Gult ljus på marknaden | Tre tips till att se över sparandet

I mer än en artikel har jag skrivit om att man inte kan förutsäga framtiden och därmed bör man inte försöka tajma marknaden. Men – varje regel har sitt undantag. Jag tror att den här tiden vi har nu faktiskt är ett bra tillfälle att se över sitt skepp, surra sakerna på däck och fundera över sin riskexponering. Stormen har fortfarande inte dragit in. 

Jag kommer säkert få kritik för det här avsnittet – särskilt med att jag för några veckor sedan i avsnitt #62 skrev att ”det går inte att förutsäga framtiden”, men jag vill dela med mig av hur jag tänker. De senaste veckorna har jag haft en gnagande oro för marknaden, börsen och framförallt er sparare. Det har lett till att jag har börjat se över vår ekonomi och jag börjat förbereda för stormen som jag tror kommer att komma. Det är nu ladorna bör fyllas om det inte ännu inte är gjort.

Artikelns viktigaste punkter

Nedan följer enligt mig artikelns viktigaste puntker. 

Se över om du ligger rätt i risk. Tipset är att utgå från att har en för hög risk

Min upplevelse är att de flesta sparare jag träffat på sistone har en för hög riskexponering och överskattar sin risktolerans. Trots att man ”investerar långsiktigt”, ”har en tidshorisont på 10 år” etc, så är det en sak att säga det nu och en annan sak att uppleva en lång nedgång. Gör en extra check i din ekonomi för att se att du ligger rätt. Ta hellre det säkra före det osäkra och sänk risken lite. Inte som att sälja av alla aktier, men kanske öka andelen kontanter, räntefonder eller andra riskfria alternativ.

Poängen är inte att försöka tajma marknaden utan undvika irrationella beslut i en paniksituation

Poängen med den här artikeln är inte börja marknadstajma eller förutsäga börsens rörelser. Syftet är att förvarna om att det kan bli stormigt och att det kan bli värre än du tror. Det är nämligen i panik som vi tar dumma och irrationella beslut. Genom att förbereda nu, så kan vi minska sannolikheten för dumheter i framtiden.

Om du minskar risken nu, så kanske du missar en uppgång, men du säljer garanterat inte på botten

Ett av de vanligaste misstagen sparare gör är att man köper dyrt och säljer billigt. Genom att sälja av en del av dina innehav nu, så säljer du garanterat inte på botten. Du vet vad du har idag, men inte vad du får imorgon. I princip allting pekar på att vi ligger på väldigt höga värderingar just nu. Men det kan, trots det fortsätta öka i både ett, två eller tre år till. Det vet ingen.

Rätt sak på rätt sätt! Bara en marginell förändring kommer att ske i portföljerna

Mina portföljer är ett typiskt exempel på att göra saker på rätt sätt. Jag tror fortfarande på dem och kommer behålla mina pengar i dem. Frågan som portföljerna däremot inte svarar på är om de är rätt portföljer för dig utifrån ett riskperspektiv. Det behöver du avgöra. Därför kommer jag INTE att göra någon förändring förutom att lägga till 5 procent guld i dem. Jag kommer INTE spekulera i att tajma nedgången då det inte går. Jag personligen är trygg i att kunna övervintra en krasch i dem – men jag har också varit med om krascherna 1998, 2001 och 2008 – jag vet hur det känns. Om du inte vet, gå hellre på ”safe than sorry”.

Stresstesta din ekonomi

I slutet av artikeln kommer tre tips och ett helt batteri med frågor kring hur du kan stresstesta din ekonomi. Gör det som ett litet test för att se att du ligger rätt i risk. Om du inte gör det – så finns det också förslag på hur du kan sänka eller undvika risken.

Det handlar om att balansera två risker

I den här artikeln försöker jag peka på vikten av att balansera de två riskerna risken att stå utanför och missa en uppgång och risken att vara i marknaden att och vara med på en nedgång. Just nu upplever jag att de flesta har en alldeles för stor slagsida mot den senare risken. Poängen med artikeln är att få dig att fundera på balansen mellan dessa två risker.

Att ligga helt likvid är också fel

Jag vill förtydliga det som jag skriver ovan med att säga att ligga 100 procent likvid också har sina risker. Se t.ex. den här artikeln: den här artikeln och den här.Att gå ut helt skulle kräva att ha rätt två gånger – både nu när man går ut och sedan när man går in. Det handlar alltså om att balansera risken.

