Några vanliga läsarfrågor och en omvärldsspaning

Sju frågor om bl.a. konceptet Storebror, Lillebror & Lillasyster

Jan och Caroline Bolmeson

21 april, 2019

Veckans avsnitt tar upp några vanliga läsarfrågor om fyra-hinkar-principen, fonden Avanza Emerging Markets, mitt resonemang kring storebror, lillebror och lilla syster, bästa dagen för sitt månadssparande och några viktiga saker att tänka om man ska investera en större summa pengar.

Först och främst vill jag tacka er läsare som varje dag ställer flera riktigt bra frågor i forumet ”Frågor och svar”. Ett ännu större tack vill jag rikta till er läsare som svarar på de frågor som kommer in. Jag blir alltid glad och imponerad över kvaliteten på kommentarerna och diskussionerna. Många gånger känner jag dessutom att jag inte kan bidra med något bättre än det som redan står. Riktigt häftigt. Tack.

Ett fenomen som jag däremot vill lyfta och som jag har börjat se i ”frågor och svar” är rekommendationer på att ha 100 procent aktieexponering, att räntefonder förlorar man bara pengar på och inte är något att ha samt utdelningsaktier eller motsvarande. Jag vidhåller, med en dåres envishet, att det inte är en bra rekommendation för de flesta sparare. Det är en alldeles för hög risk och det kommer leda till att en absolut majoritet kommer att få panik och sälja av i en nedgång.

Just nu har vi en tid där allt bara har gått upp i nästan 10 år. Även den dippen i höstas är återhämtad och jag fascineras över hur snabbt vi glömmer och sentimentet ändras. Redan i avsnitt 75 varnade jag för att de flesta har en för hög riskexponering. Bara de senaste två veckorna har jag pratat med tre oberoende finansiella rådgivare och alla sa entydigt att det är väldigt sällsynt att de rekommenderar en aktieexponering över 50-80 %.

Det bästa man alltid kan och bör göra är att ha sin strategi färdig för sig och följa den, i princip oavsett vad som händer. Den enda gången man bör byta strategi är om målen som strategin skulle uppfylla ändras. Det betyder att det fortfarande är klokt att spara regelbundet och långsiktigt. Även om börsen befinner sig på nya rekord. Läsaren ”ananasen” skrev det bäst i en kommentar till en fråga:

[..] börsen befinner sig nästan alltid på ATH (=all time high)

Ananasen

och hen bifogade följande bild från MarketWatch(?) som jag tycker är väldigt bra.

Den visar tydligt hur nya rekord slås i princip kontinuerligt. Twittraren Arne ”Kavastu” Talving visade statistik för den svenska börsen där han kom fram till att när ett nytt rekord sätts (”ATH”) så följs det i genomsnitt av 42 nya rekord. Det finns således ingen anledning att vänta på en botten, något som vi berörde i avsnitt 92 ”Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”

I övrigt tar vi i veckans avsnitt upp följande läsarfrågor:

• Hur månadssparar man rent praktiskt i de fyra hinkarna?
• Vad tänker vi om den nya fonden Avanza Emerging Markets?
• Konceptet: Storebror, lillebror och lillasyster ur ett privatekonomiskt perspektiv
• Ombalansering mellan hinkarna
• Bästa dagen för sitt månadssparande
• Vilken hink passar guld i?
• Investera en eller flera miljoner

Just den sista frågan kommer vi att behandla i en egen kortare specialartikel under veckan som kommer om planeringen håller. Vi hoppas att du har haft en bra påsk och ser fram emot att ses även nästa vecka!

Jan och Caroline

PS. Vi håller på att planera avsnitt 100 som vi just nu tror blir ett avsnitt där vi svarar på era frågor och inte minst gör en tillbakablick på de 10 åren som jag/vi har hållt på. Kommentera gärna om det är någon fråga som du skulle vilja att vi tar upp. DS.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som inte vill lyssna eller titta på hela avsnittet följer nedan en fullständig transkribering av mitt och Carolines samtal.

— START TRANSKRIBERING —

Idag är det dags för avsnitt 97 och idag ska det vara en klassiker med vanliga frågor och svar. Jag har gjort lite spaning på bloggen. Med frågor som har dykt upp som vi känner att vi behöver ge något slags svar på. Och framförallt resonemang. Snart är vi uppe i hundra avsnitt och när jag sitter och planerar avsnitten nu så känns det som att det inte finns så mycket nya saker att ta upp. Särskilt eftersom vi inte följer marknadens alla små händelser, eftersom jag tycker att det är tämligen ointressant.

I dagens avsnitt kommer vi prata lite praktiskt kring de fyra hinkarna, som vi pratade mycket om i avsnitt 47, det kommer vara lite åsikter om Avanzas Emerging Markets-fonden, det kommer vara lite prat om den här storebror, lillebror och lillasyster. Jag tror faktiskt inte att vi har pratat om det i podden, men jag brukar ta upp det i våra workshops. Vi kommer prata lite om ombalansering mellan de olika hinkarna, bästa dagen för sitt månadssparande, sedan lite konkret om vilken hink som guld passar i.

Sedan är det flera frågor i stil med, ”Jag har fått en miljon i arv”, eller ”Jag har sparat ihop två miljoner, hur ska jag göra med en större summa pengar?” Det tänkte jag ha lite resonemang kring faktiskt. Annars så tror jag att detta blir ett lite kortare avsnitt. Det är ju påsk och vi har precis kommit hem efter fyra dagar i London med familjen.

Jag var ju med Freja på Naturhistoriska museet i London. Vi skulle titta på dinosaurier och fossiler och sådant. Det var så sjukt mycket folk för att det var påsk och gratis inträde. Men det var ändå jättekul. Framförallt roligt att göra med familjen, både min bror och hans fru och min mamma. Vi pratar mycket om sparade och vi pratar mycket om pengar, men många av de viktigaste sakerna i livet är faktiskt ändå gratis. Jag har tänkt på det mycket de senaste veckorna, att människorna man har i sitt liv betyder väldigt mycket.

