Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa!

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Säkra på att corona på börsen var över till sommaren
2. Sämsta finansiella rådet och tesen bakom strategin
3. Varför Coeli rekommenderar att följa fondens innehav
4. Två avsnitt: corona och olika investeringsstrategier
5. Minus 30 procent på tre veckor, men vi sov bra
6. Vilka bolag står pall i en kris
7. Vad de kunde gjort bättre under krisen
8. Var girig när andra är rädda
9. Hur räntan styr aktiernas värde
10. Lärdomen från 2008: våga köpa aktier i krisen
11. Champions och special situations
12. Målet med investerande: lära sig fatta bättre beslut
13. TINA: there is no alternative
14. Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa
15. Vadet: index mot aktiv förvaltning
16. Verkligheten på Shareville, inte statistik
17. Fondutvärderare ringer från utlandet
18. Varför 30 innehav slår 250
19. Sillis season och varför de stannar kvar
20. Frustrationen att bli avfärdad som tur
21. De fyra frågorna: hypotesen
22. Historisk data och korrelationen
23. Den teoretiska förklaringen och multiplar
24. Apple och Microsoft: multipelexpansion
25. Skalbarhet: mjukvara mot hårdvara
26. Special situation: JM och primärdata
27. Sika och hur primärdata avgör
28. Vad är egentligen ny teknik?
29. Diversifiering inför nästa smäll
30. Ett ambitiöst avkastningsmål på 10–15 procent
31. Sämsta rådet: sitt stilla i båten
32. Andreas sämsta råd: nedviktning mot räntor
33. Har du vunnit spelet, sluta spela
34. Bästa köpet under 1 000 kronor
35. Vad har ni blivit bättre på att säga nej till
36. Råd till en ny sparare: tid och få innehav
37. Bonusavsnitt och världens 30 finaste bolag

Säkra på att corona på börsen var över till sommaren

Caroline: Jag tycker att det är jättespännande att ni var ganska säkra på att corona på börsen skulle vara över till sommaren. Och det var dessutom inte bara en åsikt, utan något som ni faktiskt hade ett matematiskt belägg för.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 178. Och det är ett samarbete tillsammans med Coeli, där vi har bjudit tillbaka fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton, som förvaltar fonden Coeli Global Selektiv med, tror jag, 6,8 miljarder kronor. Jag tänker ibland så här, när man säger 6,8 miljarder, 6,8 miljoner kronor. Det är ganska mycket.

Och jag tycker att de här avsnitten är lite roliga. Ett av dem är ganska trevliga. Vi får fajtas lite.

Caroline: Ja, men precis. Men framför allt så är det ju så att de har en helt annorlunda investeringsstrategi.

Jan: Ja, och det är spännande att reda ut vad det är som är annorlunda och vad vi har gemensamt med dem och varför de tänker annorlunda än vad vi gör. Vi har faktiskt redan spelat in det här avsnittet när vi spelar in den här introduktionen. Vad tog du med dig från intervjun med Andreas?

Caroline: Alltid när vi träffar dem så tänker man, det kanske inte är så himla dåligt med det här med aktiv förvaltning om rätt personer gör det. Vad tog du med dig?

Sämsta finansiella rådet och tesen bakom strategin

Jan: Jag gillar de här två frågorna nu som vi börjat ställa i alla intervjuerna. Vilket är det sämsta finansiella rådet? Och precis som med Erik Strand så är det så att de bara säger, ja men ett av de sämsta finansiella...

Caroline: Ska du avslöja det nu?

Jan: Nej, jag ska inte avslöja det nu. Men då är det ju naturligtvis ett sånt här tips som jag alltid brukar säga att man ska göra. Så det var jobbigt. Men sen upplever jag också att det var en bra diskussion. Att vi hade en bra diskussion kring vad som funkar och vad som inte funkar. Hur man kan tänka.

Vi har också pratat lite grann om, eftersom det har varit mycket kring corona och vi inte har träffat dem sen det började, hur man hanterar en sån kris. Eller när det blir en börsnedgång. En stor börsnedgång och hur de tänker då. Det tyckte jag var jättespännande.

Caroline: Ja, för de tänker ju lite annorlunda.

Jan: Och sen tog jag också med mig det här som vi tog i det avsnittet med Småsparguiden. Vad är tesen? Vad finns det för teoretisk förklaring till tesen? Vad är det för historisk data? Alltså när man har investerat någonting.

Caroline: Ja, precis. De har tagit den ur sitt sammanhang. Okej, jag ska inte... Den är jättebra.

Jan: Men min poäng var i alla fall att jag tror inte på att man kan förutsäga framtiden. Och det roliga var, vad vi konstaterade efter, det här är ändå tredje intervjun, de försöker inte heller förutsäga framtiden.

Caroline: Nej, fastän de är aktiva förvaltare.

Jan: Fastän de är aktiva förvaltare. Och det var min stora behållning. Men jag tänker inte att vi behöver prata så himla mycket mer, utan vi släpper på Andreas och Henrik.

Varför Coeli rekommenderar att följa fondens innehav

Jan: Och sen brukar jag faktiskt, även om det här är ett samarbete, rekommendera deras hemsida, coeli.se/global, och framför allt deras nyhetsbrev. För det är väldigt, väldigt ovanligt att en fond ger ut hela listan på alla sina innehav. Och de släpper den inte aktivt när de håller på att bygga upp en position, för det får de inte enligt Finansinspektionen. Men därefter gör de det, vilket är en fantastisk inspiration, att se vad två stycken förvaltare som faktiskt är proffs och gjort det här i 20 år bedömer som bra bolag. Och sen för dig och mig som inte vill ha det intresset, ja men vi kan ju bara köpa fonden. Och så kan man låta dem göra jobbet. Bra, men jag tänker att vi släpper på dem. Och tack för den här veckan i förväg.

Varmt välkomna Andreas och Henrik. Ni förvaltar fonden Coeli Global Selektiv, som jag såg här nu på Avanza hade mer än 6 800 miljoner kronor i förvaltat kapital. Ni har fem stjärnor på Morningstar. Så att man kan ju utan tvekan kalla er för stjärnförvaltare. Sen kan vi prata om Morningstar-betyg sen. Men det som jag gillar jättemycket är att ni har en väldigt attraktiv och lättförståelig strategi som är så här, ja men vi köper de finaste bolagen i världen. Alltså världens finaste bolag.

Och sen tänker jag också att vi är bloggrannar. Det var vi inte sist, utan nu skriver ni om era besök och era företag på coeli.se/global. Du har också skrivit en bok om aktieanalys. Och Henrik, jag tror, vad är det, 17–20 år i finansbranschen?

Henrik: 19 år i finansbranschen.

Jan: 19 år? Ja, och sen är ni några av våra mest uppskattade gäster. Vi berättade för våra följare, nu kommer Andreas hem, åh vad roligt, det är ett av de roligaste tillfällena. Så varmt välkomna. Välkomna tillbaka.

Andreas: Tack så mycket.

Henrik: Tack så mycket, kul att vara här.

Två avsnitt: corona och olika investeringsstrategier

Jan: Och vi har fått många läsarfrågor.

Caroline: Ja men precis.

Jan: Och jag tänker att vi kommer göra två avsnitt. Ett där vi pratar lite allmänt om corona. Vad har ni lärt er? Corona och ekonomin då.

Caroline: Ja precis.

Jan: Och sen tänker jag att vi ska prata om det här, för det här är lite roligt. För vi har ju väldigt olika syn på investeringar. Väldigt olika strategi. Jag brukar säga att det inte går att slå index, medan ni faktiskt har gjort det sen 2014. Det här kommer bli jätteskoj. Och jag tycker att det är jättekul.

Men om vi börjar här. Vi träffades för ett år sedan sist. Nu är det november 2020. Det har minst sagt varit ett spännande år. Vad har ni lärt er? Vad tänker ni under det här året?

Henrik: Ja, jag skulle säga att jag personligen har använt ganska mycket gamla erfarenheter. Vi förvaltade pengar båda Andreas och jag 2008. Det som funkade då har faktiskt funkat ganska bra nu. När jag satt och förvaltade pengar i Köpenhamn så utvecklade jag egentligen liksom foundation för min egen investeringsprocess som idag finns i globalfonden. Och det är egentligen lönsamma företag som är stabila, de växer i vinst och de har en låg skuldsättning. För på den tiden var det en kreditkris och det har det varit delvis idag också. Så att företag som har en stark balansräkning har ödet i sina egna händer så att de fortfarande kan överleva och de är inte beroende av kapital från banken. Låna pengar. Så att jag tycker att dels det.

Minus 30 procent på tre veckor, men vi sov bra

Jan: Men vad tänkte ni där i mars? Du vet så här, det mesta. Ni var ju också minus 30. Alla var som lägst.

Henrik: Ja, minus 30 procent på tre veckor.

Jan: Det var en av de snabbaste nedgångarna.

Henrik: Ja, men vi sov bra alla nätter. Plus minus var det väl någon natt man var när det var minus sju eller något sånt där. Det var inte så skoj. Vi har ju också investerat i fonden så det är inte så skoj att förlora pengar. Men vi hade ett samtal där i slutet på mars och vi kom överens, jag och Henrik, att vi tror att vi stänger året på all time high. Så vi har precis gått ner 30 procent och så säger vi nej, nej, vi kommer stänga på nytt all time high innan året är slut.

Jan: Men hur kunde ni säga det?

Andreas: Ja, två faktorer. Ett så var det väl det här blåser över med corona förr eller senare. Och det roliga med börsen är, jag brukar tänka på min cocker spaniel Robin, han älskade tryffelsalami. Och så fort jag hade en tryffelsalami var som helst i huset så hittade han den. Och börsen är likadan. När den luktar vinster så kommer börsen. Så fort, det behöver inte vara över, utan det är i alla fall början på slutet, så kommer börsen att sticka.