Sannolikt ingen ko på isen just nu

Av erfarenhet så vet jag att jag alltid är för tidig i min tajming på grund av att jag är en räddhare. Det brukar tyda på att det sannolikt inte är någon fara å färde just i det här nu. Jag har därför under de senaste veckorna pratat med många människor, läst många artiklar och försökt bilda mig en så objektiv uppfattning som möjligt. Aggregerat och sammanfattat låter det så här:

Det är ingen fara å färde just nu. Börsen kommer sannolikt mycket väl gå upp de närmsta 6 månaderna (kan vara upp till 24 månader) eftersom vi inte har sett någon eufori-fas än. En börskrasch föregås nämligen i princip alltid av en eufori-fas där börsen ökar i princip spikrakt uppåt. Men ingen – ingen – säger idag att börsen är billig. Snarare tvärtom.

Så här sa en duktig fondförvaltare och professionell aktör till mig bara häromdagen: 

Nej, jag tror inte riktigt på en nedgång just nu. Börsen brukar ha mycket styrka i perioden oktober till april. Just nu rör vi oss också i nedre delen av en trendkanal. Skolboksexemplet, som i och för sig aldrig händer, skulle vara en ganska skarp uppgång fram till cirka april för att sedan göra en ganska spektakulär vändning. 

Anonym fondförvaltare (ej varit med på bloggen)

Många överskattar både den årliga avkastningen och sin risktolerans

Under de senaste veckorna har jag träffat många av er läsare på riktigt. Vi var över 100 personer som träffades på #FikaTillsammans-tillfället i Malmö, jag träffade flera av på Arne Talvings utbildning ”Kavastus Trender” och jag har föreläst på en del av era företag. Senast nu i tisdags på ett stort konsultföretag (tack för inbjudan John!). Det har varit fantastiskt roligt, värdefullt och väldigt givande samtal. Tack för det.

Det har också gett mig en djupare insyn i hur tankegångarna går där ute. Min upplevelse om jag skulle sammanfatta den och vara rak i en mening är: 

Många av er där ute överskattar er egen risktolerans. Många har t.ex. fortfarande 100 procent aktier i sina portföljer. 

Eftersom jag har varit med om flera kriser på börsen – asienkrisen 1998, it-bubblan 2001 och finanskrisen 2008 – så vet jag hur lätt det är att vara ”modig” och risktolerant nu i goda tider. Jag upplever också att förväntningarna på avkastning och börsen just nu är ganska snedvridna. 

Analysföretaget Schröder publicerar varje år en rapport ”Global Investor Study” som går genom bl.a. investerarnas förväntningar. I den senaste rapporten för 2017 så skriver de uttryckligen: 

The global average is a very high 10.2% per year over the next
five years, while 13% expect at least a 20% annual return on their
total investment portfolio. [..] The study also surveyed institutional investors. Their expected annual returns are just over 5% during the next five years.

Schroders, ”Global Investor Study 2017”

Rapporten tittar faktiskt även på Sverige specifikt. Där tror 47 % av oss på en avkastning på över 10 procent per år. Var femte person tror på en avkastning på 15 procent eller mer om året. Det är i min mening helt orimligt. 

Jag brukar använda följande tumregler för att bedöma avkastning över tid: 

• Aktier – ca 7-8 % per år
• Tillgångsallokerad portfölj (t.ex. nybörjarportföljen) – ca 5-7 % per år
• Vissa enskilda tillgångsslag (boende, fastigheter, guld etc) – ca 3-4 % per år

Tar vi hänsyn till inflation, så kan man lätt dra av 2 procent på alla siffrorna ovan. Då hamnar vi i frågan: 

Hur många människor känner du som dessa realistiska avkastningskrav på ca 5 procent om året efter inflation, på  en portfölj som med stor sannolikhet kommer gå ner -25 % eller till och med -50 % vid något tillfälle?

Det är inte särskilt många påstår jag. Förmodligen är det också en anledning till att sparare ofta blir besvikna och beter sig dumt på börsen. 

Låt oss testa tillsammans

Kavastu gör en bra övning på sin kurs ”Kavastus trender” där han säger: 

• Gå in på din depå och se det totala värdet. 
• Föreställ dig att du förlorar halva beloppet. 
• Föreställ dig hur det känns.
• Du förlorar ytterligare halva beloppet. 
• Hur känns det nu?
• Du förlorar ytterligare halva beloppet.
• Hur känns det nu?
• Du förlorar ytterligare 15 procent. 
• Hur känns det nu när i princip 90 procent av kapitalet är borta? 

