Intervju med författaren som älskar aktieutdelning och träning

Marcus Hernhag är författaren till flera mycket uppskattade böcker om sparande i aktier. Framförallt fokuserar han på sparande i aktier och företag som ger utdelning. I den här artikeln intervjuar vi Marcus och ställer några av era läsarfrågor, vi pratar om olika investeringsstilar, hans resa och framförallt hans utdelningsstrategi.

Det är svårt att vara intresserad av sparande i Sverige och förr eller senare inte stöta på Marcus och hans fyra böcker:

• Den enkla vägen att lyckas med aktier
• Den enkla vägen att hitta världens bästa aktier
• Den enkla vägen att bli rik på aktieutdelning
• Den enkla vägen: bli rik och fri med aktier

Jag har följt Marcus under ett par år när han skrivit artiklar för bland annat Privata Affärer och alltid gillat hans anslag – inte minst på hans blogg hernhag.se. Det han skriver är nämligen förståeligt, bygger på sunt förnuft och är inget konstigt. Sedan har jag konstaterat att hans strategi eller investeringsstil inte riktigt passar mig som person.

Därför var det väldigt roligt att få bjuda in Marcus både till FikaTillsammans-tillfället vi hade i Malmö i höstas och till podden som vi spelade in i samband. Jag hoppas att du uppskattar Marcus som verkligen gör skäl för namnet ”Aktieskribenternas Tjuren Ferdinand”.

Samtidigt vill jag och Caroline passa på att önska en riktigt God Jul. I nästa vecka hoppas vi få komma tillbaka med utvärdering av hur året har gått för portföljerna (ledtråd: mycket bättre än index) samt i början av året återkomma med både ombalanserings- och bästa fonderna 2019-artiklarna.

Hoppas att du får en riktigt God Jul imorgon!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en transkribering av avsnittet för dig som hellre vill läsa än lyssna eller titta. 

— START TRANSKRIBERING — 

Jan: Idag är det dags för avsnitt 80 och idag ska vi prata om hur man blir framgångsrik med aktier. Det handlar inte så mycket om att vi har bytt strategi. Det är mest för att vi har med oss en av Sveriges mest kända aktie- och sparprofiler, Marcus Hernhag.

Det är jättekul att du vill vara med, för du är utbildad ekonom, du har författat fyra böcker om aktier, bland annat ”Den enkla vägen hitta världens bästa aktier”, ”Den enkla vägen att lyckas med aktier”, och ytterligare två till som jag tänker att vi ska prata om sedan.

Du är frilansjournalist, skriver mycket för Privata Affärer, och har en fredagschatt varje fredag och du citeras ganska flitigt i Dagens Industri och andra stora tidningar. Du har beskrivit dig själv som aktieskribenternas tjuren Ferdinand. Så varmt välkommen.

Hur kommer det sig att det blev ekonomi, aktier och börsen?

Tidigt intresse för sparande

MH: Jag sparade veckopengen redan som liten, så jag var ganska blyg och tillbakadragen och tyckte väl mer om att samla på saker. Det är en råd tråd i livet, nästan naturligt, att spara på saker, så det var på den vägen. Det är till och med så att om mina föräldrar hade ont om sedlar kunde de låna lite och ge tillbaka med ränta. Jag bad aldrig om ränta men jag fick lite. Jag var en liten bankir, så att säga.

Jan: Jag tror att jag har läst någonstans att det var också så att ditt intresse föddes på allvar i mitten på 90-talet.

MH: Ja, sommaren -98. Då snackade jag aktier med pappa och lite sådant. Jag började titta på börsen själv och det var en bra börs-sommar, men sedan gick börsen ner 39% på tre månader. Det var lärorikt att se hur mycket det kan falla snabbt och ibland helt omotiverat och hur snabbt det kan vända också.

Jan: Hur kom det sig att du blev kvar? De flesta andra som hade fått en sådan motgång direkt i början av sin spararkarriär hade väl konstaterat att aktier inte var något för dem.

Ett utforskande av olika strategier

MH: Jag har alltid varit helt övertygad om att det kommer att bli bra igen, men det tog många år innan jag började titta på hundraårsgrafer över börsen och se att det kommer alltid en ny topp och det är inte världens undergång. Det har aldrig funnits i mitt sinne att ge upp bara för att ett år är dåligt, men jag famlade efter rätt strategi under flera år och kastade mig lite hit och dit. Det var väl mer att jag gav upp på den ena strategin efter den andra.

Caroline: Hur hittade du rätt strategi för dig?

MH: Det var väl en ganska lång process. Jag vet faktiskt inte, det växte fram någon filosofi som jag började trivas med och sedan plötsligt, ”Ok, men ska jag någon gång i livet leva på utdelningar, då är det väl lika bra att börja fokusera på det”, bara dök det upp i skallen.

Så jag köpte Balders preferensaktier för jag tror det var 260 kronor. Det var snarare efter finanskrisen jag började med utdelningsaktier. Runt 99, 2000 och 2001 hade jag bara IT-aktier. Det gick bra och sedan dåligt. Så det var också lärorikt på sitt sätt. Jag gav inte upp utan behöll en del i IT-aktier, men började sprida riskerna mer och lite så. Jag blev mer sofistikerad.

Jan: Det känns roligt. Det känns som att det var många som lärde oss den läxan där 2001.

Caroline: Du nämnde preferensaktier och jag måste säga att jag kommer inte riktigt ihåg vad det är för någonting.

