Bästa sparräntan | Topplista med de bästa sparkontona

I dagens avsnitt har vi sammanställt en topplista med den bästa sparräntan just nu per bindningsperiod. Vi resonerar kring att spara pengar på sparkonto med och utan sparränta. Vi undersöker alternativen med korta räntefonder samtidigt som vi diskuterar kring insättningsgarantins vara eller icke-vara. Slutligen får du även ett alternativ till det bästa sparkontot i form av Claes Hembergs räntetrippel.

Vår tanke med det här avsnittet, om den bästa sparräntan 2018, är att runda av temat kring kortsiktigt sparande. Vi har i några av de senaste avsnitten pratat om ”Fyra-hinkar-principen”, ”Buffert och oförutsedda utgifter” samt ”Räntefonder”. Sparkonto är för oss den sista pusselbiten som svarar på frågorna:

• Var kan jag spara pengar på kort sikt?
• Vilket är det bästa sparkontot för min buffert?
• Var kan jag spara pengar till exempelvis semester, kontantinsats etc?

Den här artikeln ger dig en sammanställning av det bästa sparkontot med den bästa sparräntan per olika bindningsperioder. Vi hoppas att du gillar avsnittet och om vi har missat något – kommentera gärna så kan det komma alla till gagn!

Artikeln är uppdaterad per 18 september 2018.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Sammanfattning och artikelns viktigaste punkter

Precis som vanligt kommer här en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln. 

Gör du rätt sak eller gör du saken rätt?

En av de viktigaste frågorna att ställa sig i alla sammanhang, även nu. Att inte ha sparpengar på ett 0-räntekonto är en hygienfaktor, men att lägga massor av tid på att leta efter ett konto som har 0.1 % högre ränta ger bara 100 kronors skillnad innan skatt på 100 000 kr. Det finns saker som gör större skillnad i din ekonomi om du lägger tid på. Således; gör inte fel sak på rätt sätt.

Bästa sparräntan med insättningsgaranti per period

På civilingenjörsutbildningen tjatade de på oss att alltid ha en känsla för vad som är rimligt. Rimlig sparränta per period idagsläget (september 2018) är: 0 mån: ca 0.7 procent, 6 mån: ca 0.9 procent, 12 mån: ca 1.2 procent och 24 mån: ca 1.6 procent.

Bästa sparkonto med den bästa sparräntan finns hos Collector Bank, Qliro och Erik Penser

De tre sammanvägda vinnarna utifrån flera faktorer är sparkontona hos de tre ovan nämnda aktörerna. De ger bra räntor till bra villkor i alla intervallen från rörlig till bunden ränta 3 – 36 månader.

Korta räntefonder är ett alternativ till spara pengar på sparkonto

Om du avser att spara pengar längre än 12 månader är korta räntefonder ett rimligt alternativ. I artikeln utgår vi från Claes Hembergs räntettrippel med Spiltan Räntefond Sverige, IKC Avkastningsfond och Carnegie Corporate A.

Bindningstid kan motiveras enligt buffert-resonemanget i #63

Tidigare har jag varit kritisk till att binda pengar på sparkonto, men utifrån resonemanget i avsnitt 63 om buffert och pengar oförutsedda utgifter har jag omvärderat resonemanget.

Om du har frågor eller funderingar, skriv dem gärna i kommentarerna. 

Disclaimer för tydlighetens skull

Sammanställningen är inte heltäckande utan vi har utgått från en samlad bedömning av den bästa sparräntan i kombination med minsta insättning, insättningsgaranti, antal insättningar och övriga villkor. Du kan se vilka sparkonton som var med och tävlade i mitt research-underlag som finns här. Jag kan även rekommendera Compricers sammanställning.

Efter att vi gjort sammanställningen tog vi kontakt med Qliro och Collector Bank för att höra om de kunde tänka sig sponsra avsnittet. Jag vill vara noga med att det gjordes i efterhand när listan var klar. Därför får du gärna använda vår sponsrade länk (annonslänk) om du väljer att öppna konto på Collector för dina sparpengar. Även om de övriga länkarna är uppmärkta som annonslänkar så är de faktiskt inte det, utan det är en lösning för att kunna mäta antal klick. 

Var ska jag placera mina pengar?

