Apples kassaflöde räcker till att köpa hela SEB,Handelsbanken, Swedbank, Sandvik och Assa Abloy – varje år…

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Apples vinst i relation till svenska storbolag
2. Undantaget som bekräftar regeln
3. Generösa fondförvaltare och nyhetsbrevet
4. Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik
5. De snabbaste åren
6. En intro för nya lyssnare
7. Småbolagsfonden, ett hjärtebarn
8. Frågan om hur länge champions håller
9. Att rida sina champions och sälja i tid
10. Få ställen att gömma sig
11. För mycket makro i nyhetsbrevet
12. En liten parentes från forumet
13. Bolagen viktigare än makron
14. Vad har förändrats i synen på investeringar?
15. Hur mycket vikt vi lägger vid aktiepriset
16. CrowdStrike och rädsla kontra fundamenta
17. I tvivlet, när marknaden säljer
18. Misstaget Adidas
19. När en tes inte håller
20. Demokratiska länder minskar risken
21. Champions och special situations
22. Cykliska special situations och tajming
23. Kvalitet kontra value
24. Omsättningstillväxt, vinsttillväxt och kassaflöde
25. Behöver man äga storbolag?
26. Andelsägarnas beteende
27. Koppla av, bolagen fixar det
28. Hur man fördelar mellan fonderna
29. Entreprenörsdrivna småbolag
30. Mer arbetsintensiv process
31. Riskjusterad avkastning kontra index
32. Var letar ni härnäst?
33. En resa genom Midwest
34. Varifrån kommer inflationen?
35. Småbolagsfonden som idéfabrik
36. En global småbolagsfond med svensk twist
37. Valuta och internationella bolag
38. En reflektion om kronan
39. Att flytta hem tillverkningen
40. Kontraktstillverkare och en megatrend
41. Återindustrialiseringen
42. Vadet från 2018
43. Det filosofiska, etiken och ryska bolag
44. ESG i praktiken
45. Vad kan ställa till det?
46. The big one
47. En fond för dem som vill ha krydda
48. Aktieintresset och skrået
49. Equity story
50. Sommarens highlights bland rapporterna
51. Incap, Clearfield och hårdrock
52. Att använda fondens lista som inspiration
53. En GDPR-parentes om nyhetsbrevet
54. Köp det du känner till?
55. Amazon Prime och uthållighet
56. Risken i att inte ta någon risk
57. Tina och alternativen
58. IPO:er och tilldelning
59. Agnostiska och optimistiska
60. Bloggen och avslutning
61. Tack för att ni delar med er

Apples vinst i relation till svenska storbolag

Andreas: Man förstår ju inte hur stor Apples vinst är förrän man sätter den i relation till att de kan köpa hela SEB, hela Swedbank, hela Handelsbanken, hela Sandvik och hela Assa Abloy varje år för den vinst de gör på tolv månader.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 265, och det är ett samarbete med fonden Coeli Global. Det är Andreas och Henrik som gör återbesök. De har varit gäster hos oss sedan 2018, och vi har till och med slagit vad med dem. Jag tycker att det alltid är roligt att bjuda in dem, för i normala fall pratar vi ju alltid så här: spara brett och globalt och billigt, indexfonder, försök inte välja ut bolag som går bättre än andra.

Undantaget som bekräftar regeln

Jan: Andreas och Henrik gör ju precis tvärtom, och har gjort det väldigt länge, och de har gjort det väldigt framgångsrikt. De har fem stjärnor på Morningstar. De har följt index, i vissa perioder har de slagit index, och skulle man korrigera deras avkastning för avgiften på fonden så slår de absolut index. Så det är lite undantaget som bekräftar regeln, kan man säga.

Nu har de startat en ny fond, en småbolagsfond, så vi pratar lite om den i dagens avsnitt. Men vi pratar ganska mycket makro.

Caroline: Makroekonomi.

Jan: Ja, lite ränta och inflation. Du tyckte att det var spännande, det här med att globaliseringen är slut.

Caroline: Ja, jag tyckte det var kul att Andreas och Henrik kunde motivera varför de tar in vissa bolag i sina fonder, beroende på vad de tror kommer att hända framöver i världen, eller vad de ser håller på att hända. Jag tyckte det var jättespännande.

Jan: Precis. Jag brukar inte erkänna det, men jag har ju ett aktieintresse. Jag tycker det är roligt. På det sättet blir ju detta lite för nördar. Att man kan få tips av dem: okej, men det här är aktierna vi äger i fonden.

Generösa fondförvaltare och nyhetsbrevet

Jan: De är ju väldigt generösa som fondförvaltare. De flesta fondförvaltare kommunicerar inte, de har sitt månadsbrev, och de delar absolut inte med sig av sina innehav bortom de tio största som man måste redovisa enligt reglerna. Medan Andreas och Henrik säger så här: prenumererar du på vårt nyhetsbrev, då får du alla fondens innehav. Där har jag mer än en gång varit och kikat och tänkt: det här är kanske ett bolag jag lägger i min egen lekportfölj, eller min egen lekhink.

Så det är faktiskt en del av vårt samarbete. Titta gärna på deras nyhetsbrev. Det är ett av få nyhetsbrev som jag läser. Det finns en länk i beskrivningen, det är coeli.se/global. Men använd gärna vår sponsrade länk, för det är så vi faktiskt kan se till att vi kan göra andra avsnitt.

Caroline: Snyggt.

Jan: Jag tänker att vi inte behöver prata mer än så, utan vi släpper in Andreas och Henrik. Sen ses vi nästa vecka som vanligt. Då tror jag att det kommer handla om företagande.

Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik

Jan: Varmt välkomna tillbaka, Andreas och Henrik. Ni är ju fondförvaltare, ni förvaltar två stycken globalfonder. En Coeli Global Selektiv med mer än 10,5 miljarder kr i förvaltat kapital. Ni har en nystartad fond, en small cap, en småbolagsfond, som vi ska prata om idag. Och jag gillar er. Ni har en väldigt enkel och lättförståelig strategi som heter: ja, men vi köper de 30 finaste bolagen i världen.

Ni har besökt oss ett antal gånger sedan 2018. Och Andreas, du har skrivit en bok också om aktieanalys, som heter Vägen till vinnande aktier. Du har examen från Handelshögskolan i London, har jobbat på Capital Group, är chartered financial analyst, och... ja, du bara skrattar. Jag blir trött att du bara lyssnar. Och du är en skön snubbe. Och Henrik, du har också arbetat i många år. Examen från Lund, arbetat i Försvarsmakten, förvaltat fonden länge. Jag brukar säga att ni har mer än 30 års erfarenhet av finansbranschen tillsammans. Så varmt välkomna.

Henrik: Tack så mycket.

De snabbaste åren

Jan: En grej som vi precis pratade om bredvid, innan vi satte igång, var att nu har vi förvaltat den här fonden. Du sen 2014, tror jag, och du sen 2016.

Henrik: Precis.

Jan: Är inte det ganska länge?

Henrik: Det känns inte länge, men det är länge.

Jan: Det är ju ganska ovanligt att någon förvaltar en fond så här länge.

Henrik: Vi har ju bara börjat, men det börjar bli några år. Samtidigt har det varit de snabbaste åren. Jag brukar säga det, de här åren.

Jan: Ja, det har gått så snabbt. Jag läste en studie om den genomsnittliga aktien på börsen. Vet ni hur lång livstid den har? Nu sätter jag er, för det här är en frågestudie.

Andreas: Tio år.

Henrik: Sju.

Jan: Så ni har ju en längre livslängd än genomsnittsbolaget.

Henrik: Fonder har ju en kostnad. Men då behöver man en livslängd, så det tyder på att ni gör bra...

Jan: Då behöver man ju ha någon som aktivt väljer aktier, eller hur?

Henrik: Ja, precis.

En intro för nya lyssnare

Jan: Ni har besökt oss flera gånger sedan 2018, men det finns alltid någon som inte har hört er. Så vilka är ni? Jag tänker att ni ska få en minut för att presentera Globalfonden och sen en minut för Small Cap-fonden. Sen tänker jag att vi dyker ner. Det här är egentligen bara en intro för de som är nya. Hur låter hisspitchen?

Henrik: Hisspitchen för den stora fonden, Global Selektiv: vi investerar i världens finaste bolag för att skapa, över tid, väldigt hög avkastning till våra andelsägare. Vi använder världen som ett spelfält för att kunna hitta de här exceptionella företagen och en diversifierad portfölj, där vi själva investerat huvuddelen av det vi äger i den här fonden. Och om man tittar på bolagen så är det Microsoft, Apple, men det är också svenska bolag, Fortnox och så vidare. Men vad alla har gemensamt är att de är helt exceptionella. Sen måste man äga de här bolagen över lång tid, för det tar tid att bli rik. Och det är det vi gör. Så många aktier har vi ägt nu i sex, sju år, vissa har jag till och med åtta år nu.

Jan: Det är det jag gillar. Trots att jag egentligen är indexmänniska, så gillar jag det, för många av bolagen ni har i er fond är ju sådana man känner igen. Adobe, Microsoft, sådana man faktiskt har ägt själv.