Det här är inte något påhittat domedagsscenario. Det var nämligen vad som hände 1929. Den 3 september 1929 stod det amerikanska Dow Jones-indexet på 381.17. Tre år senare, den 8 juli 1932 hade det fallit färdigt, då nåddes botten på 40.56. Det är ett fall på nästan 90 procent.

Därav halveringsserien i punkterna ovan. 381/2 => 190.5/2 => 95,25/2 => 47,6 * 0,85 => 40,5. Vi pratar alltså om något som faktiskt har hänt tidigare i historien. Om du tycker att ovan är ett extrem-fall kör ”bara” förluster om -25 % tre gånger på rad. Då hamnar du på ca -60 % och det är något som skedde både 2000-2003 och 2008-2009 på den svenska och amerikanska börsen. Låt oss ta ytterligare några historiska exempel för maximala förluster:

• Max förlust för en enskild aktie, fond eller investering: -100 %
• Max förlust för en bransch, tillgångsslag eller industri: -50 % till -90%+
• Max förlust för tillgångsallokerad portfölj: -30 % till -50%+

Och ja, det kan bli betydligt värre. 

Om du tycker det är jobbigt, var jobbigt i oktober, det var inte ens ett ras

Jag fick mycket läsarmejl och läsarfrågor om raset som skedde häromveckan. Jag följde inte det jättenoga, man vill minnas att det var ca -11 procent på någon vecka. Mest märkte jag det faktiskt på oroliga läsarmejl och kommentar.

Många frågor var av typen som ”är det lönt att fortsätta spara nu?”, ”ska jag förändra i portföljerna” och så vidare. Det är inget konstigt, särskilt om man är ny. Så det är bara att fortsätta fråga, det är därför jag och andra läsare finns här och svarar på frågor i forumet.

Men som jag och Caroline har tjatat om i många avsnitt: 

Om ditt sparande kostar dig din nattsömn. Då är det för dyrt!

Ens sparande bör enligt mig inte ha en negativ påverkan på ens vardagsliv. Om det gör det, då ligger man ute med för mycket risk. Det som hände var nämligen inte ens ett ras, en rekyl eller korrektion på sin höjd. 

Hur ser en krasch ut på riktigt?

Jag upplever också att det finns mycket myter om hur en krasch ser ut. Vi människor minns gärna spektakulära händelser. De flesta av oss minns till och med var vi var eller vad vi gjorde 11 september 2001. Därför vill vi gärna tro att en börskrasch är likadan, särskilt när det i media och i finanssammanhang pratas om ”svarta måndagen” och liknande. 

Men jag skulle snarare se en börskrasch som en ganska lång, trist och deppig ökenvandring, snarare än att man rasade ut för ett stup. En börskrasch pågår ofta i två år, eller ca 400 börsdagar, där man minskar i genomsnitt med 0.5 procent i veckan (tack Kavastu!). Nedgången totalt ligger på någonstans runt 50 – 60 procent i en ren aktieportfölj.

Den utdragna processen är verkligen som att dra av ett plåster riktigt, riktigt långsamt. Det riktigt suger och är inget kul med varken aktier eller fonder i den perioden. Ray Dalio (se längre ned i artikeln) illustrerar en börscykel enligt följande: 

En krasch är alltså inte en engångshändelse, men det går betydligt fortare än en uppgång.

Vad är det som gör mig orolig just nu?

Det som gör mig orolig just nu är att jag ser få professionella personer, indikatorer eller statistik som talar om en fortsatt uppgång. I princip det enda som talar för en fortsatt uppgång är: 

• Att vi inte har haft en eufori-fas som så ofta föregår en bubbla
• Säsongsmönster (att perioden sep-april brukar vara stark)
• Att det inte finns några riktigt bra alternativ till aktier
• ”The greater fool-theory” – att det finns fler som hoppas på ännu högre priser i framtiden. 

Jag är en försiktig och planerande investerare och med risk för att man hittar det man letar efter (s.k. ”confirmation bias”) så tänker jag följande. 

I princip konstant uppgång sedan 2009

I USA, som står för 60 procent av världens börsvärde, har man haft konstant uppgång sedan 2009. Även om Sverige är annorlunda (vi hade en korrektion 2015) så påverkas vi enormt mycket av utlandet. Vi står för mindre än 1 procent av det totala globala börsvärdet. Ett vanligt ordspråk är att när USA nyser får vi en förkylning. Läs t.ex. den här artikeln från Forbes ”Is disaster inevitable?” som går genom tiotals grafer som alla blinkar, inte bara gult utan faktiskt, rött.