För dig som följer bloggen är det ingen nyhet om att jag brukar tjata om följande tumregler: 

Investera bara 10 procent av ditt kapital i aktier per år som du kan låta pengarna arbeta i fred.

Tumregel för hur mycket aktieplaceringar man bör ha i förhållande till sparhorisont

Ovanstående tumregel anger implicit att resterande pengar bör placeras med en lägre risk än i aktiemarknaden. De alternativen man har då är räntefonder och/eller sparkonto. Den andra tumregeln är: 

Alla pengar som ska användas inom 0 – 12 månader bör placeras på sparkonto och 1 till 5 år i räntefonder.

Tumregel för sparkonto vs räntefonder

Motiveringen till alla tumreglerna är att tiden minskar risken och ökar sannolikheten för en positiv avkastning. Att ha pengar långsiktig på sparkonto är en garanterad förlust på grund av inflationen. Inflationen urholkar nämligen värdet på pengarna. Det pratade vi en hel del om i avsnitt #57 med Claudia Concha Galli.

Typiska tillfällen då det är bra att spara pengar på sparkonto med sparränta

Det finns en hel del tillfällen då sparkonto (även med minimal sparränta) är det bästa alternativet för dina pengar. De vanligaste tillfällena är bl.a. sparande till: 

• en kontantinsats till ett nytt boende
• buffert och oförutsedda utgifter
• kommande skatteinbetalning
• annat målsparande – t.ex. semester, bil, båt eller liknande

Det vill säga saker där du ska använda pengarna inom en överskådlig framtid. Min tanke är framförallt att man inte vill riskera pengarna.

Jag tror de flesta skulle uppleva det oerhört trist om man hade pengar sparade till en kontantinsats, går på visning och sedan faller börsen och utplånar halva värdet. Det är nämligen något som aldrig kommer att hända på ett sparkonto – särskilt inte om det har insättningsgaranti. 

Sparkonto med insättningsgaranti eller inte?

Först och främst – jag rekommenderar alltid att ha sina sparpengar på ett sparkonto med insättningsgaranti och sparränta. Med det sagt så har jag ett tudelat förhållningssätt till insättningsgarantin. 

Insättningsgarantin är nämligen som en försäkring. Staten skyddar via Riksgälden dina pengar i händelse av att banken bakom sparkontot går i konkurs. Alla sparkonton omfattas inte automatiskt av insättningsgarantin. Om ett konto omfattas av garantin eller ej kan man kontrollera via Riksgäldens hemsida: 

• Riksgäldens lista med anslutna institut och kontoslag

Skyddet gäller upp till 950 000 kr per institut (ej per konto). Man kan ha konton hos flera olika institut och på det sättet skydda en större summa pengar. Men har man den summan pengar bör man investera dem enligt mig. En parentes är att Norge har 2 000 000 NOK, så sätter du pengarna hos en norsk bank (t.ex. Bank Norwegian) gäller ett högre belopp. 

Insättningsgarantin är bara en överenskommelse – inte en naturlag

Anledningen till mitt tudelade förhållande är att insättningsgarantin är ingen naturlag. Eftersom det inte är en naturlag är det en politisk överenskommelse och en sådan kan förändras. Det såg vi exempel på under finanskrisen då man ville avskaffa insättningsgarantin på Cypern (läs mer i t.ex. SVTs rapportering). 

För mig placerade det då insättningsgarantin i samma härad som vanliga försäkringar. De fungerar bra i normala fall, men om det skiter sig kungligt (t.ex. finanskris då flera institut går i konkurs samtidigt) då bör man inte ha tilltro till att man är skyddad av insättningsgarantin. 

Sammantaget – välj alltid ett sparkonto med insättningsgaranti men lägg inte alltför mycket tilltro till den. Undvik konton utan insättningsgaranti eftersom dessa ofta – trots marknadsföringen – är alternativ med väldigt hög risk. Många gånger är risken på samma nivå med aktier där du kan förlora stora delar av beloppet. Dessa kan ha sin plats i ett sparande, men då är det mer i t.ex. den aktiva hinken enligt fyra-hinkar-principen och inte i den första. 

Tänk om den bästa sparräntan inte spelar någon roll?

Min mentor Claes-Erik brukade alltid traggla följande två frågor med mig när jag jobbade som managementkonsult:

Gör du rätt sak? Eller gör du saken rätt?

Claes-Erik N. 