MH: Det är en aktie, men tillskillnad från vanliga aktier, som man kallar stamaktier, så har preferensen ett stors företräde till någonting, i princip utdelningar. Tittar vi på fastighetsbolagen, de måste ju slopa utdelningen helt på sina stamaktier först, innan de får ens sänka utdelningen på preferensaktien.

Det gör det mycket tryggare och stabilare, men vi får inga utdelningshöjningar heller å andra sidan. Ibland kan det stå i bolagsordningen att de ska höja utdelningen vid ett visst årtal i framtiden, eller ändra en inlösenkurs, men i princip är det en liten förutbestämd pengaautomat.

Aktieskribenternas tjuren Ferdinand

Jan: Jag tänkte vi ska prata mer om det. Men jag är nyfiken på den där också, den här beskrivningen ”aktieskribenternas tjuren Ferdinand”. Var kommer det ifrån?

MH: Jag tycker att jag är ganska lik Ferdinand. Dels för att jag var blyg och lite ensam som liten, sedan att jag ändå går min egen väg. I regel är jag konflikträdd, men jag kan sura till väldigt mycket om så krävs, men det har väl inte hänt allt för många gånger i vuxen ålder.

Jan: Jag tycker att det är en jättefin beskrivning och jag kan verkligen se hur du tänker i det där. Men en annan grej som jag funderar på är något du har pratat om i dina böcker, särskilt den senaste, som du har skrivit med Arne Kavastu Talving, där ni pratar mycket om livsstil och rikedom. Vad är rikedom för dig?

Ekonomisk frihet som drivkraft

MH: Att kunna leva på aktierna, helt enkelt. Jag tittar mycket på utdelningar så när man aktieutdelning på årsbasis räckte för att täcka en nödtorftig budget, då kände jag att ok, nu är jag ekonomiskt fri, i första graden. Sedan kan man alltid bli mer och mer fri, tills man blir direkt oberoende om man vill.

Jan: Precis, man ekonomiskt trygg på att man kan leva på makaroner och ketchup, men det är långt ifrån att man flyger första klass.

MH: Det är ändå viktigt att ha ett storts undre golv, en egen finansierad medborgarlön om man så vill. Det är inga omöjligheter att bygga upp heller om man låter det ta lite tid.

Jan: Får jag fråga en lite personlig fråga. Jag har precis samma drivkraft som dig, tryggheten, och för mig handlar det mycket om att min pappa dog när jag var 13 år gammal. Det var en ekonomisk osäkerhet. Det framkom ju sedan i terapi att jag bestämde mig 13 år gammal att jag aldrig skulle vara i en ekonomisk osäkerhet. Har det varit någon fundering att det är just den här tryggheten, inte att det är att du vill sluta jobba eller ha en Ferrari?

MH: Tryggheten är nog nummer ett, det har det alltid varit. Jag har aldrig varit så jättebra på konsumtion och lyx. Jag hade en t-shirt ”Jag sparar till min första Porsche” när jag var liten. Men det blir nog inte den bilen om jag ska köpa någon faktiskt. Det är tryggheten som främst har drivit mig.

Jag märkte i skolan att jag inte riktigt passade in i alla sammanhang. Även när jag jobbade och så där. Jag märkte att det var mycket bättre frilans, fria tider, än kontorslandskap än redaktioner och klockslag och så där. Till slut, ju mer pengar jag har, desto mer frihet har jag att förhandla med eller gå min egen väg med, för att jag mår bäst av det.

Jan: Jag tycker att Länsförsäkringar av alla bolag har kommit med ett jättefint begrepp. De pratar om frihetskapital och att det är friheten att få välja själv. Friheten att säga nej. Jag beskrev det i något avsnitt, innan jag hade hört fuck-you-pengar, men jag tycker att frihetskapital är mycket finare.

MH: Ja, faktiskt, men det är en latent fördel att kunna säga ”fuck you” till någon om man verkligen vill det, men man ska ju inte göra det i onödan bara för att man kan.

Jan: Nej, precis. Du har ändå uppnått tryggheten till en viss nivå. Tappar du inte motivationen då? När tryggheten är uppnådd. Att nu behöver jag inte spara längre. Förstår du vad jag menar?

MH: Ja, jag tappar motivation när det gäller vissa arbetsuppgifter. Så jag får mer fritid eller får nya uppgifter som utvecklar, som är ännu roligare.

Caroline: Ok, så du vill slippa göra vissa uppgifter? Jag tror det är många som känner igen sig i att de skulle vilja ha det så.

MH: Ja, det är verkligen så att jag har råd att tacka nej. Skulle jag inte ha något sparkapital då kan man undra vad som händer.

En kombination av filosofi och strategi

Jan: Ja, det blir ett lugn och jag tror det är många som känner igen sig. Men låt oss då hoppa till hur detta går till. Så som jag har tolkat det, det är alltid farhågan om man ska påstå någonting, för att man kan ha helt fel, men jag upplever att din specialitet är strategier. Att hantera de stora penseldragen. Vad skulle du säga är de här stora penseldragen som du gillar?

MH: Till en början ska man hitta en sparstrategi och livsfilosofi där man får pengar över regelbundet, men ändå kan njuta av livet i dräglig utsträckning. Att man kanske inte hårdsparar, men unnar sig någonting, men ändå sparar lite lagom varje månad. Sedan hitta i mitt fall då en aktiestrategi som passar.

