–700 000 kronor. Ska jag räkna in hela lägenhetens värde minus lånet i den hinken? Jag kommer alltså inte ha något mer i den hinken än de pengarna som är bundna till lägenheten. Det är frågan då. Hur ska jag tänka med de 400 000–600 000 som inte får plats i den hinken? Var hamnar de? De pengarna är ju också bundna i lägenheten och går därför inte att investera i fonder. När jag förstod att boendet skulle räknas med i hinkarna blev det plötsligt svårt med hinkarna, från att ha varit enkelt.

Jan: Det var mycket siffror där. Men jag kan försöka förklara hur jag tänker. Återigen, det är kanske någon läsare som har en bättre idé. Det här är work in progress, och återigen, det är en modell. Alla modeller har begränsningar. Det här är en av begränsningarna.

Ett sätt, som jag vet att vissa läsare gör, är att de skippar boendet. De tar inte med boendet i hinkarna. Och så är det färdiglöst, och så har man bättre ekonomi än vad hinkarna visar. Fine. Andra läsare, som till exempel i det här fallet... Det är så svårt att säga någonting kring vad som är rätt, så jag bara resonerar.

Att belåna boendet för att jämna ut

Jan: I det här fallet, om bostaden är värd 2,2 och man har ett lån på 1,1, betyder det att övervärdet är 1,1. Så det betyder att mellanriskinken är 1,1 miljoner, men den ska egentligen bara vara 700 000. Vilket då är ett problem. Det problemet skulle man kunna lösa genom att belåna lägenheten. Särskilt om man är ung och har ett bra jobb och bra ekonomi. Då skulle man kunna belåna lägenheten och investera de pengarna. Det är ett sätt att göra det. Det är ju inte alla som köper en lägenhet för 2,2 miljoner med 50 procents belåning, tvärtom har ju de flesta 80 procents belåning. Så det är ett sätt att lösa det.

Ett annat sätt att lösa det är att säga: ja, men mellanriskinken är vårt boende, och sen gör man allt sparande i den passiva hinken. Så man har inga kontanter i mellanriskinken. Men då kan man säga: hur fyller man på buffertinken? Ja, då skulle man kunna fylla på buffertinken genom att låna upp hundratusen på lägenheten. Om man har behövt ta ut de där hundra tusen kronorna. Så det här är lite olika sätt att tänka.

Caroline: Jag har glappat lite. Hur mycket säger vi ska vara i mellanriskinken nu?

Jan: 5–7 gånger buffertinken.

Caroline: Ja, så var det.

Är man ung kan man ta högre risk

Jan: Så det är så läsarna resonerar. Sen kan man återigen, nu har vi alltid en preferens för lågrisk, safe. Men är man en ung person, och ung i det här fallet är faktiskt under 50, för då är vi tillbaka på den där: jag kommer att ha full karriär fram tills jag är 50, sen en drastisk risksänkning. Då kan man också argumentera för att är man under 50, då ska man inte ha någon mellanriskink. Har man jobb och man klarar sig och man har sin buffertink och man kan fylla på buffertinken från sin lön, ja, då ska man ha så hög risk och så hög avkastning som möjligt, och då ska man köra den passiva hinken.

Det är ett sätt, men å andra sidan sover man då dåligt på natten, för man tappar 50 % i den passiva hinken, vilket kan hända på 12 månader, och då bör man ha mer i mellanriskinken.

Caroline: Så det beror mycket på ens kynne, helt enkelt.

Jan: Ja, precis. Men grundregeln är: är man ung, har man mer än tio års sparhorisont och sånt, då kan man ta högre risk. Och sen att man inte är så fixerad vid att pengarna är låsta i huset, utan man kan faktiskt använda huset som en, jag hatar att säga det här, men som en bankomat. Tyvärr är det många som har använt det som bankomat till konsumtion. Bankomat för att köpa bil, bankomat för att resa.

Caroline: Ja, precis. Det beror på vad man använder pengarna till.