Det finns nämligen väldigt många tillfällen då vi sitter och gör saker på rätt sätt, men inte ställer oss frågan; borde jag göra det här överhuvudtaget? Det vill säga är det rätt sak att göra? 

Särskilt när det gäller sparkonto är det en befogad fråga. Att lägga mängder av tid på sparkonto är nämligen sällan en bra investering i förhållande till vad man får ut. Jag anser att man inte bör spara pengar på ett sparkonto utan sparränta. Det är lite av en hygienfaktor att i dagsläget faktiskt ha sparränta på sitt konto. 

Men, därutöver om man har 0.1 procent högre eller lägre sparränta har inte en jättestor påverkan. 0.1 procent på 100 000 kr, som är mycket sparade pengar, är nämligen bara 100 kr innan skatt. Det gör således ingen bamseskillnad i ekonomin. 

Då kan det många gånger vara bättre att lägga fokus på t.ex. att förhandla om bolåneräntor, amortera eller se över sitt pensionssparande. 

Amortering som alternativ till att spara pengar på konto med sparränta

Att amortera är verkligen ett jättebra alternativ till att spara pengar på ett sparkonto. Man kan nämligen tänka på amortering som ett slags sparande med en garanterad avkastning på samma nivån du har din låneränta på. 

Det vill säga att om du har ett banklån på t.ex. 1.3 procent så betyder en amortering på 10 000 kr att du nästa år inte behöver betala 130 kr i ränta. Eftersom man väldigt sällan får en sparränta på samma nivå som man får en låneränta är det ofta mer fördelaktigt att amortera än spara pengar. Därav följande påstående:

Ha inte pengar på sparkonto (eller i korta räntefonder) samtidigt som du har lån.

Jonas Lindmark, Morningstar

Ett litet tips! När det gäller att förhandla om bolån så kan det ibland vara värt att lösa gamla bundna lån för att få ett nytt med lägre ränta. Förr var det nämligen väldigt dyrt att lösa upp bundna lån då bankerna kunde ta betalt för faktiskt kostnad och utebliven vinst. Sedan 2014 får de bara ta betalt för den kostnad som de har. Du kan alltid fråga banken vad denna är och räkna på om det lönar sig att lösa det eller ej. 

Bästa sparräntan för sparkonto utan bindningstid

Konsensus på marknaden, i september 2018, är att den sparränta du kan få på ett sparkonto utan en bindningsperiod och med insättningsgaranti är ca 0.7 procent. De bästa sparkontona är enligt oss:

Det finns flera alternativ till den här listan som jag inte har tagit med på grund av olika anledningar. T.ex. har SupremeCard ett sparkonto med fria uttag och en ränta på 0.90 %, men då krävs att man har deras kreditkort med årsavgift på 295 kr. För att se vilka sparkonto jag har undersökt se research-underlaget här. 

Den part som jag har mina egna pengar hos för tillfället är Avanza via deras samarbete med Resursbank. Jag har tidigare rekommenderar Avanza Nordax, om du har dem rekommenderar jag byte.

Santander och Nordax förtjänar ett omnämnande i den här kategorin då de har högst ränta på 0,85 procent. De har två villkor som gör det svårt att utse dem till sammanvägd vinnare. Det är deras krav på minsta insättning om 100 000 kr vilket medför att det lämpar sig nästan bara för sparande till kontantinsats. Det andra är att det tar ca 1 månad att få ut pengarna. Om dessa två villkor är ok så är det ett väldigt bra alternativ.

Bästa sparräntan för sparkonto med bindningstid på 3 – 6 månader

Om man vet att man inte behöver pengar på tre till sex månader så kan man få en något högre ränta om 0.8 till 1.0 procent. Nedan följer de sammanvägda vinnarna i form av sparkonto med bäst sparränta:

Enligt mig har Collector det bästa erbjudandet för oss som vill spara pengar i den här kategorin. Det enda problemet är att de har en lägsta gräns för insättning om 10 000 kr. Erik Penser är en annan aktör i den här kategorin där de ger 0.95 procent – dock mot en ännu högre insättningsgräns om 25 000 kr.

Bäst sparräntan med bindningstid på 12 månader

Om man kan låta pengarna vara över en ett års period så kan man få en ränta på 1.0 till 1.2 procent.