Eller fonder om man trivs bättre med det. Jag tittar mycket på hur samhället förändras. Långa mångåriga trender, 10, 20, 30-åriga trender som gynnar vissa branscher, vissa bolag och vissa fonder. Har man åtminstone det i ryggen när man köper så är mycket vunnet. Jag tittar mycket på historiken men man får fundera på hur länge någonting varar och vad som händer framöver, så framtiden är viktig.

Megatrender och subtrender

Jan: Du pratar om det i Spar-podden i ett avsnitt som jag lyssnade på, just de här många 10, 20, 30-åriga trenderna. Kan du inte ge några exempel och beskriva hur du tänker?

MH: Digitalisering av samhället öppnar ju upp för en massa små sub-trender, samtidigt som jag har ju sedan våren 2017 undvikit alla butikskedjor inom Kappahl, som H&M och Claes Ohlsson. Och till min förvåning så rasar de aktierna vidare. Claes Ohlsson gick förstås upp sedan jag sålde, men sedan föll de desto mer, så det ordnade upp sig.

Men jag hade inte trott att det skulle gå ner så mycket så snabbt. Men IT och Internet, det är hårdare konkurrens med tidsjämförelser och det missgynnar den som sitter med en massa gamla butiker. Den som levererar teknik till olika IT-sektorer, allt från IT-konsulter till mjukvaruprogram och så vidare, där finns det mycket intressanta affärsmöjligheter.

Så det handlar mycket om allmänbildning, sunt förnuft och ett intresse för vad som sker på långsikt i samhället mer än stora matematiska uträkningar och värderingsmodeller av aktier. Sådant bidrar en hel del också, men det är inte överst på listan direkt.

Jan: Är det några fler sådana trender, jämte digitalisering?

Investering i infrastruktur

MH: Ja, urbanisering och inflyttning till städer. Då blir det fastighetsbolag, allt från kontor till kommersiella lokaler. E-handel öppnar upp för lager. Jag brukar nämna amerikanska bolag som Digital Realty Trust, de äger serverhallar och datacenter.

Det är ganska god efterfrågan på att ställa upp datorer i lokaler, så det är goda tider för dem. Infrastruktur kommer alltid att behövas. Ta el-bilar, det kanske kommer en dag öka efterfrågan på el, särskilt om vissa länder lägger ner kärnkraft. Men äger man vattenkraftstammar och elnät och liknande, så kommer man kunna få lite kassaflöden.

Jan: Jag hörde om mannen som flyttade runt mellan de här myndigheterna, nu är han på MSB i alla fall. Han gick ut och sa här för några dagar sedan att Sverige är ett samhälle med infrastruktur anpassat för åtta miljoner, men vi är tio miljoner, så Sverige måste göra jättemycket investeringar i infrastruktur och samhälle och den biten.

MH: Ja, järnvägarna och banverket är nog ganska underinvesterade.

Jan: Någonting jag funderade på när vi åt lunch är att vi kommer leva längre, som en ganska stor trend. Alla de här 40-talisterna, det så kallade ”köttberget”, de som skapade välståndet, de vill ju inte dö. Det investeras väldigt mycket i hälso- & livsförlängande mediciner.

Jag såg att Japan hade tagit bort de regulatoriska kraven att du kan få testa på människor efter sex månader redan. Nya läkemedel, för att de har en sådan åldrande befolkning. Alltså, demografiska utmaningar. Tänker du någonting på demografi och den typen av trender?

MH: Dels att befolkningen i väst åldras och dels att många tillväxtmarknadsländer satsar mer och mer på välfärd i takt med att de blir rikare. Det skapar efterfrågan på medicinteknik, hälsovård, läkemedel, och så där. Absolut, ha en läkemedelsfond eller så i portföljen, det är en skön megatrend.

En känsla för grundläggande värden

Jan: Jag tänkte på en grej du sa i en bisats här, och detta har återkommit på många ställen när man läser om dig. Du säger så här, ”Det går att komma långt med sunt förnuft, allmänbildning och enkla sätt att värdera aktier.” Kan du inte utvärdera det lite?

MH: Om man zoomar ut och tittar på hur bolaget har gått under tio år, stiger vinsten sakta men säkert eller hoppar den hit och dit eller faller den? Bara med en överblicksbild över utdelningstrenden eller hur försäljningen går, så får man ”ok, det här har hänt och det är rimligt att det fortsätter”.

Är det hög eller låg risk? Att man mellan tummen och pekfingret åtminstone tar de grundläggande strategidragen. Om man sedan kan slå fast att en viss aktie ska ha en viss direktavkastning eller några promilleenheter högre, det går inte att motivera egentligen.

Jan: Du är inte ofta den som pratar om de här liksom…. Jag såg någon intervju där ju nämnde, ”Jag skulle aldrig nämna EBIT” eller sådana här. Lite annorlunda nyckeltal.

MH: Ja, jag är uppfödd med Privata Affärers strategi att alla ska fatta vad man säger, sedan kan man inte ha hur låg nivå som helst. P/E-tal och direktavkastning använder jag utan att förklara det i regel.

Caroline: Det är ändå en högre nivå än för en nybörjare. Jag tänker så här att om man är en nybörjare och börjar prenumerera på Privata Affärer, då får man chansen att möta de orden. Man behöver ju också ta reda på vad det är för någonting själv.

MH: Ja, så är det och de som kan det skulle bara bli trötta om man ska förklara det i varje avsnitt. Jag säger ibland att din aktie handlas till 15 gånger årsvinsten istället för att säga P/E 15.