Det andra var att företagen kommer anpassa sig till den här nya verkligheten och även konsumenten kommer anpassa sig. Och det tredje var diskonteringsräntan. Att i och med att USA sänker räntan så pass mycket så sänks avkastningskraven på aktier, vilket leder till en 20 till 40 procents uppgradering på aktier rent allmänt. Plus stimulanser från regeringen. Och så när du lägger ihop alla dem och tänker då 9 till 12 månader framåt. Ja, men då kommer vi stå i en ny all time high.

Jan: För jag tänker så här, ni trillar inte i fällan. Okej, men säg att ni hade 5 miljarder i kapital då, 5 000 miljoner, och så minus 30 procent. Så tänker jag, ja det var 1 500 miljoner back. Ni tänker inte så, nej?

Henrik: Nej, det gör vi inte. Men om jag får knyta tillbaka till det jag sa tidigare, just det här att den här erfarenheten både Andreas och jag hade, det gjorde att vi inte fick panik. Så vi hade väl kanske en eller två nätter där vi inte sov så gott. Men i övrigt så hade vi kalla huvudet, vi visste vad vi skulle göra och det var egentligen för att positionera fonden för en uppgång, för saker och ting kommer blåsa över.

Vilka bolag står pall i en kris

Caroline: Precis, för att vi ska inte hoppa i förväg, men det var så här, vi träffades i våras och så var du så här, ja men det här är över till höst. Och jag var så här, hur kan du säga så? På börsen, ska jag säga. För du pratade också om vilken typ av bolag ni investerar i. Och då kan man tänka sig att de står pall för en hel del. De har inte en massa skulder och de har bra kassaflöde, oavsett kanske vilken tid det är. Eller vad tänker ni?

Henrik: Man kan säga så här att 70 procent av de företag vi äger, det är lite förenklat, de har passerat nya all time high. De är på högre nivåer nu än vad det var innan coronakrisen bröt ut. 30 procent har haft det svårare. Vi har jobbat hela tiden med att förändra och förbättra portföljen. Vi har trimmat portföljen, sålt sånt som vi inte egentligen velat ha, sånt som har underpresterat, och sen har vi hoppat på sånt som har blivit, som varit bättre. Det kan vi utveckla senare här i samtalet.

Andreas: Sen är det också rätt spännande när det händer såna här saker. Man har ett stort ansvar också. Det är fruktansvärt det som har hänt, för väldigt många människor blir drabbade. Jag tänker inte bara direkt utan även indirekt att ha varit hemma. Men vi kan i alla fall jobba för deras pengar, så att de kanske har det väldigt tråkigt och sitter inne som pensionärer i sina hus och kan inte göra så mycket. Men vi kan i alla fall få pengarna att växa. Så man har ett stort ansvar också att försöka göra någonting positivt. Vi har hittat många spännande aktier och tjänat mycket pengar på dem till andelsägarna under den här perioden. Så det är ju hemskt när det händer, men det är också spännande för oss som aktiva förvaltare att nu gäller det.

Caroline: Men känner ni att det är en möjlighet med?

Andreas: Ja, det är det verkligen. Vi har gjort många bra special sits som har funkat väldigt fint.

Jan: Vad sa du? Special?

Andreas: Situations. Det är när man köper billigt och säljer dyrt. Så enkelt. Så många bra nya årsvärden.

Vad de kunde gjort bättre under krisen

Jan: Men jag tänker så här, tog ni med er någon sån här insikt eller lärdom från i våras?

Andreas: Du menar något nytt?

Jan: Ja. Någon ny tanke.

Andreas: Det har gått väldigt bra för oss i det här året. Peppar, peppar, ta i trä. Men vi kunde ha gjort det bättre. Det är nog det vi spenderar mest tid att prata om.

Jan: Och vad var det?

Andreas: Jag tänkte på de företagen som gynnas av det här i tillräckligt stor utsträckning. Vi hade rätt många företag i portföljen som gynnades av det här. Som TeamViewer, där du kan styra din dator. Vi har Microsoft med alla deras lösningar, Teams och så vidare. Och vi köpte Amazon. Amazon föll 20 procent men vi tänkte att det här är jättebra för dem. Och den var bra. Men vi skulle haft fler sådana. Nästa gång ska vi försöka vara ännu bättre och tänka till, vad är det som kommer att gynnas av det här? Inte bara vara defensiva, vad är det som klarar sig? Utan även vara mer aggressiva, vad är det som kommer att gynnas?

Var girig när andra är rädda

Jan: Det här är en av anledningarna till varför jag gillar att ha er i podden. För det klassiska ordspråket när man investerar är ju så här, var rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda. Och det här, när man hör er prata. Jag kan säga så här, det är inte så det låter på många av de mejlen som jag och Caroline fick. Under den perioden, för jag vet inte hur många mejl vi fick, i mars, folk sålde. De sålde allt och sen köpte de tillbaka i maj.

Andreas: Oj då.

Jan: Det är ju inga proffsinvesterare heller, men det är ju det där att det är så lätt att dras med i vad media skriver, att nu är det panik och man ska bara rädda det som räddas kan och så räddar man inte någonting.

Caroline: Nej, men precis.

Jan: Och det är det som jag tycker är så roligt för dig som lyssnar och tittar på det här, att det är en väldig kontrast. Medan ni är så här, okej vad är det vi ångrar? Vi ångrar att vi inte var mer aggressiva. Och ni var ju redan aggressiva. Ni såg ju det här så här, ja vi kommer stänga på all time high. Jag tänkte inte i mars, det här kommer vara det bästa året någonsin. Och jag kommer vara rikare i december än jag är nu.

Men jag måste säga att jag tycker det är otroligt, i allt det här är det otroligt fräscht.

Caroline: Ja.

Jan: Det här kommer vara det bästa året.

Caroline: Ja.

Jan: Och dessutom inte var det i någon slags naiv föreställning. Ni har ju varit med länge.

Jag tänkte inte i mars, det här kommer vara det bästa året någonsin. Och jag kommer vara rikare i december än jag är nu.

Hur räntan styr aktiernas värde

Andreas: Vi räknade på det.

Jan: Vad sa du, ni räknade på det?

Andreas: Vi räknade på det, man sänkte diskonteringsräntan i våra modeller. Vad gör det liksom och så vidare.

Jan: Kan du förklara det på svenska?

Andreas: Ja, men när man räknar på en investering så jämför man alltid det mot vad som är det riskfria investeringsalternativet. Och där har man ofta tänkt då en obligationsränta plus en viss riskpremie och så vidare. Och räntorna har ju sänkts och sänkts. I Europa var vi nere på noll redan, men det spelade inte sådär jättestor roll. Vad som spelar roll är USA. USA är världens största ekonomi, ungefär 60 procent av världens börsvärde. Och när USA går ner och aggressivt sänker sin ränta, då ändrar det avkastningskravet globalt. Och det gör att aktier blir mer attraktiva. Därför kan du också betala upp mer för tillväxtbolag som ofta har vinsten längre fram. När du sänker diskonteringsräntan så blir den vinsten väldigt mycket mer värd.

Så vi räknade liksom att generellt, du kanske har 20 procent upp på många företag. På ett tillväxtföretag så skulle då kanske de vara upp 30–40, plus minus. Det är många variabler som går in i analysen, men ungefär. Så det gör väldigt mycket för börsen. Plus alla de här stimulanserna som kommer komma och företagen anpassar sig väldigt snabbt.

Jan: Men jag fattar inte riktigt hur den här räntan kan bestämma aktiernas värde. Kan man ta det lite kort?

Henrik: Ja, men absolut. Bra fråga. Man jämför ju alltid om du ska investera i aktier eller om du vill investera i räntan på banken. Då får du noll eller till och med negativt. Men om räntan på banken är 4 procent, som den var mer historiskt, då måste du tjäna ordentligt mycket mer på aktier för att du ska orka ta den där svängningen. Problemet med aktier är att de är likvida. Det är också fördelen med dem. Men de handlas varenda sekund, varenda minut. Och hade ert hus handlats varenda sekund, varenda minut så hade det också hoppat runt. Men det känns ju inte som det, för det handlas inte varje sekund, men aktier gör det. Ibland hade det varit bra om man bara handlat en gång per månad så det hade inte varit så.

Men det gör ju liksom att, för att du ska kunna hantera den svängningen, så ska man tjäna mer på aktier än vad man ska på räntan. Och den differensen kallar man då för riskpremien. Men om räntan sänks, ja men då behöver du kanske inte tjäna 10 procent på aktier, utan det räcker med 7–8. Och det gör enormt mycket på värderingen när man räknar tillbaka det. Så därför vågar vi rent matematiskt vara så...

Jan: Järva.

Henrik: Järva.

Lärdomen från 2008: våga köpa aktier i krisen

Andreas: Sen har vi bara betalat också att vi har gjort misstag i år, som vi gör varje år. Så det är inte det att allt har gått fantastiskt. Men det är också den här erfarenheten från just 2008, 2009, där man visste. Jag satt i ett team och jag hade några hedgefondsförvaltare som var chefer, och de sa så här: S&P kommer gå ner, det kommer gå ut, för vi köper guld och allting sånt som är säkert. Och jag och en annan kollega, vi sa: nu köper vi aktier istället. Och det var precis rätt då. Med den lärdomen, att man liksom har varit i en djup kris, allting har sett så superdystert ut. Och sen vågar man säga: nej, vi köper aktier istället. Och det var det vi gjorde. Vi har varit fullinvesterade i princip hela tiden.

Henrik: Och det vi har lärt oss också. Alltså vi har blivit mycket bättre investerare de senaste åren, att man utvecklas hela tiden i det här jobbet. Och det är det som är så kul. Men vi har gjort andra typer av special situations som vi inte har gjort tidigare. Att vi har satsat kanske på tillväxtbolag och köpt dem istället. För det vet man att om omsättningen och vinsten går upp, det är den filosofin vi har i fonden. Stigande vinster, stigande aktiekurser. Och har du då ett tillväxtbolag som har en väldigt hög andel stigande omsättning och stigande vinster, då är ju sannolikheten mycket högre att det sticker.