I princip inga professionella förvaltare säger att det är billigt nu

Ingen som arbetar med placeringar professionellt (läs: ej småsparare) med egna eller andras pengar i marknaden säger att det är köpläge nu. Det är i princip bara media som ger köp rekommendationer nu – det vill säga bara människor som i princip inte har eget skin-in-the-game eller som lever på på sälja råd, tidningar eller analyser. Men till och med dessa står och väger – t.ex. Aktiespararnas artikel ”Är kollapsen här nu?” från i torsdags.

Många erfarna och kända investerare är likvida (=har mycket kontanter)

Många av de bästa investerarna som t.ex. Buffett sitter utanför börsen med stora påsar pengar (nästan 1 000 miljarder svensk kronor!). Hans indikator för aktievärderingar i förhållande till BNP är högre än under IT-bubblan.

Aktier är dyra nu

Priset på aktier är högt jämfört med de flesta traditionella måtten. De så kallade PE-talen är på historiskt höga nivåer. Genomsnittet ligger idag på över 30 när det historiska snittet är ca 16.5 och medianen är 15.6. PS-talen är höga, priset i förhållande till kassaflöde är högt, PB-talen är höga, konjunkturbarometern är i topp och så vidare. Hur man än sätter ihop en korg av traditionella mått så är det högt.

Företagen går inte bättre nu

Många av företagens aktiekurser har pressats upp av engångseffekter, sänkta skatter i USA, svag krona, centralbankernas stimulationer, låga räntor etc. Det är alltså inte förbättringar i själva företagen som ger de störra vinsterna.

Hög skuldsättning – både på länder, företag och hushåll

Skuldsättningen – väldigt många bolag har utnyttjat de senaste årens låga räntor till att t.ex. köpa tillbaka aktier, höja utdelningar och göra andra saker eftersom räntan har varit försumbar. Någonstans måste det här korrigeras – antingen genom att de som lånat ut pengar blir av med dem eller så ska de återbetalas.

Många räntefonder har lånat ut till skräpföretag

Många räntefonder har i jakten på en högre avkastning lånat ut pengar till bolag med högre risk (=högre ränta). Vi investerare har köpt dessa räntefonder i tron att de kommer skydda i nedgång men det kommer de inte göra, eftersom när bolagen går dåligt kommer de ha svårt att betala räntan som i sin tur kommer påverka värdet på räntefonderna.

 En av Sveriges bästa marknadstraders Arne ”Kavastu” Talving (vars utbildning jag skrev om här, intervjuade i avsnitt #65 och hade med på ett #FikaTillsammans här) twittrade i torsdags följande: 

Systemet jag handlar efter tar mig ur börsen. Det finns inte tillräckligt med aktier som trendar uppåt helt enkelt. Ibland får man vara nöjd över det börsen givit. Man vet vad man har, inte vad man kommer att få. Vad som komma skall står skrivet i stjärnorna. pic.twitter.com/jKSlULzc8E

— Kavastu (@Kavastu) 15 november 2018

Jag försöker inte fatta beslut på någon enskild person eller faktor, men när jag väger samman allting, så tycker jag att man utan att överdriva kan säga att trafikljuset på börsen har slagit om till gult.

Överkurs: ”Principles for navigating big debt crisis” av Ray Dalio

En av mina absoluta husgudar är Ray Dalio. Han förvaltar idag över 150 miljarder dollar i sin hedgefond och sitt företag Bridgewater – bl.a. enligt Allvädersportföljen som är en variant på min RikaTillsammans-portfölj.

Han har ett extremt ovanligt företag då han driver det enligt sina ”Principles” – t.ex. innebär det radikal transparens där alla beslut och idéer i  hans företag läggs in i en databas där alla kan se allt. Databasen visar vem som brukar ha rätt i vilka frågor och vem som är stark och svag i olika områden. Databasen styr allt från rekrytering till förvaltning. Människor som tenderar ta bra beslut får en större makt. 

Det viktiga är att förstå att Dalio är extremt empirisk. Han bryr sig inte om att gissa utan att ha belägg. Det här ledde till exempel till att hans företag redan 2002 förutsåg finanskrisen 2008. När de flesta förlorade uppemot 40 procent gick hans fond med 10 procent plus – över 50 procent bättre mot index. 

Han har nu publicerat en företagsintern studie offentligt som heter ”Principles for Navigating Big Debt Crises” – helt gratis. Han är genuint orolig för den tiden vi har framför oss. Han försöker varna både småsparare, politiker och centralbanker om tiden vi har framför oss. 