Jan: Din första bok ”Den enkla vägen att lyckas med aktier” den har du själv sagt att den riktar sig till nybörjare. Kan du inte beskriva de olika strategierna du går igenom i den boken?

Tre olika strategier

MH: Ja, jag går igenom tillväxtstrategi, utdelningsstrategi och värdestrategi. Skillnaden är att med en utdelningsstrategi så fokuserar man på utdelningen i första hand, men den är ganska närliggande en värdestrategi, då vill du ha att bolaget skapar ett värde för samhället och framförallt för sina kunder och då kommer det att bli värdeskapande även för dig som aktieägare.

Men du vill ju ha en aktie som ger mycket värde. I princip betyder låg värdering, men skräp värderas också lågt och medans kvalitet värderas väldigt högt, så tillväxtaktier eller tillväxtaktievärdering är egentligen de riktiga pärlorna som finns där, men amerikanska Amazon, vad ska man värdera där? De går med förlust de flesta år i 15 år.

Nu börjar det tjäna lite, men har ett P/E tal ibland på långt över 100 beroende på hur mycket de återinvesterar vinsten och satsar. Så, vad är en rimlig riktkurs där? Det går inte att säga riktigt. Men det är därför jag backar tillbaka till mina stora penseldrag.

Ok, Amazon, det är hög risk. Tittar man på långsiktig kurstrend och försäljningsutveckling, det mesta pekar uppåt. De skapar en massa värden. Man kan inte säga att det är en värdeaktie, det är en tillväxtaktie, men det är ett värdeskapande bolag. Så definitionen däremellan olika strategier, ibland är den lite suddig i gråzonen.

Jan: Vi hade en FikaTillsammans och ett av temana vi alla var överens om, trots att vi har väldigt olika investeringsstrategier, är att man ska hitta sin egen strategi. Vilka tips skulle du ge till de som lyssnar? Hur hittar man sin egen strategi?

Att finna sin personliga strategi

MH: Börja någonstans och testa. Man kan utgå från att man känner sig så pass väl så man vet om man är en försiktig typ eller om man brukar gilla att gå till casinot och chansa hejvilt. Sedan där ifrån kan man se om det är bättre att köpa tillväxtaktier på börsen än att gå till casinot.

Förutsättningarna och oddsen är ju mycket bättre. Men brukar man alltid försöka ta det försiktigt, börja med lite lågriskaktier, börja där med investmentbolagsaktierna, till exempel. Så man får testa och se hur man mår när kurserna går uppåt eller nedåt väldigt snabbt. Sedan försöka forma strategin och forma metoderna och hitta aktier och fonder.

Man måste ge det lite tid, särskilt om man är nybörjare och inte har så mycket pengar, och särskilt om man ska spara under många år. Då har man väldigt gott om tid på sig att lära sig hitta helt rätt.

Jan: Men hur gjorde du då? Du sa att 99 var det mycket IT-aktier. Hur förädlade du fram din egen strategi?

MH: Jag sålde av flera av IT-aktierna och köpte i lite andra branscher helt enkelt. Jag hade mycket fonder i början, för att jag kände att jag inte hade så mycket tid heller. Små oberoende fondbolag som vågade avvika från index och gå sin egen väg och inte ligga så tungt som vissa fonder gjorde i IT, utan de som avviker från index när index blir riskabelt.

För det är något jag också vill våga göra, hålla en lägre risk än index och får man sedan en lägre avkastning så kan det vara bättre eftersom man har en lägre risk. Jag formade min strategi genom att testa egentligen och skriva om det och lyssna på vad folk skriver på forum och chattar.

Jan: Hur lång tid skulle du säga att det tar och hur lång tid tog det för dig att hitta hem, så att säga?

MH: Det tog 10 år, tror jag. Att hitta en utdelningsstrategi som nummer ett. Investeringsfilosofin, som är lite mer grundläggande, den filosofin bygger på att jag bland annat investerar alltid, spekulerar aldrig, och lite andra sådana grundläggande penseldrag. Den dök upp efter en handfull år ungefär.

Caroline: Har du spekulerat någon gång, alltså för att bara ha lite kul.

MH: Inte just kul, men jag testar ibland lite kortare affärer, men jag har inte hittat helt rätt. En bra affär, går aktien upp och jag behåller och det fortsätter upp, då var det tur att det inte var en kort affär. Att sätta en medveten kort affär, det har jag aldrig gjort. Går det dåligt kan jag sälja och göra det kort, för att det inte ska bli ännu sämre.

Jan: Det där tyckte jag var spännande. Detta är nu första gången jag faktiskt har fångat det där, att du skiljer på din investeringsfilosofi och din investeringsstrategi.

En fastspikad investeringsfilosofi

MH: Aktiestrategi, ja. Investeringsfilosofin är att jag investerar inte spekulerar, att välja de små oberoende fondbolagen och inte förvaltar så mycket kapital och inte styr börsen, utan kan agera lite snabbare. Fondförvaltare som äger i fondbolaget gärna också, så det är mer entreprenörialt.

Gärna bolag på börsen som drivs entreprenörialt, familjeföretag är bra så länge det funkar. Lite sådana saker. Jag har en 12-punktslista på min sajt. Jag hade faktiskt den listan uppsatt på väggen framför toaletten i badrummet i tio år tror jag, för att nöta in det där. Men jag kan den ändå inte utantill.