Jan: Vad kan det ha varit för bolag då?

Henrik: Det var till exempel DSV, danskt logistikbolag, som är en börsälskling. Det har vi också skrivit om på vår blogg. Amazon var en special sit från början till exempel. Vi hade Vestas.

Champions och special situations

Jan: Jag tänker bara kort, för dig som lyssnar, ni har ju i er strategi i fonden två stycken, ni har champions kallar ni det, alltså världens finaste bolag, och sen har ni special situations. Alltså där det har hänt någonting i en speciell situation där ni spekulerar i att det kommer vara en överavkastning på det bolaget. Men jag tänker nu, när ni sa så här, bättre investerare, på vilket sätt har ni blivit bättre investerare? De senaste åren?

Henrik: Vi har lärt oss mycket mer om ännu fler företag. Vi gör ungefär 120 företagsmöten varje år och på de senaste fem åren så är det 600 till.

Jan: Hur många av de 120 investerar ni i?

Henrik: Nej, men det är inte så många. Vi träffar ju de existerande innehaven, sen letar man ju, sen går man och pratar med deras konkurrenter. Så äger man Adidas, ja men då pratar man med Nike. Äger man Microsoft, då pratar man med de andra. Och så försöker man liksom sätta ihop pusslet. Så dels har vi läst på om nya företag och sen har man blivit lite äldre, lite visare och lite mer tålmodig och lugn.

Jan: Skulle du lägga till någonting?

Andreas: Nej, men det är egentligen precis som du säger, vi har fått en större erfarenhetsbas. Vi har fört in nya sektorer i vår fond. Vi hade för två år sedan så körde vi in semiconductors. Nu har vi gjort e-commerce till en specialsektor i fonden till exempel och vi hade hälsovård till exempel. Det hade vi inte för tre år sedan. Det är nya sektorer, så att vi blir bättre och bättre som investerare. Vi bygger en erfarenhetsbas.

Målet med investerande: lära sig fatta bättre beslut

Jan: Jag gillar en definition, jag tror det var Howard Marks, som är så här. Jag gillar honom, fondförvaltare. Han sa så här: de flesta säger på frågan, vad är målet med investerande, så säger de flesta så här, tjäna pengar. Och han säger så här: han gillar definitionen att lära sig fatta bättre beslut. Håller ni med om den definitionen?

Henrik: Ja, det är det. Det är det man älskar, att man hela tiden, det är en utmaning mot sig själv och kunskap. När jag var ung älskade jag att gå på biblioteket i Hörby, där jag växte upp. Och så gick jag in och så bara, när jag tittade så sa jag: den boken tar jag, jag visste inte vad den var. Var det någon bok om laser? Var det någon bok som handlade om kvinnor och romantiska äventyr? Man visste aldrig vad man tog. Det spelade egentligen ingen roll för det var väldigt roligt att lära sig vad som helst.

Jan: Öppet sinne.

TINA: there is no alternative

Jan: Ja, jag tänker så här. När vi träffades i våras så pratade ni också om, du berättade som vi käkade lunch och så berättade du hela det här caset som vi har tagit nu. Och sen sa du så här: och dessutom är det så här TINA, sa du liksom, there is no alternative. Kan du inte säga någonting mer om det?

Henrik: Men det fortsätter vara, TINA är ju there is no alternative. Och det fortsätter vara så. För aktier och framför allt aktier där du har växande vinster är otroligt populära som investeringsobjekt. Sen har du fastigheter också. Om man tar till exempel bostadsfastigheter där man hyr ut lägenheter, omåttligt populärt. Det som inte har varit populärt är till exempel kommersiella fastigheter, köpcentrum och så vidare. Men det är fortfarande så att där det finns någon form av substans, någonting värde, det är dit pengarna söker sig.

Och det var det som Andreas förklarade, när Fed sänker räntan, det som händer då är att de sprutar ut pengar från Federal Reserve och de måste söka sig någonstans. Och då börjar de med de mest attraktiva pengarna och sen hoppar de till det näst attraktiva, sen det tredje attraktiva, det fjärde attraktiva. Så letar sig pengarna ut då. Så efter några veckor har pengarna hittat egentligen alla tillgångar där det finns lite värde. Så det är det det handlar om.

Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa

Jan: Skulle ni säga så här, nu har börsen varit lite skakig just nu när vi spelar in, men kan det växa härifrån?

Henrik: Ja, det här kommer säkert att äta upp de här orden, men vi tror att det är, oavsett, det är viktigt att förstå, börsen tänker ofta i probabilities, alltså sannolikheter. Så även om, jag tror att Estée Lauder eller L'Oréal, världsledande, vad de kommer att göra i vinst nästa år, har en stor binär event, alltså en etta eller nolla-event, som du har presidentval eller corona. Så även om jag tror, vi fortsätter att tro att de kommer att tjäna så här mycket pengar, så ökar då de sannolikheterna både på upp- och nedsidan väldigt mycket med de här binära eventen. Vilket innebär att när eventet är över, om det är presidentval eller vaccinet som vi väntar på, så minskar spreaden och då ökar ofta kursen.

Så att vi var i osäkerhet, och nu har vi två stycken då, och båda två är förmodligen över om två veckor. Den ena kan vara över om tre dagar och vaccinet kan komma vilken dag som helst. Och det kanske dröjer tre veckor. Men inom ett x antal veckor så är båda de här eventen över och vi vet någonting. Och då minskar osäkerheten och då ökar värdet på tillgångarna. Så vi tror att det är större sannolikhet för börsfest än börsfrossa de närmsta månaderna. Då får vi säkert äta upp de orden.

Jan: Har ni AstraZeneca nu?

Henrik: Nej, det har vi inte. Vi har faktiskt valt att hålla oss borta från den här typen av läkemedelsbolag som har preparat med patent och så vidare. Det finns ju något som heter the patent cliff när någonting kommer över kanten och trillar ner när det går off patent. Det är ju up for grabs för alla. Då åker lönsamheten dit. Däremot äger vi Thermo Fisher som säljer och distribuerar coronatesten. Och de har haft ett fantastiskt år. Vi har tjänat pengar på den exponeringen.

Vadet: index mot aktiv förvaltning

Jan: Nu ska vi prata om en sån här grej som jag tycker inte är så kul att prata om. Eller jo, så är det ju såklart. Ni var ju här i februari 2018, första gången. Och då gjorde vi ett vad.

Andreas: Ja, det stämmer.

Jan: Vi stod var och så här, kommande fem åren, så sa jag så här, ja men statistiskt borde min indexfond slå er aktivt förvaltade fond. Och sen typ februari så har jag lett den tävlingen. Men nu har ni ju ryckt ordentligt.

Andreas: Är det februari i år?

Jan: Nej, februari 2018. Men nu i år har ni haft ett fantastiskt år i fonden. Länsförsäkringar ligger på 24,7 procent upp. Alltså jag har inte räknat med det på årsbasis, utan jag sa så här från februari 2018. Ni är på 36,6 procent. Nästan 50 procent bättre.

Andreas: When you put it that way.

Henrik: Nej men ni har väl ändå länge varit lite bättre än oss?

Jan: Nej.

Henrik: Jo, jag har för mig att vi har pratat om det här du och jag.

Jan: Nej, det förnekar jag.

Andreas: Hur ligger de till?

Henrik: Ja, så har du sagt, ja det är lite bättre. Och det var länge sedan vi...

Jan: Och nu räknar inte vi med då att corona skulle komma så att ni kunde få sådana...

Henrik: Ja fast det borde egentligen vara samma grej.

Jan: Nej men det är det nog inte.

Henrik: Om man då ska ut där och leta upp det bästa och så tar man hem det. Vi har allt och sen så går hälften dåligt och hälften bra. Jag tror ändå att det är en bättre strategi. Vi måste ju tro på vårt naturligtvis.

Verkligheten på Shareville, inte statistik

Jan: Så berätta, vad har hänt?

Andreas: Ja men, jag har förberett det här. Jag hade hoppats på den här frågan. Så jag har förberett, det är därför jag har lämnat min mobiltelefon framme. Så jag tänkte att vi skulle förklara det här med... Jag har lyssnat på många av era poddar. Nu är vi inne på 178. Jag har inte lyssnat på alla 178, men många av dem. Vi aktiva förvaltare får ju också en släng av det. Det är mycket statistik och det är siffror och så vidare. Så jag har förberett.

Jan: Ja, ja, ja.

Andreas: Vad synd att kameran kommer ta slut här nu. Nu tar vi verkligheten då, inte statistik och teori. Utan nu tar vi verkligheten. Så tittar vi på fem års period. Vi har en sparrobot. Namn behöver inte nämnas för det finns många av dem. Vi tittar 100 procent exponering mot aktier de senaste fem åren. Då har du fått 31–32 procent. Det är väl några 7–8 då, eller 6–7 per år.

Jan: Ja, men precis.

Andreas: Nu tar vi någon som sysslar med aktiv förvaltning. Och då känner jag en kille, han heter Jan Bolmeson. Och han har lagt upp sin portfölj på Shareville. Då kan man trycka här och så går man in på Shareville. Hur länge har den legat där, Jan?

Jan: Ja, men sen 2014.

Andreas: Länge. Skönt att vi åtminstone är konsekventa. Både ni och vi.

Jan: Precis.

Andreas: Och då ska vi se här nu. Jag är inte så ofta inne här. Man kan trycka här på följare. Jaha, nu har jag inte loggat in. Då kan man trycka här på följare. Och du har väldigt många följare. Hur många följare har du?

Jan: Jag vet inte. Jag vet inte. Men på Shareville är det väl en 20 000?

Andreas: 20 000 följare.

