Reportage om Trine - tjäna pengar på att spara hållbart i solenergi

Trine: tjäna pengar hållbart på att finansiera solenergi i Afrika

Reportage från mitt besök i Kenya kring verksamheten på plats och bönderna som använder solpanelerna...

Trine är ett alternativt, hållbart och etiskt sparande för dig som vill göra gott, bidra till en ökad levnadsstandard i några världens fattigaste områden. Det bästa är att det är win-win-win. Det är win för människorna och företagen nere i Afrika, win för vår planet och win för dig och mig. Det här är mitt reportage från att ha besökt Trine i Kenya.

I början av juli besökte jag Kenya med två syften. Jag ville besöka Better Globe eftersom det var två år sedan sist och jag ville besöka Trines verksamhet på plats. Trine är ett relativt nystartat svenskt företag som också arbetar på fältet i länderna söder om Sahara. Eftersom jag har en del erfarenhet av de länderna så ville jag besöka verksamheten och se den med egna ögon. Det gjorde jag och i den här artikeln hittar du flera av de intervjuer som jag gjorde och bilder som jag tog. Jag måste säga att jag blev väldigt positivt överraskad av båda företagen. Mer om det i flera kommande artiklar, men först ut är Trine.

Reportaget om Trine i korthet

Här kommer en kort sammanfattning om reportaget. I korthet var min stora insikt kring Trine hur bra och genomtänkt deras affärsidé faktiskt är. Det som jag gillar mest är hur de likt mig inte tror på välgörenhet i andra situationer än som katastrof-hjälp. Jag tror nämligen att om man kan göra saker på kommersiell och vinst-drivande basis så når man mycket större resultat snabbare än att förlita sig på välgörenhet. Genom att välja var du och jag lägger våra sparpengar kan man nämligen forma framtiden och Trine erbjuder vad de själva kallar för ”triple impact investing”.

Genom att spara i deras olika projekt så gör våra pengar en positiv:

  • Finansiell påverkan – De hjälper finansiera företag i Afrika som skapar arbetstillfällen och lönsamhet
  • Miljöpåverkan – Då solenergi är betydligt bättre än de flesta alternativ där nere
  • Social påverkan – Då man ökar livskvaliteten för människorna på plats

Det bästa är att om man dessutom investerar sina pengar på det här sättet, så gör man inte heller avkall på avkastningen på sina pengar. I genomsnitt erbjuder Trine mellan 4 och 8 procents avkastning, vilket är väldigt bra med tanke på att det är likställt en obligation, om än med högre risk än vanliga räntefonder. Den sista saken som Trine har gjort riktigt briljant är att de har lyckats värva stora organisationer såsom DFID (typ brittiska motsvarigheten till SIDA) att ta ställa upp och garantera pengarna till minst 50 procent i många projekt.

Det här är faktiskt riktigt briljant på många olika sätt. För det första får dessa organisationer en mycket högre avkastning på varje krona. Om de själva ska finansiera ett projekt så behöver de gå in med kompetens, pengar och har en hel del omkostnader. På det här sättet ger de ett löfte om att, om allting skiter sig i projektet, då betalar de ut 50 procent av investerat kapital till oss som sparar. Eftersom väldigt få projekt går åt skogen och de får betalt för den här garantin, så kan de med samma krona garantera många projekt och få en enorm hävstång på den påverkan man gör. I en intervju som jag kommer publicera snart med en av grundarna till Trine, Christoffer Falsen, pratar vi om en hävstång på upp till 37 gånger större påverkan på det här sättet än via vanlig välgörenhet.

Att spara i Trine är långsiktigt, etiskt och hållbart

Att spara i Trines olika projekt är ett sätt att verkligen spara på ett hållbart, etiskt och långsiktigt sätt till en hyfsad bra avkastning. Det är inte riskfritt och därför rekommenderar jag – som vanligt – att max lägga 5 – 10 procent av sitt kapital i dessa projekt. Samtidigt rekommenderar jag också att investera i flera projekt för att på det sättet minska risken för att ett projekt skiter sig, det kan nämligen hända även om det inte har hänt hittills. Det är alltså bättre att t.ex. dela upp 20 000 kr i fyra projekt än att tjoffa in det i ett enda.