Studien är väldigt läsvärd för den som är intresserad – i alla fall de första 50 sidorna. Därefter går han genom 48 skuldkriser genom historien och pekar på hur de har utspelat sig. Han säger att tiden nu är väldigt lik den vi hade i slutet av 20- och 30-talet. Låga räntor, populism på frammarsch, höga tillgångspriser, hög skuldsättning och liknande. Det gick inte jättebra då och det lär sannolikt inte gå jättebra nu heller. 

Jag hoppas att kunna få återkomma med ett avsnitt som går genom hans studie. Det förtjänar den, men jag upplever att jag behöver göra det tillsammans med en gäst, då den har så många viktiga detaljer och nyanser. Just nu refereras den till i princip i alla stora ekonomiska nyhetsbrev – såsom t.ex. Mauldin Economics. 

Jag försöker inte förutsäga NÄR

Notera att varken jag, Ray Dalio eller någon annan uttalar oss specifikt när det kommer hända. Det är helt omöjligt att veta. Marknaden har mer än en gång visat att den kan vara totalt irrationell. Den kan också fortsätta långt mycket längre än vad människor tror. Det finns ett klassiskt ordspråk på temat: 

The market can remain irrational longer than you can remain solvent.

A. Gary Shilling

Det vill säga att man kan ha rätt i sak, men har man inte rätt i tajming så spelar det ingen roll. Därför försöker jag inte göra några utfästelser – marknaden kan mycket väl gå spikrakt uppåt i 6, 12, 24 eller fler månader. Därav också min artikel: 

• Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden

Det går inte heller förutsäga vad det är som kommer utlösa ett eventuellt ras eller en nedgång. Jag rekommenderar följande läsning på Maulding Economics om ”The growing economic sandpile”. Det handlar om att man inte kan förutse vilket sandkorn det är som till slut gör att en sandhög kollapsar. 

Vi är normalt värdelösa på marknadstajming

Den genomsnittlige småspararen har mer än en gång visat sig totalt värdelös på att försöka tajma marknaden på kort sikt. Studier visar att marknadstajming i genomsnitt kostar oss -2.1 procent per år i årsmedelavkastning. Följande bild hade jag på en föreläsning tidigare i år – den visar inflöden och utflöden på den svenska börsen i förhållande till dess utveckling. 

Notera att vi sätter in pengar när det går upp och att vi tar ut pengar när det går ner. En perfekt tajming hade ju haft staplar som är motsatta – det vill säga att de röda staplarna är positiva när de blå är negativa och vice versa. Nu är i princip alla staplar på samma sida vilket tyder på insättning när det går upp (=köper dyrt) och uttag när det går ner (=säljer billigt).

Inget nytt under solen. Det här illustrerades kul i boken ”Behaviour Gap (annonslänk)” av Carl Richards i följande bild:

Det mest galna exemplet som jag har hittat på hur dåliga vi är på marknadstajming handlar om Peter Lynch och hans fond Magellan. Magellan var under en period världens absolut bästa fond – under 13 år snittade den över 29 procent i genomsnitt. Det är otroligt bra – det betyder att pengarna dubblas i värde vart tredje år.

Om du investerade 100 000 kr det första året, hade du år 13 hela 2 700 000 kr. Det vill säga det gav 27 gånger pengarna. Det var ingen okänd fond heller eftersom den blev världens största fond. Det galna var dock att när fondbolaget Fidelity gjorde en undersökning över den genomsnittlige fondspararens resultat i fonden – då insåg de att hen hade förlorat pengar…

Det är enligt mig en merit – att förlora pengar i världens bästa fond genom tiderna som avkastade 29 procent om året. Men det går helt i linje med all annan forskning. Det handlar således inte så mycket om att tajma marknaden på kort sikt, utan att försöka se över sin totala riskexponering.

Argument mot det jag skriver här

Det finns många argument mot det som jag skriver i den här artikeln. Några av de bästa invändningarna hittade jag i följande artikelserie hos ”A wealth of common sense”: 

• The Psychology of sitting in cash – part one
• The Psychology of sitting in cash – part two

Tack Henrik för länkarna. Notera att jag därför inte rekommenderar en 100 procent kontant-position. Jag bara rekommenderar att överväga att sänka risken en del om man inte är säker på sin egen förmåga och risktolerans.

Säljer du av en del nu, så har du garanterat inte sålt på botten

Det jag däremot tycker mig med säkerhet kunna säga är att nu är ett bra tillfälle att ta en time-out och fundera över sin riskexponering. Ett av de vanligaste misstagen som småsparare gör är att köpa på toppen och sälja på botten. Om du säljer av en del nu, så kan du med säkerhet säga att du inte har sålt av på botten. 