Jan: Jag kan göra så att jag lägger in en länk till det där. Jag tycker att det där är spännande, för när jag tänker efter så tog det nog också mig 10 år att hitta min strategi. Handlar det inte mycket om att hitta ett lugn och en trygghet i att man inte behöver vända kappan efter vinden?

MH: Absolut, jag brukar säga att ekonomi är beteendevetenskap. Det var ingenting man fick lära sig på högskolan. Ingen sa något om en aktiestrategi trots att jag har en ekonomexamen.

Det fanns liksom inte tal om det här med börspsykologi och hur man ska göra för att handskas med panik. Nu går det riktigt dåligt, ok, hur gör jag nu? Marknaden är alltid rationell, vi fick skriva marknadshypotesen, discounted cashflow, räkna med grekiska bokstäver för portföljvärderingar och bara, ok, det är liksom inte där man börjar.

Hur vi påverkas när det går ner

Jan: En tes jag driver just nu under hösten 2018 är att jag tror att många har överskattat sin risktolerans. Kan inte du beskriva hur du har känt när det har backat? Framförallt i början av din karriär, när du inte hade den erfarenheten du har idag.

MH: Hösten 98 och sedan 2001, 2002, då mådde jag ganska dåligt. Jag hade lite annat liv då också, så det är svårt att jämföra, men det är klart att jag tänkte att det har ju blivit högkonjunktur alla andra gånger tidigare, det har alltid vänt upp, men det var bara att fokusera på lång sikt och dämpa de kortsiktiga känslorna.

Jan: Jag kommer ihåg 2008, när det var som värst i finanskrisen, att köpa aktier var det absolut svåraste jag någonsin hade gjort. Många som jag såg upp till sa att aktier skulle sluta fungera. Nu inser man att det är löjligt, men hur var det för dig 2008?

MH: Det var kämpigt men jag önskar kunde bedöma hur nära vi var en riktig systemkollaps i det finansiella systemet, men det var väl lika bra att jag inte var så insatt vid det och höll hoppet vid liv. Problemet var att jag skulle byta från allemansfonder och sälja dem och köpa aktier 2007, så jag började alldeles för tidigt med att sälja fonder och sedan köpa tillbaka. Men allt återinvesterade jag inte så en del köpte jag nära botten och gjorde en del hyfsade affärer ändå.

Jan: Det tänker jag är det positiva. Många pratar om börskraschen som något dåligt, men jag tänker faktiskt för dig också för du är inte jättemycket äldre än vad jag är, och de senaste 20 åren…

Alltså, fastighetsmarknaden är dyr, aktier har varit dyra, så en börskrasch är egentligen en möjlighet för oss som är yngre att komma in på en bra värdering, precis som det är en fördel för de som är äldre som kanske inte har så mycket tid att faktiskt nu är ju många av tillgångsslagen som högst. Vi har aldrig haft fastigheter som har varit så högt värderade.

En strategi som inte är baserad på index

Jan: Jag har alltid fastnat för det här du säger i förbigående. Du sa en gång ”Jag jämför mig inte med index, eftersom börsindex är inte relevant för mig.” Kan du inte utveckla det? Alla andra jämför sig med index.

MH: Ja, jag går min egen väg, så index har helt andra risker och innehav än min portfölj, så jag har lite svårt att jämföra på det viset. Jag har hälften i Sverige just nu och hälften i resten av norden och Nordamerika, plus en del preferensaktier.

Så det är väl mitt sätt att inte stressa upp mig när just börsindex eller marknaden rasar. Alltid är det någonting i portföljen som rasar mindre eller håller lägre risk. Ska jag slå index så är det i nedgångar, så jag behöver vissa trender och aktier som jag tror på, på lång sikt. Då mår jag bra.

Jan: Vad roligt. Innan du kom hit Marcus så trodde jag att vi investerar helt olika, men nu när du pratar så tänker jag att vi har egentligen helt samma. Jag tror inte på att överprestera mot index är en uppåtgående trend, det finns det andra som är betydligt bättre på. Jag siktar på att inte förlora lika mycket i nedgång. Det är så himla roligt hur filosofin kan vara samma, men applicerandet helt olika.

Men om vi kan prata om din utdelningsstrategi. Hur tänker du och varför blev det just den?

Utdelningsstrategin

MH: Då får jag utdelningar då och då under hela året, så det blir som en extra lön. Aktieutdelningen kommer på i förväg bestämda datum, så det handlar inte om timing när man ska sälja heller. Utan courtage och utan timing så får man del av bolagets vinst.

Sedan kan jag välja om jag ska återinvestera det eller ha det som en lön till mitt vanliga liv, så det passar mig väldigt bra. Man skattar sedan som vanliga rea-vinster, har man ISK och KF så är det ingenting mer än procenten av värdet.

Jan: Ibland pratar vi om att Sverige har världens högsta skatter, men det finns många områden där Sverige har bland de lägsta skatterna. Vi är enormt gynnade i just detta fall.

MH: Ja, det är intressant att ett land som oftast haft socialdemokrater i regeringen ändå har så pass hög skatt på deras väljarbas inkomstkälla nummer ett, alltså arbete, medans kapitalister slipper undan så pass mycket. Jag tycker det är välkommet men oväntat egentligen. Just nu är det mest räntorna som gör att skatten är så låg. Stiger räntorna till normala nivåer så blir skatten på ISK och KF 3, 4%.

Jan: Ja. Nu kommer det ett par frågor jag har gått och grunnat på ett tag. Bolag som gör vinst, återinvesterar eller betalar av på sina lån, men inte betalar ut. Hur resonerar du kring sådana?