Jan: Men jag kan säga så att det där är lite jobbigt. Vi behövde låna pengar för att vi skulle flytta en investering från bolag till oss privat. Och så var det så här. Så säger banken så här: ja men titta ni har ju massor av pengar på Nordnet. Jag bara så här, ja fast problemet är att när jag säljer någonting på Nordnet så går det ett mejl till 25 000 personer om att vi har sålt det. Så jag sa så här att jag vill gärna behålla det.

Andreas: Ja, 22 000. 23 000. Och här kan man trycka här på ditt konto. Så kan man se. Du är ju då mer aktiv än de här sparrobotarna. Om man tittar på den här portföljen då så har du till exempel guld och grejor. Bra. Snyggt Jan. Jättesnyggt. Och tittar man då på fem år på dig så har du gjort 48 procent.

Jan: Vilken portfölj är du inne på nu? Är det rätt då?

Andreas: Ja, då har du gjort 48 och det var ju bättre än de här 31–32 jag pratade om.

Jan: Ja, men det där är ju RikaTillsammans-portföljen. Det där är ju bara 25 procent aktier.

Andreas: Okej, vilken ska jag trycka på?

Jan: Du ska välja den som heter Global. Jag har ju en. Vilken ska vi ta? Jag tror att det är en som är 60/40-portfölj. När den mest. Vänta, nu måste jag titta här. Kan det vara denna?

Andreas: Ja, men det har gått bra för dig.

Jan: Ja, men såklart.

Andreas: Det har gått bättre för dig än de här sparrobotarna.

Jan: Ja, fast jag är inte aktiv här vet du. Utan det här är ju en index.

Andreas: Ja, men det är ju tillgångsallokering.

Jan: Men hur har det gått för den som 60/40?

Andreas: Ja, men skitsamma. Vi tar fram det när vi är omspända. Poängen här var. Min poäng.

Jan: Nej, men det var ju Andreas.

Andreas: Och min poäng där. Om vi då tar en annan person på Shareville. Han heter Global. Han har 43 följare. Stackars människa. Han kanske har fler nu efter det här. En promille av det där andra. Vi kan lägga en länk till den. Och då kan man trycka på hans portfölj. Han har bara en sak i sin portfölj, den här stackars människan. Han har Coeli Global Selektiv. Och tittar man på fem år på honom så är den upp 75. Det är alltså dubbelt så högt på fem år som den här sparroboten.

Jan: Vad sa du att han hade där?

Andreas: Jo, han har bara Coeli Global Selektiv. 75 procent på fem. Och sparroboten var på 35. Med 100 procent aktier. Och du är någonstans däremellan.

Jan: Däremellan, ja.

Andreas: Som också är aktiv. På en miljon då. Det är ändå över 300 000 extra. Genom att de anlitar någon som jobbar dag och natt med det. Det är rätt mycket pengar.

Jan: Det är det.

Andreas: Så att... Case closed.

Jan: Men det var en middag på Savoy.

Andreas: Ja, vi har tre år kvar.

Jan: Vi har tre år kvar.

Andreas: Två och ett halvt.

Jan: Två och ett halvt år kvar har vi, ja. Men, vänta. Och vadet är ju att vi ska gå bättre med vår index. Det var inte riktigt i den här riktningen jag tänkte att det här samtalet skulle gå.

Fondutvärderare ringer från utlandet

Jan: Men om jag vänder lite på det. För Henrik, innan du kom, så sa ni också så här. Nej, men du vet, det har gått bra för oss i fonden. Vilket gör att då har vi blivit kontaktade av fondutvärderare. Från, som kommer utomlands ifrån.

Henrik: Ja, vi får inkomna samtal nu.

Jan: Vad gör de?

Henrik: Nej, men de säger så här, hej, jag ringer från Österrike och jag skulle vilja utvärdera er fond. Kan vi sätta upp ett samtal då?

Jan: Ja, så det är folk som har till jobb att utvärdera fonder. Men varför ska de göra det? Ja, men vänta, jag får dra den här till slut så kan du ta den. Keep that thought. Men då sa du också så här, ja men de tror ju också bara att det är tur. För i början.

För det är, jag fattar Andreas. Och det är därför ni får vara här och typ ingen annan aktiv förvaltare. För det går ju inte att bråka med en statistik som säger att över en 30-årsperiod så slår liksom så här 99 procent av alla aktieförvaltare inte sitt index. Alltså, förstår ni? Så jag menar, jag är inte ensam i den tron utan ni träffar ju den med från fondutvärderarna också. Så kan ni inte liksom guida oss igenom?

Henrik: Nej, men egentligen är det så att vi känner en hel del fondutvärderare. Och problemet med just det här med statistiken, för det finns bra fonder och det finns dåliga fonder. Och den här statistiken inbegriper både bra och dåliga. Men om man har energin, vill leta efter bra aktiva förvaltare, så kan faktiskt aktiv förvaltning löna sig.

Jan: Men förlåt, men för mig blir det ju så här, där sitter väl inte någon förvaltare på någon fond och tänker så här, nej men jag gillar inte mitt jobb så jag gör det här halvdant. Alltså förstår ni? Det går väl inte bara att säga så här, för jag tror att alla fondförvaltare, aktiva fonder, måste väl ha ambitionen att de ska slå index. Eller finns det som inte...

Varför 30 innehav slår 250

Henrik: Om man tittar på kompositionen av vår fond så har vi cirka 30 innehav. Vi vill köpa världens 30 bästa företag som ska stiga i världen för att vinsterna växer. När man sitter på en stor bank så kanske du sitter på en portfölj som har 250 innehav. Eller så har du en hållbarhetsfond som jobbar efter ett hållbarhetsindex. Så att det egentligen kallas en datoriserad produkt. Och det är inte så lätt att slå index om man har 250 innehav. Eller 150 innehav, för dina bästa idéer får inte genomslag. Och hur i tusan ska man som ensam förvaltare kunna träffa 150 bolag och vara med på fyra kvartalsrapporter? Det är ju omöjligt. Vi har ju 15 företag var, det är 60 samtal på. Det fixar vi.

Andreas: Och sen lägga till, det har jag också tänkt, jag tänkte den här frågan kommer säkert med din statistik där. Jag går nu in på mitt sjunde år som jag förvaltar den här globalfonden. Och jag tittar på mina konkurrenter och andra liksom. Hur många fondförvaltare har drivit en fond i sju år? Det är väldigt få. Och om man pratar om din statistik, när den kommer från under en tioårsperiod. Det är ju exceptionellt få personer som har samma jobb i 10–20 år. Så att vi har det unika upplägget på Coeli. Vi trivs ju fantastiskt bra. Vi har ett härligt, härligt atmosfär. Så vi kör ju på liksom. Och sen äger ju ni er egen fond också.

Jan: Alltså inte bara att ni investerar era pengar, men ni är delägare i det. Men vad sa du, att du tog fram statistik, Jan? Från aktiva fonder? Förvaltare som hållit på i 10 år?

Henrik: Nej, men när man tittar.

Jan: Så du sa att det var inte många som hade gjort det.

Henrik: Nej, alltså väldigt många.

Jan: Jag tror det är så här 50 procent av alla fonder läggs ner eller slås ihop. För att de är för dåliga då antar jag. Eller för att de ska slås ihop med någonting annat av olika politiska skäl. Ja, det kan väl ni svara på bättre.

Sillis season och varför de stannar kvar

Henrik: Alltså det är väl inte ovanligt med storbank. Man kan säga att det finns något som heter sillis season i finansbranschen också. Det vill säga att när folk byter jobb, det är efter att man fått sina bonusutbetalningar, så ska man hoppa till en annan firma och så vidare. Så att vi har, i och med att vi är delägare i vår fond och vi är delägare i bolaget som förvaltar fonden, väldigt starka incitament att vara kvar på våra jobb. Och eftersom det här är en livsstil, vi älskar våra jobb, det här är det bästa man kan göra, så kommer vi vara kvar. Och jag tror att det är den där typen av förvaltare som man ska leta efter, eller förvaltningsfirmor. Och det finns ju några stycken i Stockholm och det finns några stycken i världen. Om man tar till exempel USA, så hamnar de ju någonstans omkring i Chicago. Det är där du hittar de spännande firmorna som har de här intressanta investeringsstilarna. Så det är ju inte Manhattan man hittar dem på.

Andreas: Men får jag bara säga det här med fondutvärderarna. Du pratade om att de inte riktigt tror att det är mer än lite tur. Man ska väl säga så att det ofta är så att det är fondutvärderare som lyssnar på det här. Men Andreas och jag sticker ut för att vi har ett ganska enkelt mål. Vi ska skapa x procent avkastning varje år över tiden. Vi är väldigt öppna. Vi kommunicerar. Vi försöker förklara det enkelt för alla så att de ska förstå vad det är man köper. Vi är ju 100 procent transparenta när det gäller innehaven för att varje kvartal så skickar vi ut vår lista. Och ibland får man uppfattningen att de inte riktigt tror att det går att ha en så enkel modell. Men sen är det, komplexiteten ligger i att välja ut företagen, att skapa en portfölj med 35 företag eller vad det nu är för någonting. Det är där svårigheten ligger då. Vår långa erfarenhet kom in. Och då behöver man prata med de här fondutvärderarna ett antal gånger för att de förstår att det här inte är en slump. Och att vi har gjort väldigt bra ifrån oss det är ju för att vi har gjort ett bra analysarbete förra året. Det är därför det går så bra i år. För de företagen vi äger har gynnats av corona. Det har snabbspolat hela den här utvecklingen med corona.

Frustrationen att bli avfärdad som tur

Jan: Men så här, om jag sätter mig i er sits. Det måste ju vara sjukt frustrerande att vara duktig på någonting. Och sen blir det hela tiden avfärdat som tur. På grund av... Stavhoppare liksom. Ja men det är bara tur. Jag tänker också att ni tänker så.