Det kan till och med vara så att din risknivå är balanserad och då behöver du inte sälja av något alls. Jag försöker alltid skilja på att göra rätt sak och göra saken rätt. Många gånger har jag nämligen kommit på mig själv med att göra fel sak på rätt sätt. 

Om vi tar ett exempel, både nybörjarportföljen och globala barnportföljen är portföljer som är gjorda på rätt sätt. De är diversifierade, de har bra fonder, låga avgifter och allt annat. Frågan är däremot om de är rätt portföljer (=sak) att ha i förhållande till sin ekonomi. 

Det är anledningen till att jag bara kommer att göra mindre förändringar i dem. För i ett barnsparande t.ex. över de kommande 15 åren, då spelar inte en nedgång nu på 2-3 år någon större roll, särskilt inte om man månadssparar sig genom den OCH känslomässigt klarar nedgången. Men om man är osäker, då är det bättre att sänka risken lite.

Kommer du sova gott om natten?

För som nedanstående bild visar, kriser kommer och går hela tiden. 

Frågan att ställa sig är framförallt är:

Kommer du att sova lugnt om natten om din portfölj faller -10, -20, -30, -40, -50, -60 eller till och med mer i procent?

Jag skulle dessutom säga att frågan är EXTRA viktig för dig som är lite äldre än mig (55+ år) som dessutom ska ha pengarna när du går i pension inom ett par år. För en stor nedgång i början kan ha en stor betydelse.

En finansprofil i 60 års åldern sa till mig: 

Jag är lite orolig. Jag har sparat hela livet och har ca 7 miljoner i pensionskapital. Jag vågar inte ha någon större exponering mot börsen just nu där jag riskerar att förlora mellan 1.5 – 4 miljoner för att tjäna några extra tusenlappar just nu. 

Anonym finansprofil i 60 års åldern.

Jag har bestämt mig att jag numer inte går in med några större pengar i portföljerna. Jag har mitt lilla månadssparande i portföljerna, men inga extra pengar lägger jag för närvarande i aktier. Jag tänker att: 

I värsta fall missar jag en uppgång, men jag behåller åtminstone det som jag har. 

Dessutom har jag inga problem att ”vänta” ett tag, till och med ett par år på att krisen ska komma. Frågan är – om jag nu tror det här – varför gör jag inte det med alla mina pengar? För att jag har olika strategi för de olika hinkarna. 

Tips 1. Tid att se över sitt sparande

Det första jag skulle rekommendera är att se över sitt sparande utifrån ”Fyra-hinkar-principen i avsnitt #47”. Frågor att ställa sig är bland annat: 

• Går du plus varje månad?
• Har du en buffert som jag är nöjd med? Hur många månader klarar du dig på din buffert?
• Klarar du dig så många månader som du önskar?
• Hur påverkar en nedgång på -25, -50 eller till och med -75 procent: 
  • Ditt totala sparande?
  • Din vardagsekonomi?
  • Din känslomässiga vardag?
• Klarar du en räntehöjning till tre, fyra eller fem procent?
• Klarar du en temporär arbetslöshet där din inkomst sjunker till a-kasse nivå? Hur länge räcker din inkomstförsäkring?
• Kommer din pension fungera med nuvarande lön och sparande?
• Har du rätt försäkringar? (Liv, hem, olycksfall, sjukvård etc)
• Klarar du att din bostad sjunker med 20, 30, 40 eller 50 procent?
• Vilka pengar kommer dubehöva de närmsta åren?
• Har du pengar redo för att utnyttja vid en börskrasch? (Kontanter är en option eller en möjlighet att köpa rabatterade tillgångar i framtiden)
• Hur är din belåningsgrad? Kan banken säga upp ditt lån om säkerheten sjunker i värde eller ej?
• Har du en (nedskriven) plan för ditt sparande på lång sikt?
• etc. 

Jag tänker att vi säkert kan hjälpa varandra med fler frågor i kommentarerna.

Tips 2. Sänk exponeringen mot aktier

Även här rekommenderar jag att läsa om fyra-hinkar-principen. Kom alltid ihåg att:

Bästa sättet att minska risken är att inte ta risken alls. 