MH: De kan vara värda att köpa de också, men jag gör det nästan aldrig.

Jan: Jag tänker värdet försvinner ju inte för att man delar ut. Det återspeglas ju oftast i en högre värdering, och då tänker jag att då kan jag sälja av en aktie eller x-antal aktier, som motsvarar utdelningen. Förstår du hur jag tänker?

MH: Det är sant, men nu kom jag på mitt favoritordspråk: ”Dividents don’t lie.” Jag behöver en utdelning för att bedöma ett bolag och aktien, så det är lite lättare att värdera då än om de bara ackumulerar allting.

Vid stigande utdelningstrend

Jan: Ja, här kommer min andra. Jag, precis som du, har sparat i snart mer än 20 år, jag kan uppleva att det går väldigt mycket mode i strategier. Jag upplever att du har förmodligen varit en stark bidragande faktor till att utdelningsstrategin har växt i popularitet. Men jag som sitter lite på sidan kan tänka det är ju inte så att vi har uppfunnit utdelningsbolag de senaste tio åren.

De har funnits i alla år. Här kommer egentligen då min åsikt, och du får ta detta rätt, men det egentligen inte att många, att man har fastnat för utdelningsstrategin, för att utdelningsstrategin implicit innebär, för att ett bolag ska kunna dela ut så går de i vinst. Och det gör att folk som köper utdelningsaktier de facto köper bolag som går med vinst, istället för all annan skit som finns på börsen. Jag tänker ibland när jag säger så här att du har gjort en fantastisk välgärning, för du tvingar folk att köpa bolag som går med vinst.

MH: På en väldigt grundläggande nivå, så ja, stigande utdelningstrend, då måste vinsten finnas och helst också stiga på vinst, så att bolagen har kassaflöden. Så visst, tittar man på utdelningen så säker man oftast riken att köpa något som…

Jan: Det är väldigt många bolag på den svenska börsen som faktiskt inte går med vinst. Det är det jag gillar så mycket det du säger om sunt förnuft. Vad är det egentligen vi aktieägare köper? Jo, vi köper en andel i vinsten. Men ibland upplever jag att det glöms bort. Håller du med, eller hur tänker du?

MH: Det är sant. Arne Talving tittar mycket på kurstrenden i första hand och resten i andra hand och det går alldeles utmärkt, om man är väldigt aktiv. Kursen svänger ju oerhört mycket mer än vad vinsten gör eller vad utdelningen gör. Jag vill vara passiv med en stor del av portföljen och den lättaste trenden är utdelningstrenden. Vinsterna svänger lite mer och kurserna ännu mer, så jag börjar i andra änden så att säga och analyserar.

Utdelningstrender och totalavkastning

Jan: Jag satt och bläddrade i Holmens redovisning för 2017, och jag tror att de har en soliditet på långt över 60%. De har mycket eget kapital. Jag gjorde ett överslag att de hade kunnat dela ut 50-60 kronor utan att det ens hade påverkat bolaget. Då kan jag tycka att jag gillar Holmen, men de delar inte ut på den nivån. Hade du då diskvalificerat Holmen i din strategi?

MH: Nej, inte direkt. Utdelningstrenden för Holmen är ganska stabilt uppåt. Sedan värderas aktien, de sista åren har värderingen varit lite än normalt. Tittar man på deras avkastning på eget kapital, alltså årsvinsten jämfört med nettosubstansen i bolaget, den brukar ligga över en konjunkturcykel runt 10%. Totalavkastningen på aktien borde på lång sikt vara ungefär 10%. Så det är en helt ok aktie, men det har inte blivit att just jag har köpt den.

Jan: Jag tänker egentligen att handlar om att komma tillbaka till just det här vad är en aktie, vad är det jag de facto köper. Det där var också en stor insikt för mig för många år sedan, att en aktie består egentligen av det egna kapitalet, alltså bolagets värde, och sedan en förväntning kan man säga, ett övervärde.

MH: Ja, alla framtida vinster, det är egentligen det man köper in sig i. Det som finns idag och det som kommer i framtiden.

Jan: Ja, detta är viktigt. Det egna kapitalet är värdet, alla maskiner och allt det bolaget äger, och framtida vinster. Och om du nu säger som du sa i förbigående, att bolagets avkastning på eget kapital är 10%, det betyder att eget-kapital-delen i aktien borde öka med 10%. Det är det som är så fantastiskt med aktier att de stiger över tid, för att vi har den effekten. Det var en stor insikt för mig för tio år sedan kanske. Förlåt, det var ett sidospår.

Nackdelarna med utdelningsstrategin

Jan: Vad är nackdelarna med utdelningsstrategin?

MH: Det kräver en hel del tålamod och ibland så kan man låta sig luras av en väldigt hög direktavkastning. Skulle direktavkastning bli 7, 8% eller högre, så vet vi att det blir ingen utdelningshöjning att tala om framöver. 7, 8% är högt i en lågräntemiljö. Statslåneräntorna ligger ner mot nollan. Företagsobligationer 2, 3%. Fastighetsbolagen belånar sig till 3% ungefär kanske, så preferensaktiernas direktavkastning 6% som en vanlig stamaktie ger 7,8%. Ok, vad är haken, vad är risken? Då får man fundera lite på det.

Jan: Var det inte också så här att Ratos är en klassiker, som delar ut mer än vinsten?