Om du vill spara i Trine och dessutom stödja mig i att kunna göra fler liknande reportage, använd gärna min länk nedan:

Disclaimer om mitt samarbete med Trine

För att vara supertydlig; jag är kund hos Trine sedan ett år tillbaka och jag har investerat mindre summor i flera av deras projekt. En av anledningarna att åka ner till Kenya var att jag ville undersöka det innan jag investerar större belopp för egen del, men också eftersom jag har fått många frågor av typen ”Vad tycker du om Trine?”. Jag är ganska noga innan jag rekommenderar (eller kritiserar) något eftersom jag vet att jag har fått möjligheten att via bloggen ha en stor påverkan. Det är inget som jag tar lätt på eftersom jag vet att det är ett stort förtroende jag har fått av dig/er läsare.

Samtidigt så tar den här researchen, skrivandet, filmningen, efterbearbetningen och inte minst en resa till Kenya både tid och resurser – den här artikeln har tagit nästan 5 arbetsdagar att skriva. När jag bestämde mig för att jag gillade det, så har jag gjort ett samarbete med Trine som i efterhand ger mig en liten ersättning för resan och den här artikeln. Du kan läsa mer om hur jag resonerar kring de här frågorna här. Men du kan lita på att hade jag inte gillat det eller investerat mina egna pengar så hade det inte blivit något samarbete. Nog om det. Nu till reportaget och erfarenheterna! :-)

Lyssna på hela reportaget som ett podd-avsnitt

Du har även möjlighet att lyssna på alla videoklippen som ett podd-avsnitt via SoundCloud:

Trine finansierar partner-bolag på plats i Afrika

När jag stöter på ett nytt projekt som verkar intressant brukar jag göra en mindre investering som jag brukar kalla för en observationspost. I mitt fall brukar det handla om 10 000 – 20 000 kr. Det är tillräckligt mycket pengar för att jag ska engagera mig i att följa pengarna, men inte så mycket att det gör supermycket om det inte skulle fungera. Jag läste på lite om Trine innan jag tog mina två observationsposter i Trine, men jag kan ändå säga att jag fick en del överraskningar i Kenya.

Jag tror inte jag är ensam i det, då min vän Robin som var med var av samma uppfattning, men det var att jag trodde att Trine var ett bolag som arbetar med att sälja solpaneler på plats i Afrika. Det är faktiskt inget de gör, annat än indirekt. Vad Trine gör är att de lånar ut dina och mina pengar till olika bolag i t.ex. Kenya som sedan sköter hela verksamheten på plats. Trine-medarbetaren Matthew McShane berättar mer om det i videon nedan.

Han började sin bana med att jobba i finansbranschen i London på Royal Bank of Scotland (RBS). När han kom till Kenya så hade han (likt jag) den naiva tron att att han skulle lära dem ett och annat om management, affärer och annat. Ganska snabbt insåg han att de behövde verkligen inte den kompetensen, de hade ett överflöd av det – vad de däremot inte hade var tillgång till finansiering och kapital. I Sverige får vi som land låna i princip hur mycket pengar som helst. Men så är inte fallet med de afrikanska länderna. Jag behöver bara gå till mig själv och minnas hur skeptisk jag var till att ge pengar till ett afrikanskt bolag som planterade träd…

Jag tycker att det som Trine gör faktiskt är riktigt bra. Vad de gör är, att de samlar in kapital här i väst (norr?) och sedan lånar de på affärsmässiga villkor ut dessa pengarna till olika företag med lokal verksamhet på plats i t.ex. Kenya, Zambia, Senegal och andra länder. Anledningen till att jag tycker att det är så bra är för att det löser en hel del problem som jag av erfarenhet vet finns på plats. För att kunna göra ett bra jobb så behöver man alltid ha en lokal förankring och bra människor som man kan lita på. Det är A och O, men extra viktigt nere i Afrika där man fortfarande har stora problem med korruption och inte minst distribution och logistik. Utanför huvudlederna lämnar t.ex. vägar mycket att önska och järnväg är i princip obefintlig.

Genom att låta de lokala partnerbolagen sköta inköp, försäljning, distribution och administration begränsas det egna arbetet till att hitta bra bolag som man kan finansiera, analysera dessa genomgående och sedan samla och administrera kapital. Det gör att man kan ha projekt i flera länder samtidigt, medan det för Better Globe tog nästan 10 år innan man kunde expandera utanför Kenya.

