Om shop-stopp, en globalfond-tävling och några vanliga frågor

Dagens avsnitt av RikaTillsammans-podden handlar om Carolines shop-stopp, ombalanseringen i RikaTillsammans-portföljen, tävlingen mellan olika globala indexfonder och ett par frågor och svar.

För ett par dagar sedan blev vi intervjuade i Sveriges Radio inför ett personporträtt till programmet ”Tendens” på P1. Det är inget ovanligt att bli intervjuad till media, men det som var lite annorlunda var att vi gjorde intervjun tillsammans. I förbigående nämnde Caroline sitt shop-stopp fram till Augusti och då kom vi på att vi inte hade pratat om det så mycket på bloggen.

Det andra som har hänt under veckan är att jag äntligen har balanserat om RikaTillsammans-portföljen och byggt upp den på nytt. Anledningen till att det har dragit ut på tiden var den nya EU-lagstiftningen MiFID II som gjorde att många av de fonderna som jag tidigare haft i portföljen inte längre är tillgängliga. Det var därför bara att börja om från början. Jag kommer inom kort lägga ut en separat artikel på ombalanseringen förmodligen imorgon, måndag.

Det tredje vi pratar om i poddavsnittet är den femåriga tävlingen mellan fem globala indexfonder som vi satte igång efter intervjun med fondförvaltarna Andreas och Henrik i avsnitt #34. Du kan läsa mer om tävlingen nedan:

• Fem globala aktiefonder tävlar i fem år... - Tävling mellan fyra aktivt förvaltade globalfonder och en global indexfond...

Det sista som vi tar upp var ett par frågor från ”Frågor och svar”-delen här på bloggen. Frågorna vi tog upp var:

• Hur klarar man en nedgång på 50 procent om börsen bara gör 8 procent om året?
• Hur når jag bäst mitt mål, ska jag sälja min bostadsrätt?
• Varför pratar ingen om börshandlade fonder (ETF:er) i Sverige?
• Ska man tänka annorlunda kring sina placeringar om man är 70 än om man är yngre?

Transkribering av avsnittet

Jan: Idag är dags för avsnitt 40 och idag så tänkte jag att vi skulle ha ett lite annorlunda avsnitt än de senaste tre, för att då har de haft enskilda specifika teman, men idag så tänkte jag att vi ska spänna lite över lite olika teman, bland annat ombalansering, lite frågor och svar, lite vetenskapliga artiklar. Men, jag tänker att vi ska börja med en lite annan grej. Det var ju så här att för ett par dagar sedan så blev vi intervjuade i P1. Vad var det programmet hette?

Caroline: Tendens heter programmet.

Jan: Ja, har du lyssnat på det?

Caroline: Jag har faktiskt inte lyssnat på det, men jag har kollat in vad det är. Och det verkar vara personporträtt. Ganska spännande.

Jan: Det skulle ju komma ut i slutet av mars, vi lägger självklart ut det. men, när du blev intervjuad av den här journalisten, så pratade du faktiskt om en grej som jag kom på att detta har vi ju inte pratat om i podden. Och det handlar ju om ditt ”shopstop”.

Caroline: Ja, mitt ”shopstop” har inte pågått i mer än en månad. Det innebär ju att jag inte handlar. Jag shoppar inte.

Om Carolines shop-stopp

Jan: Berätta mer. Varför shopstop?

Caroline: Jag tycker att vi är alltså omringade av… alltså i hela samhället uppmanas vi hela tiden att shoppa.

Jan: Ja, och spela på casino.

Caroline: Och spela på casino. Gud ja. Vilket jag inte gör, men jag shoppar. Jag tycker om att shoppa och jag är nyfiken på vad som händer i mig när jag slutar med det i sex månader. Och jag är nyfiken på varför jag shoppar och jag tror att det har jättemycket att göra med osäkerhet.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, så jag vill hitta min säkerhet, min personliga inre säkerhet i något annat än shopping.

Jan: Men hur kom du på det här med att det handlar om din inre säkerhet, eller trygghet?

Caroline: Jag vet inte riktigt hur jag kom på det. Det var… Jag kommer faktiskt inte ihåg hur det var, men jag sökte på Adlibris och kollade, finns det någon som har gjort det här förut? Jag kom att tänka på en mode-journalist som slutade shoppa helt i ett år. Hon jobbade ju väldigt mycket inom fashion.

Jan: Men var det mer ett politiskt ställningstagande, ungefär som att vissa blir vegetarianer?

Caroline: Jo, det tror jag faktiskt, men det var ju också sådär, vad gör man då, liksom? Om man jobbar inom modebranschen och inte shoppar på ett helt år. Vad händer då? Alltså, det finns oförutsägbara grejer, så man måste kanske bli mer uppfinningsrik.

Jan: Ja, men vi pratade ju häromdagen om det här, för vi var ju två veckor i Åre och åkte skidor och då sa du såhär ”Ja men jag hade inget smink”.

Caroline: Nej, jag hade inte smink på mig på två veckor nästan. Och i slutet så kändes det… Ja, det kändes jättejobbigt.

Jan: Varför det?

Caroline: Nej men för att jag kände mig inte så snygg, och så började jag fundera på vad andra tyckte. Om andra tyckte att jag inte är snygg heller, så det är en osäkerhet. Alltså, jag shoppar för att jag känner mig osäker. Väldigt känslomässigt shoppande. Kräm och smink, allt möjligt sådant som gör att jag kan känna mig lite snyggare. Och inget ont om flärd, alltså vi kan behöva det, men det kan också… Jag vet precis när det blir så att jag liksom shoppar för att jag känner mig osäker. För att jag vill att andra ska tycka att jag är snygg.