Claes-Erik, min gamla mentor, som är 40-talist, brukar säga att den som har en eller två riktiga vänner, det är den som är rik på riktigt. Jag har ju vänner som hör av sig och frågar hur läget är. Jag uppskattar det så himla mycket.

Även om detta är frågor och svar, så ska detta inte betraktas som finansiell rådgivning. Man behöver kontakta någon som är licensierad och kan ta reda på hur det ser ut just för dig. Inte en mer eller mindre en frågespalt i en tidning, vilket detta är mer som. Vi har lite villkor kring att man behöver ta kontakt med en finansiell rådgivare och allt värdepapper kan öka eller minska i värde. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Investerar man så kan man förlora alla pengarna, så klart. Fullständiga villkor finns här.

Jan: Inför det här avsnittet, också nu när jag var i London, så tittar jag igenom mycket av bloggens frågor och svar. För det första så måste jag säga att det är jättekul att läsa alla frågorna som kommer in och att det är så många läsare som svarar. Många gånger läser jag och inser att jag inte har så mycket att tillföra. Jag uppskattar det verkligen. Bara för att jag inte syns där så betyder det inte att jag inte finns där.

Räntefonder som en del av ett balanserat sparande

Jan: Dock, en grej som jag har noterat framför allt, det är att många frågar hur de ska göra med sina pengar. Jag tänkte att vi ska komma till det senare också. Men då kommer väldigt ofta det här tipset i betydelsen, att typ ”räntefonder förlorar du bara pengar på”. Jag upplever att det är en hets att vi ska maximera avkastningen hela tiden. Där tycker jag faktiskt att förra avsnittet med Henrik från Bette Wealth var väldigt bra, där vi pratade om fokus på risk, istället för avkastning.

Detta resonemanget upplever jag kommer upp liksom om man pratar så här en blomma är planterad, vilken jord är blomman planterad i? Vad är det som växer upp? Det är inte bara en, utan många, som skriver att räntefonder är dåligt, det är bara någonting du förlorar pengar på, får jättemycket kritik för just det här att vi rekommenderar räntefonder.

Jag påstår att syftet med räntefonder är inte att tjäna pengar. Vi pratade om det här i avsnittet om allt du behöver om räntefonder, att vill du maximera avkastningen så finns det inget bättre än aktier. Men det är som att köra en bil med bara gas. Jag påstår att man behöver både gas och broms i en bil, för att det ska fungera. Sätter man ihop också en bra räntemix, så behöver man absolut inte förlora pengar.

Vi har till exempel pratat om den här räntetrippeln, med Spiltan Räntefond Sverige, IKC Avkastningsfond och till exempel Spiltan Högräntefonden. De har 60% i basen i Spiltan Räntefond Sverige, 30% i IKC Avkastningsfond och till exempel 10% i Spiltan Högräntefonden. Då får du en bra räntespridning. Eller AMF Räntefond Mix, som också är ett bra alternativ.

Då får man en bra spridning och det är absolut ingenting man förlorar pengar på. Tvärtom, så påstår jag att vi har ju nu haft en uppgång i många, många år. Vi såg ju det i höstas när börsen svajade till, att människor började plocka ut sina pengar. Börjar man plocka ut sina pengar för att börsen faller lite, då har man för lite räntefonder.

De ska fungera som krockkuddar, så att förlusten inte blir lika stor. Som att du kan bromsa i nerförsbacken, så att om då till exempel aktier faller med 50%, då kanske har du räntefonder till 50%, då kommer du bara falla 25%. Så jag vänder mig lite mot den här att det är inget fel på att ha räntefonder i sin portfölj. Det är tvärtom en bra grej.

Man måste naturligtvis, som vi kommer prata om i slutet av avsnittet, titta på det i förhållande till sina mål. Jag påstår att om man har mål som bara gör att man bara ska ha 100% aktiefonder… tveksamt. Jag har pratat med flera finansiella rådgivare som säger att det är väldigt, väldigt, väldigt sällan man rekommenderar 100% aktier, eller 90% aktier och 10% räntor.

Jag publicerade på Patreon, till våra följare där, en länk också till en artikel som en ganska känd trader Jared Dillion hade skrivit. Han sa 35% aktier och 55% räntor och sedan var det 10% annat, alternativa investeringar. Han är en av de mest aktiva och han gör tvärtom vad alla andra gör. Väldigt duktig. Jag blev förvånad när han rekommenderade så pass låg andel aktier.

Jag är lite skeptisk till alla råd som är så här, ”100% aktier och inga räntefonder”. Det var lite mitt rant kring detta. Jag får väl vara räntefondernas försvarare, trots jag kommer få stryk för det.

Snabbt växande utbud av nya fondrobotar

Jan: En annan reflektion är att det dyker upp fondrobotar överallt nu. Jag tycker det är crazy. När jag satt och förberedde detta så hittade jag Danske Bank har släppt något som heter June. Nordea har släppt Nora och så har vi alla de vi brukar prata om, Fundler, Opti, Lysa, BetterWealth, etc.

Caroline: Det är jättespännande att banker går in i leken. De känner väl att de börjar bli lite stelbenta kanske i det här. Att de behöver modernisera och vara med där pengarna flödar online.

Jan: Ja, jag tycker att jag ser de här trenderna väldigt tydligt. Det som är ganska intressant är att Swedbank inte har släppt någonting. De är nog i lite kris-mode fortfarande, efter den här penningtvättskandalen. Jag upplever att det kommer väldigt mycket fondrobotar, det är hett nu. Också det här med att man ska ha till exempel värdebolag är bättre än tillväxtbolag, små bolag är bättre än stora bolag.

Caroline: Men är det inte lite så att man diskuterar saker i olika branscher. Det här är då finansbranschen och här har man kommit på, eller någon har sagt för länge sedan, att små bolag är bättre än stora. Man ska ha värdebolag. Sedan sprider det sig, det droppar ner till resten. Men det tar lite tid. Och nu har det skett då.

