Bolåneräntan vs börsen 1990-2025
Ett perspektiv att ha koll på i beslutet mellan att amortera vs investera
Riksbanken skrev i ett PM redan 2014 att för de flesta hushåll hade det lönat att belåna sig till 85% och investera pengarna i värdepapper. Denna grafen visar bolåneräntorna (2-års bundet och 3-månaders rörligt) i förhållande till en global indexfond. Slutsats? Det hade lönat sig även efter 2014 (även om det inte betyder att man ska sluta amortera och investera istället).
Viktig info: Denna graf berör sparande och investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-06-23. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är den här grafen värd din tid
Grafen ställer bolåneräntan mot börsens årsavkastning varje år 1990–2025 och ger frågan amortera eller investera ett faktaunderlag. Börsen vann oftast, men inte alltid och inte gratis.
Börsen vann 21 av 36 år
Börsen gav högre avkastning än 2-års bolåneränta 21 av 36 år mellan 1990 och 2025. De övriga 15 åren fick amorteraren bättre utfall, ofta med rejäl marginal. Läs mer.
Elva förlustår är priset
Börsen hade 11 negativa år av 36 under 1990–2025, som värst minus 39,65 procent år 2002. Amortering ger en garanterad avkastning lika med räntan, utan sådana svackor. Läs mer.
Gapet är cirka en procentenhet per år
Börsserien gav cirka 6,3 procent per år 1990–2025 medan snitträntan på 2-års bundet bolån var 5,4 procent. ISK-skatt och 30 procents ränteavdrag krymper gapet ytterligare. Läs mer.
Riksbanken räknade på det redan 2014
Riksbanken visade i ett PM 2014 att det för de flesta hushåll hade lönat sig att belåna till 85 procent och investera i värdepapper. Grafen visar att slutsatsen höll även efter 2014. Läs mer.
Kontrovers: amorteraren gör inte fel
Matematiskt vinner investeraren med knapp marginal, men amortering är en garanterad och riskfri avkastning lika med räntan. Den som sover bättre av att amortera förlorar mindre än debatten antyder. Läs mer.
2015–2025 var ett historiskt undantag
Mellan 2015 och 2025 var snitträntan på 2-års bundet bolån 2,75 procent medan börsserien gav nästan 12 procent per år. Den kombinationen är inget rimligt basscenario framåt. Läs mer.
Hundralappen blev 340 kronor på tio år
100 kr i grafens börsserie 2015 växte till cirka 340 kr 2025, medan amorteraren fick 2–3 procent per år i säker avkastning. Det är den perioden som format mångas intuition i frågan. Läs mer.
2022 gav dubbelsmällen
År 2022 mer än fördubblades 2-årsräntan till 3,74 procent samtidigt som börsen föll 8,07 procent. Den som lånat maximalt och investerat allt fick båda smällarna samtidigt. Läs mer.
Räntetoppen: 15,25 procent år 1990
2-års bolåneränta toppade på 15,25 procent 1990 och bottnade på 1,82 procent 2021, en skillnad på 13,4 procentenheter. Dagens nivåer kring 3,5–4 procent är historiskt sett normalare än lågränteperioder. Läs mer.
Bästa börsåret gav plus 63,57 procent
1999 steg börsserien 63,57 procent, grafens bästa år, medan 2-årsräntan låg på 5,61 procent. Tre år senare kom det sämsta året: minus 39,65 procent 2002. Läs mer.
Riskpremien är betalning, inte bonus
Överavkastningen mot räntan finns bara för att börsen ibland faller 30–40 procent på ett år. Premien tillfaller den som orkar bära risken hela vägen, inte den som säljer i botten. Läs mer.
Amortera till kravet, investera resten
Från 1 april 2026 styrs amorteringskravet enbart av belåningsgraden: minst 1 procent per år vid 50–70 procents belåning och 2 procent över 70. En rimlig grundstrategi är att amortera till kravgränsen och investera överskottet långsiktigt. Läs mer.