Jan: Hur vet man det? Alltså, den här nivån av introspektion är jag ju inte i närheten av.

Caroline: Hur vet man vad?

Jan: Nej, men hur vet att ok nu shoppar jag för att vi behöver detta, eller jag behöver det. Eller, såhär, vi brukar ju säga när man shoppar att man ska ställa sig frågan ”Behöver jag detta eller vill jag ha detta?” Vart går gränsen liksom, för dig?

Caroline: Alltså, alla behöver ju tvätta sig och borsta tänderna och så. Man behöver duschkräm och man behöver tandborste och tandkräm. Det är ju grundläggande. Men sedan om jag ska, om jag köper ett schampo för 400 spänn eller något sådant, det handlar inte bara om att bli ren, utan där är det något annat, som kan vara trevligt, att det känns lyxigt. Men jag vet ju när jag håller på, för det är ett beteende, när jag varje dag måste gå ut och kolla. När jag ägnar jättemycket tankekraft åt vad jag ska handla. Det finns också ett smygbeteende med det.

Jan: Jaså, berätta.

Caroline: Men jag berättar ju inte allting för dig, till exempel, vad jag shoppar. Eller hur mycket det kostar. Och då vet jag att det inte är sunt.

Jan: Men vad handlar det om då?

Caroline: Det vet jag inte.

Jan: Om du skulle gissa.

Caroline: Nej, men det är ju för att jag inte vill visa upp hur pass osäker jag är, för att det jag handlar är ju en manifestation av det.

Jan: Ja.

Konsumtionen manifesterar en osäkerhet

Caroline: Förstår du? Jag vet att det är en manifestation av det. Det är inte säker att du vet det, du kanske bara rycker på axlarna. Men jag vet att jag manifesterar min osäkerhet på det viset.

Jan: Så man kan säga att den ena anledningen till shopstop är att lite nyfiken är du på vad som händer med dig själv, den känslomässiga resan. Sedan vet jag ju också att när jag har sett shopstop så har det varit så här ”Shit, min ekonomi håller på att sjuka, jag behöver shopstoppa.” Sist jag kollade så var det inte riktigt anledningen för dig. Men, du pratar om, vad var det, någon fotograf också?

Caroline: Ja, det finns en kille som heter Marcus Stenberg, som har en blogg som heter “Jag har inte råd: Sorrow nr 5”. Och han har nu skrivit en bok också. och han behövde ju sluta handla för att han hade kreditkortsskulder och varenda intjänad krona gick ju till att betala av dem. Då hade han inte räknat med mat i sin budget ens. Så vissa behöver shopstoppa för att ekonomi håller på att sjuka.

Jan: Så du sa så här, du skulle ha sex månader.

Caroline: Ja, det har gått en månad nu.

Jan: Så om vi gör ett depåstopp, vad är insikten efter en månad?

Caroline: Insikten är… för här om dagen var det jättejobbigt. Och jag sa det till dig också, och jag har aldrig bett dig om hjälp. Känslomässig hjälp innan, när jag har liksom bestämt mig för att nu får det räcka i tre månader, eller något. Men denna gång gjorde jag det och det var jätteskönt att bara kunna säga det, att nu är det jobbigt Jan. Och få stöd. Och jag kände att jag inte behövde shoppa då när jag fick stödet. Det var jättebra.

Jan: Och vad är insikten från det då?

Caroline: Att ha hjälp helt enkelt. Att berätta om sitt projekt och också att det inte är någon skam i det.

Jan: I att ta hjälp eller?

Caroline: både att sluta handla för att man vill… behöver det eller vill det, och att be om hjälp. Känslomässigt stöd. Det finns ingen skam i det. Jag tror att man blir jättestark av att få hjälp.

Jag dövar känslorna med glass…

Jan: Ja, jag men jag tror absolut det. Det pratar vi ganska mycket om, det här med sårbarhet. Alltså när man visar att man är sårbar, att det kanske inte alltid går som man vill, så är det inte som att folk tänker så här ”Gud, vilken looser”. Utan snarare, man vill gärna hjälpa till. Och det kanske blir också okej för en själv att prata om det man tycker är jobbigt. För jag kanske inte upplever att jag shoppar för att döva någonting, däremot så har jag ju ett väldigt tydligt beteende kring mat. Att jag tröstäter, eller att jag vill gärna, när jag ska fira eller när jag tycker synd om mig själv, då äter jag gärna glass.

Så jag tror absolut att det är en spännande utforskning att se, vad är det för känslor som vi omedvetet försöker uppfylla? Det är någonting som jag tror att vi gör hela tiden och det har en absolut påverkan på ekonomin. Nu var det ju längesedan jag såg Lyxfällan, men jag var på hotell härom veckan och då slog jag på TV så var det Lyxfällan. Då var det någon tjej som hade slutet dricka, men då hade hon ersatt det med någonting annat. Och det handlar just om en känslomässig otillfredsställelse.

Caroline: En flykt kanske.

Jan: Precis. Jag tycker detta är superspännande.

Caroline: Ja, men vi kan ju återkomma till hur det går och vad vi tänker.

Jan: Ja, precis, jag hejar ju på dig.

Caroline: Tack.

Jan: Vad ska du göra med alla pengarna då?

Caroline: Jag sätter undan dem på Avanza.

Jan: Så du gör det?

Caroline: Ja.

Jan: Ok.

Caroline: Det är tusenlappar varje månad.

Jan: Det är så. Vad spännande.

Behöver inte skämmas för kontoutdraget

Caroline: Jag ska lägga till en sak som var oväntad för mig. Nu när jag har det här shopstoppet så är jag ju pengar kvar på kontot. För jag behöver inte… Jag har inte handlat upp pengar som jag egentligen inte har, som man kan göra på Klarna och allt möjligt. Så jag har pengar kvar på kontot. Vad var det jag tänkte säga? Jag känner inte att jag behöver skämmas över mitt kontoutdrag, och det är en helt ny känsla. För det är inget som manifesterar min osäkerhet, utan det är bara helt vanliga utgifter. Mat och sådant.

Jan: Coolt. Grattis älskling, jag är all for det där. Jag tycker att de tär spännande och lite konstigt om jag ska vara helt ärlig.

Caroline: Det är säkert flera som tycker att det är konstigt, men vi kan återkomma till det så småningom.

Jan: Om det är någon som blir inspirerad och vill göra samma sak, vad är dina tre bästa råd?

Caroline: Det är ju att bestämma sig och att tala om det för sin omgivning, åtminstone sin familj, att nu har jag detta projektet och jag skulle behöva stöd i det. Kanske också varför man gör det, om man vet. Och om man då lyckas spara undan pengar, att man också ser till att de hamnar på något sparkonto. För det kommer ju att sparas hundralappar kanske, eller tusenlappar. Så att inte de pengarna liksom ”äts upp” av något annat, för att det är så lätt att det händer.

Jan: Du sa ändå att du har läst böcker. Är det någon bok eller någon blogg eller någonting sådant man ska läsa?

Caroline: Man kan läsa en bok som heter shopstop av Gunilla Brodej. Hon är journalist. Och man kan läsa Marcus Stenbergs blogg “Jag har inte råd: Sorrow nr 5”. Och man kan läsa Sofia Hedströms bok ”Modemanifestet” och det är lite åt modehållet.

Jan: Jag känner att jag kommer att göra bort mig här nu, men är det liksom sådana här ”tjej-böcker”? Kan man säga så?

Caroline: Nej, jag tycker Gunillas Brodejs bok är helt allmängiltig för alla. Hon berättar ju om den känslomässiga resan. Marcus Stenberg, han är ju fotograf och lite mer konstnärligt lagd. Hans bloggposter är väldigt spännande. Man kan läsa boken eller bloggen.

Jan: För det känns som att det skulle vara ett rätt stort steg för mig. Detta visar ju mina fördomar här, men att börja med Modemanifestet. Det känns inte som att jag börjar där.

Att be om hjälp

Caroline: Jag fattar det och jag tycker att frågan är jättebra. Jag har inte hittat någon annan bok eller blogg eller så ännu. Det finns säkert. Där en man, låt oss säga någon mäklare eller whatever liksom, har gett sitt perspektiv på sitt shopstop. Jag har inte hittat det ännu, men om vi gör det…

Jan: Ja men vi lägger ut det så kan man kommentera på bloggen som vanligt. Du jag tänkte på en grej när du sa så här att be om hjälp, för jag tänkte på det där igår, eller här nu för ett par dagar sedan då vi blev intervjuade så fick jag ju frågan ”Kan alla bli rika?” eller ”Vad rekommenderar du som första steg?” Och jag märkte att jag svarade faktiskt annorlunda denna gång. Jag vet inte om du tänkte på det.

Normalt sätt så brukar jag säga att försök spara lite, liksom några kronor, det handlar inte om summan, för att få igång vanan. Det är det jag brukar säga. Och så brukar jag säga att har man inte råd, så använd den här metoden som man kallar för ”Save more tomorrow”, att man sparar mer av en framtida löneökning eller när man får tillbaka på skatten eller högre bidrag eller något sådant. Jättefantastiskt TEDx-klipp, det där ”save more tomorrow”. Att spara liksom minst 10% av sin lön, men det jag sa annorlunda här var faktiskt så här att börja prata med andra människor; be om hjälp. För nu när vi var i Åre så läste jag den här boken Fattigfällan, och ganska skrämmande läsning faktiskt, hur de som har det tuffast ekonomiskt i Sverige, hur deras liv ser ut. Alltså det var ett porträtt. Man fick följa en kvinna, Beata, och det slog mig också för att vi har ju hjälpt, från tid till annan, människor i utsatta ekonomiska situationer. Men det som jag alltid glömmer bort är skammen. Det här hur man känner sig ensam i det där. Det var till exempel en situation där hon skulle försöka berätta för sina kompisar och då skulle hennes kompisar ta med henne på lunch på typ Grand i Stockholm. Och då sa de så här att vi fattar att du inte kan betala, men jag betalar. Så äter man en lunch för tusen spänn, när tusen kronor hade kunnat ge henne mat i två veckor.

Så att jag tror ju att börja prata med andra människor om pengar, be om hjälp. Och det handlar inte… för att många de som tittar här har ju naturligtvis fantastiska ekonomiska situationer, men jag tror att det rådet, att börja prata med andra människor, att börja lägga ut små frön. Jag börjar mer och mer luta åt att det är ett bättre råd än att försöka spara själv på egen kammare. Att i längden får man nog ut mer.

Caroline: Men vad är det du tänker då att man ska be om hjälp? Om man har det jättedåligt ekonomiskt.

Jan: Om man har det jättetufft, berätta hur det är. Lite som vi pratade innan om sårbarhet. Om man visar att man är sårbar, så tror man ju att människor kommer att döma en, eller ser på en, eller ha åsikter, och jag tror inte på det. Jag och Moa pratade om det i ett avsnitt här med Brene Brown, alltså den här att våga vara sårbar. Fantastiskt liksom TED-klipp, så det var bara en sådan här grej jag tänkte på.

Caroline: Men jag tänkte på en sak men den boken. Jag har inte läst hela, utan jag läste ett par sidor in, och sedan så pratade du och jag om det och då nämnde du en grej att ”Ja, det som de inte riktigt tog upp är att man kan faktiskt få hjälp av kronofogden.” Alltså du tog upp sådana här konkreta grejer liksom som man kan få hjälp med. Inte bara då om att man ska söka hjälp hos andra människor och prata om det, och att man inte ska skämmas för sin dåliga situation, utan det var konkreta grejer. Som man inte gör för att man har kanske resignerat och man tar inte reda på att det finns hjälp att få.

Jan: Ja, men ofta så tror jag att det handlar om att det är verkligen ett oöverstigligt hinder för dem. Det handlar inte om att de inte… för det är också så här att de har varit oansvariga med sina pengar, ja men du vet, det behöver inte handla om det överhuvudtaget. Jag tänker att det där är faktiskt ett spännande podd-avsnitt. Att vi kanske ska se om vi kan hitta en gäst som expert på det där.

Caroline: Absolut, det gör vi.

Tävling mellan olika globala fonder

Jan: Men det var i alla fall… Min poäng var här att börja prata om ekonomi egentligen, tror jag har en större påverkan på ens ekonomiska resultat, än just det här enskilda sparandet. Så det var min insikt från min egen intervju. Du vet man sitter där och så säger man någonting och så bara ”Det där lät ändå ganska klokt”.

Jag tänker att vi ska ta en annan lite rolig grej. För ett par avsnitt sedan så hade vi ju Andreas och Henrik här, och de pratade om sin fond, den här Coeli Selektiv. Sedan efter det så kom jag på det här vadet som Warren Buffet hade gjort, och så blev jag lite inspirerad att man borde göra en tävling.

Caroline: Kan du inte bara kort, kort säga vad det var för vad?

Jan: Just det, Warren Buffet sa så här… Han är en av världens fem rikaste män och han sa för tio år sedan att en billig indexfond kommer slå fem aktivt förvaltade fonder, alltså fem hedgefonder, och mycket riktigt så gick det ju så. Den här billiga indexfoden liksom som bara köpte alla bolagen, vann ju det här med hästlängder. Så att jag tänkte inte riktigt göra samma, på det sättet, men däremot så tänkte jag att det skulle vara riktigt roligt att jämföra fem stycken globalfonder mot varandra. Och då tänker jag att vår häst har jag valt ut på egen hand och vår häst, i det här loppet, heter då Länsförsäkringar Global Indexnära. Inte helt oväntat, eftersom det är det jag tycker är den bästa fonden. Den är med i alla våra portföljer. Och sedan då naturligtvis den här Coeli Global Selektiv. Och de, Andreas och Henrik, de tyckte ju att det här var skitkul. Så vi sa så här att fem år, vinnaren bjuder de andra på middag. Men sedan så tänkte jag så här att det är inte så roligt med ett lopp med bara två hästar.

Caroline: Nej, det stämmer, det måste vara fler.

Jan: Ja, så jag har faktiskt lagt till tre hästar till. Och då la jag till 5-stjärniga globalfonder. De har fem stjärnor på Morningstar, så de anses vara bäst i sin kategori. Och då tog jag faktiskt med Lancelot Camelot, som också är ett svenskt fondbolag, och bara namnet…

Caroline: Ja men jag tänker så, är det ett skämt liksom. Varför heter den så?

Jan: Ja men bolaget heter Lancelot, och sedan heter deras fonder Camelot. Jag tycker att det är coolt. Du tänker att det är ett skämt och jag tycker att det är coolt. Nörd är man. Så att det är den ena. Den andra utmanaren är Spiltan Global Investmentbolag, som är ju då en halvt aktivt förvaltad fond. Man köper investmentbolag. Och sedan är det en sådan här multifaktor-fond, Storebrand Global multifaktor, som har fått jättebra betyg också.

Caroline: Vad är det, multifaktor?

Jan: Ja, jag kan inte det helt exakt, men man gör vissa urval, till exempel att man säger att ok, småbolag tenderar att gå bra, då vill man ha med det. Så detta är ganska dyra fonder, som inte jag normalt sätt brukar vi inte ha de här i portföljerna.

Caroline: Dyra på vilket vis?

Jan: Årsavgiften. Till exempel Coeli-fonden har nästan liksom över 1.4% i avgift, mot Länsförsäkringar som är 0.22%. Eller ja, nu blir jag osäker, men där omkring. 0.2, 0.3. Men i alla fall, det roliga är att nu har vi tagit en depå på Avanza, så vi tog ett ISK-konto, ett rent ISK-konto. Vi la in 50’000 och så lade vi 10’000 kronor i varje sådan här fond. Och så startar vi dem samma dag, så att alla fem fonderna börjar på 10’000 och nu får de liksom jobba. Och det är lite roligt för just idag då leder Storebrand med 267 kronors har den ökat, alltså 2.67%, Coeli ligger på 2.48, Lancelot 2.0% och Länsförsäkringar ligger alltså efter.

Caroline: De ligger efter just nu ja.

Jan: Ja, precis. Så att jag tycker ju att detta är sjukt spännande. Så, detta kommer vara under de kommande fem åren, så kommer ni 1-2 gånger om året få höra hur går det för den här investment, eller den här globala index portföljen. Men det ska faktiskt bli himla spännande det här. Jag vet inte varför jag är så barnsligt förtjust.

Caroline: Jo men det är ju en tävling ju och du är tävlingsinriktad, det får man säga.

Jan: Jo, det får man faktiskt göra.

Caroline: Hur kommer det kännas om nu Länsförsäkringar inte vinner? Vad ska vi… Har ni bestämt vad vi ska bjuda på middag, eller vad de ska bjuda på middag, beroende på vem som vinner?

Jan: Alltså, jag tänker att det fem år framåt, så det är 2023, så vi får se. Men jag tycker att det är spännande, för jag brukar inte vara så här himla positiv för de här aktivt förvaltade fonderna, men det roliga var att Anderas och Henrik, de var ju så här ”Det är ju inga problem alls”.

Caroline: Kul inställning.

Ombalansering i RikaTillsammans-portföljen

Jan: Ja, precis, så det är roligt att prata med någon som är helt annorlunda. Men det har ju gått en månad, så man kan inte säga någonting. Men det ska bli sjukt roligt. Jag gillar sådana här långsiktiga grejer.

Det andra som vi har gjort nu i veckan är att balanserat om RikaTillsammans-portföljen. Normalt sätt så brukar jag göra detta i januari, men nu är det ju typ mars och jag har… Det var ju det här med den här lagstiftningen med MiFID. Man kunde ju inte välja alla fonderna. Så att vi har ju fått göra ganska mycket research, för de fonder vi hade innan kunde vi inte välja om. MiFID började vi årsskiftet.

Caroline: Har det ställt till det inom ekonomivärlden?

Jan: Ja, en hel del. Det berör ju oss. Detta är så märkvärdigt så det berör, men bankerna och har ju berörts jättemycket och det var någon som sa till mig att det var så här 1,6 miljoner paragrafer. Alltså 1.6 miljoner stycken i den här lagstiftningen, det är ju helt crazy. Hur det berör oss eller RikaTillammans-portföljen var att alla utländska fonder behöver idag ha ett fond-faktablad på svenska. och en fond som har kanske 700 sparare i Sverige, varför ska de ta den tiden att uppfylla svensk eller europeisk lagstiftning?

Så det har varit lite störigt, så nu har jag i alla fall balanserat om, och utan att gå in för mycket på RikaTillsammans-portföljen, så handlar ju det om att ha de här olika ekonomiska klimaten. Man säger att det är en portfölj för alla väder. Inflation, om pengar minskar i värde. Tillväxt, om aktier ökar i värde. Korta räntor, om det är recession så att ekonomin backar. Och deflation, det här om pengarna ökar i värde. Och då blev det, jag ska inte lista alla, utan det kommer liksom en artikel på bloggen om det här och man kan följa det på Shareville.

Men jag har också gjort… Förra portföljen var så komplex. Jag tror jag hade 30 fonder i den, så på sätt och vis var det bra att det hände, för det gav tillfälle att rensa upp. Så nu blev det två guldfonder, en schweizisk och en i dollar, sedan blev det Länsförsäkringar, Global Indexnära, såklart, för aktiedelen, tillsammans med Spiltan fonden och [ohörbart]. Och sedan en sådan här ETF börshandlad fond. Tanken har varit att sprida detta över hela Europa, inte bara vara koncentrerad till Sverige, så att när vi har tittat på räntefonderna så har vi tagit europeiska räntefonder och aktierna har vi tagit globalt, helt enkelt. Så att det är lite så. Men det finns mer info på bloggen, det är så här supertekniskt.

Caroline: Men nu när det är supertekniskt, hur ska man då… Om man är helt grön liksom.

Jan: Om man är helt grön, då skippar man RikaTillsammans-portföljen. Och då går antingen på nybörjar portföljen eller barnportföljen. Och allt det här är samma. Gå in på RikaTillsammans.se, tryck på Mina Fondportföljer längst upp, så kommer man till en sida för det där.

Caroline: Men du jag tänkte också att vi skulle hinna med några läsarfrågor.

Jan: Ja.

Hur återhämtar man en nedgång på 50 procent med 8 procent per år?

Caroline: Och vi har faktiskt fått en fråga från både Joel och Martin, de undrar samma sak. För du säger att man ska kunna klara av två stycken nedgångar per år.

Jan: Nej, precis. Nej, så här var det. Att på en 15-årsperiod så kommer det vara, statistiskt sätt, minst två stycken nedgångar på 50%, om man har en sådan här 90/10 eller en 100/0 portfölj, alltså globala barnportföljen, den som har liksom högst risk.

Caroline: Och då undrar de här två herrarna, hur ska man kunna komma igen då, ekonomiskt, om man liksom har 8% avkastning per år.