Jan: Precis, och aktiva fonder har det tufft. Sedan kommer väl pendeln så tillbaka. Det är också roligt att veta att vi alltid har legat lite före. Det var mest bara en spaning att det kommer mycket, men jag vidhåller fortfarande att de vi har pratat om tycker jag har varit bäst hittills. Bland annat Lysa och Opti. BetterWealth är lite annorlunda, men vi har ju gjort ett helt avsnitt om dem.

En annan omvärldsspaning är en kommentar jag såg på bloggen, som jag tyckte var jättekul. Christer P. skrev så här:

”Man ska aldrig drabbas av panik. Men drabbas man, så ska man se till att drabbas först.”

Läsaren Christer P.

Tack Christer för det där. Jag såg det väldigt tydligt i alla fall med aktier, att om man har en för hög riskexponering, som vi pratade om innan, att man säljer av först vid en nedgång, så kommer man liksom inte åka lika långt ner.

Börsens topp stiger och stiger över tid

Sedan var det en annan intressant kommentar med en länk till en bild, som jag inte hade sett. Det var från ”Ananasen”, som skrev:

Problemet är att börsen nästan alltid befinner sig på ATH (all time high)

Läsaren Ananasen

Jag ska lägga upp den här bilden i anslutning till podd-avsnittet, för jag gillar den jättemycket. Det är alltså en bild av den amerikanska börsen, mellan 1916-2016. De har markerat ”this is the top”, ”this is the top”, på alla toppar. Börsen stiger ju mer än vad den går ned, det betyder att över tid så kommer den hela tiden nå nya toppar. Den kommer gå högre och högre.

Det var också en av de sakerna jag fick med mig från Arne Kavastu Talvings kurs, att när börsen når ett nytt rekord, så är det inte så att den kommer att falla från det rekordet. I genomsnitt så tror jag att den följs av 42 nya rekord. Så det är inget konstigt att börsen slår nya rekord över tid. Ibland när man hamnar i den här felaktiga funderingen, att det borde gå ner, så är det inget konstigt. Börsen ska ligga många gånger på sitt högsta värde. Det tyckte jag var en ganska illustrativ bild.

Sedan rekommenderar jag även det här avsnittet som vi hade om att investera allt på en gång eller sprida ut det över tid. Som också tar upp vissa av de här resonemangen. Så man behöver inte vara rädd för att man köper på toppen, om man är långsiktig. Tack till ananasen, som publicerade den här bilden.

Praktisk användning av de fyra hinkarna

Bo: “Min fråga gäller hur man rent praktiskt jobbar med de fyra hinkarna. Framför allt de tre första hinkarna. Låt oss säga att jag har satt dessa mål: Bufferthinken – 50,000, Mellanhinken – 100,000, Passiva Hinken – Resten minus Lekhinken. Om jag redan fyllt min Bufferthink och Mellanhink, ska allt mitt sparande in i Passiva Hinken då?”

Jan: Fyra-hinkar-principen, som vi pratade mycket om i avsnitt 47, och eftersom det är 50 avsnitt sedan ganska exakt idag, så tänker jag att det snart är dags för en uppdatering av den artikeln. Men fyra-hinkar-principen i korthet är ett sätt att lura hjärnan på. Det är egentligen mental bokföring, där man delar upp sitt totala sparande i fyra delar. Bufferthinken handlar om det första, som ska vara låg risk, det ska vara lättåtkomligt och skydda mot oförutsägbara händelser.

Mellanriskhinken är målet att ha en lite högre avkastning än inflationen, det vill säga skydda pengarna mot svängningar på marknaden. Sedan har vi den Passiva Hinken som ska vara själva motorn, där vi tar liksom ganska hög aktierisk, kanske 80/20 eller 90/10.

Sedan hade vi den sista Lekhinken. De flesta av oss tycker att det är ganska kul med pengar. Vi vill investera och göra lite udda investeringar. Då brukar jag säga att en lagom storlek av Lekhinken är 10% av den Passiva Hinken. Så om man har 100,000 i den Passiva Hinken, då är en lagom storlek 10,000 på Lekhinken.

Hinkarnas olika innehåll

Caroline: Kan vi bara klargöra en sak? Vi pratar om de här fyra hinkarna som att de ska hålla hela ens sparande. Men vad ingår där? Är det bara pengarna man sätter undan då?

Jan: Till exempel i första Bufferthinken så brukar jag säga att storleken på den ska vara ett års utgifter, minus alla garanterade inkomster. Alltså, minus inkomstförsäkring, A-kassa och allt det där. Så försäkringar ingår absolut i Bufferthinken.

Mellanriskhinken, det kommer en fråga på det sedan, men där tycker jag att det är ganska rimligt att räkna in sin bostad. Bara det man äger själv. Så om bostaden är värd en miljon, och man har lån på 700,000, då är det 300,000 man äger själv. Då sätter man bara in 300,000, för resten äger ju banken, så att säga.

Mellanriskhinken är också det vi pratar om med Nybörjarportföljen, med 60% aktier och 40% räntefonder. Där har vi både aktier och räntefonder i Mellanriskhinken. I Bufferthinken kan man också ha räntefonder. Det är inget konstigt. Passiva Hinken är ju mest aktiefonder. Lekhinken kan vara precis vad som helst. Det kan vara alternativa investeringar, som till exempel Tessin eller Peer Peer-lån eller guld eller skog eller precis vad som helst.

Så frågan är om man har fyllt på sin Bufferthink och sin Mellanriskhink, ska allt sparande gå till den Passiva Hinken? Svar ja. När den ena hinken svämmar över, då rinner det över till den andra hinken. Och när den är full, då rinner det över till nästa. Jag brukar ibland tänka på det som att man står med en slang och så bara spolar man vatten in i dem. Om en av de tidigare blir tom, då kan man flytta tillbaka slangen, eller så tar man vatten från en av de nedre hinkarna och fyller på. Så tänker jag.