MH: Det kan man säga, men deras vinst pendlar lite beroende på när de säljer bolag med reavinst eller inte, men i princip så har de delat ut en väldigt stor del av substansen de senaste åren. Det borde gå om de hade nått sina avkastningsmål.

De hade tidigare 20% i årlig avkastning från sina bolag, nu är det nere på 15, men delar man ut 5 procentenheter av det, borde 10 vara kvar. Så att substansen och aktien ökar med 10% om året trots bra utdelning, men det har de inte lyckats riktigt med, så de har delat ut lite för mycket och fått sänka. Sedan har de delat ut och börjat höja innan de fått sänka igen, så Ratos har haft ett tungt decennium faktiskt.

Jan: Jag har en läsarfråga också. Hur ska man tänka om man vill investera och optimera portföljen enligt utdelningsstrategin?

MH: Hur man ska investera och optimera? Sprid riskerna mellan olika branscher, sprid riskerna mellan olika typer av utdelningsaktier. Det är helt ok att ha några som bara ger 1 eller 2 i direktavkastning, men då ska man förvänta sig mer tidväxt också.

Marcus privata utdelningsportfölj

Jan: Hur många bolag har du i din utdelningsportfölj?

MH: Totalt har jag 37 börsnoterade innehav, varav 3 är ETF:er och sedan har jag 2 preferensaktier. Sedan har jag 7, 8 aktier då som är lite offensivare, men jag menar, Nibe och Hexagon har ju bra utdelningshistorik och så, men de värderas mer som tillväxtaktie än värdeaktie.

Den enkla vägen hitta världens bästa aktier

Jan: Om jag inte minns fel så har du väl alla de här på bloggen? På Hernhag.se, så man kan se hela listan där. I tredje boken, ”Den enkla vägen hitta världens bästa aktier”, vad är huvudpoängerna i den boken skulle du säga?

MH: Där går jag igenom lite om värdebyggandet och långa samhällstrender som är ett bra bolag. Jag resonerar lite kring skillnaden mellan tillväxtaktie och värdeaktie, så man får ett gediget värdetänk med sig, för det är trots allt det det handlar om, att bygga värden i samhället och åt aktieägarna. Det vi köper in oss i.

Jan: Hur mycket tid kräver denna strategin skulle du säga, för en vanlig sparare?

MH: Man kan nog komma undan med väldigt lite tid om man köper aktier i investmentbolagen. Börja med det största och fortsätter komplettera med allt mindre. De har superbra historik och då kommer man kanske ner på väldigt lite analystid, men det kan vara bra att komplettera med andra fonder och aktier också.

Jan: Om jag ställer en nördfråga här. Det finns ju SIXRX -indexet, så finns det en subdel för just finansiella bolag, det här SIXRXFIIF. Jo, men det är ett index för just de här investmentbolagen, där man har olika viktning. Så när du ser investmentbolag, tänker du att man ligger lika mycket pengar i alla investmentbolag, eller ska man vikta dem?

MH: Mitt utgångsråd och som jag gör själv, är att man har ungefär lika viktat, med betoning på ungefär. Jag brukar säga att visst, det tryggaste att ha i portföljen, det kan man ha lite mer av. Men ju mer risk, desto längre vikt i portföljen vill du ha, för att kompensera dig för den höga risken.

Jag brukar själv försöka ligga mellan 2 och 4% i varje innehav. Och med en högriskaktie den har kanske 1 eller 1,5% av totala portföljens värde. Om den halveras i värde då är det ändå bara 0,7 procentenheter av portföljen som man förlorar. Då är det en helt annan sak att göra en lite sämre affär eller när det svänger på börsen och vissa aktier backar väldigt mycket.

En jämförelse mot index

Jan: Nu blir jag sugen på det där med index, om du säger. När man har så många innehav, då tänker jag rent statistiskt, borde avkastningen gå mot index ju fler innehav man har.

MH: Ja, vi tar ett Sverigeindex, säg 40% i ett ränteindex, 5% USA-index, 30-40% kanske och lite mindre i Kanada, och slår ihop alla de där bitarna till någonting, så att man får ett index totalt 100%, då skulle jag ha någon form av jämförelseindex för min portfölj ändå just nu. Jag skulle antagligen inte ligga väldigt långt ifrån. Jag har inte funderat så mycket på det. Det är en hel del jobb.

Jan: Jag kan säga så här att jag blev så trött på det där. Jag pratade med fondförvaltare också på Coeli, när vi hade ett avsnitt med Andreas och Henrik som förvaltar Coelie Global Selektiv.

De sa, ”Vi är en globalfond. Vi är en aktivt förvaltad globalfond och när vi är ute och träffar kunder så frågar de alltid när vi går mot Stockholmsbörsen.” Och det är ju inte relevant. De sa att de får frågan så ofta att nu gör de analyser på Stockholmsbörsen också, bara för att kunna visa kunden på den där kontrasten. Så jag vet precis vad du menar. Man behöver jämföra sig med rätt index.

Ett aktietips

Jan: Vad är favoriterna i portföljen just nu?

MH: Oj, långsiktigt så är det en favorit som heter Brookfield Infrastructure. Det är ett infrastrukturbolag i Kanada, som äger en del olje- & gas pipelines, men de har också en massa andra typer av infrastruktur. De är operatörer för järnvägar och hamnar. De har en järnväg i Australien bland annat. De har lite skog, de har lite jordbruksmarker, de har något datacenter och några mobilmaster också som de hyr ut.

Jan: Det låter som att de har träffat alla dina megatrender.