Förhandla räntan oavsett strategi
Bolåneräntan är den enda delen av kalkylen du kan påverka direkt, ofta med ett enda samtal till banken. Det gäller lika mycket för den som amorterar som för den som investerar. Läs mer.
Börsserien är hopskarvad av tre index
Grafens börsserie består av Stockholmsbörsen SIXRX 1990–2001, AMF Aktiefond Världen 2002–2013 och Länsförsäkringar Global index 2013–2025. Den är en approximation av börsen, inte en faktisk fonds historik. Läs mer.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Alla siffror är nominella, utan inflationsjustering • Räntan är Nordeas 2-års bundna snittränta, före ränteavdrag • Börsavkastningen är före skatt • 2025 är sannolikt en delårssiffra (grafen publicerades i augusti 2025) • Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Läs mer.
36 år av räntor mot börsen i en och samma graf
Få frågor återkommer så ofta i communityn som den här: ska jag amortera på bolånet eller investera pengarna? Grafen ovan är vårt försök att ge frågan ett faktaunderlag i stället för en magkänsla. Den ställer den svenska bolåneräntan (2 års bunden och 3 månaders rörlig, enligt Nordeas historiska bolåneräntor) mot börsens årsavkastning, år för år från 1990 till 2025. Anledningen att jämförelsen är intressant är enkel: varje krona du amorterar ger en garanterad avkastning lika med räntan, medan samma krona i en indexfond ger börsens avkastning, på gott och ont. Min upplevelse efter alla år är att de flesta inte behöver mer data i den här frågan, de behöver rätt perspektiv på den data som finns. Det är det perspektivet grafen försöker ge.
Börsen slog bolåneräntan 21 av 36 år, men förluståren är priset
Börsen gav högre avkastning än 2-års bolåneränta 21 av 36 år mellan 1990 och 2025, enligt grafens data. Det låter som en tydlig seger för att investera. Men titta på de andra 15 åren: börsen hade 11 år med negativ avkastning, som värst minus 39,65 procent (2002) och minus 33,16 procent (2008). Den som amorterade de åren fick sin garanterade ”avkastning” lika med räntan, och slapp dessutom se halva kapitalet försvinna.
Det är värt att stanna upp vid ytterligheterna. Så här ser de viktigaste åren ut i grafen:
| År | 2-årsränta | Börsen |
|---|---|---|
| 1990 | 15,25 % | −37,86 % |
| 1999 | 5,61 % | +63,57 % |
| 2002 | 5,96 % | −39,65 % |
| 2021 | 1,82 % | +35,20 % |
| 2022 | 3,74 % | −8,07 % |
Notera 2022: räntan mer än fördubblades samtidigt som börsen föll. Den som lånat maximalt och investerat allt fick båda smällarna samtidigt. Det är precis den risken som överavkastningen är betalning för, vilket vi skrivit mer om i Var inte rädd för rätt risk, omfamna den!. Vinstprocenten 21 av 36 är alltså sann, men den säger inget om hur det känns att vara med om förluståren, och det är känslan som avgör om man fullföljer sin strategi.
En procentenhet per år: matematiken är svagare än de flesta tror
Räknat över hela perioden 1990–2025 gav börsserien i grafen cirka 6,3 procent per år, medan snitträntan på 2-års bundet bolån var cirka 5,4 procent. Skillnaden är ungefär en procentenhet per år. Det är ett matematiskt övertag för att investera, men ett betydligt mindre övertag än många föreställer sig. Lägg till att börsavkastningen ska schablonbeskattas på ISK medan räntekostnaden minskar med 30 procents ränteavdrag, så krymper gapet ytterligare, åt båda hållen dessutom, beroende på ränteläget.