Grov skiss på hur Trine fungerar egentligen

Jag träffade representanter för ett sådant här partnerbolag på min resa. I det här specifika fallet var det Azuri Technologies. Dessa hade fått finansiering av Trine genom ett av projekten och tillsammans med en lokal partner Raj Ushanga House. Det står lite om samarbetet på Azuris hemsida här. I det här fallet gick det i grova drag till så här:

  • Trine valde efter sin urvalsprocess Azuri (och RUH) som partner
  • Man samlade in pengarna från oss svenska investerare
  • Man lånade ut pengarna till Azuri mot en ränta
  • Azuri köper in solpaneler från Malaysia och distribuerar dessa till RUH
  • RUH säljer dessa via sina återförsäljare till bönder på landsbygden
  • Bönderna betalar av på enheten på månadsbasis till RUH/Azuri
  • Azuri betalar Trine en ränta över en förutbestämd tidsperiod
  • Trine ger oss investerare en del av pengarna och behåller en del själva

Rätt stor skillnad mot hur jag (och faktiskt flera med mig) trodde att det var, där Trine sålde solpaneler på plats. :-)

Kunderna älskar solpanelerna!

I Sverige är vi så himla duktiga – eller så är det bara jag – på kritiskt tänkande. Även om jag vet att de flesta försöker göra gott, att konsumenter eller människorna i Afrika är lika smarta som vi, så var där ändå en liten, lite tanke som grodde i mig – tänk om vi lånar ut pengar som försätter andra människor i en sämre ekonomisk situation. Om man kan ha 100 procent fel i något, så hade jag det här. Jag fick hänga med Matthew McShane från Trine och Conrad Whitaker från Azuri och träffa både återförsäljare för RUH och bönder som använde solpanelerna. Jag kan inte säga något annat än att de älskade det. Det var så bra att till och med jag var sugen på att sälja solpanelerna. :-)

För att förstå värdet som solpanelerna ger till slutkonsumenten, så behöver man först förstå lite kring levnadssituationen för människor som lever på fattigdomsgränsen om 2 USD per dag. Från mina fyra tidigare resor i Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania är det något jag har rätt mycket erfarenhet av. Det är människor som kanske i bästa fall tjänar mellan 500 och 1 000 kronor i månaden. Man bor i små hus byggda av trä och lera utan el, utan vatten och andra saker som vi är vana vid.

Den primära ljuskällan är t.ex. paraffin-lyktor som både luktar, sotar, är brandfarliga och kostar en hel del (ca 1 kr per brinntimme). Ofta har man flera stycken sådana. Ska man ladda sin telefon får man gå ner till byn och betala någon krona för en laddning. För att kunna gå på toaletten mitt i natten behöver man en ficklampa som går på batterier, vill man lyssna på radio så behöver den också batterier och så vidare. Även om kanske 1 kr för att ladda telefonen inte låter mycket, så är det mycket om du tjänar 20 kr per dag. Man laddar t.ex. bara sin telefon en till två gånger i veckan (jag som gör det 1-2 gånger om dagen).

Egentligen är det en allt-i-ett-lösning

Genom att byta till solpanelen som t.ex. Azuri erbjöd så får man en ”allt-i-ett”-lösning för att elektrifiera sitt boende. Det är olika paket i de olika projekt som Trine finansierar, men det som jag fick se innehöll:

  • 3 st LED-lampor för inomhusbruk med kablage
  • 1 st starkare LED-lampa för utomhusbruk med kablage
  • 1 st laddningsbar radio via USB
  • 1 st ficklampa som gick att ladda via USB
  • 1 st centralenhet med batteri

På bilderna nedan kan du se både kontrollenheten med batteri som alla kablarna går till, solpanelen, lamporna och radion (uppe till höger) och ficklampan (ouppackad) ovanför solpanelen.

Att det inte bara är en vanliga solpanel var för mig också en viktig insikt. Det är inte bara en solpanel. Det är ett helt system för att få elektricitet till sitt boende i områden som helt eller delvis saknar el. Jag pratade till och med en person som hade el via elnätet, men att det var så opålitligt så han hade en sådan lösning i alla fall.

OBS! Det ska förtydligas att det här inte är det paketet som säljs i alla Trines projekt, på vissa ställer finansierar man större anläggningar som t.ex. försörjer en hel by eller liknande. Den här utrustningen var specifik för samarbetet med Azuri.