Andreas: Ja men, watch us.

Jan: Ja men jag tänker så här, vad skulle ni vilja, vad hade ni önskat att jag verkligen genuint fattade?

Henrik: Ja men att det inte är så svårt. Men att man måste fokusera på det. Jag tror att, vi vill ju, vi är en aktiv förvaltare, vårt mål är att slå index. Någon strategi att försöka skapa hög avkastning för att göra det då. Och det är inte så svårt. Det är ju bara att köpa företag som växer. Men sen kan man göra det otroligt komplicerat och man kan liksom... Men vår edge, vi är två vanliga killar, vi har läst i Lund men vi har spenderat, som i Henriks fall, 19 år i finansbranschen. Vi spenderar all vår vakna tid.

Jan: Och många av de, mer eller mindre, nästan alla som lyssnar på det här samtalet, om de också hade spenderat två årtionden, ett årtionde på utbildning och erfarenhet och fokuserat varje dag, så hade de gjort det lika bra.

Henrik: Det är precis som att jag kan inte klippa hår. Och min frisörska, en fantastisk kvinna, hon klipper det mycket bättre än vad jag någonsin kan göra för hon har klippt hår i 20–30 år. Och jag skulle aldrig få för mig att börja mecka med det, utan det lämnar jag till henne, och det är samma sak när det gäller det här.

Caroline: Jag tror ni är lite blygsamma. Jag tror ni har en fantastisk metod. Och att ni jobbar bra för att ni är lite, utan att någon kommer och säger ni måste göra så här eller jag kan inte göra det här. Är ni med? Så att ni har någonting unikt. Och det här brinnande intresset måste man ju också ha. Även om man ska klippa hår eller whatever, det är inte alla frisörer som är bra. Jag har också en fantastisk. Så jag tror det är något unikt ni har. Jag hör det i alla fall.

Jan: Ja, men precis. Och sen är det också så här ofta, ja, det har vi pratat om i förra avsnittet, hur man kan titta på bolag och sånt. Så att det är, på många sätt och vis, när du säger att det är enkelt, så tänker jag så här, ja men en nivå av mastery, eller vad det kallas, mästerskap, är ju när man kan göra det enkelt. Alltså det är först då man är expert, när man kan ta något komplicerat.

De fyra frågorna: hypotesen

Jan: Men jag tänker så här, jag har fyra nya favoritfrågor.

Henrik: Vad roligt.

Jan: Ja, som jag faktiskt i förra avsnittet från Småsparguiden, så jag har snott dem från deras bok och vridit, du vet, klassisk ingenjör. Man tar någonting. Så jag kan göra det här lite bättre. Men de hade fyra frågor man kan titta på i en investeringsstrategi. Och det är så här, vad är hypotesen som man bygger strategin på? Alltså vad är hypotesen? Stödjer historisk data den här hypotesen? Vad är den teoretiska förklaringen till hypotesen, och fyra, kommer det här hålla även i framtiden? Så kan ni inte bara gå igenom de här fyra? Vad är hypotesen som ni bygger er förvaltning på?

Henrik: Jag kan ta det.

Andreas: Kör du Andreas.

Henrik: Det är väldigt enkelt. Jag kan dra igenom 30 sekunder. Vad är hypotesen? Hypotesen är att företag som tjänar mer pengar blir mer värda. Det vill säga att växer vinsten på aktier så går aktiekursen över tid upp. Precis som alla som lyssnar på det här och som driver sina egna företag. Om det företaget tjänar 20 procent mer nästa år så är det värt ungefär 20 procent mer om det skulle sälja det. Precis som en pizzeria i Hörby, om den tjänar mer så blir den värd mer. Det är en ganska enkel hypotes.

Jan: Så det är ganska mycket sunt förnuft. Förlåt, är det både champions?

Henrik: Det spelar ingen roll vad det är. Det är även special situations. Absolut.

Jan: Så det är inte som att ni tänker så här, nu har det gått kast här, nu tror vi att det här kommer att vända. Utan det är samma resonemang även där.

Henrik: Vi får ju alltid den här frågan, eller alltid, ofta. Nu har growth gått så himla bra. Är det dags för value att gå så bra? Den frågan tycker vi är väldigt svår att svara på, för allting hänger ju på, kommer omsättningen växa i de företagen som kallas value, eller i de som kallas growth. Så det är precis det Andreas säger här då.

Historisk data och korrelationen

Jan: Stödjer historisk data hypotesen, är svaret ja?

Henrik: Ja. Nu har jag inte datan precis med mig, men det är en 90 procents korrelation på en akties utveckling och vinst, över 1–3 år eller något sånt där. Och lägger du ihop det i en portfölj, så är korrelationen 90–95, något sånt där. Så korrelationen är extremt hög. Det räcker att gå in på Bloomberg, så tittar du på Mastercards aktiekurs de senaste tio åren. Där har du det tydliga exemplet. Väldigt fin sluttande slalombacke uppåt. Alltså du jämför omsättningen och vinst med aktiekursen. För att Mastercards omsättning har hela tiden ökat, och vinsten har hela tiden ökat, och då har aktiekursen stigit. Det är väldigt tydligt. Vi tar här, för vi kan inte visa det för tittarna, men där ser ni till exempel L'Oréals aktiekursutveckling tillsammans, den orangea, kopparfärgen, och sen med vinsten som är det skumma området. De följer varandra. Det är inte svårare än så.

Den teoretiska förklaringen och multiplar

Jan: Vad är den teoretiska förklaringen?

Henrik: Ja, det är ganska lätt. Som jag beskrev i min bok, så är en aktiekurs vinst per aktie gånger multipel, och hela boken handlar ju om multiplar, för det var det jag ville addera till diskussionen. Vi tycker det är väldigt roligt att prata om multiplar och vi kan prata om multiplarna i våra företag. Men det är den extra kicken uppåt, att du får en multipelexpansion. Men det behöver du inte få. För det första, teoretiska hypotesen gäller fortfarande. Och sen är det rimligt...

Jan: Förlåt, jag får bara flika in. För jag har för mig, om jag inte minns fel, i förra avsnittet så sa du så här att det fastnade, för det var så här att på ett års sikt är det svårt att göra en bättre analys än andra analytiker. På ett års sikt så är alla analytiker massor smarta människor och löser samma problem på samma sätt. Men så sa du, bortom tolv månader så kan man ha väldigt olika åsikter om vad multiplarna ska vara. Även till exempel H&M, tror jag i din bok skriver du så här. H&M, många tyckte att det var jättehög värdering. Men när man tittade på det de kommande 20 åren så var den värderingen fortfarande låg, för multipeln var låg.

Henrik: Precis. Stämmer jättebra.

Apple och Microsoft: multipelexpansion

Jan: Så låt oss ta ett exempel här då.

Henrik: Jag bara avslutar. Är det rimligt att hypotesen kommer hålla framåt, ja? Vi anser det rimligt att om ett företag tjänar mer pengar så blir det mer värt.

Andreas: För att nu besvara din fråga då. När det gäller då... Låt oss ge två exempel på det där vi har jobbat med multipelexpansion. Den första var väldigt enkel, var Microsoft. Microsoft började med software as a service. Jag gick in på Elgiganten och helt plötsligt kunde jag inte köpa Office-programmet utan jag skulle hyra det då. Det här är ju sex år sedan. Jag tänkte att det här är ju rätt smart. För när nästa recession kommer så kommer jag ju fortsätta betala varje månad. Jag kan ju inte stänga av Word och Excel på jobbet.

Jan: Förlåt, jag måste bara. Vad roligt att du tänker så här, fan vad smart. Medan jag som satt där på andra änden som kund var så här, fan vad jobbigt.

Andreas: Vad jobbigt.

Jan: Vad det jobbiga var att du behöver hela tiden betala abonnemang på det.

Andreas: Ja, men precis.

Jan: För då hade jag 15 anställda. Och så fick jag betala 15 gånger varje månad. Jag var så här sjukt frustrerad. Nästa gång ska jag göra den kopplingen. Ja, förlåt. Nu får du fortsätta.

Andreas: Och då tänker man, det här är ju fantastiskt. Och det innebär ju också att över en treårsperiod så kommer jag betala mer. För jag uppgraderade inte för var tredje år. Så 6, 12, 18 liksom. Så att dels är det recurring revenue. Och det innebär att ett företag som har recurring revenues är värt mer än ett företag som är beroende av engångsbetalning. Så är det ju. Risken blir mindre. Och därför blir jag tillbaka till diskonteringen. När risken blir mindre så ska den vara värd mer. Ju säkrare intäktskällorna är, ju mer värda är de. Och då handlades Microsoft på en P/E 17, 18 liksom. Och sen hade de den här molnsaken som växte väldigt mycket. Och vi köpte Microsoft. Och jag kommer ihåg att Merrill Lynch var väldigt negativa till det här. De kunde inte förstå varför aktien gick uppåt. Och sen kommer jag ihåg tre år senare så skrev Merrill Lynch-analytikern väldigt öppenhjärtigt, jag har haft fullständigt fel liksom. Jag har haft helt rätt när det gäller förväntade vinster och så vidare. Men jag har inte förstått den här multipelgrejen.

Den lärdomen tog vi med oss till Apple sen. Det kan väl du berätta om?

Henrik: Ja. Spännande nog så handlades Apple till P/E 12, 15 för kanske ett och ett halvt år sedan. Idag så handlas den på P/E-tal 30. Så du har alltså haft en 100 procents stigning i kursen bara på grund av multipelexpansionen.

Jan: Och hur har de multiplat då?