MH: Ja, de har stabila kassaflöden, långa kontrakt på det mesta. De köpte just ett kanadensiskt bolag som hyr ut värmepannor och liknande till företag och hushåll.

Om den senaste boken

Jan: Den sista och fjärde boken, den skrev du tillsammans med Arne Kavastu Talving. Hur skulle du säga att den skiljer sig från de andra tre föregående böckerna?

MH: Dels har man ett bredare perspektiv när vi går igenom hur pass enkelt man kan skaffa sig en livsstil som gör en mer eller mindre förmögen på lång sikt. Men dels så har jag inte varit en medförfattare utan också en motförfattare. Vi debatterar i ett kapitel i boken om våra olikheter som investerare och vad som är bäst eller sämst.

Jan: Jag tror att det många gånger är den här debatten som många uppskattar. Att se att det finns inte ett sätt, utan man behöver hitta sitt eget sätt, som framförallt passar med sin personlighet.

MH: Ja, det är verkligen en beteendevetenskap. Det är lätt att säga rent rationellt, ok, börsen går upp på sikt, därför ska man alltid vara fullinvesterad och köpa allt på en gång utifrån en viss… Men gör man det och det går ned så mår man så dåligt, så man ska ändå sprida riskerna i den utsträckning man behöver för att må bra och sova gott om natten.

Jan: Vad var ditt guldkorn med att ha skrivit en bok tillsammans med honom?

MH: Det var trevligt att jobba med Arne, det har väl gett en hel del. Men vi satt var och en på sin kammare och skrev.

Jan: Det ryktas om att du är lite mer för den här MA200.

MH: Ja, jag har börjat titta mycket mer på den nu, för att även långsiktiga investeringar, när ska man göra den? Då blir det ändå timing och kortsiktighet. Och hur mycket ska man köpa? Så jag har tagit med mig en hel del med hans tänk där med MA200 dagars medelvärde på aktiekursen och hur långa kurstrender går helt enkelt.

Jan: Jag vet att Arne inte gillar när jag säger det, men det är få som har den känslan för hur marknaden rör sig, som Arne har. Det var någon läsarfråga till. Utdelningsbolag att äga i en lågkonjunktur. Är det samma bolag som man har i portföljen nu, eller ska man ändra?

MH: Nej, det är i princip samma. Är det lågkonjunktur möjligen undvik att återinvestera utdelningen då, om man vill sänka risken. Annars, det är så svårt att tima börsen och konjunktursvängningar. Börsen ligger ofta 6–12 månader före konjunkturen också, i trenden. För den som är långsiktig och passiv tycker jag inte man ska göra någonting.

Jan: Nej. Äger du några onoterade bolag?

MH: Ja, jag har ett litet onoterat fastighetsbolag som äger hyresrätter på västkusten, som jag fick erbjudande att köpa in mig i för 3, 4, 5 år sedan. De lämnar periodvis utdelning. Jag tror jag hade vinstandelsbevis först och numera är det aktier, men enkelt uttryckt, ja.

Avrundning med träning och musik

Jan: Jag har missat din tävling med kettlebells, och jag såg att du hade hållit en tiokilos kettlebell i över en minut. Hur mycket tar du i bänkpress?

MH: 107,5 är personbästa, men just nu, cirka 100 kanske.

Jan: Jag la ut en efterfrågan om frågor på Twitter, i samband med ditt besök, och då kom det en hel del frågor som handlade om träning. Det roliga var att jag inte hade gjort den associationen, så jag insåg att det var något jag hade missat med Marcus.

MH: Det finns mer träningsbilder på mitt Instagram-konto. Lite mer där än på Twitter och på sajten. Då och då tycker jag att jag måste investera i både hjärnan och kroppen för att orka jobba, skriva och må bra.

Träning påverkar hjärnan positivt på så många olika sätt. Stressen blir lägre efter träningspasset, minnesfunktioner, sjukdomar och så vidare, så jag gillar att träna. Jag lyssnar på min favoritmusik enbart när jag tränar på gym. Så hälften är musikupplevelse för mig, resten är träning.

Jan: Vad lyssnar du på då?

MH: Oj. Det är bland annat heavy metal och agrotech och några trance-låtar. Dark elektronika gillar jag också.

Jan: Trance och house gillar jag också. Jag har ju satt upp på min bucket-list att jag ska till Tomorrowland, en belgisk festival med 400 000 människor.

Fantastiskt roligt att du ville vara med Marcus. Jag har verkligen uppskattat den här timmen tillsammans med dig. Tack så mycket och hoppas att du vill komma tillbaka i framtiden.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kommer du med stor sannolikhet även uppskatta avsnitt:

• FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson - Paneldiskussion från 25 okt där vi svarar på era och publikens frågor
• Intervju med Arne "Kavastu" Talving - Samma insikt som ledde till två helt olika investeringsstrategier
• Gult ljus på marknaden | Tre tips till att se över sparandet - Ett tillfälle att verkligen fundera över sin riskexponering mot aktier

Vad tänker du?

Det skulle vara kul att höra vad du tyckte om det här avsnittet. Om du har frågor direkt till Marcus så kommer jag även be honom att svara på kommentarerna här på bloggen så gott det går. 

• Vad var avsnittets guldkorn för dig?

Tack för den här veckan och hoppas att vi ses även nästa söndag. God Jul!

Jan och Caroline Bolmeson

23 december, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 23 december 2018 klockan 17:24 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Intervju av gäster, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.