Värdet för slutkunden av solpanelerna som Trine finansierar

Värdet som det här skapar för personerna beskrivs bäst av Joyce Kirumba i videoklippet nedan. Hon var regionansvarig för Machakos, där vi var och hälsade på vid en mässa och träffade några av kunderna som använde solpanelerna.

Värdet av solpanelerna i siffror

Det som jag gillar med videon är att hon ger rätt mycket siffror. För att få en uppskattning om beloppen så kan man säga att 10 KSH är 1 kr. Det handlar alltså om att dela med 10 för att få en svensk motsvarighet. Om vi försöker följa hennes resonemang, så får jag det till att det inte är ovanligt att:

  • En paraffinlampa kostar 40 KSH (=ca 4 kr) om dagen, vilket blir 280 KSH (ca 28 kr) i veckan.
  • Att ladda en mobiltelefon kostar ca 15 KSH
  • Batterier till ficklampa kostar ca 60 KSH i veckan

Summerar vi det här på en vecka för en familj med fyra barn så är det inte ovanligt att det blir 560 KSH för två lampor, 60 KSH för laddning av två telefoner vid två tillfällen och 60 KSH för batterier till ficklampa. Totalsumman blir då ca 680 KSH eller 68 kr per vecka.

Det här ska naturligtvis sättas i relation till vad de betalar för hela enheten, vilket är 340 KSH i veckan. En genomsnittlig familj halverar alltså sina kostnader med den här lösningen. Redan där finns det incitament nog att köpa den här solpanelen. De flesta sparade faktiskt mer än så.

Precis när vi skulle åka från mässan i Machakos kom det fram en lärare Joshua med sin klass och han berättade att han innan hade haft utgifter på nästan 4 000 KSH i månaden, men nu bara betalade 1 360 KSH. En besparing på mer än hälften av pengarna. Tyvärr fick jag inte med den på video, däremot hade jag mikrofonen på så det får bli ett ljudklipp bara. Tyvärr är det bara på engelska. I korthet berättar han att han är jättenöjd, rekommenderar det och sparade mycket pengar.

Det indirekta värdet av solpanelerna är nästan större

När jag pratade med flera av människorna så var det faktiskt flera som började med de andra mervärdena som inte handlade om det ekonomiska. Som Joyce berättar i videoklippet så handlar det minst lika mycket om mervärden såsom att:

  • Paraffin-lamporna är brandfarliga, en risk som helt försvinner med LED-lampor
  • LED-lamporna sotar inte i hemmet vilket gör det enklare att hålla rent
  • Lång exponering för paraffin ger hälsoproblem
  • Fler lampor ger en större trygghet, särskilt påpekades det om utomhus-LED:en
  • Barnen kan göra läxor och studera även när det har blivit mörkt

Men något som jag aldrig skulle tänkt på själv är fördelen med att mer ljus skapar mer familjegemenskap och t.ex. lyssna på radio tillsammans på. Men det vara även saker som att mammorna berättade att de vågade lämna barnen hemma själva eftersom de inte behövde oroa sig för att de skulle bränna sig eller än värre sätta fyr på huset. När jag pratade med en av grundarna Christoffer Falson så berättade han om studier som de hade gjort där betygen i ett område med solpaneler hade ökat enormt. Det är verkligen rimligt att prata om konceptet ”energi-fattigdom”. Det handlar inte bara om att det är kul att ha ljus, det handlar minst lika mycket om möjligheter till utbildning och hälsa.

Möjligheten till avbetalning är den hemliga lösningen

Tillgången på kapital är ett stort problem i Afrika i både en stor och en liten skala. De stora företagen som t.ex. RUH eller Azuri har problem att låna pengar för att t.ex. kunna köpa upp ett lager av solpaneler som de kan sälja. När jag frågade var det faktiskt ett av de stora problemen som de beskrev att man hade – att ha tillräckligt stora lager. Något som pengarna från oss och Trine hjälper till med.

Tillgången på kapital i den lilla skalan är också ett problem. Ett solpanelkit enligt ovan kostar ungefär 200 USD eller ca 2 000 kr. I de områdena där detta säljs är det enormt mycket pengar för någon att betala för rakt upp ner. Genom att vi bidrar med kapital så kan man ge människorna en möjlighet att köpa dessa solpanelerna på avbetalning på en nivå att de har råd med det. Det är ju inget konstigt, så gör man ju här hemma också – många av de svenska elektronikbolagen tjänar ju mer pengar på finansieringen än de gör på själva försäljningen av elektronikprylarna. Problemet i Afrika är ju att man inte har ett utvecklat banksystem – flera av kunderna har ju inte ens bankkonto, en kredithistorik eller ens tillgångar som man skulle kunna ta som säkerhet eller pant. Det är det som Trines partner Azuri i det här fallet erbjuder.