Belåna för att investera, men känn din risktolerans

Jan: Men att låna 100 000, och kanske ha ett bolån på 1,5 procent, och sen investera. Och så vet man att långsiktigt ger börsen kanske 8 procent. Ja, då är det värt den risken, så att man kan tjäna mellanskillnaden. Men återigen, man behöver veta vad man gör och inte överskatta sin risktolerans. För det värsta man kan göra är att investera, det faller, och så tar man ut dem. Att man freakar ut. Man ska inte överskatta sin egen risktolerans.

Caroline: Nej. Bra.

Jan: Tror du att det kändes som ett svar?

Caroline: Ja, det tror jag. Bra, då tar vi nästa. Då kommer Kristoffer och LBG.

Jag har elva år kvar till pension, det vill säga 65 år, har 85 % global aktieindexfond, 10 % kort räntefond, 5 % guld. När tycker du man ska växla ner till mer räntefonder? Förmodligen lever man några år efter 65, så att växla ner vid 65 känns lite tidigt. Vad har du för åsikt?

Jan: Då ska jag säga samma som vi har pratat om, den här tumregeln. Antingen 10 % i aktier per år, eller så kan man låta pengarna vara. Så är det så att han, eller hon...

Caroline: Han, Kristoffer.

Fråga 7: när växla ner till räntefonder?

Jan: ...tänker så här: de här pengarna behöver vi inte förrän jag är 75. Då kan man köra full karriär ända fram tills man är 65, precis på det här sättet. Och sen, kanske när han är 67, det är åtta år kvar tills man ska använda pengarna, då börjar man sänka aktieandelen och öka ränteandelen.

Sen har vi också gjort ett helt avsnitt som heter uttagsstrategier. För det finns massa tankar kring hur man kan plocka ut pengar. Hur mycket pengar kan man plocka ut från sitt kapital och fortfarande vara säker på att pengarna räcker? Detta måste man kolla så att man inte tar mig på face value.

Caroline: Face value?

Jan: Ja, men så heter det på engelska. Om man har en 60/40, nej, om man har en 90/10-portfölj, som detta nästan är, då ska man kunna plocka ut typ 4 % om året och fortfarande vara säker på att pengarna räcker i 30 år. Så det är också en variant att tänka, att man tar en sån här uttagsstrategi. Så allt beror på de andra omständigheterna utöver det här. Hade det bara varit det här, då hade jag sagt 10 % aktier per år, eller du kan låta pengarna vara kvar. Jag tror inte att det är så mycket mer att säga faktiskt.

Caroline: Nej, jag bara tänkte att om man bara hade vetat: nu har jag tio år kvar i livet.

Jan: Ja.

Caroline: Och så har jag så mycket pengar. Då är det ju bara att ha det härligt. Men det vet vi ju inte. Så då vill jag nog säkert lämna efter mig någonting.

Jan: Förhoppningsvis i alla fall. Ja, men så kan man prata. Det där är också ett återkommande tema som jag fortfarande jobbar på vid sidan av, att man gör en sån här livsplan kring det där. Ska vi ta nästa?

Fråga 8: vad händer om alla köper indexfonder?

Caroline: Ja, Holger undrar. Eller han skriver så här.

Jag har funderat lite på vad som skulle komma att hända om allt fler börjar investera i indexfonder. Om jag idag köper en indexfond så får jag ett genomsnitt av alla investerare, som för det mesta är aktiva. Men vad skulle hända om alla investerade enligt index? Själv tänker jag att marknaden borde vara självreglerande. När andelen passiva investerare ökar borde marknaden bli mindre effektiv, och då blir det lättare för aktiva investerare att hitta bolag som är felvärderade. Vilket får pendeln att vända tillbaka till aktiva investerares fördel. Vad har ni för tankar om det här? Ni som investerar mest i indexfonder.

Caroline: Kan du inte reda ut lite där? Alltså, om alla skulle investera i indexfonder, vad skulle hända då?

Jan: Jag tror att det bara är teoretiskt.

Caroline: Ja, för det skulle inte kunna ske i verkligheten, eller?

Jan: Jo, det skulle kunna ske. Men det är helt osannolikt. Man började med indexfonder på 70-talet. Vi har hållit på med indexfonder i 45 år. Och jag tror att vi är uppe i mellan 15 och 20 procent totalt. Sen ska man dock säga att det har ökat med typ fyra gånger de senaste tio åren.

Caroline: Andelen människor som sparar i indexfonder.