Riksbanken landade ändå på investeringssidan när de räknade på frågan. I ett uppmärksammat PM från 2014, som vi gått igenom i Riksbanken: bättre investera än amortera, var slutsatsen:
Ett hushåll som väljer tillgångar, skulder och konsumtion optimalt föredrar en hög belåningsgrad och placerar sparandet i finansiella tillgångar.
Riksbanken, PM om hushållens amorteringsbeslut (2014)
Grafen visar att det fortsatte stämma även efter 2014. Men! En procentenhet i snitt, med 40-procentiga svackor på vägen, är inget som kommer gratis. Det är en riskpremie, och premier får man bara om man orkar bära risken hela vägen. Siffermässigt vinner investeraren knappt; den som sover bättre av att amortera förlorar betydligt mindre än debatten ibland antyder.
Lågräntedecenniet 2015–2025 var undantaget, inte regeln
Mellan 2015 och 2025 var snitträntan på 2-års bundet bolån 2,75 procent samtidigt som börsserien gav nästan 12 procent per år. Hundralappen i en global indexfond 2015 blev cirka 340 kronor tio år senare, medan amorteraren fick nöja sig med 2–3 procent i ”säker avkastning”. Det är den här perioden som format mångas intuition, och det är ett problem.
Här är grejen: den kombinationen, rekordlåg ränta och ett historiskt starkt decennium på börsen, är inte ett rimligt basscenario framåt. Efter 2022 ligger 2-årsräntan kring 3,5–4,8 procent och den rörliga var uppe på 5,6 procent 2023. Med en förväntad börsavkastning kring 7 procent (i linje med börsens långa historik sedan 1870) är gapet mot dagens räntor snarare 2–3 procentenheter före skatt, inte 9. Den som extrapolerar 2015–2025 in i framtiden räknar på ett undantag. Det betyder inte att kalkylen vänt till amorteringens fördel, bara att marginalen är tillbaka på mer normala, smalare nivåer.
En brasklapp om datat: börsserien i grafen är hopskarvad av tre serier (Stockholmsbörsen SIXRX 1990–2001, AMF Aktiefond Världen 2002–2013 och Länsförsäkringar Global index 2013–2025), så den är en approximation av ”börsen”, inte en faktisk fonds historik. Och 2025 års minus 7,35 procent är sannolikt en delårssiffra. Perspektivet håller ändå: undantagsdecennier ska man njuta av, inte planera efter.
Det är inte antingen eller: så tänker vi själva
Det rationella svaret för de flesta hushåll är både-och, inte antingen-eller. Frågan är sällan ”amortera eller investera 100 procent”, utan var på skalan man ska ligga, och där spelar reglerna, räntan och psykologin in. Det som funkat för oss, och som vi utvecklar i amortera eller investera – vad är bäst?, är ungefär så här:
- Amortera ner till kravgränsen. Amorteringskravet sätter golvet, och från 1 april 2026 baseras det enbart på belåningsgraden: minst 1 procent per år vid 50–70 procents belåning och minst 2 procent över 70 procent, enligt regeringens beslutade förändringar.
- Investera överskottet långsiktigt i en bred, billig och global indexfond, i linje med våra fondförslag. Sparhorisont minst fem, helst tio år.
- Förhandla räntan oavsett strategi. Det är den enda delen av kalkylen du kan påverka direkt, ofta med ett enda samtal. Använd gärna vår jämförelse av bolåneräntor som utgångspunkt.
Med det sagt: bostaden och amorteringen hör hemma i bevara-värdet-hinken, inte i den offensiva delen av ekonomin. Den som har liten buffert, hög skuldkvot eller helt enkelt mår dåligt av lån gör sällan fel som amorterar mer än kravet. Grafen säger att investeraren oftast vunnit; den säger inte att amorteraren gjort fel.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
Om du vill fördjupa dig i amortera-eller-investera-frågan eller bolåneekonomi i stort har vi samlat de mest relevanta sidorna här:
- amortera eller investera – vad är bäst? – navsidan för hela frågan, med fler perspektiv än grafen.