I det här konkreta fallet gick det till som så att kunderna betalade 340 KSH i veckan för sitt solpanelspaket. Bindningstiden varierade men var oftast 82 veckor, vilket motsvarar ca 28 000 KSH, som motsvarar ca 2 800 kr eller 280 USD. Därefter får de behålla solpanelen utan kostnad. Jag brukar alltid försöka undersöka investeringar främst från perspektivet – ”Var kommer pengarna från?” I det här fallet så kommer pengarna till oss från mellanskillnaden mellan vad enheten kostar och vad kunderna betalar för det. Att dessutom kunderna tycker att det är jättebra – att de sparar mycket pengar och får mycket upplevt mervärde – det borgar ju för en hållbar verksamhet och att sannolikheten att vi investerare får våra pengar får bedömas som stor.

Ett litet sidospår i sammanhanget är faktiskt hur coolt den här enheten fungerade. I korthet går det ut på att man köper strömmen på abonnemang via mobiltelefonen. Varje vecka betalar man via deras motsvarighet till Swish (M-Pesa). Om man inte betalar så slutar enheten helt enkelt fungera och företaget kommer och hämtar den. Det är den här lösningen som Azuri står för i sammanhanget medan RUH stod för återförsäljningen på fältet. Alla dessa enheter är således uppkopplade och man har full koll på hur de fungerar och hur strömförbrukningen ser ut. High-tech i en låg-tech-miljö.

Azuris representant Conrad Whitaker pratar mer om verksamheten och den här lösningen i videon nedan.

Trine som en investering och riskerna med sparandet

Ovan har jag skrivit väldigt mycket om själva verksamheten på plats, hur det fungerar och värdet för slutanvändarna. Det sista perspektivet handlar om hur det ser ut för dig och mig som finansierar verksamheten med en del av våra sparpengar. I korthet fungerar det som så att när Trine har ett samarbete färdigt med ett bolag som t.ex. Azuri så läggs projektet ut på deras hemsida. Där kan sedan du och jag skapa ett konto och välja att investera en valfri summa från 500 EUR och uppåt. Om ett projekt finansieras till 100 procent så blir det av – ungefär så som vanlig crowd-funding fungerar.

Jag själv har hittills investerat i fyra projekt, varav de första två är avslutade medan de två andra pågår och är öppna fram till ca slutet av september.

  • Zambia – Matero
  • Zambia – Mwembeshi
  • Kenya – Kericho
  • Kenya – Nyabondo
  • Kenya – Machakos

Jag har börjat få den första återbetalningen från Matero-projektet i dagarna. Så här tänker jag kring ovanstående investeringar. Trots allt som jag har skrivit ovan och hur bra jag än tycker att det är, så kan man inte klassa det som en lågrisk-investering. Tvärtom. Det är relativt hög risk eftersom man faktiskt kan förlora alla pengarna. Det är ju något som är svårt i t.ex. indexfonder som jag anser bör vara basen i ett sparande. För att du ska förlora allt i en svensk indexfond behöver några av Sveriges största bolag gå i konkurs samtidigt. Här räcker det att det är ett litet företag i ett afrikanskt land ska göra det för att du och jag ska förlora våra pengar. Sannolikheten för det får man ju rimligtvis bedöma som betydligt högre än för en indexfond. Precis som i vilken annan investering som helst så är man inte garanterad någonting heller.

Med det sagt, så resonerar jag så här. Det här projekt som i genomsnitt ger 4 till 6 procents avkastning och jag klassificerar det som en typ av företagsobligation. Normalt sätt skulle man kanske önska en högre riskpremie men samtidigt så behöver Trine också tjäna sina pengar någonstans. Om jag förstod det rätt, så delar vi och Trine på avkastningen. Det vill säga att om de tar 8 procent från Azuri så får du och jag 4 procent och Trine får 4 procent. Å andra sidan så försöker Trine i vissa projekt att sänka risken för oss sparare genom att bland annat göra samarbeten med organisationer som tar en first-loss position och garanterar oss pengarna tillbaka till minst en viss procentsats. Notera dock att det inte är i alla projekt.