Henrik: Nej men det är ju det att tidigare så pratade Apple, det var i december 2018 tror jag de hade sitt konferenssamtal. Och då var analytikerna så jäkla förbannade över att nu ska inte de presentera hur många iPhones som säljer utan de ska egentligen ta summan av alla iPhones gånger priset och prata om en omsättning för iPhones. Och det blev liksom missnöje och det är ramaskri. Alla analytiker som följde Apple då. Men det är då, Apple är smarta. Så vad det handlar om är att de ville då att folk skulle börja titta på deras servicesida, som är system då. Det är det här med iCloud och det är iTunes och nu är det den här fantastiska tv-kanalen med bra serie och så vidare. Servicesidan, som de tjänar mycket mer pengar på, och det är också gjort ett frågeinlägg på det här där Andreas visar då hur fantastisk operationell hävstång det är i det här. För kostnaderna ökar knappt någonting när omsättningen stiger. Så därför blir det då en sån här mjukvarumultipel på Apple som är 30.

Skalbarhet: mjukvara mot hårdvara

Henrik: Och det är det som är det fina då för att när jag besökte Kalifornien i år, i februari, var en av de sista resorna vi gjorde utomlands. Och då gick polletten ner för mig ordentligt för då besökte jag Intel. Intel är ett hårdvarubolag, tillverkar microchips, P/E 12 eller P/E 13 eller någonting. Sen åkte jag till Adobe. Ett fantastiskt mjukvarubolag. Träffade deras IR. Vi pratade om deras vd som var en otroligt duktig och kunnig person. Just det här med hur man skalar en mjukvara. Det är väldigt, väldigt enkelt. Det är bara lite ström och lite minne, eller hur? Och så har man skalat mjukvaran. Så det är väldigt, väldigt mycket enklare för du behöver inte tillverka någonting för att du ska skala. Och det är därför just mjukvaruföretag har en högre, för att skalbarheten är så fantastisk.

Andreas: Du nämnde Intel och de är ju ett hårdvarubolag. Så de har inte samma. De måste producera en pryl, de måste ha en fabrik. Det är energi och det är kisel och det är någon människa som ska paketera och det är maskiner.

Special situation: JM och primärdata

Henrik: Får jag ta ett exempel till?

Andreas: Nej.

Henrik: Är det okej? Nu har vi pratat om champions väldigt mycket. De här växande vinsterna och så vidare. Sen har vi de här special situations då. Och där handlar det väldigt mycket om både om vinst men framför allt om multipeln då. Och låt oss ta ett exempel. Ni började fråga oss hur vi agerar under corona och så vidare. Det finns en bostadsbyggare som heter JM och vi skrev ju om den här aktien på vår hemsida. Coeli.se/global.

Jan: Så nu har ni nämnt det, men ni har inte sagt det. Ni får lära er att säga länken.

Henrik: Ja, förlåt. JM. JM-aktiekursen har fallit. Jag har följt JM i elva år. Träffat vd:n fem, tio gånger. Och ekonomichefen jag besökte. Och så vidare. SEB eller det var någon annan bank gick ut och sa att bostadspriserna ska ner 10–15 procent i Sverige. Det finns risk för det. Än en gång, de möjliga utfallen ökar explosionellt. Precis som Henrik sa, när man pumpar in så här mycket pengar i ekonomin och sänker räntan. Pengarna tar väg någonstans. Ungefär tre triljoner dollar. Alltså det är så mycket pengar så det går knappt att föreställa sig. Pumpades in på väldigt kort tid. De hamnar till slut i saker som fastigheter. Och det kommer till och med påverka svenska fastigheter. Vi märkte att huspriserna i USA var stabila. Samma sak hände i England. Och samtidigt då i Sverige så tror man att bostadspriserna skulle falla.

Vi har då förmånen att kunna ägna oss åt det här på heltid. Så vi sa nej, det verkar inte vara rimligt. Så vi stack ut och träffade mäklare. Jag åkte ut i kommunen där jag bor och träffade min mäklare. Och så frågade jag honom i maj då, kommer verkligen priserna att falla 15 procent? Och han bara, jag vet inte men april har varit den bästa månaden någonsin i hela vår historia. Och just nu faller inga priser. Vi fortsatte så. Besökte mäklare på många ställen i Sverige. Vi pratade också med folk som håller på att sälja sina lägenheter i Vasastan och så vidare. Gav en helt annan bild. Och då har du alltså en enorm diskrepans mellan verkligheten. För vi har samlat in fem datapunkter som säger väldigt tydligt en egen bild. Och den rädsla som fanns.

Jan: Och var är rädslan? I tidningarna?

Henrik: I tidningarna och den ligger i aktiekursen. Och tittar man på aktiekursen så indikerar den att du skulle få nedskrivningar av mark och så vidare. Vi hade ett samtal med Claes Magnus, ekonomichefen på JM, och frågade vad krävs för att du ska skriva ner marken? Jag minns inte exakt meningen han sa, men det indikerade att det behövs en 2008. Alltså total finansiell härdsmälta. Och medan då våra datapunkter, ett par veckor senare, visade att det absolut går mot uppgång i husmarknaden. Vi köpte JM på 165–170. Och åtta veckor senare kom vi ut med den sista aktien på 250. Då gjorde vi 50 procent på åtta veckor. Och då har du liksom en, där spelar vi helt enkelt med att vi har tid. Vi har kraft och tid och energi. Och att åka ut och träffa mäklare, få in data, primärdata, om man får använda ett teoretiskt sätt, primärdata. Och jämföra vår syn med synen på börsen. Och när, som jag precis skriver i min bok, du har en enorm differens mellan din egen syn, det är ju då du ska satsa.

När du har en enorm differens mellan din egen syn och synen på börsen, det är ju då du ska satsa.

Sika och hur primärdata avgör

Jan: Men vad är det som gör att ni bestämmer er så? Vi måste samla in datapunkter nu.

Henrik: Ja, det beror ju på, alltså, när någonting känns fullständigt fel, eller att du vill bekräfta din hypotes. Vi gjorde till exempel det, vi har ju ett företag som heter Sika som gör tätningsmedel. Om ni åker ut till bygghandeln så ser ni ju Sika-produkter överallt. Eller frågar byggare som gör om badrummet. Då kan man bara åka ut och titta och jämföra priserna mellan Sikas och konkurrenterna. Och inte alltid, men ofta, så är ju Sika väldigt mycket dyrare. Och då tänker ju ni säkert: oj, det är ju inte bra. Jo, det är jättebra. För när någon ska bygga om ert badrum, så kommer de att skicka en faktura på allt de har handlat. Och så lägger de på 20 procent, eller hur? Säg att de har köpt en burk tätningsmedel för 100 kronor, så lägger de på 20 procent. Då tjänar de 20 kronor på att sälja den burken till er. Men om de hade köpt en burk Sika så kostar den 200. Och så 20 procent på det. 40 kronor ju. Så när de professionella byggarna åker ut och ska renovera badrum, vilken produkt tror ni de väljer? Den billiga eller den dyra? Han väljer den dyra, för att den är både bäst och det är minst risk för er som kund och han tjänar mest pengar.

Jan: Fantastiskt. Ja, det är klart, det tänker inte vi på.

Henrik: Sen har vi också listor på bolag som vi inte äger, som vi följer, och JM är ju ett sånt företag som är med på en sån lista. Så de finns ju på radarn kan man säga.

Jan: Det var någon som pratade om det så att man har vissa spelare som är på plan. Och sen har man en avbytarlista. Och sen har man kunnat...

Henrik: Men om man tittar på JM:s aktiekurs, den är väldigt upp och ner va? Så det är ju ingen aktie som vi kan ligga och äga över tiden. Så därför är det ju ett företag som lämpar sig väldigt väl för att vara en special situation.

Vad är egentligen ny teknik?

Jan: Jag tänker att vi ska börja runda av det här avsnittet snart. Vi har ytterligare några spännande frågor. Men jag tänker så här, just nu är det ju, ni måste väl ha stött på de här frågorna också. För jag får ju den här, ja men hur kan man ha en indexfond eller hur kan man ha en global fond när man skulle äga ny teknik-aktier? Jag gjorde en rådgivning. Jag fick en rådgivning av Swedbank. Det var jättekul. Jag spelade in hela rådgivningssamtalet. Det var katastrof. Det är så dåligt så jag har inte valt att publicera det. Men då fick jag rådet att jag skulle ta Swedbank Robur Ny Teknik i hälften av portföljen. Och sen frågade jag honom, hur gör du själv? Då hade han åtminstone, det var ändå heder åt honom, för då hade han åtminstone 50 procent Robur Ny Teknik i sin egen fond.

Och nu är det inte så att, jag vill inte att ni uttalar er om Swedbank Robur Ny Teknik, utan mer fenomenet, liksom den här trenden. Den här trenden att, du vet i vissa perioder har ny teknik-aktier gått bra. Sen upplever jag, growth har gått bra. Så nu pratar man, sänker man value. Jag upplever att det finns så här liksom mode i vilka saker man ska ha.

Henrik: Jag kan börja med att svara på den frågan. Om du tittar då på omsättningstillväxten i de här, om vi kallar dem big tech, de här företagen. Vi äger ju till exempel Adidas, förlåt, Adobe, Apple, Microsoft, vi har Amazon och så vidare. Om du tittar på omsättningstillväxten. Det senaste kvartalet jämfört med förra kvartalet, alltså för ett år sedan, det som kallas like for like. Så stiger alltså omsättningen. Då har vi ett coronaår när allting är på dekis. Tittar du på Stockholmsbörsen så har du ganska stora tapp i omsättning. Men de här bolagen växer och de tjänar pengar. Och det är därför de är populära.

Andreas: Och det är ju det att det är inte så bara att de stiger bara för sakens skull. Utan det är ju så att Amazon har något som vi gillar och det är ju en e-handelsplattform som vi älskar. Apple har väldigt bra telefoner. De har en bra tv-kanal och de har bra musik och så vidare. Microsoft, det klarar vi oss inte utan för att vi behöver det där jäkla Office-programmet.

Jan: Precis. Förlåt att jag avbryter Henrik. Jag fattar. Helt det där. Och det är egentligen varför ni har valt de bolagen.