Varför pendeln skulle svänga tillbaka

Jan: Ja, precis. Men grejen är att för så många aktörer på finansmarknaden finns det inget incitament att sälja indexfonder. Så det kommer liksom aldrig hända. Om det nu skulle hända, rent teoretiskt, då kommer det ske precis det som han säger. Då kommer pendeln att svänga. För om alla köper indexfonder, så är index till exempel en global indexfond. Det är världens 2 000 största bolag. Sen har jag för mig att det finns typ 20 eller 30 000 bolag. Så det betyder att det finns 28 000 andra bolag. Skulle alla pengar samlas till de här 2 000, då betyder det att det blir mycket mer möjligheter i de andra bolagen vid sidan av. Hänger du med? Nej? Okej, du skakar på huvudet.

Caroline: Varför blir det mer möjligheter där?

Jan: För att de får inga pengar. Om alla bara ska köpa indexfonderna, så kommer det vara andra bolag som blir förbisedda. Och då kommer det att finnas människor som hittar de här bolagen som är förbisedda och investerar sina pengar i dem och får en bättre avkastning än de som investerar i indexfonderna. Och eftersom de får en bättre avkastning så kommer pengar flyttas från indexfonderna till de aktiva fonderna. Och sen kommer det att hittas ett jämbördigt läge. Det funkar så att de här aktiva fonderna och indexfonderna behöver varandra. Indexfonderna behöver ju aktiva förvaltare som kan skapa den här jämvikten på marknaden.

Indexfonder är inte den heliga graalen

Jan: Så jag tror att, och jag tror att det är något vi kommer att se vid nästa börsnedgång, jag tror att många kommer lämna indexfonder av panik. Eller att man har trott att indexfonder är den heliga graalen. Men indexfonder har ju också massa problem inbyggt i sig. Och jag tror att hedgefonder, marknadsneutrala fonder, de som har överlevt den här tuffa perioden, jag säger inte att de kommer överprestera, men de kommer få chansen att prestera.

Och jag tänker att vi också kommer ha en ny intervju med Henrik och Andreas från Coeli, som är aktiva förvaltare. Så jag tycker att detta är en superbra fråga att ta med dem. Och de av alla är ju negativa till indexfonder.

Caroline: Det blir så himla otrolig diskussion.

Jan: Precis. För att höra hur deras resonemang går. Så jag tror att det är ett teoretiskt exempel. Men om det skulle hända, så tror jag att man kommer hitta ett jämviktsläge. Den här pendeln kommer svänga över. Och vi är fortfarande långt ifrån att det är för mycket pengar i indexfonder. Och sen är det ju så att det finns 40 000 index. Det finns fler index idag än vad det finns aktier. Så nej, jag tror att det finns fog för det också.

Lysa i förhållande till de stora fonderna

Jan: Jag kan säga någonting. Jag hade ju RikaTillsammans-möte igår med Patrik, som är vd på Lysa. Och jag tror att han gick igenom att Lysa har typ, ish, 2 miljarder under förvaltning. Det låter sjukt mycket, 2 miljarder. Men det syns inte ens på en sammanställning över kapitalet som de största fonderna i Sverige har.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Och då har vi till exempel några av de stora amerikanska fonderna. De kan ha 40 miljarder US-dollar, alltså 400 miljarder kronor, under sin förvaltning. Och det är en enskild fond. Så nej, det dröjer länge till.

Caroline: Ja, då tar vi nästa spännande fråga. Daniela undrar.

Hur kommer börsen att förändras av att robotarna tar över affärerna inom en nära framtid? Det går efter algoritmer och det spelar ingen roll hur företaget går eller framtidspotentialen. Det är bara marknadsrörelser som följs, eller?

Fråga 9: robotarna som tar över börsen

Jan: Detta är det som man har pratat länge om, high frequency trading. Robotarna tar över etc. Men jag tror att det är samma sak som i den förra frågan, att det uppstår en balans. Först har de en edge, men sen lär sig marknaden hur de här robotarna fungerar. Och sen försvinner deras fördel. Och så hittas ett nytt läge.

Caroline: Vilka är de som lär sig?