Lägg inte alla äggen i samma korg och andra risker

Jag applicerar även min klassiska, ”lägg inte alla ägg i samma korg”-princip även här. Genom att investera i flera projekt så sänker man den projekt-specifika risken. Ungefär som att det är bättre att investera i en indexfond än i enskilda aktier. Jag skulle gissa att någonstans vid 10-12 projekt så har man minimerat den risken. Men det är viktigt att se att den underliggande risken – som är extremt svår för oss att bedömma – är att företaget som får lånet inte klarar av att fullfölja sina åtaganden. Det är här vi får lita på att Trine gör sitt jobb med korrekt due diligence. De själva riskklassar projekten med sin egen skala utifrån ett antal kriterier. Ofta hänger även avkastningen ihop med den här skalan.

En annan risk i sammanhanget som man inte riktigt pratar om och som man bör vara medveten om är valuta-risken. På ett år kan lätt en valuta skifta med ett par procent och eftersom Trine denominerar i EUR så kan en sådan valutasvängning både äta upp eller förstärka vinsten. Betalar man med kreditkort som har ett valutapåslag – ofta på 1.5 procent – så äter det också på vinsten. Jag själv har EUR-konto vilket underlättar en del för sådana här transaktioner just för att slippa de här påslagen. Jag kommer också inom kort skriva en ny artikel om de bästa kreditkorten där det ofta brukar finnas ett kort utan valutapåslag.

Den sista saken som jag vill kasta ljus på är att avkastningen kan ju till synes i absoluta kronor vara låg. Om jag t.ex. lägger 10 000 kr i ett projekt så blir avkastningen ”bara” 500 kr. Även om en femhundralapp är en femhundralapp så kan man diskutera om det gör någon verklig skillnad i ens liv. Men man ska inte underskatta det faktiskt. Det är procenten som är viktiga, eftersom de fungerar oavsett vilket belopp du sätter in. Skulle du sätta in 100 000 kr, så blir det 5 000 kr, på en miljon blir det 50 000 kr och plötsligt börjar det bli pengar av det. Det är alltså värt att investera även om det nu i början är lite pengar.

Om du inte vill registrera dig, klicka bara på krysset för att stänga rutan som kommer upp.

Slutdiskssion – Trine som ett hållbart sparande

Det som jag tog med mig mest från att ha undersökt Trine var just tankesättet kring etiskt och hållbart sparande. Jag kommer att återkomma till det här i fler artiklar längre fram, särskilt i en intervju med Christoffer Falsen, en av grundarna, som jag hade ett långt samtal med i Nairobi. Jag tror nämligen att det är det som lockade mig initialt med Trine, Better Globe och andra projekt som jag gillar. Det handlar om att inte bara tjäna pengar, utan att faktiskt göra världen till en bättre plats och bidra till andra människor under tiden man gör det.

Det är ingen tvekan om att de projekten som du och jag finansierar via Trine gör skillnad för människorna där nere. I Afrika är de fortfarande på rätt sida om brytpunkten i det som man brukar kalla för ”investeringars avtagande nytta”. I korthet går det ut på att initialt får man ofta en väldigt hög avkastning på investerad resurs men över tid avtar nyttan till att i slut vara mindre än den investerade resursen.

Om jag skulle ta ett svenskt exempel – när vi införde lag på bilbälte så räddade vi hur mycket människor som helst från att dö i trafiken – stor nytta till en investerad resurs. Lagstiftning idag om att sänka från 50 till 30 räddar fortfarande liv, men inte alls i samma grad som att använda bilbälte. Nyttan avtar helt enkelt med tiden. Om vi tar en extra lampa i hemmet – låg nytta hemma hos dig och mig, men väldigt stor nytta nere i de fattiga områdena i Afrika. En enda solpanel – eller tillgång till el – gör människorna friskare, höjer betygen, ökar tryggheten, ökar livskvaliteten, gör att familjerna kommer närmare varandra och mycket, mycket mer. Att det dessutom sparar dem pengar är grädde på moset – det är ju verkligen så en affär där alla parter vinner ska se ut.