Precis som i de tidigare exemplen har Collector och Qliro det bästa erbjudandet. Här tillkommer den estniska banken BigBank som faktiskt har bra, men inte bäst, erbjudanden i alla tidsperioder. Här sticker Qliro ut genom att de inte har någon minsta insättning enligt sin kundtjänst. 

Jag rekommenderar också att titta på villkoren för att ta ut sina pengar i förtid. Många av bankerna tillåter nämligen ett förtida uttag mot att man blir av med räntan. Dock finns det undantag där bankerna inte tillåter det alls eller tar straffavgifter på uppemot två procent. 

Bästa sparräntan på längre tidsperioder än ett år 

Tittar man på långa tidsperioder om 24 – 36 månader så är det Erik Penser och Big Bank som har bäst erbjudande:

När det gäller tidsperioder bortom 12 månader anser jag att man bör överväga korta räntefonder. Särskilt när alla alternativen ovan kräver en minsta insättning om 10 000 – 25 000 kr. 

Sammanvägda vinnare med den bästa sparräntan

Väger man samman alla faktorer och erbjudande i de olika bindningsperioderna: 

Det är inte så mycket mer att säga om ovan än att det står till en ganska intressant kontrast mot Avanza och Nordnet. Jag brukar rekommendera dessa i alla sammanhang – förutom när det gäller just sparkonto. Så här ser nämligen motsvarigheten ut: 

Jag tycker det är synd, särskilt då många av oss har majoriteten av våra pengar hos dem. Det enda undantaget är Avanzas sparkonto i samarbete med Resursbank som i dagsläget ger 0,65 procent. Däremot blir det väldigt konstigt när bindningsperioder om 3 och 6 månader ger en lägre rörlig ränta än det obundna förslaget.

”Sparkonto” utan insättningsgaranti

Om man börjar googla och leta efter sparkonto är det svårt att förr eller senare inte stöta på erbjudanden om sparkonto med sparränta om 4 – 10 procent. Det är lätt att bli lockad, särskilt när vi ovan pratar om 0,7 procent som bra. 

Problemet som jag ser det är dock att det knappt är sparkonto i ordets rätta bemärkelse. Många av de företagen som erbjuder dessa ”sparkonto” gör det i utbyte mot att de själva får använda pengarna i sin egen löpande verksamhet. T.ex. skriver 4Spar uttryckligen på sin hemsida att pengarna används till företagets fortsatta expansion. 

I min värld så förvandlas plötsligt sparkontot till en företagsobligation med en ganska hög risk. För då behöver jag ha kompetens att bedöma hur stor sannolikheten är för att företaget och dess ledning kommer att lyckas med sin expansion. Något som är bland det svåraste man kan göra i ett bolag. 

Det innebär också att om de inte lyckas (fler företag misslyckas än lyckas) och de hamnar på obestånd som innebär att de inte kan betala sina räkningar. Då blir du av med räntan och även i värsta fall det insatta kapitalet. 

Jag säger inte att man ska undvika dessa typer av investeringar helt och hållet. Jag anser snarare att man bör vara väldigt medveten om vad man gör och vilken risk man tar. För mig hamnar ett 4Spar, UpplandSpar eller motsvarande företag i den aktiva hinken snarare än i bufferthinken. 

Undantaget som bekräftar regeln – Akelius Spar

Det enda undantaget som jag kan komma på när det gäller att sätta pengar på sparkonto utan insättningsgaranti är Akelius Spar. Det är samma Akelius som äger fastigheter runt om i landet. De har under tiotals år använt sina sparkonto för att finansiera köp och renovering av fastigheter. 

Eftersom de äger mer än 30 000 fastigheter och hyreslägenheter i Sverige kan man anse att det är en koncern med hanterbar risk. I alla fall i dagsläget. Det är också anledningen till att deras sparkonto erbjuder en relativt låg ränta, särskilt i jämförelse med andra alternativ utan insättningsgaranti. 

Som sagt, jag skulle varna och avråda från de sista alternativen. Även Akelius skulle jag vara försiktig med utifrån tidigare rekommendationer.

Spara pengar i räntefonder som alternativ till sparkonto

När du ska spara pengar längre än 12 månader brukar räntefonder kunna vara ett bra alternativ. Särskilt de korta räntefonderna då de inte är lika känsliga som de långa. Om du inte har läst avsnittet om räntefonder, så rekommenderar jag det varmt. 