Småbolagsfonden, ett hjärtebarn

Jan: Jag har hört att småbolagsfonden är ditt hjärtebarn.

Henrik: Ja, men det är väl inte hela företagets hjärtebarn. Men visst, jag är lite pappa till den, kan man säga. Det är en global småbolagsfond. Vi investerar i, vi kallar det, de bästa entreprenörerna. De här entreprenörerna skapar de bästa företagen som ska växa och bli stora. Det här är ingen fond där företagen ska förbli små, utan de ska bli stora som Microsoft och Apple. Det är meningen, så att vi tjänar pengar på dem. Vi använder exakt samma investeringsmodell som vi har för Global Selektiv. Samma process, vilket innebär att vi köper bara lite mindre företag. Vi har ett intervall på 200 miljoner dollar upp till 6 miljarder dollar.

Jan: Vilket jag också kan tycka ibland är ganska spännande. Att ni säger småbolag, men det är värt 60 miljarder.

Henrik: Men man måste ha klart för sig att Sverige är ju ett småbolagsland. Ett svenskt bolag är ett microcap om en utländsk investerare tittar på oss. Så småbolag är mycket större utomlands, i synnerhet i USA.

Frågan om hur länge champions håller

Jan: Men nu hoppar vi i vår planering helt och hållet. Vi pratade också när vi drack kaffe innan. Vi hade en fråga här från en läsare som heter Spolan, som sa: hur länge tror du att deras champions, som Apple, Microsoft, Amazon, Google, kommer vara ledande och generera god avkastning? Och så var du inne på: om man kollar på Apples kassaflöde, så har du väl en bra metafor?

Andreas: Ja, exakt. Ett kassaflöde kan man se som ett företags inträdesbarriär. Det är väldigt svårt att konkurrera. Tar du Apple: 2021 hade de 104 miljarder dollar i kassaflöde, alltså från löpande verksamhet.

Jan: Från löpande verksamhet.

Andreas: Precis. Och med det kan de använda forskning, utveckling, investera, betala ner skulder och allt sånt som företag gör. Då gjorde jag en liten lek innan jag kom hit, och då sa jag: man kan köpa fem bolag på Stockholmsbörsen istället för att göra det här. Man kan köpa hela SEB, hela Handelsbanken, hela Swedbank, hela Sandvik och hela Assa Abloy. Och det här kan Apple göra varje år. Det är väldigt mycket pengar man pratar om.

Jan: För mig är det helt sjukt. Det är inte så att du kan köpa en av de här. Du kan köpa allihop. Några av Sveriges nationalklenoder.

Andreas: Precis. Och din fråga, hur länge de håller? Det vet vi inte. Jag vet inte om Apple. Vi har ofta pratat om varför vi inte äger Facebook. Vi vet inte om Facebook finns om 20 år. Men om vi tar Microsoft kommer det ju finnas om 20 år. Men hur länge fortsätter de att växa vinsten med 15 % per år? Det vet vi inte. Vi sitter på dem tills momentumet avtar, eller tills vi bedömer att momentumet snart kommer att avta. Nu har vi ägt Microsoft i nästan åtta år, och jag tror att det är sju, åtta år till, tills den här molnutvecklingen är klar. Skulle det visa sig att vi bara har två, tre år till, ja, då får vi hoppa av och gå vidare.

Att rida sina champions och sälja i tid

Henrik: Vi pratade tidigare om fonden. Vi hade ju 15 % av fonden i fastigheter nästan sedan start. Nu har vi 2 %. Vi minskade det drastiskt under hela förra året. Från 15 har vi gradvis jobbat nedåt, för vi tyckte att fastighetssektorn var klar där. När räntehöjningarna började komma var det dags att sluta med fastigheter. Hade räntehöjningarna inte kommit hade vi kanske suttit kvar i den sektorn i sju, åtta år till. Men nu minskar vi ner den. Man måste hela tiden vara flexibel. Man har sina champions, de här fantastiska bolagen, och sen rider man dem så länge de utvecklas enligt plan, och sen när de slutar utvecklas går man bara vidare. Det finns massor med spännande företag där ute man kan byta till.

Caroline: Men jag tänker på det du sa, att räntan har ökat. Det har ju varit ett ganska tufft marknadsklimat. Vi pratade också om det innan, Jan, att om man bara skulle rädda sig från inflationen under 2022, vad är det vi pratar om? 8–10 % i Sverige och i USA. Det finns ju inte jättemånga ställen att gömma sig.

Jan: Jag tror inte vi kom fram till något tillgångsslag som har följt inflationen i år.

Henrik: Nej, det enda skulle vara dollar. Att man bara sätter cash i dollar.

Få ställen att gömma sig

Jan: Jag kan kolla på det här. Apples utveckling year to date i svenska kronor, den har gått plus 12 %. Så man hade kunnat köpa massa Apple-aktier. Det är typ det. Ett enskilt innehav.

Caroline: Men har ni gjort några andra sådana här positioneringar till följd av det här marknadsläget? Det var någon fråga här i flödet om en recession och så vidare.

Henrik: Jag tycker man ska ha med sig att aktiemarknaden ofta handlar om vad som händer om tolv månader. Jag tror det var anledningen till att vi hade ett ganska svagt första halvår, för marknaden prisade in lite jobbigare tider. Det såg vi i aktiekurserna. Dessutom hade vi en tioårsränta som stack på grund av inflationen och förväntningar om höjda räntor. Men nu har räntan kommit ner lite grann. Om man läser vårt månadsbrev för juni eller juli, så ser man att vi trodde att marknaden bottnade vid det månadsskiftet. Och jag tror att det blev så. Så jag tror att mycket av de här farorna faktiskt är över. Jag tror vi ska se positivt på 2023.

För mycket makro i nyhetsbrevet

Jan: Vi ska prata om det, och det är faktiskt en av sakerna vi också skulle tipsa dig som lyssnar. Gillar du Andreas och Henrik och vill se vilka bolag de har i fonderna, ska du anmäla dig till deras nyhetsbrev. Jag prenumererar på många nyhetsbrev. Ert är ett av få som jag faktiskt läser. Men här ska jag ta en kommentar som jag blev lite förvånad över i det senaste nyhetsbrevet. Det var väldigt mycket makro i det senaste.

Henrik: Ja, men det ska vi ändra på.

Jan: Och varför jag säger det, är för att jag tror du var inne på det med Peter Lynch, att 15 minuter spenderade på makro är 15 minuter man aldrig får tillbaka. Men man kanske överdriver.

Henrik: Nej, du har rätt. Det har varit väldigt mycket makro på sistone. Och vi känner ju att våra läsare undrar väldigt mycket om det, så då får vi besvara det. Ibland känner man så här: nu kommer man säga att Sika gör en ny produkt som minskar CO2-utsläppen. Det är inte så många som vill läsa om det. Vi tycker det är jätteskoj, som bolagsnördar. Ibland får man anpassa sig lite till vad läsarna efterfrågar.

En liten parentes från forumet

Jan: Jag måste säga, bara en liten parentes. Vi hade en sån situation i vårt forum också. Jag skrev om man tjänar på timpris kontra rörligt elpris. Jag la ner rätt mycket tid på den beräkningen, skulle kolla, och sen kom jag fram till: ja, vi har tjänat 7 % i år. Och sen, tre kommentarer längre ner, skrev jag att jag fått de här tofflorna inför vintern av Caroline. Och den fick 35 likes. Den första kommentaren var: ingen result, lätta poäng.

Caroline: Men varför säger man att det är 15 minuter spenderade på makro som man aldrig får tillbaka? Är det för att det är så komplext att förstå världen?

Henrik: Ja, men sen är frågan också, är det relevant? Låt oss bara ta Microsoft. Jag tror aktien är upp sedan vi startade fonden med 700–800 %. Har räntan varit drivande för det? Nej. Har vilken president som styr i USA varit drivande för det? Nej. Oljepriset och så vidare. Det viktiga, Jan, är utvecklingen av Azure och vilket värde Azure ger till sina kunder. Det är det som är det häftiga. Och det nya ledarskapet på Microsoft har varit jättespännande. Så det vi fokuserar på är de här företagen, där makron egentligen... såklart spelar det roll, men det ska spela väldigt liten roll jämfört med vad bolagen kan göra.

Bolagen viktigare än makron

Henrik: En utveckling som Beijer Ref har haft de senaste åren, mot allt mer miljövänliga gaser och deras nya produkter med minskad CO2-användning, och nu att EQT har gått in. Det är ju jättemycket viktigare för Beijer Ref än om räntan är på 0,5 eller 1,5 %. Så det är där vi försöker fokusera. Och det är det vi tycker är skoj. Man kan hitta mycket förklaringar i makron. Varför har tillväxtaktier gått lite sämre? Jo, för att räntan har varit hög. Varför har konsumenten det lite dåligt nu? Ja, vi pratade om elpriser och andra saker som har gjort att det blivit dyrare att leva.

Andreas: Som investerare, som bolag, så investerar man i det. Och makro är ganska meningslöst. Men det är vansinnigt skoj att prata om.

Jan: Ja, det tycker nog alla.