Det kan således vara en idé att sänka exponeringen i aktier. Jag säger verkligen inte att sänk den till noll, men sänk den en bit om du inte är säker på att du vet vad du gör. Man kan sänka risken och exponeringen på flera olika sätt: 

Bankkonto med insättningsgaranti

Ett av de bästa sätten är faktiskt att använda ett konto med insättningsgaranti. I avsnitt #67 går vi genom bankkonto med bästa sparräntan.

Amortera på banklån

Ett alternativ som många gånger är bättre än att ha pengar på bankkonto är att amortera. Det är på många sätt en garanterad avkastning i form av ränta man inte behöver betala. Jag har egentligen bara en invändning mot att amortera. Det är att det i framtiden kan vara svårt att få ”tillbaka” lånet. Säg att man har 200 000 kr i handen nu som man skulle kunna amortera. Man gör det, men sedan så vill man få ut dessa 200 000 kr i framtiden, men man är arbetslös, då kommer banken säga nej. Hade jag inte amorterat dem så hade jag fortfarande haft dem. Banker är nämligen duktiga på att låna ut ett paraply när det är sol ute, men när det börjar regna vill de ofta ha tillbaka det.

Korta räntefonder

Något som jag ofta rekommenderat är korta räntefonder. I det här läget skulle jag faktiskt inte rekommendera dem, då de jämfört med pengar på ett konto kan vara något oförutsägbara. Se min kommentar nedan om Spiltan Räntefond

Vissa av er läsare har mejlat mig om alternativa investeringar såsom t.ex. Savelend, Tessin, Trine m.fl. Ni har mycket väl rätt att dessa inte påverkas på samma sätt i en nedgång – men alla dessa är att betrakta såsom oreglerade, onoterade och illikvida investeringar och ska således inte vara en bas i en portfölj. Utan bara en del i den aktiva hinken. 

Spiltan Räntefond Sverige-rättelse

För ett tag sedan fick jag ett mejl från en av er läsare som påstod att jag hade fel i ett par saker jag sagt om Spiltan Räntefond Sverige – framförallt om risknivån. Jag har vid ett par tillfälle sagt att den innehåller statspapper, vilket den inte gör utan den lånar ut till företag.

I och med att det stod ”kapitalförvaltare/obligationsspecialist ” i signaturen så kände jag att den här personen vet vad han pratar om. Läs mer i följande artikel: 

• Rättelse kring Spiltan Räntefond Sverige - Rättad av en obligationsspecialist på en storbank...

Jag upplever att hen har 100 procent rätt i sin sak och det är bara att göra en totalpudel för mig. Det är också en anledning till att jag inte rekommenderar en ökning i Spiltan-fonden eller i någon annan räntefond för närvarande. 

Tips 3. Lägg till ca 5 procent guld i portföljen

Det sista tipset, som just nu är lite överkurs, är att jag i januari kommer att lägga in fem procent guld i Nybörjar- och globala barnportföljen. Jag har redan läckt det till er som följer oss på Patreon och nu går jag ut officiellt med det. 

Guld tenderar enligt mig att öka i värde när:

• aktier faller i värde
• räntan ökar
• inflationen ökar

Jag har skrivit om det här i många artiklar och känner att jag verkligen kan stå för en sådan rekommendation. Särskilt om vi håller det på en rimlig del om ca 5 till 10 procent i portföljen. Se följande artiklar för motivering: 

• Guld - Tips till dig som vill köpa, sälja och investera i guld - Fördelar, nackdelar och praktiska erfarenheter av guld och silver
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet... - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious

Jag kommer att göra om portföljerna, som det ser ut nu, från 

• Nybörjarportföljen – från 60/40 till en 55/40/5-portfölj
• Globala barnportföljen – från en 90/10 till en 85/10/5-portfölj

Det finns några olika sätt att göra det på. Jag vill vara tydlig med att Eric Strand som förvaltar fonden har varit gäst i flera avsnitt och att jag har ett samarbete med honom och fondbolaget Pacific Fonder AB. Du kan få din guld-exponering via följande sätt: 

• Pacific Precious – svensk fond, enklast, min rekommendation
• Xetra Gold – tysk börshandlad fond med kortnamn (4GLD)
• ETFS Physical Swiss Gold – börshandlad fond med kortnamn (GZUR)

De två senare fonderna behöver man ringa till mäklarbordet (08-562 250 00) om man använder Avanza. Hos Nordnet (annonslänk) går de att köpa direkt via hemsidan. 

Jag rekommenderar även den brittiska leverantören BullionVault (annonslänk) som jag själv använder som ett alternativ. Läs mer i min artikel om guld. Observera att det inte är lönt för mindre summor (<50 000 kr) då är fonderna bättre. Avgifterna är nämligen minst 500 kr per år hos BullionVault.

