Bolåneräntan vs börsen 1990-2025

36 år av räntor mot börsen i en och samma graf

Få frågor återkommer så ofta i communityn som den här: ska jag amortera på bolånet eller investera pengarna? Grafen ovan är vårt försök att ge frågan ett faktaunderlag i stället för en magkänsla. Den ställer den svenska bolåneräntan (2 års bunden och 3 månaders rörlig, enligt Nordeas historiska bolåneräntor) mot börsens årsavkastning, år för år från 1990 till 2025. Anledningen att jämförelsen är intressant är enkel: varje krona du amorterar ger en garanterad avkastning lika med räntan, medan samma krona i en indexfond ger börsens avkastning, på gott och ont. Min upplevelse efter alla år är att de flesta inte behöver mer data i den här frågan, de behöver rätt perspektiv på den data som finns. Det är det perspektivet grafen försöker ge.

Börsen slog bolåneräntan 21 av 36 år, men förluståren är priset

Börsen gav högre avkastning än 2-års bolåneränta 21 av 36 år mellan 1990 och 2025, enligt grafens data. Det låter som en tydlig seger för att investera. Men titta på de andra 15 åren: börsen hade 11 år med negativ avkastning, som värst minus 39,65 procent (2002) och minus 33,16 procent (2008). Den som amorterade de åren fick sin garanterade ”avkastning” lika med räntan, och slapp dessutom se halva kapitalet försvinna.

Det är värt att stanna upp vid ytterligheterna. Så här ser de viktigaste åren ut i grafen:

Notera 2022: räntan mer än fördubblades samtidigt som börsen föll. Den som lånat maximalt och investerat allt fick båda smällarna samtidigt. Det är precis den risken som överavkastningen är betalning för, vilket vi skrivit mer om i Var inte rädd för rätt risk, omfamna den!. Vinstprocenten 21 av 36 är alltså sann, men den säger inget om hur det känns att vara med om förluståren, och det är känslan som avgör om man fullföljer sin strategi.

En procentenhet per år: matematiken är svagare än de flesta tror

Räknat över hela perioden 1990–2025 gav börsserien i grafen cirka 6,3 procent per år, medan snitträntan på 2-års bundet bolån var cirka 5,4 procent. Skillnaden är ungefär en procentenhet per år. Det är ett matematiskt övertag för att investera, men ett betydligt mindre övertag än många föreställer sig. Lägg till att börsavkastningen ska schablonbeskattas på ISK medan räntekostnaden minskar med 30 procents ränteavdrag, så krymper gapet ytterligare, åt båda hållen dessutom, beroende på ränteläget.

Riksbanken landade ändå på investeringssidan när de räknade på frågan. I ett uppmärksammat PM från 2014, som vi gått igenom i Riksbanken: bättre investera än amortera, var slutsatsen:

Ett hushåll som väljer tillgångar, skulder och konsumtion optimalt föredrar en hög belåningsgrad och placerar sparandet i finansiella tillgångar.

Riksbanken, PM om hushållens amorteringsbeslut (2014)

Grafen visar att det fortsatte stämma även efter 2014. Men! En procentenhet i snitt, med 40-procentiga svackor på vägen, är inget gratis lunch-argument. Det är en riskpremie, och premier får man bara om man orkar bära risken hela vägen. Siffermässigt vinner investeraren knappt; den som sover bättre av att amortera förlorar betydligt mindre än debatten ibland antyder.

Lågräntedekaden 2015–2025 var undantaget, inte regeln

Mellan 2015 och 2025 var snitträntan på 2-års bundet bolån 2,75 procent samtidigt som börsserien gav nästan 12 procent per år. Hundralappen i en global indexfond 2015 blev cirka 340 kronor tio år senare, medan amorteraren fick nöja sig med 2–3 procent i ”säker avkastning”. Det är den här perioden som format mångas intuition, och det är ett problem.

Här är grejen: den kombinationen, rekordlåg ränta och en historiskt stark börsdekad, är inte ett rimligt basscenario framåt. Efter 2022 ligger 2-årsräntan kring 3,5–4,8 procent och den rörliga var uppe på 5,6 procent 2023. Med en förväntad börsavkastning kring 7 procent (i linje med börsens långa historik sedan 1870) är gapet mot dagens räntor snarare 2–3 procentenheter före skatt, inte 9. Den som extrapolerar 2015–2021 in i framtiden räknar på ett undantag. Det betyder inte att kalkylen vänt till amorteringens fördel, bara att marginalen är tillbaka på mer normala, smalare nivåer.

En brasklapp om datat: börsserien i grafen är hopskarvad av tre serier (Stockholmsbörsen SIXRX 1990–2001, AMF Aktiefond Världen 2002–2013 och Länsförsäkringar Global index 2013–2025), så den är en approximation av ”börsen”, inte en faktisk fonds historik. Och 2025 års minus 7,35 procent är sannolikt en delårssiffra. Perspektivet håller ändå: undantagsdekader ska man njuta av, inte planera efter.

Det är inte antingen eller: så tänker vi själva

Det rationella svaret för de flesta hushåll är både-och, inte antingen-eller. Frågan är sällan ”amortera eller investera 100 procent”, utan var på skalan man ska ligga, och där spelar reglerna, räntan och psykologin in. Det som funkat för oss, och som vi utvecklar i amortera eller investera – vad är bäst?, är ungefär så här:

1. Amortera ner till kravgränsen. Amorteringskravet sätter golvet, och från 1 april 2026 baseras det enbart på belåningsgraden: minst 1 procent per år vid 50–70 procents belåning och minst 2 procent över 70 procent, enligt regeringens beslutade förändringar.
2. Investera överskottet långsiktigt i en bred, billig och global indexfond, i linje med våra fondförslag. Sparhorisont minst fem, helst tio år.
3. Förhandla räntan oavsett strategi. Det är den enda delen av kalkylen du kan påverka direkt, ofta med ett enda samtal. Använd gärna vår jämförelse av bolåneräntor som utgångspunkt.

Med det sagt: bostaden och amorteringen hör hemma i bevara-värdet-hinken, inte i den offensiva delen av ekonomin. Den som har liten buffert, hög skuldkvot eller helt enkelt mår dåligt av lån gör sällan fel som amorterar mer än kravet. Grafen säger att investeraren vunnit oftast; den säger inte att amorteraren gjort fel. Ta det som hjälper dig och skippa resten.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i amortera-eller-investera-frågan eller bolåneekonomi i stort har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• amortera eller investera – vad är bäst? – navsidan för hela frågan, med fler perspektiv än grafen.
• Riksbanken: bättre investera än amortera – vår genomgång av PM:et från 2014 som grafen följer upp.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför volatiliteten är priset för överavkastningen.
• Jämför bolåneränta 2026 – se din faktiska ränta och förhandla utifrån den.
• Tips för att förhandla bolåneränta – communityns och experternas bästa förhandlingstips.
• Bästa fonderna – breda, billiga och globala indexfonder för investeringsdelen.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – det långa perspektivet på börsens avkastning.
• Bostaden: en missförstådd investering? – avsnittet om boendet som investering kontra konsumtion.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.