Andreas: Och man låter klok. Jag kan säga att det är väldigt, väldigt svårt att fatta investeringsbeslut på makro. Jag har testat det, och det har inte funkat. Det är en av mina lärdomar.

Vad har förändrats i synen på investeringar?

Jan: Men nu hade vi en fråga också från Mattias. Finns det något som har förändrats i er syn på investeringar det senaste året?

Andreas: Inte det senaste året, men de senaste... nu är det mitt tolfte år som förvaltare, och man blir ju bättre och bättre hela tiden. Det vi har märkt är att vi har mer och mer fokus på bolagen, vi gräver ännu djupare. Det är där vi är bra, det är det som spelar roll. Och även det här att, när man har sina egna missuppfattningar i huvudet, när man själv tycker något starkt... Vi har debatterat Tesla väldigt många gånger, ta det som ett exempel. Jag minns 2011, 2012, 2013, när någon började pitcha det och man bara: nej, det där tramset. Men när man känner så starkt själv, då kanske man ska ta och undersöka det också. Där var man ju fel ute. Hela tiden förkastar man vissa saker. Det är ett värdelöst bolag, men har du faktiskt träffat dem? Då får man stå med ägg i ansiktet.

Hur mycket vikt vi lägger vid aktiepriset

Jan: Något jag har reflekterat över på sistone, jag pratar ju mycket med oss, alltså vana småsparare, och där har jag sett hur mycket vikt vi lägger vid aktiepriset. Det är så enkelt att se, så enkelt att ha en åsikt om. Vi ankrar: det var ju 100 innan, nu är det 20, då borde det kunna gå upp till 100 igen. Och det är så mycket svårare än att titta på avkastning på eget kapital, eller omsättningstillväxt, eller om det hänt grejer.

Henrik: Då är det bättre att man tittar på det historiska p/e-talet i så fall, och följer det istället för aktiekursen, så har du svaret där.

Jan: Precis. Jag tänker också, jag tror det var i senaste nyhetsbrevet, eller på hemsidan, så skrev ni: marknaden handlar på rädsla och inte fundamenta, och sen skrev ni inom parentes, CrowdStrike.

Henrik: CrowdStrike är ju ett bolag i småbolagsfonden.

Jan: Jaha! Okej, jag trodde det var något slags ny form av analys. Vad har jag gjort bort mig idag?

Henrik: Nej, absolut inte.

CrowdStrike och rädsla kontra fundamenta

Jan: Kan du inte säga något mer om det?

Henrik: Om man tittar på det här företaget, det är ett bolag som funnits länge. De pumpar 15–20 % EPS-tillväxt varje år, och likväl går aktien som en berg- och dalbana, trots att de har så stabila vinster. Om man tittar på vad de verkligen gör: de är liksom hovleverantör för cybersäkerhet i Microsoft Azure, de är defaultvalet. De finns i Amazons moln, i Googles moln. Idag, med alla cyberattacker, är det ju högaktuellt att ha ett säkerhetsföretag i molnet. Och det är det de gör. De växer hela tiden, och sen går aktien upp och ner. Det är det jag menar: man handlar mer på rädsla än vad som är fundamentalt riktigt.

Jan: Men hur gör ni när ni då sitter i den här frågan: har jag gjort rätt analys, och har marknaden fel? Förstår ni? För där någonstans måste man ju tycka, precis som du säger, att tittar man på fundamenta är det här felvärderat, vi köper det, för här är det bra uppsida. Hur gör ni i det där tvivlet? För jag känner er ändå så pass att ni inte är så där: jag har rätt, alla andra har fel.

I tvivlet, när marknaden säljer

Henrik: Andreas och jag kan svara tillsammans här. Jag kan börja lite grann. Jag tittar på alla de här andra faktorerna som inte är aktiemarknaden. Räntan, valutorna och så vidare. Sådana skräckfaktorer. Är marknaden rädd för risk, eller vill man ta risk? Vill man inte ta risk, då är det ofta förklaringen. Det är bara någon som ska ut ur aktien, då säljer man och då går priserna ner. Så har det varit väldigt mycket. Och sen, eftersom vi gör analysen själva, tittar vi på det: vad är det här vi tänker? Till exempel, Fortnox var ner 10 % igår, och då köpte jag. För jag tycker att det här är ett bolag vi ska äga fram till 2025, 2026. Då kan jag passa på när någon vill sälja och köpa in det här företaget 10 % billigare.

Jan: Hur tänker du, Andreas?

Misstaget Adidas

Andreas: Vi kan ta ett misstag. Vi lyfter ofta fram att vi är bra, så låt oss prata om våra misstag. Adidas har varit ett sådant misstag. Jag och Henrik har debatterat. Jag litade på den här Kasper Rorsted som var vd, och hans guidance, och marknaden. Det var sista gången jag litade på honom. Det kommer ut en pressrelease, de hade vinstvarnat, sen kommer de ut igen och höjer guidance för det här året. Det var positivt, och då tänker man: okej, jag får lita på dem då. Sen går det tre månader och så kommer en ny vinstvarning, och det var ju katastrof. Jag kommer ihåg att kursen inte föll så mycket, men jag smsade Henrik och sa: jag ger upp på Kasper nu. Och kanske var jag inte så trevlig. Och igår fick han sparken. Och jag bara: ja, det var fler än jag som var trött på honom.

Henrik: För min del är det ju binärt: antingen litar man på företaget, eller så litar man inte på företaget. I många fall litar man ju på företagen, framför allt när de är stora och levererat under årtionden, då har man en tendens att lita på dem. Men där hade jag fel. Och det blev ju, framför allt när jag tittade på marginalen, för vad han verkligen hade levererat, så var det ju katastrof. Och sen såg man det pressade i sig, när de försökte försköna siffrorna. Istället för att bara vara ärliga och äga det. Då tappar man förtroendet. Oftast har man en tes, man sitter med i den, så länge allt i bolaget går som det ska orkar man hålla ut.

När en tes inte håller

Andreas: Sen kan man ha andra aktier som efter två, tre år fortfarande är billiga, och då får man skruva på sig själv och säga: det är någonting som alla säger, men inte jag.

Jan: Men hur gör ni då i den situationen?

Henrik: Vi säljer. Eller så får man... det kan vara, jag minns, det här är jättelänge sedan, hos min tidigare arbetsgivare. Det var ett italienskt bolag som var väldigt, väldigt billigt. Då fick jag flyga ner till Italien. Man hängde med italienarna där och snackade med mäklarna, och sen, när man har hängt där ett par dagar och träffat bolag och snackat runt, förstod man att det är något skumt med den här familjen som är huvudägare. Det finns ju en anledning till varför de lokala människorna vet att det är något med den här familjen från södra Italien som man ska hålla sig borta från. Medan i London hyllas de av investmentbankirerna och så vidare. Man förstod att det var något lokalt i marknaden. Då var det bara att acceptera. Vi förlorade inga pengar på det, men det blev ingen affär.

Caroline: Spännande. Det låter ändå spännande att du fått gräva lite och hänga med dem för att få känna av det här.

Demokratiska länder minskar risken

Henrik: Ja, och ibland upptäcker man saker man inte vill upptäcka. Det är lite så här, det är därför... Vad har vi i våra investeringar? Det här är många, många år sedan. Men om vi tittar, vad väger vi på länder? Vi har lite grann Sverige. Vi gillar Tyskland, vi gillar Schweiz, norra Italien, 60 % i USA. Vi har en tendens, och du frågade tidigare om våra erfarenheter, och våra erfarenheter är att det är bättre att fokusera på bolagen som finns i de här, ska vi kalla dem, demokratiska länderna, där lagarna är starka och styrningen är stark. Då minskar risken för misstag.

Jan: Ja, precis. Men jag tänker, om vi tar en fråga här från Jay, som också skriver: grattis, ni har haft en fin utveckling och en bra story kring er fond, som är världens finaste bolag, champions och special situations. Och här tänkte jag att vi gör så här, för det är inte alla som har hängt med er. Ni har ju, jag tror det är två tredjedelar i fonderna som ska vara champions och en tredjedel som ska vara special situations. Kan ni beskriva det för någon som aldrig har hört det? Vad är skillnaden på de två?

Champions och special situations

Henrik: En champion, det är det vi kallar världens finaste företag. Det är ett företag som har en jättebra ledning, jättebra produkter, de växer, de är lönsamma, de har starka kassaflöden. Vi pratade om Apple, Microsoft, Amazon och Google. De har ju jättemycket kassaflöden. Företaget som är kassaflödespositivt och som kan växa, för då har de framtiden i sina egna händer och kan utveckla företaget. Och om man tar special situations, det kan också vara en champion. Vi gjorde ju en jättebra affär i John Deere till exempel, traktorernas Rolls-Royce. De gröna, gröngula traktorerna.

Jan: Precis, med gula fälgar. De är jättesnygga.

Henrik: De kan dra stridsvagnar i Ukraina. Det kan de också göra. Men det var ju inget fel på John Deere när vi köpte, det var något med värderingen i det här fallet som Andreas lyckades pricka in. Han prickade in det här med att de skulle minska produktfloran, bli mer lönsamma och göra massa positiva förändringar. Och det prickade han. Eller så är det något annat företag som är alldeles för billigt. Det brukar alltid vara något som är lite fel på företaget man köper, men som vi tror ska fixa till sig.