- Riksbanken: bättre investera än amortera – vår genomgång av PM:et från 2014 som grafen följer upp.
- Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför volatiliteten är priset för överavkastningen.
- Jämför bolåneränta 2026 – se din faktiska ränta och förhandla utifrån den.
- Tips för att förhandla bolåneränta – communityns och experternas bästa förhandlingstips.
- Bästa fonderna – breda, billiga och globala indexfonder för investeringsdelen.
- Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – det långa perspektivet på börsens avkastning.
- Bostaden: en missförstådd investering? – avsnittet om boendet som investering kontra konsumtion.
Bilaga: Data till grafen
Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.
| År | Snittränta (2 år) | Snittränta (3 mån) | Börsen |
|---|---|---|---|
| 1990 | 15,3 % | -37,9 % | |
| 1991 | 13,2 % | -2,2 % | |
| 1992 | 14,5 % | -2,1 % | |
| 1993 | 10,4 % | 47,5 % | |
| 1994 | 10,3 % | 2,2 % | |
| 1995 | 10,9 % | 10,4 % | 15,4 % |
| 1996 | 7,9 % | 7,8 % | 39,0 % |
| 1997 | 6,4 % | 5,7 % | 22,9 % |
| 1998 | 5,9 % | 5,7 % | 11,8 % |
| 1999 | 5,6 % | 4,7 % | 63,6 % |
| 2000 | 6,5 % | 5,5 % | -13,2 % |
| 2001 | 5,8 % | 5,6 % | -18,7 % |
| 2002 | 6,0 % | 5,6 % | -39,7 % |
| 2003 | 4,6 % | 4,6 % | 5,3 % |
| 2004 | 3,9 % | 3,5 % | 3,3 % |
| 2005 | 3,1 % | 2,8 % | 26,7 % |
| 2006 | 3,9 % | 3,3 % | 4,3 % |
| 2007 | 4,9 % | 4,7 % | 4,5 % |
| 2008 | 5,3 % | 5,5 % | -33,2 % |
| 2009 | 2,9 % | 2,2 % | 22,3 % |
| 2010 | 3,0 % | 2,3 % | 0,2 % |
| 2011 | 4,2 % | 3,9 % | -8,9 % |
| 2012 | 3,5 % | 3,7 % | 7,6 % |
| 2013 | 2,9 % | 2,8 % | 24,0 % |
| 2014 | 2,6 % | 2,5 % | 27,8 % |
| 2015 | 2,1 % | 2,0 % | 7,5 % |
| 2016 | 2,1 % | 2,0 % | 14,1 % |
| 2017 | 2,1 % | 2,0 % | 10,6 % |
| 2018 | 2,0 % | 1,9 % | -0,8 % |
| 2019 | 2,1 % | 2,2 % | 33,2 % |
| 2020 | 1,9 % | 2,4 % | 2,4 % |
| 2021 | 1,8 % | 2,4 % | 35,2 % |
| 2022 | 3,7 % | 3,2 % | -8,1 % |
| 2023 | 4,8 % | 5,6 % | 22,2 % |
| 2024 | 4,1 % | 5,4 % | 32,6 % |
| 2025 | 3,5 % | 4,2 % | -7,4 % |
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män
Problem i en parrelation handlar sällan om det man först tror oavsett om pengar, sex eller närvaro. Efter vårens egna sessioner bjöd vi in Tommy på återbesök. .
Det är jättedyrt och dumt att få panik och sälja av när börsen skakar
Här är priset för att sälja indexfonden och flytta pengarna till bankkontot i försök att tajma marknaden. Jämförelse av svenska börsen och bankkonto.
Sedan 1870 har börsen gett kring 9 procent per år med utdelningar, men nästan inget enskilt år landar på snittet.
Rika har samma problem, bara med fler nollor
Lär känna vår kollega Oliver Allemog som får RikaTillsammans att rulla i kulisserna.
Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.
Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.