När ska man ombalansera sina sparhinkar?

Caroline: Bo skrev lite till här, ”Jag blev konfunderad när jag såg ett av era senare avsnitt, tror det var 92, där ni visade att det kontinuerliga sparandet var viktigt för portföljens avkastning. Borde man i så fall fortsätta att spara i alla tre hinkarna, sedan ombalansera dem någon gång per år?”

Jan: Jag vidhåller mitt svar, att man ska fylla på den hinken man är i. Sedan pratar vi absolut om att det är ändå den Passiva Hinken som kommer att svänga mest. Månadssparande i den är bland det bästa man kan göra. Det skulle jag absolut påstå. Det finns inte så mycket mening att fylla på hinkarna som redan är fulla. Ombalansera kan man alltid göra om man vill ändra storleken eller om det är för mycket pengar i en av de hinkarna.

Min upplevelse är, om vi ska ta en spaning, är att antingen har de flesta alldeles för stor Bufferthink, eller så har man alldeles för stor Lekhink. Enskilda direktägande i aktier är för mig också i Lekhinken. Jag tycker att direktägande i aktier är alldeles för hög risk.

Caroline: Varför tror du att det är så? För jag tänker att det finns en psykologisk aspekt i det. Att antingen är man superförsiktig eller så vill man leka.

Jan: Jag tror inte de flesta tänker så. Om vi bara tar människor i vår närhet; antingen så är det så att man tycker aktiefonder är något konstigt, med för hög risk. Man bara förlorar pengar. Och så har man allt i bufferten. Eller så tycker man att aktier och fonder är jättekul. Det är en hobby och man känner att man är bättre än andra. Man har ”over-confidence”, och då kör man med alldeles för hög risk.

Någon kanske säger så här, ”Räntefonder bara förlorar du pengar på. Sätt 30% i din portfölj i utdelningsaktier, 30% investmentbolag och 30% i en globalfond.” Jag personligen tycker att det är ett helt crazy råd.

Om hajpen med utdelningsaktier

Jan: Utdelningsaktier är också något som jag upplever är otroligt hypat. Det är aktier som ger en utdelning och så har man många gånger mätt på hög utdelning. Men utdelningen mäts ofta i procent i förhållande till aktiekursen. Att om aktiekursen är 100 kronor och utdelningen är 10 kronor, då är det 10% utdelning. Minskar aktiekursen då till 50 kronor, och den fortfarande delar ut 10 kronor för att de exempelvis lånar pengar till utdelningen, då är det plötsligt 20% utdelning.

Jag följer inte aktier, men jag gissar att Swedbanks aktiekurs fortfarande är under mot vad den var innan, men den beräknade utdelningen är densamma. Plötsligt har utdelningen ökat procentuellt i Swedbank. Då tycker många som bara tittar på utdelningen att det är jättebra, för att utdelningen är hög i bolaget. Ratos hade alltid hög utdelning, men lånade till utdelningen i många år. Det känns osunt.

Jag säger inte att utdelningsaktier är dåligt. Vi hade till exempel Marcus Hernhag här, som verkligen har det som en viktig aspekt i sin strategi. Men jag tror att många blandar ihop att för att ett bolag ska kunna dela ut pengar så bör de ha gått med vinst. Helt enkelt varför många lyckas bättre med en utdelningsstrategi än sin vanliga strategi, är för att genom att välja utdelningsstrategi så måste du ha bolag som visar vinst.

Då lämnar man all den skit som man många gånger har ägt innan. Många bolag, särskilt på de mindre listorna i Sverige, de går inte med vinst. Jag tror att andelen bolag på de olika listorna som går med vinst ökar ju större listan är. På de största listorna tror jag att 80% av bolagen går med vinst. Sedan minskar andelen som går med vinst, ju mindre bolagen är. Då blir det mycket förhoppningsbolag.

Vi kan vara öppna för varandras olika perspektiv

Jan: Ibland upplever jag att det blir svårt att prata med folk. När de säger att utdelningsstrategi är så bra, så tänker jag att det är för att nu har de sorterat bort bolag som inte går med vinst. Det var mitt lilla rant. Jag går och funderar mycket på vad det är som händer egentligen.

Jag har länge haft det här att jag tycker att kejsaren är naken. Ibland står jag och stirrar på det där. Jag pekar inte längre, utan jag står och stirrar och så blir jag så konfunderad över att andra inte ser att kejsaren är naken. De första gångerna har jag pekat ut det och fått slag på fingrarna. För att man har väldigt mycket investerat i att det är på ett visst sätt. Jag känner också att jag har blivit så himla rädd och försiktig på sistone och att det har blivit lite mellanmjölk av allt.

Caroline: Vet du vad, jag tycker faktiskt att det är härligt när du säger vad du tycker att du ser. Det kan man ha en diskussion om. Man ska inte behöva smälla någon på fingrarna för att man diskuterar vad man ser för någonting. Det kan vara rätt, det kan vara helt fel, det kan vara något annat liksom. Det är ju det som är spännande. Jag ser detta nu, vad ser ni för något?

Jan: I det senaste har vi pratat om indexfonder och för mig har det varit på gång länge. Vi ser detta med fondrobotar, etiskt och hållbart sparande, räntefonder, FIRE-grejen… Jag blir så fascinerad och sedan undrar jag om inte andra ser det också.

Caroline: Det är ju lite så att man lever lite i sin egen bubbla. Du har din bubbla och det kan vara så att den bubblan är större eller mindre. Det vet vi inte liksom.

Jan: Så är det nog. Jag umgås mycket människor som jag pratar med om vad det är som händer. Vad är det som driver oss, och så vidare.

Caroline: Ja, ni har ögonen inställda på det. Om jag skulle vara en trader så hade jag kanske inte haft ögonen inställda på det alls.