Andreas: Men det jag tänkte komma till där, det var det att alla de här bolagen använder teknologi, de har även teknik. Och vi pratar om ny teknik. Det är ju bolag som har en ny teknologi där det finns en förhoppning om att det här ska bli en allenarådande teknik och det är det här man ska använda. Och det är därför de här bolagen handlas upp. Men jag menar, den här nya tekniken, den finns ju redan i de företagen som vi äger. För alla företag måste ha ny teknik. För annars kan inte de vara konkurrenskraftiga.

Jan: Så då har ni det fast med ett underliggande starkt värde?

Andreas: Alltså vi har till exempel, om jag tar Adidas, det är ju inget teknikbolag, det är ju konsumentprodukter. Men de har en fantastisk hemsida. De har en e-handelslösning som bygger på en teknologi.

Jan: Men för min poäng, eller sådär, jag vill egentligen att ni...

Andreas: Men är det inte otydligt vad ny teknik innebär?

Jan: Nej, men vänta, nu driver jag en agenda. Jag vill att ni ska säga att jag har rätt. Nej, men jag tänker så här, för när jag möter de här fyra frågorna, vad är hypotesen, historisk data, så upplever jag så här, nej, det är inget som stödjer hypotesen som är så här att, ja men det enda jag ska ha är ny teknik-bolag, för jag kan visa massor av perioder, liksom så här IT-bubblan, då det inte är liksom, det bygger ju inte på samma typ av hypotes som ni säger. Så att bolag som är lönsamma och går med vinst och växer, kommer gå bra sannolikt i framtiden. Medan nu upplever jag att hypotesen är, varför har du köpt en ny teknik-fond? För den har gått bra de senaste tre åren.

Henrik: Precis. Och du har rätt. Nej, men det är, vår fond är ju balanserad. Och om man tittar på de senaste månaderna så är det byggföretag som har gått väldigt bra. Det är sjukhus som har gått bra. Det är indiska banker som har gått bra. Och vi har också en del, vad har vi, 20–25 procent teknik ungefär. Men det räcker bra där. Vi har inga problem med att tjäna pengar på tätningsmedel, eller sminkprodukter, eller om det är tyska fastigheter. Och du vill hela tiden ha en diversifierad portfölj. Så vi vill inte ha mycket mer teknik än så. Vi vill inte ha mer sjukvård än vi vill ha x procent, och vi vill inte ha fastigheter för mycket.

Diversifiering inför nästa smäll

Andreas: Nu började programmet, vad har vi lärt oss från den här saken? Jag säger det, precis som vi lärde oss från 2008, att nästa smäll är runt hörnet. Om det är 2021, eller 2022, eller 2023. Men det kommer komma något liknande. Och vi har ingen, precis som vi inte hade någon aning om corona för ett år sedan när vi träffades, har vi ingen aning om vad som komma skall. Och därför måste vi ha en diversifierad portfölj som är investerad i olika sektorer, olika länder. Men det är solida företag överallt. Så att du klarar nästa smäll och att du har kraft och mod att hålla i det och att du kan också agera. Och det är det vi bygger hela vår fond på.

Jan: Så diversifiering också. Det är roligt att ni också kommer tillbaka till det.

Andreas: Jag tänker på det sen, om man tittar på de bolagen som finns i en ny teknik-fond. Det finns ju företag som säljer någonting. Så jag tycker att den här benämningen ny teknik, det blir missvisande. För det är ju ett antal nya produkter som säljs. Vad är det för produkter? Det tycker jag är intressant.

Jan: Ja. Ju mer vi pratar om ny teknik, desto mer undrar jag vad är det egentligen? För de flesta innebär en ny teknik samma sak som att man köper antingen till en ny teknik-fond eller Swedbank Robur Ny Teknik. Men vi behöver inte prata om det. Vi kan ta det utanför. Vi kan ta det i ett annat avsnitt.

Ett ambitiöst avkastningsmål på 10–15 procent

Jan: Vi ska prata här. Ni har ju gjort ett ganska, tycker jag, ganska kaxigt uttalande. Inte kaxigt uttalande, men en sån här, så att ert mål med fonden är att det är en årsmedelavkastning på mellan 10 och 15 procent. Och så sa ni så här, och vi känner oss ganska trygga i att säga det. Hur, liksom så här.

Henrik: Det är ju osäkerhet med det där, såklart. Och det är ingen garanti, det ska vi också vara supertydliga med.

Jan: Men det är ändå högre än till exempel när jag räknar. Så räknar jag så här, ja men börsen ger i genomsnitt 7–8 procent nominellt. Och här ser ni ju ändå 50 procent högre.

Henrik: Jag kan svara, vi har ju liksom en bred portfölj och vi har till exempel ett företag som heter Pfizer. Och de guidar ju egentligen för att deras EPS-tillväxt ska vara 15–17 procent varje år. Och det gör de genom att växa omsättning och köpa tillbaka aktier. Så det är en av anledningarna till att vi faktiskt kan ha ett sånt ambitiöst mål, för vi har företag i vår portfölj som växer så mycket. Och sen kan vi krydda det med special situations där vi kan tjäna pengar på en aktiekursrörelse till exempel när man söker och tänker omvandlingar. Det är det som gör att vi känner oss väldigt trygga med det här, för portföljen består av företag som underliggande växer så mycket.

Och vi har ju pratat mycket om det här i det här avsnittet, det här med stigande vinster, stigande aktiekurser. Bara för att betona och förtydliga där igen. Vi är en aktiv förvaltare, vårt mål är att vi ska slå vårt jämförelseindex. Sen har vi då ett strategiskt mål. Vad är då strategin att göra det här då? Ja, men det är strategin att försöka skapa hög absolut avkastning så att vi över tid slår indexet. Jag vet inte vart indexet går närmsta ett, två år. Jag har inte koll på 2 200 företag. Men jag har koll på våra 30 liksom. Så att om vi fortsätter och kan leverera den här typen av avkastning så är vi konfidenta att vi kommer slå vårt jämförelseindex och då kommer aktiv förvaltning fungera.

Jan: Ja, och jag behöver er för att passiv förvaltning ska fungera. Jag är liksom tacksam för att ni gör det ni gör.

Sämsta rådet: sitt stilla i båten

Jan: Jag tänker att vi brukar ha lite så här, lite nya frågor. Som är lite också, de är lite stulna med stolthet av Tim Ferriss. Och en av frågorna som är min nya favoritfråga är så här, vilket är det sämsta rådet som ni brukar få höra i finansbranschen? Så här till privatpersoner.

Henrik: Sitt stilla i båten. Den gillar inte jag.

Jan: Varför? Det kommer alltid så här råd som jag brukar säga till folk.

Henrik: Jag tycker att man ska vara aktiv med sin portfölj. Man ska titta på vad man har. Man ska gå in och kolla ganska ofta vad man äger. Man kan inte tro att saker sköter sig själva. Så att, se om ditt hus.

Jan: Men ingen kommer ju vara lika duktig som du Henrik.

Henrik: Nej, men jag bara menar, det handlar ju om att man är intresserad.

Jan: Men om jag spelar djävulens advokat. Nu är jag som den där personen där på Shareville, som bara har Coeli Global Selektiv i sin portfölj. Vad, liksom så här, då säger du så här, okej, man ska se om sitt hus. Så då händer mars. Och så har jag er fond. Vad är det jag ska se om i mitt hus?

Henrik: Ja, men då går du in och tittar på vad fonderna äger för något. Så sitter du och tänker Apple, ja. Kommer de försvinna från jordens yta? Nej, jag behåller mina aktier. Jag sitter still i båten.

Andreas: Jag tror vad du tänker på, Henrik, också jag har känt dig i över 22 år nu. Det är ju också den bredare ekonomin. Vad har jag i mitt hus? Hur mycket cash har jag? Det är ju det du menar också, asset allocation. Okej, om börsen är ner 25 procent och du har en halv miljon i cash, kanske bra läge att gå in. Och tvärtom. Så att man ska hänga med och tänka vad är det nu som sker?

Jan: Precis, och framför allt också då att okej, om man har valt våra fonder har man ju lyssnat på det här och så vidare. Men jag tror att många av de här fonderna som finns i folks fondportfölj, jag tror kanske, folk kanske inte vet vem förvaltaren är. Det har kanske varit två till tre fondförvaltarbyten sedan du köpte den för fem år sedan. Det kan vara bra att ha koll på det.

Henrik: Det är det.

Jan: Om jag ska vara lite snäll mot dig också, så är det så här, Henrik, att jag, i och med att jag, om jag väljer att göra fond, då har jag ju mer eller mindre outsourcat det jobbet till er två. Så att jag kan sitta still i båten, för jag förutsätter att inte ni sitter still i båten.

Henrik: Det gör vi inte. Det är också att man ska gå in och titta, vad är det jag äger? Ja, ska jag ha den här gruvfonden till exempel? Nej, men det kanske var tio år sedan gruvor var bra. Jag kanske skulle ha någonting annat istället. Att man omvärderar sin situation men att det kanske är någonting annat jag ska äga istället. Vi kommer inte att spela OS i handboll med landslaget från 92.

Jan: Nej.

Andreas sämsta råd: nedviktning mot räntor

Jan: Andreas, vad tycker du är sämsta rådet?

Andreas: Jag gillar ju personlig rådgivning. När man verkligen sätter sig in i vad personens, jag tror att generella regler och portföljkonstruktioner som är för breda, jag tror det är felaktigt för många människor. Det sämsta rådet jag tycker folk får och det jag aldrig någonsin har förstått är den här nedviktningen mot räntefonder, nedviktningen av aktier. Ju äldre en människa blir, ju mindre...

Jan: Vilket ligger till grund för väldigt många av de här robotarna och automatiska fondlösningarna och allt som har, det finns ju nästan, alla har ju det här att ju äldre du blir och du är 70-tal och så vidare. AP7 SÅFA har detta liksom.