Jan: Ja, men marknadens andra aktörer. Det är andra robotar som tävlar mot varandra, sen blir det institutionella investerare som lär sig. Det är till exempel därför jag tror jättemycket på indexfonder, det ska jag ta upp i ett annat avsnitt faktiskt, jag har funderat jättemycket på det. För när till exempel Benjamin Graham, som är urfadern för investeringar, han skrev: du vet, så här investerar du framgångsrikt, du hittar bolag som är värderade lägre, som har ett högre värde än aktiekursen. För 60–70 år sedan gick det. Det gick att hitta sådana undervärderade bolag. Men det går inte idag.

För 20 år sedan ser man att aktiva investerare, alltså aktiva fonder, var mycket bättre än vad de är idag. Men idag är det en så stor, hög konkurrens att det inte går att vara bättre.

Varför vi har dragit oss mot indexfonder

Jan: Och det där har till exempel gjort att vi har dragit oss mot indexfonder. För vi säger så här: idag är indexfonder det bästa du kan göra som småsparare. För 20 år sedan var inte indexfonder det bästa, för du kunde hitta investeringar som du inte kan hitta idag.

Caroline: 20 år sedan är det inte så vansinnigt lång tid.

Jan: Nej, och det går superfort. Sen kommer det komma något nytt som kommer att förändra, och så hittas ett nytt jämlikt läge. Så jag är inte rädd för detta, utan det där är en naturlig evolution.

Caroline: Ska vi ta nästa fråga? Då tar vi nästa. Alexander skriver så här.

Hur ställer ni er till att investera i REITs? R-E-I-T-S.

Jan: Ja, det är en förkortning för amerikanska bostadsfonder, Real Estate Investment Trust.

Caroline:

Hur hade ni kombinerat ett sparande i REITs med exempelvis nybörjarportföljen eller globalportföljen? Sist, om ni har någon favorit-REIT förutom Vanguard som ni en gång rekommenderat på bloggen, då är den säljstoppad hos både Avanza och Nordnet. Tack på förhand och grattis till avsnitt 100.

Jan: Ja, tack.

Caroline: Tack, Alexander. Låt oss ta den frågan. Hur ställer ni er till att investera i REITs?

Fråga 10: REITs och fastighetsfonder

Jan: Jag är väl ganska positiv till REITs. Problemet är att jag kan inte så mycket, och det jag kunde kan jag inte använda.

Caroline: Kan du inte bara säga vad det är för någonting? Det var någon sån här fastighets...

Jan: Det är fonder som investerar i fastigheter. Så i stället för att fonden köper aktier eller köper guld, så köper den fastigheter. Kommersiella fastigheter, vårdfastigheter, skolfastigheter, you name it. Och det finns liksom fastighetsfonder som bara investerar i ålderdomshem i Kanada. Nu vet jag inte vad den heter, men jag har läst på ganska många forum att den är jättebra. Jag vet inte mer, jag vet inte ens vad den heter, vi äger inte den. Så jag är positiv till REITs för att det ger tillgång till ett nytt tillgångsslag. Vi pratar nästan alltid bara om aktier, räntor och ibland guld eller alternativa investeringar. Detta är liksom att du får tillgång till en ny tillgångsklass. Det är en annan typ av investering. Och de här fonderna tjänar ju pengar på värdeökningen på fastigheterna, men också på hyrorna. Så det är ett lite annat djur.

Caroline: Det är ju skilt från marknaden, kan man säga.

Jan: Ja, precis. Det rör sig inte riktigt på samma sätt som en aktie. Problemet är som sagt att jag kan inte så mycket idag om dem, och jag vet inte någon bra spridning.

Säljstopp och MiFID-regler

Jan: Tittar du på vissa fondrobotar, som Better Wealth, de har ju med REITs i sin fondrobot. Lysa har valt att tacka nej till den. Jag tror att det var någon annan fondrobot som också hade dem. Så jag är positiv till tillgångsslaget. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att man har det på kanske 5 %, precis som guldet. Eller kanske till och med 10 % har det i en portfölj. Men jag känner inte att jag kan det tillräckligt bra för att våga rekommendera någon annan den här Vanguard-fonden, som var riktigt bra, men den får man ju inte köpa längre på grund av de här MiFID-reglerna. Så det kan mycket väl hända att det kommer tillbaka när vi kan hitta någon som kan prata om det här på ett bra sätt. I Sverige har väl jag, jag tror Svenska Bostadsfonden, återigen, alternativ investering, du kan förlora allt, är typ en REIT. Så, positivt.