Cykliska special situations och tajming

Henrik: Och det är ofta de här extremt cykliska industrierna, de här special situations. Jordbruksmaskiner, de är extremt cykliska. Cyklerna är brutala. Man kan inte äga John Deere över tid och sen sitta i RikaTillsammans-podden med Caroline och Jan och säga att det är lugnt, okej, aktien går ner 70 %. Utan det är inte lugnt, det är enorma svängningar. Så där måste man, i en special situation, är tajmingen jätteviktig. Medan tajmingen i en champion, om jag tar en svensk champion, Holmen tycker jag är ett jättefint företag. Det spelar inte sådär jättestor roll om du köper Holmen i mars eller i december, eller 2021, eller Atlas Copco, som vi äger nu i fonden. Tajmingen är inte sådär jätteviktig. Du behöver bara komma in, och så ska du äga den. Men tajmingen i en special situation, som en John Deere eller ett shippingföretag, det är A och O. Vilket gör att man är på tårna. Och det är vansinnigt skoj.

Kvalitet kontra value

Jan: Nu får ni hålla i bakhuvudet att vi har många nördar i forumet, och som dessutom gillar sina indexfonder. Vi gillar sådana här faktorer. Då skriver Jay och fortsätter: men är det inte också så att ni egentligen, ett champions, använder den här kvalitetsfaktorn, och att special situations är lite mer value?

Henrik: Så blir det. Det stämmer. Vi köpte ju Renault, vilket har varit en jättebra aktie för oss i år. Vi köpte Renault på p/e 3. Och jag köper hellre en aktie på p/e 3 än p/e 30, don't get me wrong. Men oftast finns det en anledning till att det är p/e 3, och det finns massor med anledningar till att Renault var på p/e 3. Men vi har känt oss bekväma med det, för nu händer det otroligt mycket med nya vd:ar. Han går in och ändrar om. Och vi tror att den kanske ska värderas på p/e 5. Från 3 till 5, det är 80 % uppsida.

Jan: Ja.

Henrik: Och det är det att när du har ett företag som är så extremt billigt, då kan du få de här snabba rörelserna i aktiekursen. Apple ska ju tuffa på 15 % per år, men en Renault kan gå 60 % på tre månader.

Omsättningstillväxt, vinsttillväxt och kassaflöde

Jan: Är inte det också grundtesen i era fonder? Det vet jag i alla fall för globalfonden, ni har sagt: vi gillar omsättningstillväxt och vinsttillväxt.

Henrik: Gör inte du det?

Jan: Jo, absolut. Och sen kassaflöde, att det faktiskt omvandlas till riktiga pengar. Och då har jag förstått att er tes är: om bolaget ökar sin omsättning och sin vinst med 15 % per år, då borde det återspeglas i aktiekursen. Och målavkastningen, man kan inte garantera något, men jag vet att ert interna mål har varit runt 15 % på globalfonden. Hur är resonemanget för den nya småbolagsfonden?

Henrik: Åh ja, där har vi stuckit ut hakan ännu längre, och det är 20 % över en konjunkturcykel.

Jan: På typ tio år?

Henrik: Ja, gärna kortare tid skulle jag säga. Men jag är snäll. Jag skulle säga sex, sju år, det är ungefär vad en cykel varar. För när man köper de här småbolagen, med de här entreprenörsdrivna bolagen, så har de oftast mycket mer fart än vad de stora har. Jag sitter och tittar på båda fonderna dagligen, och en dag när det är grönt på börsen, då går småbolagsfonden upp mer, och den dagen det är rött går den ner lite mer. Och då tycker jag att om man är beredd att ta den här risken i småbolag, så ska man också ha mer bang for the buck. Man måste ha mer betalt då. Så vi har sagt att vi ska gå från 15 till 20 % i den här småbolagsfonden. Och det tror jag vi kommer att fixa.

Behöver man äga storbolag?

Jan: Men jag tänker en fråga kring småbolag, för det är en sån diskussion vi också haft i forumet, om man egentligen behöver äga storbolag. Om man orkar med och kan bära risken, och småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag, det är också en sån faktor, som kvalitet och value. Har ni någon tanke kring det? Nu har ni ju både och, men ser ni vart jag är på väg?

Henrik: Jag tycker definitivt att man ska äga storbolag, för vi vill ju äga företag som växer i vinst och växer i omsättning och ger mervärde för andelsägarna. Om man tittar på vår Global Selektiv, där har vi stora företag och vi har små företag. Vi har inga microcap, men vi har små företag. Fortnox ligger väl på 30 miljarder kr kanske, och vi har Technoprobe där någonstans. I jämförelse med Apple är de jättesmå. Så jag tycker man ska ha båda.

Andelsägarnas beteende

Andreas: Din fråga är väldigt relevant, just det här med investerarna. Henrik kan ringa mig en lördag morgon. Klockan är 9.30, jag har precis fått i mig min dubbla espresso och sträcker på mig. Så ringer Henrik och säger: nu äntligen stod vi på all time high, fonden har nått årshögsta. Vi är ju som ett par. Vi är otroligt fokuserade på att andelsägarna ska bli rika. Många studier, och jag vet att du har berört det, visar att den avkastning många investerare får skiljer sig enormt mycket från vad indexet gjorde, just för att folk får panik. Det jag tycker vi har lyckats med, om man tittar på hur våra flöden har varit, hur våra småsparare har varit i den här turbulenta perioden, om vi ska kalla det så. Även om det inte har varit så turbulent med vinsterna, så har det ändå varit en turbulens med krig och så vidare. Våra investerare har varit extremt stabila, väldigt lojala och stannat kvar. Det är därför de också har kunnat hänga med upp här nu. Där tror jag vi har lyckats med vår kommunikation.

Äger vi de absolut bästa bolagen i världen, koppla av. Ta det lugnt, bolagen fixar det här.

Koppla av, bolagen fixar det

Andreas: De har det här enorma kassaflödet. De kommer fixa vad som än kastas mot dem. Räntehöjningar, inflation, krig. Bolagen fixar det. Det vi vill skicka med i Small Cap-fonden, det är att ja, det här kommer svänga mer än stora fonden. Men än en gång, bara koppla av. Den har gått igenom samma process när det gäller kvalitet och så vidare. Det är samma faktorer. Det kommer svänga mer, men det är fortfarande den här väldigt rigida processen som de har gått igenom.

Jan: Men hur ska man tänka som sparare? För innan var det enkelt, ni hade bara en fond. Då var det: okej, jag allokerar de pengarna där. Nu har ni två fonder. Hur ska man tänka, om jag har min Coeli Global-pott, hur skulle ni resonera kring fördelningen mellan småbolag och storbolag?

Hur man fördelar mellan fonderna

Henrik: Man kan göra som jag gör med min tjänstepension. Man lägger 50 % i Global Selektiv och 50 % i Global Small Cap.

Jan: Och det där är ju det enkla. Men berätta, jag blir så nyfiken, hur kom du fram till det? Var det någon tanke, eller var det bara att det kändes bra?

Henrik: Man kan väl säga att båda fonderna i princip är unika investeringar. Överlappet är fyra företag ungefär, mellan small cap och global selektiv. Och jag brukar alltid titta på riskjusterad avkastning. Det är alltid så jag tänker. Om jag nu går upp 15 %, vilken risk har jag då tagit? Så därför erbjuder Global Selektiv en väldigt fin riskjusterad avkastning. Däremot, i och med att man tar small cap, så är det lite högre risk. Men jag har också sagt att vi ska försöka gneta ihop högre avkastning. Så i princip är det samma riskjusterade avkastning. Så jag gillar båda. Jag vill ha exponering mot våra stora fina företag, och jag vill ha exponering mot de fina små entreprenörerna. Så känner jag.

Entreprenörsdrivna småbolag

Jan: Men jag vet att du var inne på det där, vad det betyder att de är entreprenörsdrivna, de småbolagen, om man jämför med storbolagen.

Henrik: Men det är väl som Andreas och jag. Vi är ju två entreprenörer som driver den här globalfonden. Vi älskar vårt jobb, vi har energi. Vi vaknar på morgonen, även om det är tuff marknad, och tycker: nu, jäklar, ska vi göra det här. Man har energi, man har en drivkraft, man vågar utmana etablissemanget, om jag kallar det det. Man vågar göra de här grejerna, man vågar tänka stort.

Investeringsprocessen: vi har tolv olika kriterier som varje investering ska uppfylla. Det är en checklista som vi går igenom. Och i den här checklistan för Small Cap, som är likadan, blir det extra emphasis på management. De här entreprenörerna, det är jätteviktigt att man träffar dem. Därför blir småbolagen mer arbetsintensiva. Det är en mer arbetsintensiv investeringsprocess. Därför har vi också genomfört, analysteamet växer nu.

Jan: Ja, ni är ju nio personer.