Jan: Ja, jag såg komikern Ricky Gervais show ”Humanity”. Jag tyckte den var jättebra. Där han också tar upp det här att vi har slutat prata med varandra. När någon uttrycker något så tittar man först är han med i samma grupp eller samma åsikt som jag? Då kan man lyssna. Om det är någon annan åsikt, då byter man. Det var ett sidospår, men jag tror att det kommer bli mer av det i bloggen. Jag är lite trött. De som inte gillar det får byta blogg.

En fråga om Avanza Emerging Markets

Caroline: Då tar vi Christoffers fråga, som lyder så här: ”Jag är i början av mitt sparande och det hade varit roligt att få en analys av fonden Avanza Emerging Markets.”

Jan: Avanza Emerging Markets är en ny fond som går i deras familj med billiga fonder. Detta är en tillväxtmarknadsfond med en årlig förvaltningsavgift på 0,15 och den totala avgiften ligger på typ 0,29 eller 0,30. Så den är mycket billigare än de flesta andra tillväxtfonder. Till och med billigare än den här Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära, som vi brukar rekommendera. Eller den här DMV Emerging Markets.

Det har inte funnits så många fonder i jämfört med Sverigefonder eller Globala Fonder, så det är ju superbra att Avanza konkurrensutsätter den. Jag skulle väl säga, ”Bra.” Nackdelen är att den bara finns hos Avanza. Det andra är att detta är ingen helig graal eller magisk kula, utan jag ska säga på sin höjd ett alternativ Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära eller den här DMV Emerging Markets.

Den följer index, eftersom det är en indexfond för tillväxtmarknader. Den tar ändå bara upp ett par procent i portföljerna. Har man sin portfölj hos Avanza och har en annan tillväxtmarknadsfond, så kan det absolut vara något att titta på. Men annars, pinne upp till Avanza som konkurrensutsätter de andra fonderna.

Storebror, lillebror och lillasyster – Så funkar det

Caroline: Det är Martin som ställer frågan: ”Vill du utveckla kring uppgifterna storebror, lillebror och lillasystern? Hur väljer jag jobb på lång sikt? Hur kan man resonera hur man väljer lillebror och lillasyster?”

Jan: Detta är då en metafor som jag fick från Claes-Erik, min mentor sedan många år tillbaka. Han var industrialist och hade drivit företag i många, många år. Jag såg något registreringsbevis som han hade, som var äldre än jag var. I alla fall, då sa han att kloka företagsledare har tre stycken affärsområden inom bolaget.

Storebror är det man tjänar pengar på idag, som står för majoriteten av intäkterna och det får tjäna 60% av resurserna. Så investerar man tid, pengar och energi så ska 60% gå till storebror. Det skulle ge pengar inom tre år, så pengar i nu på kort sikt.

Lillebror skulle då ha 30% av resurserna. Det var det som skulle ge pengar kanske 3-5 år. Tanken är då att när lillebror flyttar hemifrån, så ska lillebror bli storebror och ta över. Sedan 10% lillasyster, som ska vara ett projekt som kanske blir någonting om 5-10 år.

Jag gillar det detta, så här kan man tänka i en privatekonomi också. Alltså, att jag har något i mitt liv som tjänar majoriteten av mina pengar på, som jag lägger 60% av min energi på. Då pratar jag inte 60% som arbetstid på 40 timmar i veckan. Jag har mitt heltidsjobb och då får det vara kanske storebror. Men sedan har jag ett annat projekt som kanske kommer ge mig pengar om två eller tre år. Sedan har jag lillasyster, som är ett långskott.

Ett praktiskt exempel

Jan: Så har jag alltid funderat när jag var på Ecotech som var mitt första företag. Då var det storebror. Då gjorde jag det och parallellt med det så BalansEkonomi, som jag började på, som jag tyckte var väldigt roligt. Och bloggen var lillasyster.

Efter det blev BalansEkonomi storebror. Jag var anställd där i många år, fick en lön. Bloggen gick från att vara lillasyster till lillebror. Sedan hade jag mitt projekt som fick vara lillasyster. Poängen här är att man driver alla tre projekt samtidigt. Då undviker man också det här att man ska säga upp sig från jobbet helt tvärt och börja på något nytt.

Detta är mycket bättre, för då kan man överlappa på ett mycket, mycket bättre sätt. Tricket är alltid göra alla tre samtidigt. Då har vi definierat storebror, lillebror och lillasyster.

Bra ett sidospår. Jag berättade om detta på en workshop, för där går vi igenom det och pratar lite om det. Då var det någon som sa att det lät som BCG-matrisen. Då är det så att ett av mina favoritbolag, BCG (Boston Consulting Group), som är fancy management konsulter, har en modell som var egentligen ganska lik.

De talar om kassakor, som är de man tjänar pengar på idag, sedan har man stjärnor som kan bli något helt fantastiskt i framtiden och kräver mycket investering och mycket tid, sedan har man byrackor, som då kostar pengar, kostar tid och energi. Som ska avvecklas. Sedan har man frågetecken. Projekt som kan bli en stjärna eller en kassako. Så det var ungefär samma grej. Jag vet också att jag pratade med en kompis om det här, som ville ha Alfa, Beta och Omega. Kalla det vad du vill, principen är densamma.

Hur vet man om man ska fortsätta eller ge upp?

Caroline: Frågan fortsätter, ”Mitt problem är ofta att jag börjar med ett projekt, men de leder ofta inte vidare till en intäkt, utan läggs ner efter 6-12 månader. Andra möjligheter dyker upp och intresset falnar. Hur vet man när det är dags att lägga ner och hur länge bör man försöka innan man tillåter sig ändra riktning eller projekt?”

Jan: Jag skulle nog säga som jag alltid brukar säga, ”Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand, utan man behöver andra människor.” Ett, man ska nog inte fatta det beslutet själv. Sedan tror jag också att man behöver vara ganska rak med sig själv, om vad man är bra på, vad man inte är så himla bra på, vilka kompetenser behöver man.