Jan: Och här tror jag att jag tycker liksom har varit lite otydlig, för att det är inte som att man har 8% avkastning varje år, utan ett år kan det vara 30% upp och ett annat år kan det vara minus 50%. Så att det är liksom inte att det går 8, 8, 8, -50, 8, 8, 8, 8, utan det kan vara 30, 27, 12, -35, -20, +32, -10, +22. Så att liksom, de här 8 procenten, det är ju över tid, att om jag då investerar de här i över 10 år eller 20 år, då när jag räknar ihop alla åren, då kommer genomsnittet vara +8. Så det är inget man behöver göra annorlunda för att komma tillbaka, utan det är verkligen bara att fortsätta månadsspara regelbundet och lita på processen.

Caroline: Ja, men jag tror det blir tydligare nu faktiskt. Sedan har vi Daniel Ji, som sitter på en bostadsrätt och han vill gärna göra sig av med den. Och alla runtomkring honom säger ”Nej, du ska inte sälja nu, för då kommer du att förlora pengar”. Men målet för honom och hans sambo är att de ska kunna köpa hus i framtiden i ett bra område för hans son skull. Och de vill rädda handpenningen och kliva ur för att ha koll på pengarna och komma närmare målet. Och jag förstår hans fråga. Det är lite jobbigt när alla säger ”Nej, sälj inte nu”. Men vad tänker du när du hör detta?

Jan: Alltså, jag tänker att det är ju jättesvårt, för att det är en spekulation i framtiden. Hur bostadspriserna ska gå ner och jag har ju liksom tydligt haft fel i den där frågan i tio år, men jag skulle väl liksom säga såhär. Lite hur man kan tänka… Om det är så att man planerar att köpa ett dyrare boende så är det egentligen inte negativt att priserna går ner.

Säg att jag bor i ett boende som kostar en miljon och så backar priserna med 10%, då har jag förlorat 100’000. Men om jag då siktar på att köpa ett boende på 2 miljoner, då har det också backat 10% med 200’000. Så på det sättet är ju en nedåtgående marknad, för de som vill köpa ett större, inte särskilt negativt på det sättet. Problemet kan ju vara då att helst skulle man vilja behålla sin miljon och att den andra backade, i den bästa av världar, och så kan man ju ställa sig vid sidan. Så brukar man prata på börsen, att det finns ju tre stycken möjligheter. Man kan köpa, sälja, men man kan också stå utanför. Och att stå utanför är ju den enda positionen där du inte förlorar pengar, men du tjänar ju inte heller någonting.

Så i det valet kan jag ju inte liksom råda eller ge något fantastiskt tips, utan där får man i så fall se det som en egen… Lite hur riskbenägen man är. Jag är ju en person som tar hellre fakta än en spekulation, så jag hade till exempel kunnat kliva av och vara så här ”Ja men ok, jag är med på att vi inte är med på uppgången, å andra sidan så vet jag att jag har den här miljonen nu. Och så kan vi se.” För att de flesta tror ju numera att bostadsmarknaden kommer att korrigeras. Vi har ju sett prisnedgångar där det byggs mycket mer fastigheter, så det är väl inte så mycket som talar för en fortsatt, uthållig uppgång. Så att jag skulle väl ungefär fundera på det som en försäkring. Man kan liksom försäkra sig bort från det där. Sedan skulle jag säga så här, tänk inte så mycket på vad andra människor säger, utan jag tror att det viktigaste är att man går sin egen väg.

Caroline: Mäklarkompisar ju.

Jan: Men mäklarkompisarna har ju ett eget incitament på att marknaden ska gå upp, så att när man tar råd från någon så måste man se, vad har den för incitament? Och om personen inte har några incitament, alltså, då brukar det andra vara att då får man ofta råd i linje med den personens risknivå eller benägenhet eller personlighet. Och det är inte säkert att ens egen personlighet är samma som den andra.

Caroline: Så det behöver inte vara fel, även om det är olika.

Jan: Man behöver vara medveten om det. Innan man sätter sig med någon annan i en bil så vill man kanske veta vart bilen åker. Och jag är till exempel så här, by default så är ju mina råd alltid försiktiga och defensiva, eftersom jag är en försiktig general. Och det vet ju du. Vi har träffat kompisar som är betydligt mer aggressiva. De tycker ju att det jag pratar om är så tråkigt att man kan dö. Så att, så skulle jag väl säga. Att resonera och komma fram till vad det är som är viktigt för oss just nu. Vi bodde ju i en hyresrätt i tio år och väntade på vårt hus. Och då kan man ju säga att vårt hus blev dyrare och dyrare under de tio åren. Alltså det gick ju upp med över två miljoner mellan 2008 och 2017 när vi köpte. Men å andra sidan så hade vi en annan strategi och jag tänker det kan man liksom inte ångra sig.

Varför är inte börshandlade fonder populära i Sverige?

Caroline: Nej, bra. Då hopps jag att Daniel har fått svar, lite grann. Eller fått liksom något att tänka på. Vi har en fråga från Kerstin. Hon verkar ha bott i Tyskland. Ja, hon är uppväxt i Tyskland och ETF har varit mycket populärt bland privat-sparare i Tyskland. Och nu har hon flyttat till Sverige och känner att ingen pratar om ETF överhuvudtaget. Varför tror du att det är så?

Jan: Alltså, jag tror så här, ETF… Och det är det här med börshandlade fonder. ETF står för Exchange Traded Fund, så det är en fond man köper på börsen. Alltså, de börjar växa i Sverige också, men nu hade vi problemet… Många av de här börshandlade fonderna försvann ju i och med det här vi pratade om med MiFID. Det blev plötsligt väldigt mycket svårare med de börshandlade fonderna, men jag har fortfarande en preferens. Alltså, kan jag köpa en vanlig fond som ger mig samma innehåll som en börshandlad fond, så köper jag hellre den vanliga fonden.

De börshandlade fonderna är bra för att det kan ge mig tillgång till saker som jag inte kommer åt i vanliga fall. Till exempel, i RikaTillsammans-portföljen, har vi mycket börshandlade fonder, för att vi kan inte köpa långa räntefonder, som är 30 åriga, som tyska statsobligationer. I RikaTillsammans-portföljen så lånar vi ju ut pengar till tyska staten i 30 år. Det finns ingen svensk fond som lånar ut pengar till den tyska staten. Och då var jag tvungen att använda en sådan här börshandlad fond.

Problemet med de börshandlade fonderna är att man betalar i courtage. Så man betalar en avgift när man köper de, så får man betala en avgift när man säljer dem. Och sedan lite beroende på om det är en sådan här tracker eller en börshandlad fond, så kan det vara så att det är en risk också i den här emittenten, alltså den som har gett ut det här instrumentet.

Caroline: Vaddå för risk?

Jan: Nu blir jag lite osäker, så det kan hända att jag säger fel, men en fond… Till exempel, om vi investerar idag i Henriks och Andreas fond, så äger ju vi de där värdepapperna som de äger, så att det är väldigt lite risk i om de skulle gå omkull – då äger vi aktierna. Pengarna är separerade. Medans det kan vara så i vissa fall, med trackers och certifikat, att om då till exempel Deutsche Bank som har gett ut dem går i konkurs, då blir vi av med våra pengar. Och jag kan tycka att ibland är det en onödig risk. Och det kan också vara att det inte finns någon som vill köpa och sälja i den fonden just då när du vill sälja, så att spreaden blir stor. Där är några nackdelar med de här börshandlade fonderna, men det är också ganska många fördelar med dem. Så jag personligen tror att vi kommer höra mer om börshandlade fonder. I USA har det växt enormt mycket under de senaste åren och jag tror att vi kommer se det i Sverige också.

Caroline: Varför har det vuxit så enormt, egentligen?

Jan: För ofta är de här med låga avgifter och du kan köpa de här indexen. Alltså detta är ofta liksom de här indexfonderna, de dyker ju ofta upp i form av börshandlade fonder. Och fler och fler går ju till den här passiva förvaltningen.

Caroline: Ok. Men det var alltså courtage, tar de.

Jan: Ja, courtage är avgift när du köper och säljer.

Caroline: För hon undrar om det… Visst är det courtage-fritt att månadsspara i ETF oavsett om jag har nått upp i Nordnet maxbelopp eller inte?

Jan: Njae, just när vi tar Nordnet specifikt, så tror jag att det minsta du kan månadsspara är 500 kronor. Och så är det dessutom bara vissa ETF:er. Vissa av de här börshandlade fonderna, så det är svårt med det här månadssparandet. Det är också en annan sådan grej, att det är mycket enklare att månadsspara i en vanlig fond. Jag personligen kanske resonerar fel här, men om jag kan välja en vanlig fond… Alltså, om jag ska köpa en global indexfond. Finns det då i fond-form och det finns i börshandlad form, vilket det finns, så väljer jag fondformen.

Caroline: Alright.

Jan: Ska vi ta den sista?

Ska man investera pengarna om man är över 70?

Caroline: Vi tar den sista här. Då ska jag bara hitta här. Vi har en fråga från Daniel, som har pratat med sina föräldrar med ekonomi och de närmar sig pensionen. Han har skrivit en rätt lång fråga här, men jag tar ut kärnan liksom. Frågan är hur man resonerar i deras ålder. De är strax över 70. Ska man tänka annorlunda med sina placeringar och sina pengar om man är, låt oss säga, 35.

Jan: I normala fall så brukar jag ju alltid prata om att det viktigaste är tidshorisonten. Och det är det ju i detta fallet också, men alltså, är man 70. Alltså, nu vet jag inte hur hans föräldrar är, men vad är för medellivslängd i Sverige? Typ 80. Och här var det ändå ganska mycket pengar. Det stod 4 miljoner eller något sådant hade de. Och då tänker jag helt ärligt så här, jag har svårt att se den 70-åringen som behöver mer än 4 miljoner de sista åren i livet. Så att det där skulle jag snarare ge ett råd att spendera pengarna. Bestäm i familjen, ska de ges bort i arv eller vad vill de? Men om vi skulle vara i den situationen att vi har 4 miljoner och vi är 70. Då skulle jag säga ”Ok, 2 miljoner går till arv, 2 miljoner ska vi använda upp de kommande tio åren.

Där är inget egensyfte. För det upplever jag ibland, att människor kommer ibland och säger ”Jag måste få avkastning”, du vet man har dåligt samvete om inte pengarna jobbar, etc. Men där är inte… jag påstår att det är inget egensyfte i att maximera avkastningen. Det behövs inte.

Caroline: Han skriver faktiskt så här: Man kan ju dö imorgon, eller så kan man leva till man är 95.