Mer arbetsintensiv process

Henrik: Ja, inklusive produktspecialister. Men förvaltningsteamet går upp till fem personer nu. Så vi får in väldigt mycket mer resurser. För småbolag är arbetsintensivt. Stora bolag är också arbetsintensivt, de kan också bli fel. Men det är inte jätteviktigt för mig att träffa divisionschefen för division fyra på Microsoft. För jag vet att företaget sköter sig. Men i ett småbolag är det ju management och entreprenörer, det är avgörande. Vilket betyder att när entreprenörerna slutar sin resa, då är det kanske väldigt dags att hoppa av. Det kan vara väldigt knutet till det här teamet.

Jan: Ja, precis. Något jag tänker på här, en fråga när vi är inne på riskjusterad avkastning, från Jeff i forumet: jämfört med index, ligger ni på en riskjusterat bättre avkastning? Har ni resonerat kring det? För ni har ju en mer koncentrerad portfölj. Och då säger forskningen lite så här: genom att avvika från index tar du en högre risk, som gör att du kan få en högre avkastning. Men du kan också få lägre avkastning, men att den riskjusterade avkastningen ofta minskar.

Riskjusterad avkastning kontra index

Henrik: Jag tycker att vi tar en högre positiv risk, om man använder det uttrycket, för risk behöver ju inte bara vara negativt, det kan också vara positivt. Man kan tjäna pengar på att ta risk. Men om vi tittar på standardavvikelsen, som är ett allmänt mått på risk, så har vi ungefär samma standardavvikelse som index. Och vi är bättre än index gällande avkastning sedan start. Så jag tycker att vi har en bättre riskjusterad avkastning.

Jan: Vi tar en fråga till, från Daniel Nilsson också. Hur ser ni på att i framtiden börja använda hävstång, belåning, i fonderna? Ni får väl inte det på grund av UCITS?

Henrik: UCITS-ramverket, alltså regelverket, tillåter användning av optioner, derivat och viss sorts belåning. Det är ingenting som finns i de här två fonderna överhuvudtaget. Vi är 100 % aktier. Vi kommer aldrig någonsin att syssla med något sånt. Sen kan jag säga att vi hade aktier i småbolagsfonden som gick upp 60 % i juli. Och frågan är om du behöver ett derivat. Du kan ju bara allokera pengarna rätt istället.

Jan: Ja, precis.

Var letar ni härnäst?

Jan: Jag frågar också från Sparar: finns det några bubblare inom Champions som ni eventuellt kommer titta på? Jag fattar att ni inte kan front-runna.

Henrik: Nej, absolut inte.

Jan: Men vart kollar ni? Vad tycker ni ser spännande ut? Sektor eller liksom?

Henrik: Ja, just nu, om man tar special situations-delen, så sticker vi till USA i september. Henrik ska träffa lite fina techbolag, jag ska träffa de där p/e 4–5-bolagen, en massa amerikanska husbyggare. Vår bedömning, eller vår tro, har vi varit väldigt öppna med. Vi tror att vi pratar räntesänkningar i Europa i januari och februari. Om det inte blir räntesänkningar så är det definitivt inga räntehöjningar. Det här är det sista de gör. Det är över. Du börjar ju se det redan nu, fastighetsbolagen börjar gå uppåt igen. Idag kom det att husmarknaden i Stockholm har stabiliserats och så vidare. Det här är väldigt snabbt över, för det finns ingen underliggande inflation i Europa, förutom det som vi nu har tagit in när det gäller energi och så vidare. I USA kommer det att ta längre tid, men amerikanarna har en mycket bättre ekonomi än någon annan del av världen. Att kunna köpa de här amerikanska husbyggarna på p/e 4, även om vinsten halveras så är det fortfarande p/e 8. You got my point.

En resa genom Midwest

Henrik: Vi kommer att köra en jätterolig resa, köra runt från Midwest och träffa de här riktigt cykliska företagen. Det är ett helt gäng runt p/e 4. Det intressanta är att företagen, jag följer varenda dag nyhetsrapporteringen, många av dem går ju ut och säger, inte husbyggarna, men vissa andra cykliska, att allt är bra. Konsumenten är på. Vi lyssnar på American Express. Det kan jag säga, om ni vill lyssna på ett roligt konferenssamtal, kanske inte en stor hobby för folk, men om ni inte har något annat att göra, så är American Express konferenssamtal varje rapportsäsong otroligt roligt.

Jan: Är det alltid de, eller var det bara just det här specifika?

Henrik: Nej, men JP Morgan, American Express och Amazon, det är sådana bra samtal att lyssna på, om du ska föra dig huvudrätt liksom. Och vi äger inte American Express, men de nästan dansar och sjunger i konferenssamtalet. Konsumenten är så urstark. Och det var ju då vi kände, jag satt där ute på verandan, lyssnade på det här och skickade fyra sms till Henrik, och han var trött på det, fjärde sms från mig. Men den här otroliga optimismen hos konsumenten, jämfört med vad vi såg på börsen, så vi bara: men det vänder nu. Och det gjorde det också.

Varifrån kommer inflationen?

Jan: Det där är också spännande. I vår community hade vi ett samtal med en omvärldsanalytiker som följt bostadsmarknaden i Sverige. Han var också så här: ja, men många är rädda för inflationen. Men han sa: det är många som missar var inflationen kommer ifrån. Inflationen kommer från utbudssidan, den kommer inte från högre löner. Facken i Sverige har sagt att de inte kommer kräva kompensation för inflationen. Och han säger: då finns det ingenting på andra sidan, utan då kommer räntan högst sannolikt att falla. Och tittar man på de amerikanska räntorna, vad är gapet? Det är ju väldigt litet, som också tyder på det.

Henrik: Inflationen handlar ju väldigt mycket om att man ska styra om sina inköpskällor. Vi får släppa den där butiken och åka till en annan, där det är 10 % dyrare varor. Det är mycket det det handlar om, kostnadsinflation. Jag har ju följt 45 rapporter här, och alla företagen pratar om kostnadsinflation.

Jan: Ja, precis. Nej, men då har vi besvarat den frågan. Lite amerikanskt cykliskt är ni intresserade av. Henrik, har du något?

Småbolagsfonden som idéfabrik

Henrik: Ja, men vi har ju en hel småbolagsfond också, där det kan poppa upp namn till globala direkt. Det är en jättebra breeding ground, kan man säga, för att hitta spännande idéer.

Jan: Hur tänker ni där? För jag vet att tittar vi på globalindex, så ligger hälften i USA. Jag tror att i ert senaste nyhetsbrev låg ni på 56–57 % i USA. Och sen var det ganska spritt. Är det så det kommer ligga i...

Henrik: I småbolagsfonden har vi skapat en liten twist. Och det är att vi har möjlighet att köpa upp till 30 % i Sverige. Andreas och jag har rest runt mycket. Jag ska på onsdag träffa två svenska småbolag. Det finns väldigt många fina svenska företag här. Vi finns här för att tjäna pengar åt andelsägarna. Varför ska jag inte då kunna köpa bra svenska företag? Om vi tar ett jättefint företag, till exempel Hexatronic. De har verksamhet i Sverige, men också i Tyskland, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, USA.

Jan: Var det inte de som gjorde 600 %?

Henrik: Jo, de har gått jättebra. Så du kan investera globalt genom att vara en svensk investerare. Vi kan vara upp till 30 % i Sverige, för det finns väldigt många fina företag. Och sen är resten världen över.

En global småbolagsfond med svensk twist

Jan: Man ser det också som ett bra komplement för de som gillar svenska småbolagsfonder, men säger "oops" när de tittar i tidningar och tittar på sådana. "Oops, det där var lite väl mycket bollar för mig. Kan jag väl ta en global småbolagsfond? Då får jag fortfarande en bra portion i Sverige, men jag får väldigt mycket annat också."

Henrik: Det ska bli jättespännande, för det finns inte så många bra globala småbolagsfonder. Den enda, den som jag vet att vi har gillat från ett indexperspektiv, är Handelsbankens. Men det har varit sådär.

Jan: Men jag tänker en fråga apropå Sverige. När den svenska kronan är svag, jämfört med till exempel dollarn, borde inte det tala för att flytta mer, alltså investera mer i Sverige? Att då blir det billigare i Sverige, och du flyttar pengar från det som har gått upp i dollar för att ta i Sverige och balansera? Eller blir det en valutaspekulation?

Valuta och internationella bolag

Henrik: Ja och nej på den frågan. Om du tar till exempel Axfood, de har egentligen hela sin omsättning i svenska kronor, men de importerar mycket från EU. Men sen har du ett annat företag, om vi tar Hexatronic, som har massor med omsättning utifrån. När de rapporterar tredje kvartalet, så kommer det justera sig i deras omsättning. Då blir den omsättningen mer värd när man räknar om den till svenska kronor. Och precis så har det varit för amerikanska företag, det motsatta. Det vill säga att de har haft en svagare utveckling i lokal valuta, för att dollarn varit så stark. Så jag tror inte det finns några genvägar där.