Jag kommer fortsätta och öka mitt sparande i Trine över tid. Precis som jag skrev innan handlar det nämligen om att fortfarande var riskmedveten och inte lägga alla äggen i samma korg, eller projekt i det här fallet. Om du är sugen på att göra samma sak, så är mitt bästa tips att du besöker Trines hemsida och skapar ett konto hos dem. Det är gratis, du förbinder dig inte till något och kommer att få information om deras kommande projekt. Klicka på länkarna nedan:

Här är direktlänkar till det senast aktuella projektet

Om du har några frågor eller feedback, kommentera gärna nedan!

Relaterade artiklar

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Om du vill få tips om liknande artiklar som den här, prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ca en gång i månaden.

Disclaimer: Som jag skrivit ovan så ordnade jag ett samarbete med Trine efter hemkomsten då jag gillar deras verksamhet och har investerat i den själv. Det gör att jag har fått en mindre ersättning från dem för att täcka kostnader för resa, video-redigering, översättning och andra utlägg. Precis som tidigare så rekommenderar jag bara sådant som jag gillar själv, har investerat mina egna pengar i och som jag tror du som läsare kan ha glädje av. Du kan läsa mer i min annonspolicy.

Kommentera

14 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Frågade min bank, Handelsbanken, om hjälp att öppna ett Euro-valutakonto. De vägrade. Hur gör man för att på bästa (och billigaste) vis öppna ett valuta-konto?

    Gravatar ikon för användaren
    Oscar Edström
  2. Vit pil

    Har jag läst rätt. Om man köper solpanelen på avbetalning så kostar den 280 dollar, medans direktköp kostar 200 dollar. Det är j 40% låneränta, typ!? Känns ju väldigt dyrt för konsumenten.

    Gravatar ikon för användaren
    Runa
    1. Vit pil

      Ja, så är det ju så klart. Men alternativet är ju att de inte får någon solpanel? Dessutom kan det som jämförelse sägas att bankräntan på lån är uppemot 25 procent, så det är inte helt orimligt. Man måste tänka på att deras kapitalmarknad inte är i närheten så utvecklad som vår.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Du skriver i artikeln att minsta investering är 500 EUR. Stämmer verkligen det? Om jag förstått det rätt är minsta investeringen 35 EUR.

    Gravatar ikon för användaren
    A
  4. Vit pil

    Kan du säga något om hur det hanteras skattemässigt? Är det något särskilt att tänka på?

    Gravatar ikon för användaren
    Tobias Hellblom
    1. Vit pil

      Jag utgår från att vinsten beskattas med 30 procent som brukligt. Däremot vet jag inte om Trine rapporterar det till SKV eller om man får göra det själv.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Intressant! En fråga ; Men vad händer när byborna av någon anledning inte klarar av avbetalningen för panelerna förutom att de blir av med elen? Blir det höga straffavgifter mm som riskerar sänka deras ekonomi? Bindningstiden är ju rätt lång och alla kanske inte kommer ha möjlighet att betala varje månad. Jag tänker bara på hur det fungerar i Sverige – en försening kan leda till väldigt höga (procentuellt sett) straffavgifter.

    Gravatar ikon för användaren
    John
    1. Vit pil

      Så som jag förstod det i det här specifika fallet med Trine/Azuri/RUH, så börjar det med att enheten slutar fungera. Den fungerar som ett kontantkort och de flesta köper tillgången på veckobasis. Om man inte betalar/aktiverar den igen så får man besök av RUH-representanten som har sålt den som försöker hjälpa till. Om man inte betalar därefter så tar de tillbaka enheten från kunden.

      Rent ekonomiskt så tjänar företaget mer på det, då de kan sälja samma enhet två gånger. En tidigare kund har ju redan avbetalat på enheten och den nya kunden kommer ju också betala. Så från ett investerarperspektiv så är inte risken jättestor, sedan är det ju inget man önskar för slutkunden av många anledningar.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      I de fall som de inte kan betala sin vecko avgift så händer inget mer än att de inte får någon sms-kod för att aktivera solpanelen.

      I det projektet som Jan skriver om så var upplägget som så att om byborna inte betalade på tre månader så hämtades solpanelen och övrig utrustning av Azuri men inga andra avgifter eller böter drabbar konsumenten.

      Mvh Robin Granqvist

      Gravatar ikon för användaren
      Robin Granqvist
  6. Vit pil

    Mycket intressant,det här ska jag titta närmare på. Måste fixa så att jag kan göra utlandsbetalningar avgiftsfritt först.

    Gravatar ikon för användaren
    Joakim Lindvall