Caroline: Får jag bara fråga om Vanguard? Om man ägde Vanguard innan MiFID-lagarna kom om transparens och så, har man kvar dem då?

Jan: Ja. Så du kan sälja den. Så det är inte riktigt säljstopp, det är köpstopp. Du kan inte köpa dem, men du kan sälja dem. Absolut.

Caroline: Okej.

Fråga 11: vad finns i vår aktiva hink?

Jan: Sista frågan.

Caroline: Ja, och den kommer från Jakob.

Hur ser er aktiva hink ut? Innehåller den vanliga aktier, eller är det där ni har Better Globe och annat?

Jan: Ja, till både och. Vi har både aktier och Better Globe. Vi har Better Globe, vi har Trine, vi har SaveLend som har peer-to-peer och factoring, vi har Tessin lite grann, vi har guld, fysiskt guld via BullionVault.

Caroline: Sen har vi väl Frejas aktier?

Jan: Nej, jag har sålt av dem. Jag sålde av dem.

Caroline: Vi har mina Tesla-aktier i alla fall.

Jan: Ja, precis. Fast det är ju en aktie eller två.

Caroline: Två.

Jan: Så det räknas knappt.

Caroline: Det är roligt att ha den under lång tid och se.

Jan: Vad stod den i när jag köpte den? Jag tror du har gjort över hundra procent på den.

Caroline: Det är väl inte så att det är många som skulle höja på ögonbrynen åt det. Men det är där, i den aktiva hinken, som vi har lite mer grejer som vi gillar.

Onoterade bolag och private equity

Jan: Ja, onoterade bolag har vi där. Våra egna bolag räknas ju in där såklart. Andra onoterade innehav. Private equity, den skulle man egentligen kunna sätta i någon annan hink.

Caroline: Jag måste bara tänka, vad är private equity nu?

Jan: Det var ju det.

Caroline: Ja, det bara kom inte upp någonting.

Jan: Nej, men det var det där avsnittet med Infrea. Att man äger ett bolag vars affärsidé är att köpa upp andra bolag. Och så köper de de bolagen för en värdering på fem gånger pengarna till exempel. Och sen packar de ihop dem till ett fint paket, sätter det paketet på börsen. Och det är samma bolag, som var värt fem gånger pengarna, värt tio gånger pengarna. Så har man bubblat upp värdet. Det var ju den metaforen Infrea, när vi hade Tony här, som är vd på Infrea. Då berättade han: en hundralapp i min plånbok är mer värd än en hundralapp i din plånbok.

Caroline: Ja, jag minns det. Men varför heter det private equity?

Jan: För att det är utanför börsen och det är privat kapital. Equity är ju kapital eller aktier. Men de har ju ofta så höga trösklar. Vi kommer in via kontakter och goda vänner.

Caroline: Ja, det är väl det.

Restgrejerna i den aktiva hinken

Jan: Och sen har vi en massa restgrejer också i den aktiva hinken. Vi försökte investera i en kycklingfarm i Uganda. Vi hade köpt kameler och getter och massa sånt.

Caroline: Det är sånt som gör livet värt att leva.

Jan: Ja, precis. Det är mycket roligt i den där. Men periodvis har det varit för mycket. Men det är ju det klassiska, antingen har man ofta för mycket pengar i buffertinken eller i den aktiva hinken. Så vi har verkligen de senaste åren jobbat aktivt med att flytta pengarna till mellanriskinken och den passiva hinken. Jag tror faktiskt att under 2019 och 2018 har vi mest sålt i den aktiva hinken. Jag tror inte att vi har köpt någonting förutom Trine och Better Globe, som vi månadssparar i. Så jag hoppas att det var svar på den frågan, Jakob.

Caroline: Bra.