Följande räntefonder fungerar som bra alternativ till sparkonto: 

Det bör noteras att räntefonderna till skillnad från de förut nämnda sparkontona med högst ränta och insättningsgaranti bär med sig en risk. Räntefonderna kan sjunka i värde vilket inte pengar på ett sparkonto kommer göra. Å andra sidan medför räntefonderna en möjlighet till en högre avkastning utan inlåsningseffekter. 

I listan ovan har jag tagit med mina två favoriträntefonder i form av Spiltan Räntefond Sverige och IKC Avkastningsfond. Jag har även kompletterat med en grön obligationsfond och Carnegies företagsobligationsfond från förra avsnittet. 

Claes Hembergs räntetrippel

Det roliga är att att Claes Hemberg (han med hängslena som förr var på Avanza) har använt exakt de här fonderna för att ta fram sin årliga räntetrippel. Den består av en bas, en motor och en turbo.

Basen, eller ankaret som han kallar det, är Spiltan Räntefond Sverige. Motorn är IKC Avkastningsfond och slutligen står Carnegie-fonden för turbon. På ett års sikt är tanken där fonderna fördelas 50-30-20 ska ge en avkastning om ungefär 1.5 – 3.0 procents avkastning. 

Ett alternativ i räntetrippeln skulle kunna vara Spiltan Högräntefond. Den ingår inte i Hembergs räntetrippel, men är väl värd att ta en kik på. 

Slutord och reflektion

Även om räntan på sparkonto idag är obefintlig bör man sträva efter att åtminstone inte ha noll på det. Det enda som kontot där en nollränta kan vara motiverad är ett löne- eller transaktionskonto där banken inte erbjuder något alternativ. 

Jag själv bytte under veckan från Avanza Nordax som jag haft ett tag till Avanza Resursbank. Det nästan dubblade sparräntan från 0.35 till 0.65 vilket låter bra. Men i absoluta pengar rörde det sig om typ 300 kr på årsbasis. Det är en marginell skillnad. 

Särskilt marginell blir den eftersom jag tror att många av spenderar mer pengar än så på slarviga köp på månadsbasis. Det är därför jag i sammanhanget betonar att fundera på frågan: ”Gör du rätt sak eller gör du saken rätt?” så att man inte fokuserar fel. 

Att binda eller inte binda sparräntan, det är frågan…

Min andra reflektion är att jag idag är betydligt mer öppen att binda pengarna – särskilt i buffertsparandet – med tanke på resonemanget i avsnitt #63 om buffertsparande om att en olycka inte inträffar varje år. 

Samtidigt leder det resonemanget till att man kan överväga räntefonder i form av räntetrippeln också – även om man kan riskera en nedgång i värde. Jag tycker att med en tidshorisont på 12 månader eller mer, så är det motiverat. 

Konkreta tips som du kan göra

Veckans konkreta tips för att ta din privatekonomi och sparande till nästa nivå, blir således: 

• Se över var du har dina spar- och buffertpengar idag. 
• Överväg byte till något av förslagen ovan utifrån dina krav
• Överväg amortering som alternativ till spar- och buffertkonto
• Överväg räntetrippeln som alternativ till sparkontot
  

Slutligen rekommenderar jag även att läsa de olika relaterade artiklarna nedan. Särskilt de om buffert, räntefonder och fyra-hinkar-principen.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så gillar du nog även följande relaterade artiklar

• Fyra-hinkar-principen 2021 - Ett sätt att strukturera din ekonomi som ett proffs för att få bättre balans och kanske även bättre avkastning över tid
• Buffert och pengar för oförutsedda utgifter - En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning
• Räntefonder | Allt du behöver och borde veta - En oälskad och osexig men jätteviktig del i ditt sparande

Låt oss hjälpas åt i kommentarerna!

Det finns hur många sparkonton som helst, så det är mycket sannolikt att jag har missat något. Låt oss därför hjälpas åt att komplettera i kommentarerna. Svara gärna på någon av, eller båda, frågorna: 

• Vilket sparkonto använder du själv?
• Har vi missat något sparkonto med hög sparränta som förtjänar att nämnas?

Tack än en gång för den här veckan och hoppas att vi ses nästa söndag!

Jan och Caroline Bolmeson

16 september, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 16 september 2018 klockan 18:54 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Tips på nästa steg / fördjupningar, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.