Andreas: Nej, och grejen är att alla bolag idag är så pass internationella. Vårt största bolag har 3 % med Sverige att göra. SKF är väl 2 % eller något sånt. Hennes & Mauritz är väl 6 % Sverige. Köp en Sverigefond, det är ju framför allt USA du får, och en del Tyskland ändå.

En reflektion om kronan

Andreas: Men sen, bara att skicka med, nu börjar man bli lite äldre, men jag minns när jag var ung, jag var barn, och vi åkte till Danmark, och pappa skulle betala taxin. Och taxichauffören ville väldigt gärna ha, det stod 100 kronor på taxin, han tog gärna en svensk hundralapp. Han var jätteglad för det. Danska kronan var ju värd mer. Vad står den danska kronan i nu? 1,40. Och kanske hade det varit dags för lite soul searching bland svenska politiker. Valutan är ju folket, och folkets arbetsvilja, och folkets kultur. Och det är något i Sverige som inte funkar. Om vi jämför oss med Schweiz, när jag var där nere och jobbade i Schweiz på ABB, då var vi på 6. Nu är det 10,50.

Jag tror att de strukturella problem som Sverige har, med den här oviljan att verkligen kämpa för svenska industrier... Företag efter företag har bara flyttat ut sin produktion från Sverige, och svenska politiker har bara suttit och nickat och inte gjort något för att produktionen ska komma hem igen. Och det är det man behöver. Vi behöver att företagen flyttar hem igen, att vi satsar här hemma och bygger upp vår egen forskning och utveckling. Så tyvärr, innan det ändras, vilket kommer ta tid, så tror jag det är väldigt bra att äga andra valutor, som schweizerfranc, som dollarn och så vidare. Jag har svårt att se att den trenden kommer reversera så snabbt.

Att flytta hem tillverkningen

Andreas: Vi har faktiskt två spännande företag i småbolagsfonden på det temat, att man flyttar hem tillverkning. Det är svenska Note och finska Incap. De går otroligt bra just nu. Så det här temat finns.

Jan: Det har jag aldrig hört talas om. Hexatronic vet jag vad de gör, jag visste att de hade 600 % avkastning. Men det här har jag aldrig hört talas om. Kan du inte ge det kort? Hur hittar ni dem?

Henrik: Vi screenar, och jag tror att det där Incap kom från din son, Andreas.

Andreas: Ja, det var det. En av de här megatrenderna som vi ser i världen just nu, det är ju att, det har vi pratat om tidigare, men globaliseringen är över. Världen går mot en segregation. Vi delar upp oss i block nu. Fragmentiserat. Västvärlden, demokrati, mot the evil ones, så är det ju. Och alla de här supply chains, det är enorma supply chains. Många leverantörer och tillverkare av till och med amerikanska vapen är kinesiska bolag. Allt det här ska nu reverseras under de närmaste fem till tio åren. Så vi identifierar detta som en megatrend, att folk kommer flytta hem sina fabriker. Och jag tror att vi bara har börjat där. Det är en mega-mega-trend.

Kontraktstillverkare och en megatrend

Andreas: Grejen är, vi köpte Note med Johannes som vd, en fantastisk vd, nästan sex år. Kunde inte köpa det i stora fonden, för det var för litet marknadsvärde. Det är fortfarande ett litet marknadsvärde, men det började ta sig. Nu kunde vi ha det i småbolag. Och sen har vi börjat köpa fler bolag på det temat, och det kommer bli fler, ännu fler. Och det här är en mega-mega-trend.

Jan: Men vad är det de gör?

Andreas: De är kontraktstillverkare. Så säg att du vill flytta hem din tillverkning, eller du vill inte ha underleverantörerna där borta. Då kan du använda de här som leverantörer i mer västvärldsvänlig miljö.

Henrik: Det är väldigt vanligt att man outsourcar delar av sin produktion till den här typen av företag. Andreas och jag var i USA i maj och träffade Comfort Systems. De rider också den här trenden, att amerikanska företag flyttar tillbaka till USA, och i det här fallet drar ut sin enhet i Texas och även till Arizona. Så det är jättevanligt det här.

Återindustrialiseringen

Andreas: Jag var styrelseordförande i tre år för en liten mekanisk verkstadskoncern. Vi såg det redan för ett par år sedan. Och det kommer bara. Det ska inte vara för mycket politik, men om du lyssnar på vad Demokratiska partiet säger i USA, det viktigaste partiet i världen, de pratar om att västvärlden står inför en existentiell kris. Vilket innebär att amerikanerna kommer lägga biljoner med dollar på att återindustrialisera. De här mikroprocessorfabrikerna som ska byggas i USA fick hur mycket stöd som helst. Och det här ska våra andelsägare bli rika på. Det är ju vårt jobb. Nosa upp de här trenderna.

Om de här trenderna är 0,1 procent i din indexfond, så gör vi det 10 procent i vår fond.

Vadet från 2018

Jan: Men nu måste jag vara tuff här, för annars kommer jag få smisk av våra forumdeltagare. Vi slog ju vad 2018.

Andreas: Ja, vi är inte klara än.

Jan: Nej, vi är inte klara än. Vi är klara i februari. Och nu känner jag, det är sista perioden, vi står i ishockeyperioden. Fram till för sex månader sedan ledde ni ganska mycket, 87 mot 77 i procents avkastning. Nu är det omvänt.

Andreas: Grattis.

Jan: Tack. Så nu tänkte jag höra, vad är kommentaren inför sista halvlek, eller sista perioden?

Henrik: Vi har känt så här länge, varje gång vi är här så ligger vi före. Vi känner liksom...

Jan: Det är inte sant!

Henrik: Men det är sant de senaste två åren.

Jan: Men det har känts så, ja.

Henrik: Vi ger lite försprång, och sen kommer vi de sista hundra meterna. Det är så. Men vi är övertygade om att vi vinner avkastningsmatchen.

Det filosofiska, etiken och ryska bolag

Henrik: Men om vi tar det större filosofiska också. Vi har ju, jämfört med indexfonden, inte ägt ryska bolag. Det har vi sagt sedan 2014, att vi äger inte ryska bolag. Vi har fått många gliringar för det, inte från er, men många andra har glirat rätt mycket åt oss, och hånskrattat lite grann.

Jan: Om ryska bolag? Varför äger ni inte ryska bolag?

Henrik: Ja, framför allt. Och frågan har varit: har ni träffat några ryska oligarker?

Andreas: Ja, det har vi gjort. Det är fruktansvärt spännande människor.

Jan: Väldigt diplomatiskt. Och det ger upphov till så många följdfrågor. Man vill veta. Ni är inte de som snackar skit.

Henrik: Nej, det är vi inte. Och man gör inte det av att vara ryska oligarker.

Andreas: Nej, men det har vi undvikit. Jämfört med index har vi undvikit olje- och gasinvesteringar. Nu kan du debattera det fram och tillbaka, men vår etiska grej är att vi hellre lägger pengarna någon annanstans. Vi har tidvis investerat i Vestas, och letar just nu i solprogram. Vi hoppas vinna den här avkastningsmatchen mot er. Men vi är också de som har investerat, vi har använt ert kapital, vi har investerat i etiskt bra grejer. Vi har också genomfört påverkan på våra företag. Vi reser till Texas, vi har långa debatter med våra företag, pushar dem.

ESG i praktiken

Henrik: Vi var i Spanien här på en konferens. Det var tolv olika fondbolag. Vi var det enda fondbolaget som pratade ESG.

Jan: Är det så?

Henrik: Det var amerikanska, det var kanadensiska, det var fondbolag från hela Europa. Vi var det enda fondbolaget som nämnde ESG på de två dagarna.

Jan: På riktigt? Får jag uppleva det ändå så här, eller är det kanske bara Sverige?

Henrik: Ja, tyvärr var det nog det. I slutet var det lite grann så. Tittar man på världsindex, så är det ett ganska smutsigt index. Det finns ju olja och gas, det finns tobak och det ena med det andra. Och vi är ju rena investerare. Vi har pratat oproportionerligt lite om hållbarhet idag. Vi jobbar mycket mer med hållbarhet än vad vi har sagt här idag.

Jan: Och det ska man ha klart för sig, att man har här fått en fin avkastning ändå. Medan index...

Henrik: Ja.

Jan: Nej, men jag hoppas att ni vinner med den pitchen.

Henrik: Ja, det gör vi.

Vad kan ställa till det?

Jan: Men jag tänkte på det apropå, var skulle man gömma sig? Första sex månaderna i år gick de fantastiskt bra. Vi tappade 300 punkter mot index.

Henrik: Är det så?

Jan: Då får du ändå säga, 300, det är 3 %. Det är ganska mycket.

Henrik: Det är väldigt mycket.

Jan: Det är väldigt mycket.

Henrik: Men vad ska vi göra? Vi gillar inte det. Vi vill inte stödja det långsiktigt. Det vill vi inte.

Jan: Bra. Men JBL frågar då: ser du någon världshändelse eller något sådant som skulle kunna ställa till det?