Tack och kommande avsnitt

Jan: Då är det tack för alla de här frågorna. Vi kommer återkomma, fick du inte med din fråga så kommer det fler avsnitt med sådana här frågor. Vi har ett helt avsnitt, tror jag, som kommer vara frågor till oss som inte handlar om ekonomi. Så det kan också vara lite spännande. Vill man hänga med oss i framtiden, tryck på prenumerera i din poddspelare. Eller på YouTube, tryck på prenumerera på kanalen. Nyhetsbrev, gå in på rikatillsammans.se, överst tar vi anmälan till nyhetsbrevet, det kommer typ en gång i månaden. Och sen på Facebook skriver jag då och då. Många av de här frågorna kom faktiskt från Facebook. Så det är ju jättekul.

Och återigen, tack till våra patroner, eller de som stödjer oss via Patreon. Vill du ta kort vad Patreon är?

Caroline: Nej, det får du göra. Jag kan aldrig formulera mig så bra.

Jan: Jo, men det är en sajt.

Caroline: Ta du det, Jan.

Vad Patreon är

Jan: Ja, men Patreon är ett sätt för er som tycker att vi gör ett bra jobb att sponsra oss, genom till exempel en summa motsvarande en fika eller en kopp kaffe. Och det gör det möjligt för oss att vi inte behöver ha reklam, vi kan göra kostnadsfria avsnitt, vi kan göra det här avsnittet. Rent ekonomiskt, om man bara ska isolera det här avsnittet, så är det ju ren förlust. Vi har ju en produktionskostnad, vi har en transkriberingskostnad. Det var en fråga på RikaTillsammans, hur gör de med transkriberingen? Är det en dator eller gör de det själva? Det är gjort av en människa.

Caroline: Ja, det är Elin.

Jan: Så tack, Elin, som transkriberar alla våra avsnitt. Sitter och lyssnar och skriver ner ord för ord. Sätter rubriker...

Caroline: ...och redigerar. Hon är nog rätt snabb på tangenterna.

Jan: Ja. Och detta gör hon varje vecka för oss. Så hon är grym.

Caroline: Men Patreon, kan jag tillägga, där kan man ju liksom, det finns roliga grejer man kan stödja där.

Jan: Ja, inte bara oss.

Caroline: Inte bara oss, utan där finns massa konstnärer...

Jan: ...och andra bloggar och sånt där.

Caroline: Så man kan kolla på...

Jan: ...patreon.com snedstreck rikatillsammans. Just det, patreon.com snedstreck rikatillsammans. Gud, vad man vill säga rikatillsammans.se, men så är det inte.

Tre kommande gäster

Jan: Och kommande avsnitt har vi, det är också många läsare som säger, kan ni inte berätta i förväg vad ni har tänkt? Det vill vi absolut göra. Så nu kan vi avslöja, vi har en före detta vd för en stor svensk mäklarfirma som kommer vara med i podden, och vi kommer prata om boende, bostadsrätter, banklån, mäklarbranschen.

Caroline: Det kommer vara jättespännande också, för det har varit mycket i media kring det här med bostadsrätter och ekonomin.

Jan: Och det är alltid roligt med någon som har lämnat branschen.

Caroline: Ja, som kan ärligt titta tillbaka på något vis.

Jan: Sen har vi redan varit inne på att Jimmy Astilion, vi kommer prata om FIRE. Han sätter hur han tänker.

Caroline: Men det är jätteroligt att ha någon som är FIRE.

Jan: Ja, precis. Och som följer bloggen. Han kommenterar på varje YouTube-avsnitt. Så tack, Jimmy, shoutout. Och sen kommer vi boka in, bara för någon dag sedan, Henrik och Andreas också, på ett läsartips. Kan du inte bjuda tillbaka Andreas och Henrik från Coeli? Ja, för det var ett tag sedan vi pratade med Coeli. Det var ett år sedan. Och de förvaltar ju den här Coeli Global Selektiv. Så det skulle vara roligt att prata med dem. Så är det så att du har frågor till de här, skriv dem i kommentarsfältet, eller mejla dem, eller skriv dem så att vi kan få dem. Sen kommer vi ta upp det helt enkelt.

Bra, där var det återigen lite mer än en timme, men det är svårt med den där timgränsen. Men tack så hemskt mycket för att du har lyssnat och tittat, och så ses vi nästa söndag.

Caroline: Mm?