Överkurstips. Test med en korg av hedgefonder

En sak som jag själv experimenterar med, men ännu inte känner mig redo att rekommendera generellt, är en korg med marknadsneutrala fonder. Syftet med dessa så kallade hedgefonder är att de ska ge en låg men positiv avkastning oavsett vad som händer i marknaden. Det är ett avsteg från min normala strategi, men det är inte normala tider nu. 

Jag har i många år varit negativ till dessa – inte minst på grund av de höga avgifterna, brist på insyn och en massa andra anledningen. Men efter avsnitt #50 om hedgefonder känner jag att marknadsneutrala fonder med lågrisk skulle kunna vara ett komplement till räntefonderna i en portfölj. Det vill säga att man skulle kunna byta ut ett par procent räntefonder mot dessa som ett test. 

De hedgefonder som jag håller på och testar, på några få procent var, är: 

• Pacific Multi-Asset
• Atlant Multi-Strategy
• Brummer Multi-Strategy
• Catella Hedgefond
• Aktie-Ansvar Multistrategi

Dessa hedgefonder är fond-i-fond hedgefonder vilket också borde borga för en jämnare avkastning – framförallt i oroliga tider. De ligger alla på en riskklass 3 av 7. Vilket rankas som låg-mellan-risk.

Sammanfattning och slutord

Avslutningsvis vill jag vara noga att påpeka att det här inte handlar om att på något sätt lämna den strategi som jag haft i flera år. Jag gör ju som sagt inga större förändringar i modellportföljerna – RikaTillsammans-portföljen ändras inte alls.

Det är mest att jag är orolig för att många av er följare har valt att lägga lite för mycket pengar i ”fel” modellportfölj. Eller att jag upplever att ni utifrån er totala ekonomi kan vara felallokerade. Det är lätt att idag säga: ”Jag sparar långsiktigt”, ”Jag har minst 10, 20 eller 30 års sparhorisont” eller ”Jag kommer inte få panik och sälja”.

Det är en helt annan sak när man står där med en halverad portfölj. Till och med finansiella rådgivare – som är utbildade, tränade och certifierade – gjorde fel. Om du inte har varit med om börskrasch, utgå från att det kommer vara betydligt värre än du tror. 

Nu är det fortfarande en god tid att förbereda sig, se till att utnyttja den så att du känner dig trygg i att segla in i stormen. För några av oss ser till och med fram emot stormen, för vi vet värdet av det som kommer finnas på andra sidan. Det är när stormen bedarrat man kommer att se vem som inte surrat fast lasten på däck och skött som sitt skepp – eller som andra säger, då ser man vem som simmat utan badbrallor. 

Fler #FikaTillsammans- och workshop-datum satta

Jag vill också passa på att tipsa om fler #FikaTillsammans-datum på andra sidan årsskiftet. Läs mer och boka din plats på respektive länk:  

• #FikaTillsammans i Stockholm 29 januari
• #FikaTillsammans i Malmö 5 februari
• #FikaTillsammans i Göteborg 12 mars

För dig som vill börja nästa år med en heldagsworkshop så finns nedan mer information och datum: 

• Workshop i Malmö den 12 januari
• Workshop i Stockholm den 23 februari
• Workshop i Göteborg den 24 februari

Om du har några frågor – mejla till event@rikatillsammans.se. 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Om du inte prenumererar på nyhetsbrevet, börja med det. Jag mejlar cirka en gång och särskilt nu och de kommande månaderna kommer det vara extra värdefullt – särskilt om du inte hänger på bloggen frekvent. Det är självklart gratis. 

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln, då kan du nog även uppskatta följande: 

• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor
• FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson - Paneldiskussion från 25 okt där vi svarar på era och publikens frågor
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet... - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Bästa sparräntan | Topplista med de bästa sparkontona - Sammanställning av de bästa sparkontona och våra perspektiv på sparkonto
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet... - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Fyra-hinkar-principen 2021 - Ett sätt att strukturera din ekonomi som ett proffs för att få bättre balans och kanske även bättre avkastning över tid

Vad tänker du?

Jag är supernyfiken att höra vad du tänker om den här artikeln.

• Håller du med om min analys? Vad tänker du?
• Är det rätt eller fel att minska risken nu?

Låt oss hjälpas åt i kommentarerna. :-) 

Jan och Caroline Bolmeson

18 november, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 18 november 2018 klockan 11:14 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Kommentar på aktuella händelser, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.