Henrik: Är det så att om räntan skulle... Alltså, det värsta som kan inträffa... Nej, det ska jag inte säga. Men en jobbig grej, det är om Kina skulle göra allvar av sitt hot mot Taiwan. Jag bara säger att det som kommer hända då, det är att om vi inför sanktioner mot Kina, då kommer saker bli betydligt dyrare än vad det varit. För mycket tillverkas i Kina, och det ligger där för att det är billigt att tillverka. Ska vi köpa det på andra ställen, då blir det dyrare, och då får vi en inflationsvåg till. Det är inte så kul.

The big one

Andreas: Nej. Men jag hoppas att de fixar en tankeställare med hur det går för Ryssland i Ukraina.

Henrik: Nej, men det är the big one. Och det kriget kommer vara något... det kommer vara så fruktansvärt på så många nivåer. All sjötrafik kommer stanna av, för oss, och det humanitära lidandet kommer vara på en helt annan nivå. Det är the big one. Därför hoppar man till lite grann varje gång det här händer.

Jan: En fråga här från Tomas, 88. Men varför behövs en småbolagsfond överhuvudtaget? Är den inte bättre inkluderad i globalfonden, lägga allt krut där?

Henrik: Den behövs för den typen av investerare som kan hantera den högre vollan. Globalfonden är ju designad för en ganska 15-procentig volla, tror jag. Där ligger vi och rör oss, vilket jag tror de flesta investerarna är bekväma med. Och det ser vi också. Om en fond som oss är ner 10 %, det är jättemycket. Så vollan är ganska begränsad. Jag tror det passar väldigt många.

En fond för dem som vill ha krydda

Henrik: Sen finns det en del investerare, jag tror många svenskar, och kanske lite yngre människor också, som vill ha lite mer krydda och kan hantera mer volatilitet över tid. Och då kan man antingen belåna den stora fonden, om man känner för att ta den risken, eller så kan man ha några småbolag.

Andreas: Så, som investerare, så tycker vi det är vansinnigt roligt med småbolagsfonden. Vi märker att vi får in idéer i den stora fonden också från de här småbolagen. Och ännu mer tid läggs nu på att resa och träffa bolag. Så vi har fått en enorm energikick. Vi har gjort det här rätt länge, och det här året nu med småbolagsfonden, det var det roligaste året någonsin. Vi har aldrig jobbat så här mycket. Det är jättemycket bolagsmöten och så vidare. Det är intressant också, när du ringer in på ett av de här konferenssamtalen, så är det kanske två, tre analytiker, och sen är det vi och kanske någon annan. Så det är väldigt lite av det institutionella kapitalet som faktiskt ringer in. Och det är kul, för då får man väldigt mycket uppmärksamhet. Man kan ställa vilken fråga man vill. Det är väldigt lätt att få tag i folk. Så detta är en fond för aktienördar, skulle jag säga.

Aktieintresset och skrået

Jan: Jo, men det där fascinerar mig. Apropå hur mycket det pratas och hur stort aktieintresset är, så märker jag också att folk inte läser delårsrapporter. De är inte med på konferenssamtalen. Men det gör ni.

Henrik: Ja, men alltså...

Jan: Okej, jag fattar att man inte kan göra det kanske. Du vet, jag är CNC-operatör med kranisk verkstad, jag ska hålla koll på min maskin, jag kan inte gå ifrån för att ringa. Men man tänker ju: det finns ju fler fondförvaltare än ni där ute. I'm sorry. Men borde inte... Förstår du att jag blir lite rädd för skrået? Jag gillar ju det ni gör, för ni har värderingarna, ni har gjort det länge, ni har satt egna pengar i fonden och så vidare. Det verkar inte vara kutym. Ni behöver inte prata skit om kollegor, men hur är er upplevelse?

Henrik: Det är klart att, jag menar, när jag åker på konferenser så träffar jag andra svenska förvaltare, och de är lika intresserade som vi av det här. Men jag tänker säga det för att den här svarvaren, han kan ju faktiskt, många av de här konferenssamtalen ligger ju inspelade, så man kan surfa in på hemsidan och lyssna på det när man kommer hem på kvällen istället.

Equity story

Henrik: Och sen är det så att det finns en tävlan i att presentera så enkelt som möjligt, för det handlar lite om det här, man använder det engelska ordet equity story. Vad är historien med den här aktien? Den är jätteviktig. Det ska vara väldigt enkelt att förstå vad de gör, för då kommer också det komplicerade kapitalet dit, alltså de här institutionella investerarna, för de vill också ha enkla grejer. Det säger den här amerikanska professorn, som jag aldrig kommer ihåg, Damodaran något.

Andreas: Aswath, ja.

Henrik: Han är ju rolig. Han är fantastiskt rolig. Men han säger så här, att när du köper aktier, ja, du behöver kolla på siffrorna och sånt, och sen behöver du skapa din story om bolaget. Och det ska vara en så enkel story som möjligt.

Jan: Men har ni något tips? Nu har ni ändå lyssnat på, jag tror du sa att du har gjort 60 rapporter bara under sommaren.

Henrik: Inte riktigt, men någonstans mellan 45 och 50.

Jan: Ja, men ish. Vi kan säga att det är 60.

Henrik: Det är ish, ja, precis.

Sommarens highlights bland rapporterna

Jan: Men vilka är highlightsen? Det är typ som när man pratar med någon, vi har kompisar som lyssnar på alla sommarprogram, så ringer jag alltid: vilka ska jag lyssna på? Vilka är liksom... Tesla har jag också hört, han börjar bråka med analytikerna. Det låter ju också, nej.

Henrik: Nej, men jag tyckte American Express var väldigt bra. För jag tror den ger en helt annan syn på den amerikanska konsumenten och hur shoppingintresserade folk är, än vad börsen har gett. Den är rolig. Vi äger inte bolaget, men det var väldigt roligt. Sen Estée Lauder, de är ju fantastiska när de pratar om innovation. De har gjort många nya krämer. Jag tycker det är väldigt intressant. Det är många krämer nu som jobbar just med strålningen från skärmarna, hur den påverkar hyn. De har gjort forskning på det. Jag tycker det är så härligt att se den här innovationskraften. Folk vill ha det.

Jan: Ja, verkligen. De vill känna att de blir omhändertagna.

Henrik: Ja, det senaste liksom ändå.

Jan: Så Estée Lauder och American Express, det är de två man kan riktigt mysa med.

Henrik: Ja, jättekul.

Incap, Clearfield och hårdrock

Jan: Men du Henrik, du var också inne på Incap.

Henrik: Ja, men den kvartalsrapporten var också väldigt kul. För vi har ju haft möte med den här vd:n innan, och jag tror att han är hårdrockare. För lite av den här loggan på Incap, det är lite så här eldsflammor och sånt. Och man märker hur de försöker bli mer professionella. Det är jättekul att se. Sen en konkurrent till Hexatronic är Clearfield. Den är också väldigt trevlig, den här kvartalsrapporten, tycker jag. Så det finns jättemycket spännande rapporter där ute.

Andreas: Vi gick ju igenom aktieägarlistan. Nu får du rätta mig om jag har fel, men jag minns att det inte var en enda svensk investerare i hela aktieägarlistan. Det var bara finska familjer från topp till botten.

Henrik: Det kan ha varit en, men...

Jan: Vad gör de för något?

Henrik: De är de här kontraktstillverkarna.

Jan: Kontraktstillverkare. Men jag trodde det var Note...

Henrik: Framför allt inom elektronik. Ja, som Note. De tillverkar till exempel solceller. De pratar om tillverkning av gröna produkter, och då är solceller en stor produkt som de gör.

Att använda fondens lista som inspiration

Jan: Men jag vet att det är många av våra lyssnare som har ett stort aktieintresse. Och även om vi gillar indexfonder också, det är det som är så skönt, man behöver inte välja. Men jag tänker så här, jag vet inte om jag vågar erkänna detta, men jag har ju använt er lista ibland för att själv få inspiration. Jag säger: okej, nu har ni gjort den här grovsorteringen, och så kan jag titta på de bolagen som jag...

Henrik: Du kan välja ut Top Gun, eller hur?

Jan: Ja, exakt så. Men kommer ni släppa listan på småbolag? Eller är jag dålig på det, jag tror inte den är släppt?

Henrik: Den är inte släppt. Vi kommer släppa den med vårt månadsbrev i oktober. Då har fonden varit igång i sex månader.

Jan: Så ni har smygstartat?

Henrik: Vi har inte smygstartat alls, men vi har varit igång, så att säga. Och vi finns på ganska många plattformar hittills.

Jan: Ni finns på Avanza och Nordnet.

Henrik: Nordnet och Alpcot och så vidare. Så den kommer finnas där, och det kommer vara väldigt spännande. Och där, om man är väldigt aktieintresserad, så kan man botanisera.

En GDPR-parentes om nyhetsbrevet

Jan: Och den här parentesen också, att även om du prenumererar på ett nyhetsbrev sedan innan, gå in och anmäl dig igen, för det är GDPR, och har man startat ny fond så får man inte skicka. Så bara anmäl er.

Henrik: Ja, anmäl dig där igen.