Caroline: Jag kan säga att det är mycket i mitt jag har gjort för att jag har trott att det här behöver jag göra, för att man behöver jobba, så klart. Sedan har jag kanske inte varit superbra på det. Det har jag kommit på i efterhand att det var ju tur att jag inte jobbar på labb längre, för jag var inte så duktig på att labba. Det finns de som är riktigt duktiga på det och det ska man göra. Jag ska göra något annat som förefaller mig mer naturligt.

Jan: Där tror jag att du har poängen. Jag tror att vi ska göra det vi tycker är roligt. Om jag tycker att något av det här är roligt, då lägger jag tid på det. Lägger jag tid på det, så blir jag bra på det. Blir jag bra på det, så kan jag tjäna pengar på det. Kan jag tjäna pengar på det, så kan jag lägga tid på det. Så är vi inne i en positiv spiral.

Ingen människa är en ö

Jan: Sedan tror jag också att man behöver hjälp. För ofta är man kanske inte så himla duktig på den här kapitaliseringsbiten. Alltså, hur kan man tjäna pengar på det här projektet. Det vanligaste misstaget jag har sett när jag har hjälpt folk, för detta är också egentligen företagsutveckling och affärsutveckling, är ju att man tycker att detta kan jag inte ta betalt, detta gör jag för att jag tycker att det är kul. Eller detta kommer enkelt för mig.

Så glömmer man bort att bara för att det kommer enkelt för dig så kommer det inte enkelt för andra. Vi är ofta väldigt dåliga på att värdera det som vi själva är duktiga på. Det är också det där att man vet oftast inte att man har en talang, för det är så enkelt. Man fattar inte att det är svårt för andra. Man måste nästan prata med någon som känner en väl och vill en väl.

Man fortsätter så länge man tycker att det är roligt och verkligen behöver göra det för sin egen skull. Jag tror att det är jättesvårt att tänka ut vad man kan tjäna pengar på och så ska man göra det, även om man inte njuter av det. Det måste vara så roligt att detta hade jag gjort även om jag inte fick betalt för det.

Caroline: Cormac McCarthy som skrev ”Vägen”, en av de bästa böckerna jag har läst, han var ju utfattig vid något tillfälle. Han höll på att publicera böcker och så ville någon journalist prata med honom. Han var den typen som inte ville prata med någon, utan bara skriva sina böcker. Så han pratade inte med journalisten och han fick inte så mycket, han fick inte betalt heller för den intervjun och hans fru var vansinnig på honom. Men han höll fast vid det, att han ville skriva sina böcker, inte prata om det.

Jan: Jag gissar att han tog hjälp, annars hade vi inte suttit och pratat om hans bok. Han är väldigt framgångsrik. Så kontentan, ta hjälp, gör det så länge du tycker att det är kul och du får energi av det. Och var inte rädd för att ta hjälp av andra, framför allt hjälp med hur du kan tjäna pengar på det.

Är huset en mellanrisk-investering?

Caroline: Martin frågar, ”Jag inser nu att huset är en mellanrisk-investering. Ska jag tillåta mig att minska mellanrisk-portföljen? Eftersom jag har huset och tidigare trodde att jag egentligen hade för lite mellanrisk, men nu inser jag att den är för stor. Eller ska jag vänta på raset och omvandla mellanrisk-portföljen till globala då? Det vore intressant med utveckling av scenario där sparandet inte är optimalt mellan hinkarna och typisk strategi för att lösa det.”

Jan: Detta är fyra-hinkar-strategin igen och tror att upplever man obalans så ska man ändra direkt. Lite samma princip som att investera allt på en gång eller sprida ut det över tid. Jag påstår att det ska ändras egentligen bara när målet ändras.

Jag ska vara helt ärlig. Jag tycker att det är klurigt med huset. För de flesta av oss så är huset en sådan oproportionerlig tillgång. Jag vet folk som inte räknar med huset över huvud taget i sin ekonomi, utan man tittar på sparandet. Men det blir också snedvridet, för man har ofta kanske flera hundra tusen bundet i huset.

Sedan att säga att det inte funkar i Mellanriskhinken, för hur ska man ta ut pengar om man behöver till Bufferthinken? För teorin är att om Bufferthinken tar slut av någon anledning, då ska man ta Mellanriskhinken. Man kan ju belåna på huset och få ut pengar, och sedan sälja av kanske i den Passiva Hinken för att amortera vid ett senare tillfälle på huset.

Förflyttningen är inte lika enkel som om man har en fondrobot på Avanza eller Nordnet, alltså att flytta pengarna. Men det går ändå att flytta pengarna. Och det är inte som att huset är konstant i värde heller, utan det varierar ofta. Så jag tror att någonstans tittar man på risk och svängningar, så tror jag att det är ganska rimligt att ha huset, eller boendet, i Mellanriskhinken.

Men jag skulle absolut inte sitta och vänta på ett ras eller sitta och vänta på någonting. Det är en dålig strategi. Jag rekommenderar att lyssna på det här avsnittet om att investera allting på en gång eller sprida ut det över tid. Där refererar vi också till flera andra artiklar. Jag tror egentligen inte att det är så mycket mer att säga om den här. Ska vi ta nästa?

Bäst dag för månadssparande

Caroline: Nästa fråga kommer från Emma, ”Min fråga är om det finns någon statistik eller forskning som visar på bästa dagen att ställa in sitt månadssparande på, istället för den förvalda på Nordnet?”

Jan: På Avanza kan man nämligen ställa in vilken dag i månaden man vill och på Nordnet får man en förutbestämd dag. Jag har ett svagt minne av att för typ tio år sedan så var jag på en presentation hos Carnegie, där de hade en strukturerad produkt där de hade just undersökt det här. Vad de kom fram till var att de flesta månadsspar i slutet av månaden. Alla PPM-pengar sätts in i slutet av december, och då hade de visat att genom datum och timing kunde man uppnå 0,5-1% högre avkastning per år.