Jan: Jag tror att det tipset jag skulle ge är att prata i familjen. Hur vill vi att de sista åren ska se ut? Vad som är viktigt med pengarna. Man behöver inte vinstmaximera i alla fall.

Caroline: Jag skulle säga att det är en större diskussion än bara pengarna. Du säger de sista åren, alltså det är ju… jag hade tyckt att det varit jobbigt att ta den diskussionen. För att de flesta vill ju inte tänka på att de ska dö.

Jan: Nej men precis, men det tänker jag att det behöver man göra.

Caroline: Varför behöver man det då?

Jan: Nej, men jag tänker att det är något ansvarigt i det där. Något fräscht i det också, så här att jag har den här tiden, vad vill jag göra med den? Och sedan så tänker jag också så här jag har ju varit med både i situationer där, ofta är det ju mannen som går och dör först, där allt har varit i ordning och änkan liksom så här… ”Alltså gud, jag fick en pärm, där stod allting. Allt från hur begravningen ska ske.” Det finns ju det här vita arkivet som Fonus, där man kan skriva ner allting, alla försäkringar, alla papper, alla lösenord… Man gör det enkelt. Om jag dör, det kommer ju vara tillräckligt stort kaos i ditt liv. Du behöver inte dessutom ovan på det försöka leta efter lösenord och så här ”Just det, hur var det nu med depåerna på Avanza och Nordnet och hur var det nu med alla de här grejerna?”

Så för mig handlar det inte om att vara vidskeplig och börjar man prata om döden så kommer den snabbare, utan för mig handlar detta om att försöka vara ansvarig. Så jag gör ju så att en gång om året så uppdaterar vi en pärm som vi har i vårt bankfack där det står vad som är huvudlösenordet till mitt konto med lösenord. Här finns allting. Här är våra försäkringar, här är våra konton, här är våra depåer, så detta behöver hända om man skulle gå bort. Så jag tror att det handlar om en ansvarig grej.

Caroline: Det är roligt att du säger att mannen lämnar efter sig en pärm. Det kan ju lika gärna vara kvinnan också.

Jan: Det är så klart. Det är roligt, du ska alltid så här jämställdhets…

Caroline: Nej, det är för att jag har blivit medveten om att det finns rätt många familjer där kvinnan tar det största ekonomiska ansvaret. Så är det ju inte i vår familj, så. Men vet du vad, de har en fråga två här också och jag tänkte vi tar den. De här föräldrarnas bank har placerat större delen av deras kapital i något de kallar kapitalskyddad placering. Vilket löper på cirka tre år och mest verkar vara en ursäkt för att skumma av ytan av deras kapital med hjälp av avgifter, courtage, och annat. Kan ha fel, skriver då Daniel. Och jag bara tänker så här, kapitalskyddad placering, jag vet inte riktigt vad det är. Jag kollade lite och jag förstår inte vad det är för någonting.

Jan: Detta är en hel vetenskap och detta är bland det mest komplexa man kan köpa och det är värdelöst, skulle jag säga. Detta är det som kallas för strukturerad produkts, aktieindexobligation, alltså kärt barn har många namn, men jag så här nej. Jag rekommenderar väldigt sällan dem. Skulle jag ge dem ett råd, hur ska ni placera pengarna, då hade jag sagt att 30/70 portföljerna eller en 25/75 portfölj, det vill säga 25% aktier och sedan 75% räntor. Vilket för övrigt faktiskt är en artikel som kommer komma nu under våren, för att jag har känt så här att iv har en aggressiv portfölj i globalportföljen, vi har en balanserad portfölj i nybörjarportföljen, men vi har saknat en låg-riskportfölj. RikaTillsammans är mer en variant, men den är inte så himla enkel och den passar inte en 70-åring. Så jag har faktiskt börjat på en 30/70 portfölj.

Caroline: Vad spännande.

Jan: Så det är precis samma fonder som de andra, men att man har bara 30% i aktier, sedan 70% i räntefonder, så den kommer dyka upp på Shareville under våren. Jag köpte faktiskt fonderna senast igår.

Caroline: Kul.

Jan: Artiklar som kommer.

Caroline: Men jag hoppas att Daniel har fått lite svar här.

Jan: Ja, precis. Fantastiskt. Jag tänker att det var allt för idag.

Caroline: Det var allt för idag ja.

Jan: Och precis som vanligt, gå gärna in på RikaTillsammans.se. Kolla artiklarna, kollar frågor och svar. Har du fler frågor, kommentera. Och nu har jag också försökt svara lite oftare på frågorna under frågor och svar, och jag vet att det är en tjej, Elin Agorelius, som svarar på väldigt många frågor just nu, så tack Elin för ett fantaksikt jobb. Och med det så tänker jag att då ses vi nästa söndag igen, och så tror jag att vi har ett lite spännande avsnitt. Vi ska kanske prata om 90/10 portföljen, varför man ska ha det istället för en 100/0 portfölj. Så tack för att du följer och lämna gärna feedback. Vad var bra? Vad kan vi göra bättre? Vi läser alla kommentarer och svarar så gott vi kan. Tack så mycket.

Caroline: Tack.

Relaterade artiklar:

• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton
• Fem globala aktiefonder tävlar i fem år... - Tävling mellan fyra aktivt förvaltade globalfonder och en global indexfond...

Jan och Caroline Bolmeson

11 mars, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 11 mars 2018 klockan 18:02 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.