Jan: Bra. Men du, jag tänkte bara ett sånt här sidohopp. Nu när vi pratar om att det är bolag man känner igen. Det är en sån diskussion vi har haft i forumet, nu blir ni inkastade. Det finns ju en klassisk grej, ja, men köp det du känner till. Jag har varit skeptisk till det där. För att vissa saker, köp de företag vars produkter du använder, men så har jag tänkt: typ Spotify. Jag använder Spotify, men de har ju uppvisat förlust typ alltid. Hur förhåller ni er till den regeln, köp det vars företag du köper?

Köp det du känner till?

Henrik: Ingen dum idé. Det bästa sättet att lära känna ett företag är ofta att vara kund. Vi gör det faktiskt i många grejer. Adobe. Nu ska jag analysera Adobe, då laddade vi ner hela sviten, gick igenom Photoshop och alla. Det är jättemånga företag. Så det är ett jättebra sätt att lära känna det. Men sen måste det vara, ett, lönsamt, och två, växa. Det är A och O. Sen kommer värderingen och så vidare. Men om vi tar Spotify som ett exempel, det är ju konstanta förluster. Jag tror att det börjar bli jobbigt för dem nu. Alltså seriöst jobbigt. Förlusterna tar ju inte slut.

Andreas: Och Apple, om vi går tillbaka till de här 100 miljarderna dollar i kassaflöde, det inkluderar ju förmodligen att Apple Music är kraftigt loss making. Men det märks inte ens i Apple. Apple har ju kanske 200 uthålliga år. De kan fortsätta med det här i 200 år och konkurrera med Spotify och deras förluster. Men Spotify, den tar ju slut en dag. De måste ju bli lönsamma.

Henrik: Som svensk hejar man ju såklart på dem, go, go, go. Men det är ju...

Andreas: Vi önskar dem all lycka till. Men i vår fond, för våra andelsägares pengar, köper vi bara bolag som är lönsamma.

Amazon Prime och uthållighet

Jan: Nej, och det där är också spännande. Var det inte Amazon också, som jag läste något i förbigående, att de hade det här med Prime? Att i typ tio år förlorade de pengar på Amazon Prime, och sen plötsligt bara vände det, och så har de världens största kundklubb. Och så säger de: okej, men nu är det det här vi kör i Prime, och så kan de bara radera ut konkurrenter. Och så höjde de också priserna på Prime.

Henrik: Det är ett fantastiskt sätt att öka omsättningen.

Jan: Ja. Nu har vi inte pratat något idag om just det här med pricing power. Säg något mer om pricing power.

Henrik: Nej, men vi kan ju ta Microsoft till exempel. Jag tror att de ökade sina priser med någonstans mellan 20 och 30 %. Och vi behöver ju alla använda Microsoft Office. Vi har inget val, vi får tugga i oss det.

Jan: Ja, men det har väl Adobe också?

Henrik: Ja, samma sak där. Lite grann. Men vi ser det också i våra byggnadsmaterialföretag. Jag gillar ju den här gamla industrin. Martin Marietta höjer priset på sten med nästan 10 % i år. Och kostnaderna är ju tagna, det är ju gruvorna, så marginalen kommer sticka.

Risken i att inte ta någon risk

Andreas: Och det är väl det vi skickar med. Vi pratar mycket om risk i den här podden, vad man ska ta för risk och så vidare. Jag skulle bara säga, det låter tramsigt, men det finns en väldigt stor risk i att inte ta någon risk.

Dina svenska kronor är idag värda 10 procent mindre än vad de var för 12 månader sedan. Du är 10 procent fattigare.

Andreas: Alla kronor som står på konto är 10 % fattigare idag. De kan köpa 10 % mindre saker. Så här kommer det fortsätta. Inflationen kommer såklart komma ner, men du måste ta risk. Och då är frågan vad du ska investera i. Du måste investera i företag som kan höja priserna, så att du i alla fall inte förlorar pengar. Och gärna i schweizerfranc, dollar, euro och så vidare.

Jan: Men vissa skulle ju tycka att det var lite svineri av dem.

Andreas: Ja, kanske det.

Jan: Och vi måste ändå bara hänga på. Vi måste använda molntjänster.

Henrik: Men det är väl därför man brukar säga att aktier är ett av de bästa skydden mot inflation.

Andreas: Ja, över tid.

Tina och alternativen

Jan: Jag tänker också, när ni var här för något avsnitt sedan, så pratade vi om det här Tina, "There is no alternative".

Henrik: Ja, nu är det många alternativ. Jag skulle säga att det är nog en del av att aktiemarknaden gått ner en aning, att kapital faktiskt flyter in till räntebärande, skulle jag säga. För om du är amerikan och har fått 3 % i en amerikansk statsobligation i tio år, jag tror många har tagit den. Du fick ju nästan, på en tvååring, 2 % och så vidare. Så du kan få ganska bra ränta på andra ställen.

Jan: Ja, precis. Snyggt. Jag tänkte att vi skulle runda av. En fråga till. Något jag tror jag såg när jag läste på om småbolagsfonden, ni skrev att ni kommer kunna bli mer aktiva i börsnoteringar och IPO:er. Vill ni säga något mer om det?

IPO:er och tilldelning

Henrik: Ja, men det stämmer. Många av de IPO:er som skedde under 2021, det var ju hur många som helst. Det är så att de mest attraktiva vill väldigt många ha, och då blir tilldelningen till oss, alltså en stor fond, väldigt liten. Det kanske rör sig om 10 miljoner totalt, och det är ingenting. Men däremot, om man är en småbolagsfond, så får det en mycket större påverkan i fonden om du kan köpa en större andel. Så då kan man ta in lite mindre företag.

Jan: Det kommer också vara typ 30–50 bolag i småbolagsfonden?

Henrik: Någonstans 30–50 företag, och vi har 40 nu.

Jan: Nöjda där, eller?

Henrik: Det kommer gå upp och ner. Jag gillar det här med att när en aktiemarknad bottnar ur, då vill jag gärna ha en koncentrerad fond, så den går som en raket. Å andra sidan, när vi börjar bli lite toppish, då har jag gärna lite fler företag.

Jan: Kommer det vara samma som i den stora fonden, att ni äger vissa bolag länge?

Henrik: Jag vill ju att alla de här småbolagen ska bli den nya Microsoft. Så jag kan rida dem i 20 år. Jag tycker det är så skönt.

Agnostiska och optimistiska

Jan: Ni är så agnostiska.

Henrik: Ja, och optimistiska.

Jan: Positiva till saker. Ja, men snyggt. Jag tänker så här, är det något som ni tänker att detta borde vi ha frågat, eller detta borde vi ha tagit upp? Hur lär man sig mer om er?

Henrik: Vi har ju en hemsida, coeli.se/global. Vi har också en app.

Jan: Åh! Det här har jag missat.

Henrik: Den finns där appar finns. Och där finns våra månadsbrev, också våra analyser på många av företagen. Och vi kommer nu att öka vår video. Vi hoppas kunna göra många fler videor. Vi förstår att de ska vara ganska korta, men där vi sammanfattar lite grann om marknaden och börsen och så vidare. Så vår app ser vi fram emot att folk lätt ska kunna se.

Bloggen och avslutning

Jan: Alltså, jag tycker att ni är så coola. Det är inte många, det är väl typ ni och så Carl Armfelt och Spiltan som är typ bäst i Sverige på det här. Så, ja, fantastiskt roligt att ni...

Henrik: Bloggen tycker jag, det skulle jag. Om man läser alla våra blogginlägg plus månadsbrev, då kan man följa ganska väl vad som pågår i våra huvuden. Så bloggen, gå in där. Och vi har just en artikelserie nu om småbolagsfonden. Vi har haft ett introduktionsinlägg, och sen har vi kört två stycken småbolag, och det kommer bli två till. En lite djupare presentation.

Jan: Ja, men precis. Och där kan jag faktiskt inte... Jag läser ju era månadsbrev. Jag tycker de är roliga, och det var ju därför jag till och med var tvungen att retas lite kring att ni hade skrivit mycket makro.

Nej, men jag tänker, ett fantastiskt stort tack att ni ville komma tillbaka hit. Då tänker jag att vi ses nästa gång i februari, 18 februari. Det är middag på Savoy, va?

Henrik: Exakt.

Jan: Vi vet fortfarande inte vem som tar notan. Men det ska bli fantastiskt roligt.

Tack för att ni delar med er

Caroline: Det är roligt också att ni delar med er av er kunskap. Att ni faktiskt delar med er: det här är bolagen, så här resonerar vi, de här har vi besökt. För i fondbranschen är det väldigt, väldigt ovanligt.

Jan: Och sen faktiskt en grej till som ni inte tog upp. Det här med nyhetsbrevet och att följa bloggen. För ni vet ju hur det funkar i Sverige. Är man kund på Avanza eller Nordnet och köper er fond, så får ni inte reda på det. Vilket jag ibland kan tycka är lite fult. Jag får investera, men sen kan jag inte följa min investering. Avanza skickar inte ut någon info om er fond. Så det där är ett generellt tips. Har man ändå tagit det beslutet, då kan man följa upp det också. Det finns länk i beskrivningen, såklart.

Men stort tack. Och tack till dig som har lyssnat också. Så ses vi om några veckor igen.

Caroline: Ja, det gör vi.

Jan: Tack.