Andreas: Nej, men det är fel för att om du tittar på de flesta människorna så när dina föräldrar dör en dag, så dör de då, så mycket av pengarna går vidare till nästa generation. Och vad är det då för mening då att när du är 65 år, du ska leva 20 år till. 20 år. Det är så fyra andra världskrig i längd. Det är en otrolig lång tidsperiod kvar. Varför ska du då acceptera noll i avkastning? När kanske en stor del av din förmögenhet, de svaga pengarna, ska gå vidare till nästa generation. Då ska du ju titta på tidshorisonten för mina barn och mina barnbarn. Okej, vad är deras tidshorisont? Ja, men jag vill få pengarna att växa för dem. Då kanske man kan säga: de här pengarna behöver jag de närmsta åren för att överleva och de andra pengarna ska gå vidare i arv. Det ska ju vara investerat i aktier. Jag är väldigt mot alla de här. Jag har aldrig riktigt förstått det där. Att man har en kort horisont för pengarna ändå. När egentligen ska pengarna gå vidare till nästa generation. Då kan de ju hantera den här volatiliteten och ha chans att få den här höga avkastningen.

Jan: Jag håller med. Jag har också tänkt det. Det har jag faktiskt, Jan.

Andreas: Jag vill att våra pengar bara ska maxa på. De flesta människorna har ju en fastighet de äger och den går ju i regel vidare. Den stiger i värde mest hela tiden när räntorna har gått ner.

Har du vunnit spelet, sluta spela

Jan: Men det är därför jag älskar de här frågorna. För de är skitjobbiga. Men jag tänker så här, ett annat sånt här råd som man ibland brukar höra. Är ju så här att, har du vunnit spelet, sluta spela. Alltså säg, nej men alltså till exempel så här, nu i veckan så hade jag ett samtal med en företagare som har sålt sitt bolag och fått ut 120 miljoner. Och så var jag så här, är det verkligen så här att du behöver maxa de här 120 miljonerna med 100 procent aktieexponering? Är det inte bättre, okej, plocka bort 25 miljoner som kommer försörja ert liv framgent. Och då vet jag, du behöver inte en avkastning med mer än 4 procent och ni kommer ha ett fantastiskt liv. Medan...

Caroline: Med utan, känslan av att pengarna kan försvinna när som helst.

Jan: Nej, men min tes är så här att jag upplever att så många människor upplever en brist på pengar. Och därför är det hela tiden vi pratar om hur vi ska ha så mycket pengar som möjligt. Medan jag tänker att så mycket pengar som möjligt är kanske inte det bästa målet. Utan att det handlar om att få någon slags balans mellan att ha så mycket pengar som man själv behöver och kanske lite till. Snarare än att jag ska dö rikast på kyrkogården eller lämna över mest pengar till mina barn. Vad tänker ni om det?

Andreas: Det är jättemycket det. Vi träffar ju väldigt mycket folk. Vi pratar ju om sparande och ekonomi varje vecka. Vi träffar mycket folk. Och rent empiriskt, statistiskt, så har man ju sett att den största smärtan i ditt liv, det är inte att du inte blir rik. Den största smärtan i livet är att ha haft pengar och förlora dem. Alltså den statusen du förlorar då. Att ha varit rik en gång och sen förlora de där. Jag förstår människor som när de har tjänat ihop x antal miljoner eller vad de har gjort. Alla har olika mål. Och lägger åt en del och säger: det här vill jag inte förlora. För du vill inte tappa den statusen. För det gör så fruktansvärt ont. Så jag förstår det. Det verkar sunt om man har 120 miljoner och säger att: jag vill i alla fall aldrig bli fattig. Jag tycker det är helt rimligt.

Men sen tycker jag också att det är ju det. Den här entreprenören som har drivit det här företaget och sålt det. Han har ju hållit på med någonting han har kunnat. Och hade han haft möjlighet att gå in som sidoinvesterare i fem likadana företag som han själv har drivit så skulle jag säga: jajamensan, kör på, för det här kan du. Men om man då går från att ha drivit ett företag, sålt det och sen så ska man helt plötsligt bli aktiespecialist. Då kanske man... Kanske ska använda en fond kanske eller så ska man diversifiera det mellan lite olika tillgångar. För att säkra kapitalet. Men om man då är en private equity-investerare som har det här som jobb hela tiden och hoppar från investering till investering, då är det en annan sak. Men min poäng är egentligen att man inte har den här kunskapen för att göra om samma manöver igen.

Jan: Nej, precis. Bra.

Bästa köpet under 1 000 kronor

Jan: Om ni ska ta. Vilket köp under 1 000 kronor har påverkat era liv mest positivt? Det senaste året. Stena, kan du också fundera på, Kallur? Du har inte fått den här frågan.

Andreas: Nej. Positivt.

Henrik: Ja, det var väl en timmes massage. Det fick mig otroligt avslappnad och då kunde jag fatta bättre beslut.

Jan: Ja, men sånt kan man inte underskatta. Vad är det för er två?

Caroline: Ja, du. Det... Ja, det är min pilates i alla fall.

Jan: Är det så?

Caroline: Det är stort, det är dyrt och det ger mycket kvalitet i livet för mig.

Andreas: Jag tänker att det nog är ett par löparskor som jag köpte. Nikes löparskor, inte Adidas. Det har gett mycket glädje.

Jan: Träning, ja. Det är roligt att vi alla är inne på hälsa.

Caroline: Ja, vad kul.

Vad har ni blivit bättre på att säga nej till

Jan: Och jag tänker så här på sista frågan. Det här kan ni faktiskt ha både i fonden och privat. De senaste åren, vad har ni blivit bättre på att säga nej till?

Henrik: Möten.

Jan: Säg någonting mer om det.

Henrik: Det är ju det att vi får propåer dagligen om olika möten. Och det är viktigt för oss att vi använder vår tid på rätt sätt. Vi ska ha de möten som vi vill ha med de företag som vi är intresserade av. Men vi får väldigt många mötespropåer på företag som är lite halvintressanta eller helt ointressanta.

Jan: För att de vill ha kapital?

Henrik: De vill ha kapital, och de vill ha folk som lyssnar in på deras företagsmöten till exempel.

Jan: Jag instämmer där. Jag kom fram till det för ett tag sedan, att det finns ingen lag som säger att bara för att någon mejlar mig eller ringer mig så måste jag svara. Bara för att någon skickar ett mejl och säger hej, jag är från London, jag vill sälja in den här tjänsten, jag är i Stockholm, kan vi ta ett möte. Varför måste jag ens svara på det? Finns det någon lag som säger det? Om någon ringer på ens dörr, då öppnar man. Men bara för att vi får, jag tror jag har 120 mejl om dagen om olika analyser och grejer, så tacka nej. I början av livet måste man tacka ja till mycket. Sen måste man bli mer och mer selektiv och börja tacka nej. Och bara fokusera på det man själv tycker är roligt.

Henrik: Ja, jag håller med.

Råd till en ny sparare: tid och få innehav

Jan: Vilka råd skulle ni ge en ny sparare? Det här är en fond som heter Coeli Global Selektiv, finns att köpa på Avanza och Nordnet. Vad är det med att börja spara tidigt? Ni pratar ju väldigt mycket om det med tid.

Henrik: Det viktigaste är tid. Börja spara tidigt. Ju yngre du är, desto bättre. Det är tre år eller 500 kronor i månaden, det spelar ingen roll. Tid är viktigt. Och sen inte så många investeringar. Håll ner det till ett litet begränsat antal. Kör du en aktieportfölj, håll dig vid 20 företag eller någonting, så du kan följa dem. Har du fonder, köp tre, fyra stycken eller något sånt, så att du inte köper för mycket. Det är ingen mening att överdiversifiera sig. Ska det hända något, så ska du äga mycket i det som är bra.

Jan: Bra sagt. Jag tycker att du som lyssnar på det här tycker det är så fantastiskt, att det inte finns ett rätt svar utan många olika tankar kring det. Grymt, hörni.

Bonusavsnitt och världens 30 finaste bolag

Jan: Vet ni vad, jag tänker att vi rundar av det här. Vi har ju faktiskt ett bonusavsnitt som vi ska spela in med bara läsarfrågor.

Caroline: Oj, vad skoj.

Jan: Ja, och jag tänker så här, ni har ju på coeli.se/global er bloggfunktion, och där kan man prenumerera på ert nyhetsbrev och på nya inlägg. Och när man dessutom anmäler sig till det här nyhetsbrevet, som är kostnadsfritt, eller hur?

Andreas: Absolut.

Jan: Så får man den här listan på världens 30 finaste bolag. Hur ofta uppdaterar ni den listan?

Henrik: En gång i kvartalet. Och vi visar alla positioner förutom de som vi håller på att bygga upp.

Jan: Vilket måste sägas, det där är väldigt ovanligt. För de flesta fonder visar bara de tio största innehaven. Så det där tycker jag är guldstjärna i kanten. Och sen vet jag också, för dig som är med på Patreon-nivån RikaTillsammans, att jag har tänkt att vi kommer köra en sån här kväll. En kul, digital.

Andreas: Härligt.

Henrik: Grymt.

Jan: Så ett stort tack. Och så ses vi förhoppningsvis i bonusavsnittet.

Caroline: Det gör vi.

Andreas: Tack så mycket.

---

Föreslå nästa steg

• `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet (tidsstämplarna finns kvar där, inte i den bearbetade versionen).
• `/text-artikel` — gör en H2-strukturerad artikel i Jans röst om aktiv kontra passiv förvaltning och de fyra frågorna.
• `/skapa-reel-manus` — plocka reel-kandidater (t.ex. "var girig när andra är rädda", multipelexpansionen i Apple, JM-caset).
• `/text-faq` — bygg PAA-förankrad FAQ kring frågorna avsnittet besvarar (vad är diskonteringsränta, multipelexpansion, special situations).