Caroline: Var det inte också så att iochmed att alla de pengarna susade in på marknaden, så höjdes priserna i slutet av månaden. Då handlade man på en högre nivå än man egentligen skulle behövt?

Jan: Detta var för tio år sedan och jag har försökt undersöka det sedan dess, men jag har inte hittat att det finns några bevis för att det fungerar. Kanske någon läsare har sett någon studie eller marknadsföringsmaterial, men i dagsläget så tror jag inte att det spelar någon roll när man sparar. Det finns så många miljarder kronor där ute, så de pengarna som kommer in är marginell.

Jag tror inte det spelar någon större roll. Det lät bra och Emma är varken först eller sist med den tanke, när till och med Carnegie hade en presentation och bjöd på mat och hela paketet för att prata om just det här. Men som sagt, det är nästan tio år sedan. Med det sagt, jag ställer alltid in vårt månadssparande på den femtonde. Om jag ändå ska välja en dag så kan jag lika gärna välja mitten av månaden.

I vilken hink passar guldet?

Caroline: Då tar vi nästa fråga som är från Petra, ”Hur/vilken hink räknar jag med det som finns sparat i guld?”

Jan: Lite beror på hur man gör. Nu har vi i både Nybörjarportföljen, som är i Mellanriskhinken, alltså vår 60/40-portfölj, och Passiva Hinken, som är 90/10, de har 5% guld. På det sättet kommer guld in i alla portföljerna. Om man köper extra guld skulle jag säga att det är Lekhinken, för det är en spekulation, precis som allt annat.

Sedan återigen, kom ihåg att fyra-hinkar-principen är egentligen bara en metafor, eller ett sätt att beskriva det. Det var så roligt för det var någon som skrev att de hade skapat ett konto hos Lysa, till sina barn och till sig själv, och de hade typ ett 90/10, ett 60/40 och ett 20/80. Så var det någon annan läsare som skrev att det betyder att du har en 53/47-portfölj.

Det kan stämma i det specifika fallet, men poängen är att om jag har en 53/47-portfölj, så är det mycket svårare att tänka på den, än att tänka att jag har en Bufferthink, en Mellanriskhink och en passiv. Det är inget rätt svar, utan detta är ett sätt att underlätta själva tänkandet på. Till slut är det bara en enda hög med pengar. Det är mental bokföring man kan använda till sin egen nytta.

Kan man ha ett kreditkort i Bufferthinken?

Caroline: Bra. Då går vi vidare med Petras fråga: ”En del av bufferten i hink ett tänker jag utgörs av mitt kreditkort med 10,000.”

Jan: Jag har försökt introducera den här fyra-hinks-principen, men de som lyssnar måste undra vad det är för snack om de här hinkarna. Men i alla fall, för att svara på frågan, det är helt ok. Vi har ett avsnitt som handla bara om buffert, där vi gör just det här resonemanget kring att kan man få lån på ett enkelt sätt, så är det många gånger mer lönsamt att ta lånet i Bufferthinken och sedan återbetala det i framtiden, från någon av sina andra hinkar. Så jag skulle rekommendera att titta på det avsnittet som handlar om buffert.

Men man kan använda sitt kreditkort, under förutsättningen att man kan betala tillbaka det inom ett år. Om man jämför med att ha 10,000 som man inte behöver om fem år, då har du haft en massa avkastning du har missat. Då kan man räkna, jag kommer ihåg att jag gjorde en överkurstabell, som visade vilken ränta man kan betala i ett år för att det fortfarande ska vara mer lönsamt att ta ett kreditkortslån än alternativavkastningen du förlorar. Det är lite överkurs, men vi går igenom det.

Så det är inte fel, men man behöver veta vad man gör med det. Samma sak där. Träffar fortfarande människor som säger att kreditkort är djävulens påfund, och då står jag som den där lilla ungen och bara ”va?”.

Hantering av stora summor pengar

Jan: Vi går vidare här. Detta är egentligen flera frågor som jag har sett, som är liknande. ”Hej, jag har nyligen ärvt en miljon efter min mormor. Har ingen tidigare erfarenhet av investeringar.” Sedan skriver någon annan att de har ärvt så mycket eller sparat ihop två miljoner, etc. Så jag tänkte faktiskt att vi ska göra ett specialavsnitt nästa vecka. Det ska handla om hur man gör med en stor summa pengar.

Men några goda råd längs vägen är ett, sluta stressa av dåligt samvete. Jag upplever att många som hamnar i den här situationen har dåligt samvete eller en stress. De tänker att de borde göra någonting, borde ta bättre hand om sina pengar, eller så. Du behöver inte stressa. Det brinner ingenstans.

På tjeckiska så finns det ett ordspråk, ”Bränner pengarna i fickan?”. Stop it, liksom. Det gör ingenting om de ligger på ett konto med insättningsgaranti både i ett och två år, och gärna kanske ränta på 0,4-0,5%. Ta inga förhastade beslut. Har du ingen erfarenhet av att placera de här pengarna, då är sannolikheten stor att det går fel.

Claes-Erik brukar säga att när en person med erfarenhet träffar en person med pengar, så händer alltid samma pengar. Personen med erfarenheten får pengarna, och personen med pengarna erfarenhet. Sannolikheten är ganska stor att du kommer bli av med de pengarna, så ta det lugnt. Det är verkligen mitt första råd.

Du som lyssnar, om du känner någon som är i den situationen, bara hjälp dem att ta det lugnt. Det spelar ingen roll om det är ett år eller två år, gör ordentlig research först. Sedan skulle rekommendera att man kontaktar en finansiell rådgivare och en coach. Man behöver både och, för att identifiera målet. Vad är syftet med pengarna, vad är målet i ditt liv? Här upplever jag att, även på bloggen och finansiella rådgivare, apropå att kejsaren är naken, alla börjar ge råd hur man ska placera pengarna.

Man behöver både coach och finansiell rådgivare

Jan: Men det beror på vad människan har för mål. Min mamma har vitt skilda mål från vad jag har, till exempel. Vi är en uppbyggnadsfas av vårt kapital, medan min mamma är i en avvecklingsfas. Hon ska gå i pension, hon ska använda pengarna för att leva resten av livet. Två helt olika saker vad vi ska göra med pengarna.

För henne handlar det inte om att maximera avkastningen eller något sådant, medans för oss handlar det om att hålla en balans mellan konsumtion nu och konsumtion i framtiden. För det är ingen mening för oss att till exempel skjuta upp all konsumtion i framtiden och nu när vi har småbarn och våra föräldrar i livet. Dumt att åka till London, från ett ekonomiskt perspektiv, men väldigt bra utifrån ett livsperspektiv. Jag menar, målen är super, super viktiga. Detta är något man missar jätte ofta och det är därför vi pratar så mycket om det på workshopen.

Vi skapar en investeringsplan och en plan utan mål är ju helt värdelös. Det är därför jag säger också finansiell rådgivare och en coach. En coach är ofta mycket bättre på att hjälpa en att hitta målen, sedan kan man med målet gå till en finansiell rådgivare och säga jag har de här målen i liv, detta är det som är viktigt. Jag tror vi pratade om detta i avsnitt 24 och 27, med Moa Diseborn, kring pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare.

När man då har målet så kan man gå till en finansiell rådgivare. ”Här är jag, jag har de här pengarna, detta är mina mål, se till att pengarna räcker.” Man behöver identifiera sitt mål och innan man har gjort det, så ska pengarna vara på ett konto. Mer eller mindre basta. Sedan när har identifierat målen, då kommer man till tillgångsfördelningen.

Om man har en miljon nu och vill ha tio miljoner och det ska ske på sex månader. Då kommer förhoppningsvis en finansiell rådgivare säga att det är omöjligt. Den finansiella rådgivaren ska vara oberoende och kan hjälpa till att skapa en strategi. Då kommer han eller hon säga vad som går eller vad som är orimligt i förhållande till den risken man vill ta. Då får man i så fall gå tillbaka till coachen eller ändra sina mål eller revidera sin strategi.

När man då har målet, man har då fått hjälp av en finansiell rådgivare att skapa detta, då använder man en fondrobot. En billig fondrobot för att hålla den här strategin. För då kommer strategin från den finansiella rådgivaren med stor sannolikhet vara att man ska ha 60% aktier, 35% räntefonder och 5% guld. Eller du ska köpa en fastighet och göra så och så. Man får en strategi.

Antingen håller man den strategin själv, och det ska vara en enkel strategi, det är därför jag säger fondrobot. Sedan ändrar man inte den strategin om inte målen ändras. Så notera att jag här inte säger, ”Om börsen faller, då ska du ändra strategi.” Utan du håller din strategi oavsett vad som händer, så länge dina mål inte har förändrats.

Olika mål i livet

Jan: Ett av mina är till exempel att när jag går pension så ska jag ha lika mycket lön som jag har idag. Medans det är helt orealistiskt för väldigt många. Normalt sätt så ligger man på 40% eller 60% av sin lön. Så det kan vara ett sådant mål. Det kan också vara så att man bara vill jobba tre dagar i veckan, eller att man vill kunna göra en skidresa och en annan resa om året. Det kan vara konsumtion, att man vill ha en Porsche eller en bil.

Flera år hade vi som mål att vi ville flytta till ett hus i ett visst område i Malmö, för att det skulle vara nära till skolan. Och vi sa att allt skulle ligga inom 1000 meter. Ica, skola, vårdcentral inom 1000 meter, så att allt är inom gångavstånd.

Sommarhus utomlands är ett annat exempel på mål. Vi har vänner nu som ska vara utomlands på hösten, våren och vintern, i ett riktigt varmt land. Ett hus i Spanien räcker inte på vintern, för det blir för kallt.

Caroline: Jag tänker på alla de här sex punkterna nu, och rubriken är, ”Om du har en eller fler miljoner”. Men många av punkterna passar ju oavsett. Man kan ha det som en checklista det här. Man måste ändå ta reda på sina mål, oavsett om man har pengar eller inte.

Jan: Ja, det är därför detta kommer bli ett specialavsnitt. Jag märker att denna frågan återkommer så ofta. Problemet här är att de som har ett kapital under tio miljoner, har egentligen inget bra ställe att få hjälp på. Inte ens hos de här oberoende finansiella rådgivarna. Tyvärr är en kund med fem miljoner en olönsam kund. Private banking och så på Swedbank och andra banker, det tar jag inte i med tång. Så man är lämnad.

Riktigt bra hjälp får du när du har tio, tjugo, trettio miljoner. Då får du riktigt kvalificerad, professionell hjälp. Så är det tyvärr. men grejen är att de råd du får där skiljer inte så mycket från detta. En coach som till exempel Moa är grym på att hjälpa människor att ta fram sina mål, sedan är det enkelt för en finansiell rådgivare att bygga en strategi. Men som sagt, det får bli ett specialavsnitt, kanske redan nästa vecka.

Om kommande avsnitt

Jan: Jag tänker att det är dags att sluta. Återigen, jag vill verkligen, verkligen säga tack till alla läsarna, som skickar in frågor, så att vi har de här diskussionerna på bloggen. Superstort tack till både dig som ställer frågor och inte minst till dig som hjälper andra genom att svara på dem. Det är jättemånga och jag uppskattar det jättemycket. Det ger oss också möjlighet att prata om sådana här saker som är viktiga och berör fler.

Jag hoppas att vi ses nästa vecka igen. Vi ska ha en gäst och prata om det går att klimatkompensera på riktigt. Sedan ska vi göra det här specialavsnittet och prata om kreditkort, försäkringar och pension de kommande veckorna. Det finns mycket spännande som ligger i pipen. Tack än en gång och hoppas att vi ses nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —