Transkribering av hela avsnittet
Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Introduktion
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt som handlar om det muntra ämnet: vad händer ekonomiskt om man dör? Du kommer få träffa Anna och Martin, som är vårt snittsvenska par, och vi kommer titta på vad som händer ekonomiskt för Anna om Martin går bort. Vilken ersättning får hon? Vilken ersättning får barnen? Hur stor är den? Hur länge får man den?
Vi kommer också in på det närbesläktade ämnet livförsäkring där vi tar upp de viktigaste frågorna: Hur stort belopp ska man välja? Vem behöver ha en livförsäkring? Vem behöver inte ha en? Vilka är de vanligaste misstagen – som till exempel jag och Caroline gjorde när vi satte upp våra livförsäkringar?
En ledtråd: Om du har barn från ett tidigare förhållande är detta avsnitt extra viktigt.
Man kan säga så här: det är viktigt för alla som själva är ekonomiskt ansvariga för någon annan, till exempel för barnen eller för hushållet. Det som ofta händer när man går bort är att alla kostnaderna finns kvar men en inkomst försvinner.
Detta avsnitt gör vi tillsammans med Niclas och Sabina från Änke- och Pupillkassan, som är vår årliga sponsor – ungefär en gång om året är lagom för att se över sin försäkringssituation. Precis som vanligt har du möjlighet att ta ett kort digitalt möte med dem, helt kostnadsfritt och förutsättningslöst, för att bolla din försäkringssituation. Med det sagt tänker jag att här kommer Niclas och Sabina.
Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.
Presentation av gästerna
Jan: Varmt välkomna, Niclas Fredriksson. Du har en lång bakgrund i försäkringsbranschen från Swedbank, Nordea, Danica och Länsförsäkringar. Nu är du VD på Allmänna Änke- och Pupillkassan, som jag brukar skoja är kanske ett av Sveriges minsta och mest okända försäkringsbolag. Välkommen.
Niclas: Tack så jättemycket.
Jan: Och välkommen idag också, Sabina Törnqvist. Du är relativt ny på Änkan, men du har också jobbat länge med försäkringar – allt från Folksam till produktchef på Idun Liv. Också varmt välkommen.
Sabina: Tack.
Det viktigaste på en minut
Jan: Vi kommer ha ett långt avsnitt här idag. Vi ska dyka ner i detaljer, men jag vet också att för den som bara lyssnar de här första minuterna vill jag ta det viktigaste. Sabina, varför är det viktigt med livförsäkring?
Sabina: För att skydda sina nära och kära om någonting skulle hända.
Jan: Och vad tänker du, Niclas?
Niclas: Jag håller med Sabina och tänker lite längre: ett ekonomiskt skydd är en bra huvudkudde också.
Jan: Den vanligaste frågan vi alltid får är hur stort belopp man ska välja. Vad säger ni? Vad är det generella svaret?
Sabina: Det är en väldigt svår fråga. Vi får den väldigt ofta och jag brukar alltid säga att man ska tänka tillbaka på ungefär hur mycket man har i kostnader. Hur mycket kan man ta själv om ens sambo till exempel skulle gå bort? Och sen halva delen på det. Men det är en supersvår fråga.
Jan: Vi kommer dyka ner i det med räkneexempel, men det där är en bra tumregel. Största misstagen att undvika?
Niclas: Ett stort misstag som många gör är att plocka bort återbetalningsskyddet på sina tjänstepensioner och på sina andra sparförsäkringar. Sen kommer man på att det här återbetalningsskyddet är ganska bra att ha när man blir lite äldre. Och sen kanske man inte klarar hälsan att lägga tillbaka det.
Jan: Vill du komplettera någonting, Sabina? Sa han rätt?
Sabina: Absolut sa han rätt, men också att man shoppar runt på försäkringar. “Ja men nu hittar jag en försäkring som är billigare.” Att man säger upp sin nuvarande försäkring och sen hoppar på den som är billigare. Det är inte säkert att man får den, för man behöver oftast teckna en hälsodeklaration.
Jan: Precis, för det ska vi också prata om. Hälsodeklaration är ett av de underskattade värdena med en livförsäkring. En annan vanlig fråga: Vad kostar det? Vad kostar en livförsäkring?
Niclas: Hur långt är ett snöre? Det beror på hur gammal man är, hur länge man vill ha försäkring och vilket försäkringsbelopp man vill ha. Men det kan vara allt från motsvarande en biobiljett i månaden till en tusenlapp i månaden, beroende på hur stor och hur mycket försäkring man behöver.
Jan: Men tanken är att det är inget som kommer ruinera en. I förhållande till effekt brukar det vara en av de utgifterna man bör prioritera.
Sabina: Verkligen.
Jan: Pushback får ni först nu. Hade ni sagt det även om ni inte hade jobbat på ett försäkringsbolag?
Sabina: Förmodligen inte, för då hade man inte haft den kunskapen. Men nu är vi ju två försäkringsnördar.
Niclas: Jag har nog fått med mig från tidigt, redan från när jag började, att försäkring ska man teckna när man är ung och frisk. Jag har haft livförsäkring från det att vi köpte vår första lägenhet någon gång när jag var knappt 30. Sen dess har livförsäkringen hängt med.
Nästa steg för lyssnaren
Jan: För den som sitter och funderar på om de behöver en livförsäkring, eller undrar vad nästa steg kan vara – vad rekommenderar ni?
Sabina: Boka upp ett möte tillsammans med oss. Så berättar vi mer om våra produkter.
Jan: Och det är kostnadsfritt och förutsättningslöst?
Sabina: Absolut.
Niclas: Vi har en digital tjänst så man kan klicka på och bara boka upp en kalendertid. Sen tar man ett 30 minuters Teams-möte.
Vanliga frågor från communityn
Jan: Vi har gjort detta avsnitt förra året. Fast då var det bara du och jag, Niclas. Men jag vet att du, Sabina, har haft ganska många möten med folk i communityn. Jag blir alltid nyfiken – jag träffar ju communityn i kommentarsfält på internet och i forumet. Men ni som har pratat en halvtimme eller en timme med dem, vad ville de prata om?
Niclas: De tog med sig kunskapen från poddavsnittet och sen översatte vi det till deras individuella situation. Du berättade om sambos med särkullbarn. I vårt fall ser det ut på det här sättet och inkomsterna mellan oss ser ut så här, vi äger det här och vi vill skydda varandra på det här sättet. Hur ska vi göra då? Det var de samtalen som man klev en trappa ner i frågeställningen.
Jan: Men vad var det vanliga?
Niclas: Särkullbarn tror jag var en fråga som var uppe väldigt mycket. Hur man hanterar särkullbarn.
Särkullbarn – varför det är så viktigt
Jan: Låt oss ta det här med särkullbarn direkt. Jag tycker att det är en av de viktigaste sakerna när det gäller livförsäkring. Jag brukar säga att har man särkullbarn, då ska man ha en livförsäkring och ett testamente. För den som aldrig hört talas om det – vad är särkullbarn? Varför blir det viktigt med livförsäkring och testamente?
Niclas: Särkullbarn är när man har ett barn med sig från en tidigare relation. Sen kan man vara sambo eller gift, men man har ett barn från en tidigare relation som man inte har gemensamt. Det innebär att skulle det hända den ena parten något – alltså föräldern till det här särkullbarnet – så ärver särkullbarnet direkt.
Även om man är gift och har en vanlig kärnfamilj ärver makarna varandra om man inte har skrivit något särskilt. Men har man särkullbarn så ärver alltid särkullbarnet först. Det innebär att man som överlevande part måste lösa ut särkullbarnet i händelse av dödsfall. Det kan göra att man behöver flytta från huset för att få ut kapital, eller sälja någonting annat.
Då är det jätteviktigt med livförsäkring – för då kan det vara räddaren som gör att du kan bo kvar i huset, bo kvar i lägenheten och lösa ut särkullbarnet från det gemensamma boet.
Jan: Precis, för om man inte har särkullbarn – som jag och Caroline som bara har gemensamma barn – om jag skulle dö så får barnen arvet men Caroline har förfoganderätten på barnens arv. Men om jag hade haft ett barn från ett tidigare förhållande, då hade Caroline varit tvungen att, eftersom jag hade haft tre barn, ge en tredjedel av mitt arv till det barnet direkt.
Så har man den situationen att man har ett barn från ett tidigare förhållande, då är det så här: gå och skaffa en livförsäkring. Testamente brukar man också säga är viktigt – är det också viktigt i samband med det?
Niclas: Ja, det beror på. Jag tycker att testamente är ännu viktigare om man har särkullbarn och inte är gift. För sambos har du ingen bodelning på samma sätt, så därför är det jätteviktigt med testamente för sambos – inte lika viktigt men ändå viktigt för gifta.
Jan: Vill du lägga till någonting, Sabina?
Sabina: Nej, väldigt bra sammanfattat och väldigt viktigt.
Jan: Jag vet att när vi hade gjort detta avsnitt för något år sedan var det en kompis till mig som sa “Jag skickade detta till alla mina kollegor på jobbet som jag visste hade särkullbarn.” Men hur vanligt är det? Vet folk detta? Om man inte följer Rika Tillsammans och inte jobbar inom försäkringsbranschen – upplever du, Sabina, att folk generellt har koll på detta?
Sabina: Nej, det upplever jag inte. Jag tycker inte att folk har koll. Men de som har lyssnat på Rika Tillsammans är väldigt kunniga, de har läst på sig. Och allmänt om Enkans kunder – de har läst på sig, de vet hur produkten ser ut. Men de har ändå väldigt stora frågor, bland annat om särkullbarn, eller så informerar jag dem om särkullbarn.
Men det kan fortfarande vara så att någon frågar om livförsäkring: “Vad händer om jag blir sjuk?” Ja, då är det ju sjukförsäkringen som täcker in. Livförsäkringen faller ut om du avlider.
Jan: Ja.
Sabina: Så det är högt och lågt.
Jan: Jag tänker att vi ska prata om det. Jag har fått in jättemycket frågor om andra försäkringar. Folk vill höra om andra försäkringar också. Jag tänker att vi ska ta upp det med sjukförsäkringar.
Niclas: Jag ska göra ett litet tillägg där. Som du säger, folk som hör av sig är pålästa. Jag tror att många har det här någonstans i bakhuvudet men man har inte tagit tag i det. Man vet att det här borde jag göra någonting åt, men tröskeln till att faktiskt ta hjälp och göra det är lite för stor ibland.
Sabina: Ja, för livförsäkringar är ju ingen sexig produkt. Det är verkligen inte det. Det är någonting man tar tag i en gång och sen bara klart. “Jag vet inte riktigt vad det är jag har tecknat. Jag gjorde det som när jag tecknade elavtal – inget intresse av elavtalet överhuvudtaget, men jag gör det för att jag behöver ju el.”
Jag tycker det är tråkigt, för livförsäkring är ju så stort om det händer någonting. Man vill ju verkligen trygga sin familj om någonting skulle hända mig. Det enda jag vill är att min man och mina barn ska ha det så bra som möjligt.
Jan: Eller hur? Men hur öppnar man den här konversationen? Bara så här: “Du älskling, nu ska vi prata om något sexigt. Vi ska prata livförsäkring.” Nej, kanske inte så.
Sabina: Nej, men det är ju en liten backe. Det är ju inte någonting man en fredagskväll dricker ett glas vin och “nu tecknar vi en livförsäkring”. Man behöver ju veta vad det är man tecknar. Man behöver veta vad produkten går ut på, kanske lite hur villkoren ser ut. Men man behöver ha ett behov av en livförsäkring.
Vem behöver en livförsäkring?
Jan: Om vi skulle ta den då – vem borde lyssna extra nu? Vem har behov av en livförsäkring?
Niclas: Ett: unga familjer. När man börjar sitt familjeliv med att skaffa barn, köper hus, köper bostadsrätt eller även hyresrätt – du har ett skyddsbehov på något sätt. Det är den ena delen.
Sen förändras livet vartefter. Man kanske skiljer sig, man kanske går in i en ny relation och då kommer särkullbarnsfrågan upp. Då behöver man ta tag i det här en gång till.
Sen kanske man också behöver se över det här någon gång när man börjar närma sig pension, för då kommer det andra frågor in. Då har tjänstepensionerna börjat växa, du har ett skydd i spardelen på ett helt annat sätt. Men man kanske behöver se över det och matcha det med testamenten och sådana legala dokument.
Så när livet skiftar behöver man ta tag i det. Men jag tror att det första är den här familjebildningsfasen någonstans när du är ung familj.
Vem behöver inte en livförsäkring?
Jan: Vem behöver inte en livförsäkring?
Niclas: Lever du själv och du har inget skyddsbehov, lever du tillsammans med en partner där partnern är helt ekonomiskt oberoende av din inkomst och ditt skydd, och man kanske inte ens har gemensamma delar utan har enskild egendom på saker och ting och det finns inget ekonomiskt beroende mellan parterna – då kanske man inte behöver livförsäkring.
Sabina: Precis, så länge du är en ekonomisk tillgång för någon behöver du en livförsäkring för att täcka upp för den personen.
Jan: Alltså: så länge någon är ekonomiskt beroende av mig och min inkomst behöver man en försäkring.
Sabina: Ja.
Jan: Kan man också säga att det är någon fas där det slutar? Kan man säga så här: blir du pensionär vid 68 år?
Sabina: Det beror helt på livssituationen. Om du är pensionär vid 68 och sitter på jättemycket lån och har barn som bor kvar hemma, då behöver du fortfarande en livförsäkring.
Jan: För då har man det där ekonomiska beroendet.
Sabina: Precis. Men om du är 68 och inte har några lån, barnen har flyttat hemifrån och du har gjort upp det ekonomiska – då har du kanske inte behov av en livförsäkring.
Niclas: Ja, och samtidigt kan du även om du är 70 år gå in i en ny relation. Du har barn från olika håll, kanske köper ni ett gemensamt sommarställe och du vill säkerställa att din nya partner kan bo kvar där om det är någonting – så att man kan lösa ut det.
Men då kanske det inte är en livförsäkring utan då kanske man också kan titta på det uppsparade kapitalet i tjänstepensioner eller annat kapital. Man börjar med juridiken och ser hur det skulle se ut om en av oss skulle avlida. Hur skyddar vi varandra då? Det kanske inte är ett försäkringsbehov utan det kanske finns andra sätt som man löser det på.
Jan: Det är där vi har det: fredagskväll, ett glas rödvin, och så pratar vi om “du dör”.
Småsvenska statistiken
Jan: I snitt-Sverige generellt – om man skulle kolla lite statistik, hur ser det ut? Hur många har en livförsäkring? Vad är det vanligaste beloppet folk tecknar? När tecknar de det? Hur gör svensken?
Niclas: Man brukar säga att ungefär en tredjedel av svenskarna som har behov av livförsäkring saknar livförsäkring.
Jan: Vänta nu. En tredjedel av de som borde ha, har inte?
Niclas: Nej.
Jan: Men hur stor är den tredjedelen i förhållande till befolkningen?
Niclas: Det vet vi inte riktigt. Men det är ett nyckeltal. Om det kommer in tre stycken på kontoret så har två tecknat försäkring. En har inte, som borde ha.
Men där tycker jag att bankerna har fångat upp det där mycket i samband med att du köper bostad och lånar ut pengar. Bankerna har blivit duktigare på att klä på kunderna en försäkring.
Jan: För att det är ett visst egenintresse – deras egenintresse att man kan betala av lånet till dem.
Niclas: Men det är alldeles för många som saknar livförsäkring. Många tecknar barnförsäkring, många tecknar villahemförsäkring. Men livförsäkring ligger betydligt längre ner på listan.
Prioritering av olika försäkringar
Jan: Om man skulle prioritera bland olika försäkringar – du har ändå jobbat med detta hela din karriär, Niclas. Hur ska man kort resonera bland olika typer av försäkringar? Om man tar ett snitthushåll: 43 år, två barn, man bor i bostadsrätt eller hus.
Sabina: Man behöver ju en hemförsäkring.
Jan: Ja, det skulle väl alla ranka högst.
Sabina: Det finns ju så mycket i hemförsäkringen som du behöver. Så en hemförsäkring är ett. Om du har barn – barnförsäkring, självklart.
Jan: Är det så? Det är en sån grej som jag vet många i communityn har diskuterat. De är så här “låga belopp” och sånt.
Sabina: Ja, men du får ju ändå hjälp om någonting skulle hända, om ett barn får en diagnos eller blir inlagd på sjukhus. Man kan få en ekonomisk ersättning för att man behöver ta ledigt från jobbet. Eller om barnet får en diagnos som är livslång. Det kan vara mediciner och massa…
Jan: Jag argumenterar inte emot, jag har det för barnen med maxbelopp. Men sen upplever jag att jag är en sådan räddhåse som förmodligen är överförsäkrad. Jag försöker ibland balansera. Men hemförsäkring, barnförsäkring – vad skulle ni säga mer?
Sabina: Om du har en bil måste du ju ha en trafikförsäkring. Och livförsäkring.
Jan: Är det nummer tre där?
Niclas: Ja, men sen tycker jag också en annan sak som kommer in där: det är det här när du börjar jobba – som jag har pratat med våra vuxna barn om. Säkerställa att du får en tjänstepension via jobbet. Det är inte alla som får det i alla branscher. Säkerställa att du får en bra sådan, för att börja spara i en tjänstepension tidigt.
I tjänstepensionen har du ett återbetalningsskydd, du har oftast ett efterlevandeskydd i de här försäkringarna, sjukförsäkring som kopplar. Och det är ju ett skydd för inkomstbortfall. Det tycker jag är jätteviktigt.
Jan: Det är roligt, för det är helt sant. Jag brukar säga så här: erbjuds du inte tjänstepension på ditt jobb – byt jobb. Så viktigt är det med en tjänstepension.
Bra. Vet du vad? Vi sparar mer. Vi ska prata olycksfall, sjukvård – tar det sen. För dig som lyssnar: lyssna på bonusavsnittet där vi tar de här andra grejerna.
Vanliga försäkringsbelopp
Jan: Beloppen – vad är ett vanligt belopp som folk brukar teckna?
Sabina: En och en halv miljon skulle jag säga.
Jan: Är det så? Där ska man också vara med handen på hjärtat. Ni har ju lite mer folk från communityn som tjänar lite mer än vad de flesta gör i Sverige. Ligger ni högre än vad snittsvensken gör? Om vi hade gått till ett annat försäkringsbolag, hade beloppet varit lägre?
Sabina: Jag tror faktiskt generellt att det ligger på en och en halv just nu. Sen kanske det borde ligga högre.
Jan: En och en halv. Ja, men bra.
Räkneexempel: Anna och Martin
Jan: Jag tänker att vi ska ta så här: våra följare känner Anna och Martin. Anna och Martin tenderar att återkomma i våra avsnitt. De är 43 år gamla, tjänar som snittsvensk 39 900 i månaden – som är snittlönen. Det är typ 31 000 efter skatt.
De bor i ett hus för typ – jag tror snitthuset i Sverige kostar 3,9 miljoner. De har ett lån på typ 3 miljoner, alltså 76 procents belåningsgrad. Två barn, sju och tio år gamla. Ett ganska vanligt svenskt hushåll. Och de bor typ i Stockholm. Eller får man en bostad i Stockholm för fyra miljoner?
Caroline: Nej.
Jan: De bor inte i Stockholm, de bor i Malmö. I Malmö kan man väl knappt få en villa för fyra miljoner. Hur som helst. De har utgifter för ungefär 55 000 i månaden och sen har de snittssiffror på inkomstpensionen – typ en miljon var, typ 350 000 i premiepension, typ 800 000 i tjänstepension.
Nu tar vi det där fredagsscenariot. De sitter på fredagskväll, dricker ett glas vin, barnen har gått och lagt sig. Och så säger de: “Nu ska vi räkna på om Martin dör.” Så hur ser ekonomin ut?
Ni har ju gjort en grov skiss. Vi ska också säga så här: det är alltid klurigt att ta reda på siffror. Varför är det klurigt? Borde inte det finnas någon myndighetssida?
Niclas: Jo, jag kan tycka det. Om man tar minpension.se som jag tycker är en utomordentlig sajt för att räkna på sin framtida pension där du kan simulera och göra saker – men just när det gäller omställningspension till efterlevande och barnpension, den är svår. Du behöver titta på “om jag hade jobbat fram till pension” och om det är en massa scenarier så blir det ett procent av det.
Jag tycker det är ganska svårt att få fram. Det är en ganska stor skillnad om du får ut 5 000 eller om du får ut 8 000 för ett barn i barnpension.
Vilka ersättningar får man från staten?
Jan: Vi kommer ta lite siffror. Jag vill också säga för vänner av ordning: detta är överslagssiffror. Vi vill inte bli hängda på dem utan vi kommer lägga ut en grov kalkyl så kan man hänga med. Men det är resonemanget som är det viktiga här.
Berätta: om Martin dör, hur kommer Annas ekonomi se ut? Vilka ersättningar får man från staten? Och då utgår vi från ett scenario där de inte har någon livförsäkring – de är det där tredjedelsparet som inte har en. Sen kan vi jämföra. Vad får man?
Niclas: Anna får en omställningspension från staten. Den betalas ut från pensionsmyndigheten. Sen utgår det också barnpension för barnen eftersom de är under 18 år.
Jan: Den här omställningspensionen räknas på Martins upparbetade pension?
Niclas: Ja, precis. Och så är det ett procenttal på den. Skulle de inte haft några hemmavarande barn får de den i tolv månader eftersom de är gifta. Nu är de gifta och har hemmavarande barn som är under 18 år. Så då får hon förlängd omställningspension till yngsta barnet har fyllt tolv år. Det var sju år, så de får i fem år en förstärkt omställningspension.
Sen får de barnpension. Det är barnen som får det.
Jan: Och sen hade Martin tjänstepension. Jag förutsätter att han har återbetalningsskydd i tjänstepensionen. Det har man väl som standard?
Niclas: Ja, det är standard. Men det finns vissa kollektivavtal där du faktiskt behöver kryssa i en sådan ruta att du ska behålla det. Så det bör man kolla.
Jan: Okej, då är det så här: uppgift att skriva ner – kolla att du har återbetalningsskydd.
Niclas: Det vill säga att kapitalet är skyddat till de efterlevande. Har du en miljon i kapital i din tjänstepension så betalas det ut under fem års tid per default. Och det får hon, Anna, då under fem års tid – den här tjänstepensionen.
Jan: Allt detta räknas på Martins upparbetade tjänstepension och inkomstpension. Det enda som inte räknas på pensionen är väl barnens ersättning.
Niclas: Ja, precis.
Jan: Och sen har de TGL. Vad är TGL?
Niclas: TGL är tjänstegrupplivförsäkring. Det är en livförsäkring som är kopplad till din tjänstepension. Det är sex prisbasbelopp som betalas ut.
Jan: Och det är vi som inte kan prisbasbelopp…
Niclas: Räkna 50 000 för ett prisbasbelopp. Så 300 000. Och dessutom får varje barn två prisbasbelopp per barn, så det är ytterligare 200 000 där totalt.
Jan: Men det där måste också vara så här – nu är ju TGL, det råkar jag som egenföretagare veta – TGL måste man ju betala själv. Alltså företaget behöver betala TGL. Sen är det en struntsumma för företaget, typ 100 spänn om året per anställd. Men det där är också en sån sak: man kan ju bara skicka ett mejl till HR och fråga om vi har TGL. Eller kan man se det någonstans på någon hemsida om ens arbetsgivare har TGL?
Niclas: Omfattas din arbetsgivare av ett kollektivavtal så finns det TGL.
Jan: Återigen: kollektivavtal är bra.
Genomgång av siffrorna år för år
Jan: Guida oss igenom då, vad blir siffrorna år ett?
Niclas: Ja, men sen måste man också tänka på det här med skatten som du nämnde inledningsvis. Tjänstepensionen, omställningspensionen och det som faller ut till Anna – det läggs ju på hennes inkomst. Så hennes beskattning blir också högre.
Jan: Så precis, hon hade ju 39 900 och får hon då… hur mycket får hon till exempel från omställningspensionen?
Niclas: Ja, men cirka drygt 10 000 i månaden.
Jan: Så då hamnar hon på 39 900 plus 10 000 i månaden. Så då är hon på nästan 50 000 och sen läggs det på ytterligare.
Niclas: Då innebär det att helt plötsligt går hon från att bara betala kommunalskatt till att även betala statlig inkomstskatt. Det blir marginalskatt på de sista delarna.
Och det är där det kommer in det viktiga med livförsäkring som ger ett nettobelopp – ett skattefritt belopp.
Så man ska titta på de delarna.
Jan: Så omställningspension typ 10 000 i månaden. Varför får hon mer?
Niclas: Sen får hon tjänstepension. Slår man ut hennes Martins kapital på fem år – det var de där 800 000…
Jan: Som slår ut typ 880 eller så?
Niclas: Precis, och det blir någonstans 15 000 i månaden under en femårsperiod som läggs ovanpå.
Jan: Så det blir 39 900 plus 15 plus 10 – det blir en ganska hög beskattning på den sista delen.
Niclas: Ja, just det.
Jan: Och en viss del av barnpensionen är det också skatt på. Jag tror att typ hälften var skattefri och sen hälften betalade man skatt på.
Niclas: Ja, jag kan inte den exakt men jag tror det var något sådant.
Jan: Men summa summarum – hur ser det ut för Anna år ett?
Niclas: Summa summarum med den här TGL:en – det här engångsbeloppet – så ser jag i hennes kalkyl att första året, ja men då kommer hon ut, då klarar hon sig helt okej.
Barnens pengar och överförmyndare
Jan: Och de här pengarna till barnen. Nu kanske det blir en definitionsfråga. De går egentligen inte till henne, de går ju till barnen. För så fick jag när min pappa dog när jag var tretton. Då fick jag, tror jag att det var TGL:en. Men då var det typ hundratusen som hamnade på ett överförmyndarkonto. Sen kunde ju min mamma använda det till utgifter relaterade till mig, men då fick man ansöka om det. Är det så fortfarande idag?
Niclas: Ja, så är det idag också. Så det är ju inte hennes pengar utan det är barnens pengar.
Jan: Precis, men ska man på basketturnering i Stockholm kan man använda de pengarna.
Niclas: Ja, och tittar du på de här 55 000 i månaden som de har som kostnader, så är ju en hel del av de kostnaderna relaterade till barnen. Så det kan man ta.
Men om man då skulle säga den här lilla familjen som är kvar – deras ekonomi – så har de ett plus första året med de här delarna. Under förutsättning att Anna klarar av att jobba heltid.
Jan: Helt i tid.
Niclas: För det är ju också en del. Den här huvudkudden, försäkringskudden. Det är det här med att händer det något tragiskt i en familj, så kanske man inte orkar jobba heltid. Du kanske behöver gå ner i tid och få möjlighet att göra det utan att känna att ekonomin pajar.
Jan: Nej, men exakt. För jag tror att när vi pratade sa du också så här: när någon går bort har man ju kvar alla kostnaderna men inkomsten försvinner. Så hon står kvar med alla de där 55 000 i månaden men Martins lön försvinner.
Du sa så här: okej, första året – i och med att hon får ett engångsbelopp på typ 500 000 efter skatt – kan hon täcka bort det här bortfallet. Om vi inte tar hänsyn till engångsbeloppet går hon några tusen back. Men sen försvinner ju det där. Om du skulle ta det år för år – första året typ 500 000 plus tack vare engångsbeloppet och att hon jobbar. Vad händer sen?
Niclas: Sen de följande åren går hon kanske 150 000–175 000 back. Med hänsyn till att om hon har kvar de här 55 000 – vad kostar det då?
Och med tanke på bostadssituationen som du målar upp så har de ju ett ganska högt belånat hus. Det är inte så att de har ett stort övervärde så de kan sälja villan och få ut en stor mängd cash. Skulle hon byta till en lägenhet så behöver hon de pengarna för att sätta in i en bostadsrätt. Så det finns inte så mycket att hämta genom att ställa om ekonomin heller.
Vad händer med bolånet?
Jan: Nu ska jag läsa för er. I morse innan vi började tog jag kontakt med Swedbank. 3,9 miljoner i värde, 3 miljoner lån, 76 procents belåningsgrad. Det finns ju den här skuldkvoten på fyra och en halv gånger årslönen.
Jag var så här: hur funkar det när man dör med bolånet? Och då ställde jag den frågan till Swedbank. Nu får man kanske vara schysst mot Swedbank och säga att det är någon stackars Linnea eller Louise som gjorde sitt bästa på att försöka svara på mina frågor.
Hon skriver så här: “När en person avlidit är det dödsboet som övertar betalningsansvar för alla lån och krediter. Ränta och amortering betalas av dödsboet tills dess att lånet och krediten löses eller övertas av en dödsbodelägare.”
Då frågar jag: “Men görs det en sedvanlig prövning som om man hade nytecknat lånet?” Hon skriver: “Om du skulle ta över lånet så görs det en ansökan om ett lån – med andra ord enligt ordinarie rutiner.”
Sen ställer jag följdfrågan: “Om man hamnar på en dålig KALP – alltså ‘kvar att leva på’-kalkyl – eller en skuldkvot på 4,5 eller mer, kan man då bli nekad lånet, typ som vid skilsmässa?”
Vid skilsmässa är det så här: den ena flyttar ut, den andra har inte råd att ta över lånet, då måste man göra en extra amortering för att komma ner. Det hände en av mina nära kompisar.
Då skriver hon: “Jag kan tyvärr inte besvara frågor kring hantering i en chatt men det är ingen annorlunda hantering vid övertag av nyansökan om bolån kopplat till dödsbo.”
Jag tolkar det som att ska hon ta över det där lånet efter Martin så kommer det göras med en vanlig kreditprövning. Jag säger inte att de kommer säga nej, men det kan bli knökigt.
Caroline: Verkligen.
Jan: I detta fallet när jag själv gjorde överslaget är det mellan 300 och 600 000 – lite beroende på hur schysst banken är – som de kommer vilja att hon sänker sitt lån med för att hon ska uppfylla kraven. Det är inte heller så att banken behöver vara oschysst, utan det är krav från myndigheter. Vet ni något om detta?
Niclas: Jag tror att många banker är nog lite schyssta. Man vill inte kasta ut en änka. Det är dålig PR.
Jan: Och man gör inte det här direkt.
Niclas: Utan det kommer ta en stund. Men på sikt hamnar du någonstans i det här läget. Skulle Anna välja att säga så här: “Nej men nu efter nio månader konstaterar jag att vi bor inte kvar i huset, vi säljer huset och så köper jag en bostadsrätt” – då är det ju en vanlig kreditprövning. Men under den perioden så kanske man ser mellan fingrarna. De kommer ju inte ringa henne dagen efter, tack och lov. Men någonstans måste man ha det i bakhuvudet att på sikt måste du göra det här.
Sabina: Och det är då du ska ha en livförsäkring.
Jan: Exakt.
Sabina: Som går in och täcker upp.
Totala försäkringsbehovet
Jan: I den kalkylen du gjorde räknade du fram till att barnen går ut gymnasiet. Och så fick du någon totalsumma.
Niclas: Ja, och då räknade jag år för år de här ersättningarna som kommer och ersättningarna som försvinner. Sen behöll jag kostnaden på 55 000 i månaden – samma livsstil som när Martin fanns.
Jan: Samma livsstil.
Niclas: Precis, men inte den här förutsättningen att hon behöver göra någonting med banken.
Jan: Nej nej.
Niclas: Men då hamnar de minus någonstans 1,2 till 1,5 miljoner fram till att barnen har gått ut gymnasiet.
Jan: På typ 10–12 år.
Niclas: Ja. Och det är under förutsättning att hon kan jobba heltid hela tiden. Det är en förutsättning på många olika delar. Och att barnen inte blir dyrare i takt med att de blir äldre. Och det kan jag själv säga – vi skämmer inte.
Jan: Nej, exakt.
Niclas: Så då kommer du upp i den här normalnivån på behovet av en och en halv miljon ungefär i livförsäkring.
Jan: Precis, för det hade flyttat kniven från strupen under de här åren. Det ger möjlighet att inte behöva jobba heltid direkt tiden efter.
Sabina: Framförallt det – att inte behöva jobba när man sitter med två små barn och sen går ens man bort.
Jan: Ja, och så ska man hantera tre saker: barnen, jobbet och allt som händer – det emotionella och praktiska kring det där.
Att tänka i omställningstid istället för belopp
Jan: Men när man räknar så där fick jag, jag vet inte om det var du som sa det Niclas vid något tillfälle, men att istället för att tänka “en halv miljon” kan man tänka i omställningstid. Min lön är – jag bara hittar på – 50 000 i månaden för att det ska vara enkelt att räkna. Okej, det är 600 000 per år. Om jag vill ha fem års omställningstid, att jag vill att min lön ska täckas – vi bortser från alla de här som kommer från staten och ser det som en bonus – då tänker man: “Då tecknar jag tre miljoner.” Istället för att tänka belopp tänker man tid. Är det smart?
Niclas: Jag kanske tycker – och vet att jag har argumenterat för det tidigare – att man ska titta på sina kostnader och inte använda det som nyckeltal. Det blir ofta att du ska ha halva bolånet i försäkringsskydd. I det här fallet blev ungefär den här kostnaden motsvarande ungefär halva bolånet, så det var ett nyckeltal som funkade.
Men i vissa fall kan du bo i en hyresrätt och du har kostnader som driver och har behov ändå. Så att titta på kostnaderna och titta på hur länge du tror att du kommer ha de här kostnaderna som du inte täcker med din egen lön, och sen skapa ett försäkringsbelopp för det.
Jan: Precis. För det där var… okej, nu vet jag att det alltid är riskigt när man går ut och säger hur man har tänkt själv och så sitter man med två experter. Men till exempel i början hade vi också så här: ett, vi tänkte halva bolånet. Och sen insåg vi “men det var dumt”, så vi tog ett annat belopp.
Sen tänkte vi: “Ja men då ska det vara rättvist, jag och Caroline tecknar lika mycket på varandra.” Men sen insåg jag också så här: nej men det är ju inte heller någon bra utgångspunkt, utan vår ekonomi – eller hushållets ekonomi – hade ju sett väldigt olika ut om det är jag som går bort eller Caroline som går bort.
Jag borde ha ett högre livförsäkringsbelopp på mig eftersom jag är den som driver företaget. Om jag går bort kommer Caroline inte driva Rika Tillsammans vidare – som är motorn i vår ekonomi. Medan om Caroline går bort, då kommer företaget att fortsätta finnas kvar. Förmodligen kommer jag driva det, så mina inkomster kommer förmodligen vara högre.
Då insåg vi att man kan anpassa det till olika belopp inom förhållandet. Verkar det rimligt?
Sabina: Det är fullt rimligt. Det är nog många som tänker som ni gjorde första gången. Vi tar halva bolånet.
Men man kan ju också tänka att det finns vissa år i livet som man har… Som jag – tre små barn, en bostadsrätt i Stockholm. Jag har garanterat mina dyraste kostnader just nu och några år framöver.
Sen om några år har vi amorterat bort en del, barnen har börjat flytta hemifrån. Då har vi inte samma kostnader, inte samma behov av det försäkringsbeloppet vi har valt.
Så det kan man också tänka. Det finns hur många faktorer som helst. Men man måste försöka skala ner det. Okej, hur vill jag att det ska se ut om jag avlider för min familj? Gå tillbaka till det: hur vill jag att deras liv ska se ut tills barnen börjar klara sig själva rent ekonomiskt?
Jan: Precis. Jag vet att vi har haft en kväll, Niclas, där vi gick igenom en kalkyl som vi har för våra supportrar där man kan mata in detta. Där var det till och med vissa som var så här: “Om jag dör så ska inte min fru behöva oroa sig för jobb eller inkomster.” Så då har de räknat ut hur mycket pengar det behövs med pensionen, tjänstepension etc. Och sen var det: “Ja men då är det en diff på 3,5 miljoner. Då lägger vi på fyra.” Och så vet man: “Ja men då har man gjort det färdigt.” Sen behöver man inte tänka på det.
Bra. Kontentan här är att Anna och Martin borde teckna på typ två miljoner ish. Och varför vi säger två miljoner lika är för att de tjänar samma, allt var samma i det här fallet. Det hade varit några hundralappar i månaden, lite beroende på hur situationen ser ut.
Niclas: De är ju unga och friska. Har de det här behovet av en försäkring i någonstans 10–12 år tills barnen är klara? Sen ska de skydda varandra. De har ett beroendeförhållande till – eller deras barn har ett beroende av – deras inkomster fram till barnen har gått ut gymnasiet och lite till.
Jan: Ja, och förmodligen är de också beroende av varandra för att kunna ha kvar boendet eller livsstilen.
De två olika livförsäkringsmodellerna
Jan: Snyggt. Då har vi Anna och Martin nu. De har fått den här insikten: shit, vi behöver en livförsäkring. I Sverige finns det typ två olika livförsäkringar. Det finns er, och det finns typ alla andra.
Vi som är nördar gillar er. Men det är så här: hade de gått till typ ett vanligt livförsäkringsbolag då hade de typ betalat 100 spänn i månaden, kanske 1 200–1 500 kronor per år. Hos er hade det blivit lite mer än det dubbla.
Berätta: vad är de två olika modellerna, och vad är för- och nackdelar med dem?
Niclas: Den ena modellen som du tecknar någon annanstans än hos oss – det är naturlig premie, det vill säga att premien blir dyrare för varje år du blir äldre. Och det är ettåriga försäkringar, det vill säga att försäkringsbolaget kan ändra villkoren för försäkringar för varje år som går.
Jan: Villkor och pris?
Niclas: Precis, som du gör på en bilförsäkring, på en hemförsäkring. Och när du slutar betala premien försvinner försäkringen.
Vi jobbar tvärtom. Vi säger: hos oss tecknar du – hur länge vill du ha försäkring, frågar vi. “Jag vill ha försäkring i 15 år.” Då garanterar vi att premien inte blir högre under den perioden. Sen bygger du upp ett överskott i försäkringen som du får ut som en slutåterbäring när försäkringen är slut.
Sen använder vi en del av det här överskottet till att rabattera premien, så premien blir lägre i takt med att du blir äldre istället. Så det är två olika sätt att sätta premie på.
Jan: Det finns många saker vi kan dyka ner i med det där. Men jag tänker så här – jag brukar ibland när jag pratar om er med kompisar säga så här:
Det finns två typer av försäkringar. Det finns de vanliga: du betalar varje månad. Och sen brukar jag säga så här: sannolikheten att vi män lever på vår 68-årsdag är ändå över 90 procent. Så det betyder att för de flesta är de här pengarna vi betalat typ bortkastade – du har betalat för det där skyddet.
Sen finns det Enkan. Där betalar man varje månad, man betalar mer än till det andra. Men om jag lever på min 68-årsdag, då får jag ett brev från er. Och förmodligen får jag tillbaka en stor del av de premierna som jag har betalat in.
Är det okej att beskriva det så?
Niclas: Ja, men det är okej att beskriva det. Sen kan vi aldrig garantera att du får tillbaka det. För det beror ju på hur börsen går och massa olika förutsättningar. Men om vi tittar på de försäkringarna som tar slut nu så har ju de kunderna fått tillbaka premien och oftast kanske 30, 40, 50 procent mer än så.
Jan: Så det blir som ett typiskt sparande med ett livförsäkringsskydd.
Varför är Enkan ensamma om denna modell?
Jan: Nästa fråga: varför är ni de enda som har detta? Det här sättet.
Niclas: Den här typen av försäkring som vi har fanns ju på många bolag förr. De andra bolagen har successivt tagit bort det. Eftersom den här garantin binder kapital och det är en krångligare metod att driva försäkringsbolag.
Att ha ettåriga försäkringar innebär att du inte binder upp kunderna hos dig som försäkringsbolag. Om du skulle sälja ditt försäkringsbolag till en annan aktör så kan de gå in och sätta en annan prissättning på kundstocken. Det kan inte vi göra – vi är bundna av det här. Och det är för att vi är helt kundägda.
Jan: Så det beror inte på att ni är lite sämre på att driva försäkringsbolag?
Niclas: Nej, precis. Inte bara.
Jan: Men det där tycker jag är intressant. Jag vet att första gången vi träffades sa du så här: typ Trygg-Hansa hade detta förr. Sen var det någon annan som sa det också. Jag gillar ju att kolla upp – “trust but verify” – så jag kollade med min kompis som jobbar på Trygg-Hansa. “Jaja, vi hade det men vi fick inte lov sälja den sen för att det var olönsamt för företaget.” Och då var jag så här: fan vad trist. Det är en fjäder i hatten för er.
Totalkostnadsjämförelse
Jan: Bra, är det någonting mer? Vi kommer också göra ett sånt här… För vad jag brukar landa i är – vi har ju haft ett antal avsnitt om bil som brukar vara väldigt engagerande. Och då var det Erik Nessén som är expert på bilar som var så här: “Du kan inte titta på månadskostnad, du måste titta på totalkostnad.” TCO-kalkyl – vad kostar detta över hela livscykeln?
Om vi skulle jämföra – om vi tar Anna och Martin – om vi skulle titta att de kör den här försäkringen tills de fyller 68-ish, de här 20 åren. Hur blir jämförelsen om vi inte tittar på den första månaden eller första året, där de betalar 1 500 till ett annat försäkringsbolag och kanske det dubbla till er? Totalen efter 20 år?
Niclas: Efter 20 år – om de skulle kliva in här – skulle jag tro att premien som de kommer att betala i det andra försäkringsbolaget nog över tid blir lika stor som premien som de betalar in till oss.
Det är bara det att i det andra försäkringsbolaget blir det riktigt dyrt efter de är någonstans 55–60, medan hos oss har premien sjunkit istället. Så hos oss är vi framtunga – vi är dyra i början i förhållande till konkurrenterna och sen blir vi billigare på slutet. Medan de andra är tvärtom.
Och det är ju lite grann utifrån att om du ska sälja någonting så är det alltid lättare att komma med ett lågt pris initialt. Sen kanske inte kunden vill säga upp en försäkring när man är 60 år, för det är svårt att få den någon annanstans. Och då blir den dyrare.
Jan: Okej, bra. Jag vet att detta har varit uppskattat. För den som är nördig kommer vi ha ett Excel-kalkylavsnitt där vi tittar på detta och jämför med konkurrenter.
Sabina, tänker du någonting mer? Brukar detta vara en fråga som dyker upp?
Sabina: Absolut. Det brukar vara många som har jämfört. “Jag fick den här försäkringen på det här bolaget till den här premien. Varför är ni så dyra?”
Men bara man förklarar de här två delarna som Niclas var inne på – försäkringsbelopp och hur länge man vill ha försäkringen – då hoppar de ju på direkt skulle jag säga. Det är inget snack om saken.
Vi har ju många kunder. Vi har väldigt tydligt på vår hemsida där man kan välja de här delarna – vilket försäkringsbelopp och hur lång tid man vill ha försäkringen. Då får man upp två staplar där man ser att “så här mycket i premie kommer du betala under din försäkringsperiod” och “så här mycket finns möjlighet till återbäring”.
Jan: Och oftast ligger återbäringen högre?
Sabina: Oftast. Ibland ligger den högre. Vilket då betyder att du får tillbaka den premie som du faktiskt har betalat in. Och då blir ju folk mycket klarare och tycker att det är mycket trevligare.
Jan: Det blir så här: om man tar det när man är 68 eller när man ska gå i pension – det blir en pensionspresent.
Sabina: Lite så. Vi kallar det inte för sparande, men det blir ju lite som… Man får tillbaka en del och det är supertrevligt när man är 68. “Nu får jag 200 000.”
Jan: Precis. Och det är en sån sak – jag brukar säga “trust but verify”. Man kan göra matten själv. Det finns vissa livförsäkringsbolag som lägger ut sina kostnader vid varje ålder och det är bara att summera själv och sen jämföra med räknaren på er sida. Det är inte svårare än så.
Vanliga frågor vid upphandling
Jan: Bra, jag tänker att vi ska ta några andra vanliga frågor kring när man ska upphandla eller köpa. Hur stort belopp har vi pratat om. Förmånstagare – är det något man ska tänka på? Eller tar man standard?
Niclas: Det beror på. Har man en standardfamilj så är standardförordnandet make, sambo och partner i första hand, barn i andra hand. Och det fungerar för, ska jag säga, 70 procent av kunderna.
Vissa som kanske vill skydda sina barn och har en ny relation – då kanske man väljer det motsatta förhållandet. Man säger barn i första hand och make sambo i andra hand.
Sen kan några välja att ha ett individuellt förordnande: “Jag vill att min syster ska ha pengar” eller “Jag vill att man ska rikta pengarna någonstans särskilt” – för det kan vara en syster som ska ta hand om mitt barn om det händer mig någonting.
Jan: Men om man är ensamstående och har sin syster – ska man ge pengarna till barnet eller till systern?
Sabina: Där får man också tänka till. Du kan ge det till barnet, men om barnet är under 18 blir det lite komplicerat.
Jan: Ja, för då ska systern varje gång det ska hända någonting begära överförmyndarmyndighet och sånt.
Sabina: Ja, lite så.
Niclas: Men det där är ju också sådant man behöver tänka till kring. Systern – men vad händer om systerns respektive… Man behöver tänka till. Systern skulle kunna gifta om sig och om hon då missar att skriva äktenskapsförord försvinner de pengarna in i någon annan plånbok. Man måste tänka till lite grann där.
Jan: Och vet du vad, det blir ännu värre än det. Vi hade en jurist i podden och hon sa så här: även om man skriver enskild egendom och sådant – du får typ inte blanda pengarna på ett gemensamt konto med någon annan, för då försvinner det där “enskild egendom”. Det ska vara på separata konton och massa sådant där.
Engångsutbetalning eller månadsutbetalning
Jan: Så, engångsutbetalning eller månadsutbetalning? Berätta skillnaden för den som inte vet.
Sabina: En engångsutbetalning – då får du hela summan utbetald. Och månadsutbetalning – då väljer du under hur lång tid, och sen får du en månadsutbetalning.
Jan: Är det någon… När vill man ha en månadsutbetalning? Det känns som att man vill ha alla pengarna på en gång. Eller är det billigare med månadsutbetalning för att ni sitter på pengarna längre?
Niclas: Nej, du får avkastning på pengarna under tiden. Så du får tilläggsbelopp – du får liksom ränta. Pengarna kommer öka i takt med tiden.
Men vi brukar ofta säga att om ett barn ska vara förmånstagare som är minderårigt så är det bättre att få ut 10 000 i månaden än att få ut en miljon på ett engångsbräde.
Om man ska gå till överförmyndaren och överförmyndaren ska reglera det här så kan man säga att barnet har en kostnadsnivå som matchar den här utbetalningen, och då kan du ha en lättare hantering. Istället för att du sätter in en miljon på barnets konto och sen behöver barnet nya skridskor – då ska du hämta det – och sen behöver du åka på en skolresa och behöver pengar för det.
Sen beror det också på… det kan vara så att man känner att mottagaren mår bättre av att få en slant varje månad. Att ersätta en månadslön med en utbetalning från försäkring, än att få in en peng som ska fördelas själv.
Jan: Vad brukar folk välja, Sabina? Vad är din upplevelse?
Sabina: Engångsutbetalning.
Jan: Är det vanligaste. Men jag tycker att du gjorde ett ganska bra case för att fler borde välja månadsbetalning.
Vanliga misstag och hälsodeklaration
Jan: Vanliga misstag. Eller missuppfattning. Om man tittar på livförsäkring – vilka misstag brukar folk göra? Vad ska jag undvika?
Sabina: Jag skulle inte säga att det är vanliga, men en sak som är farlig är om man har tecknat en livförsäkring – vi var inne på det tidigare – att man tecknar en livförsäkring på ett ställe och sen får man en bättre premie på ett annat ställe. Och så avslutar du din nuvarande försäkring utan att ha fått godkänt på det nya försäkringsbolaget.
Jan: Bra, för då kommer vi egentligen implicit in på det här: du säger “godkänd”. Berätta – godkänd för det är hälsokontroll. Hur funkar det och varför är det viktigt?
Niclas: Vissa försäkringar kan du teckna mot fullt arbetsför – det är ofta de tjänstepensionsrelaterade, jobbrelaterade. Det vill säga: går du till jobbet varje dag så får du försäkring, du är fullt arbetsför på det sättet.
Vissa försäkringar har en individuell hälsoprövning. Den kan vara allt från en förenklad där du får svara på fem frågor om du är under behandling av någon sjukdom. Sen har du då en fullständig hälsoprövning där du kanske får 20 grundfrågor. Och har du då… man frågar om du behandlas för högt blodtryck – ja, då får du tre följdfrågor på det, och då gör du en individuell hälsoprövning fullt ut.
Jan: Så där har du hälsan. Och var går den där gränsen? Till exempel, jag har fyllt 44 och jag har upptäckt att nu efter 40 är det så här – jag kom på mig själv att jag började flytta telefonen lite längre. Jag insåg att på gymmet går det inte lika enkelt som det gjorde förr. Jag har insett att här vid 40 verkar det gå någon brytgräns där det börjar gå utför.
Men jag är fortfarande på en hälsodeklaration så att jag tror att jag hade fyllt i nej, nej, nej, nej, nej. När börjar det hända att man får gå över till ja-kolumnen?
Sabina: Nej, det är inte nu.
Jan: Är det nu typ?
Sabina: Nej, det skulle jag absolut inte säga. Nej, men när du har någonting i din journal som gör att vi behöver reagera på det.
Jan: Och vad är det? Är det som högt blodtryck?
Sabina: Om frågan är ställd som högt blodtryck, då får du oftast upp det här paraplyet där du enkelt kan se att om du ligger inom de här parametrarna, då är det ett ja du ska fylla i.
Vanliga orsaker till nekat försäkringsskydd
Jan: Men vad brukar vara så här… Generellt, vad är en anledning som skulle kunna göra att man inte får försäkring? Jag vet att det var någon i communityn som skrev om depression. Det var någon som inte fick en livförsäkring för att de hade haft en depression tre år sedan eller två år sedan.
Niclas: Det har ju varit för några år sedan så hjärt-kärlsjukdomar var den vanligaste orsaken till att du blev nekad eller fick en förhöjd premie. Nu är nog psykiska åkommor av olika slag det vanligare – det kan vara ätstörningar, det kan vara depressioner, sådana saker.
Jan: Om jag har “gått i väggen”?
Niclas: Ja, det är ett samlingsbegrepp att man har mått dåligt psykiskt. Det är ett vanligare sjukdomstillstånd nu än vad det var förut, och man är mer noggrann på sådana saker.
Men hos oss är det inte säkert att bara för att du har det här får du ett nej. Du kan få en förhöjning. I vissa fall säger vi också så här: okej, men du måste ha varit frisk ett visst antal år och sen är du tillbaka igen.
Men har du varit sjukskriven ett halvår och har precis börjat jobba och sen söker försäkring – ja, då kommer vi nog säga nej. Däremot, har du haft en depression och varit sjukskriven i sex månader och sen har du jobbat i tio år efter det, då är du “home free”.
Värdet av en godkänd hälsodeklaration
Jan: Bra. Hur ska man… Jag har ett svagt minne av att du, Niclas, typ förra året när vi spelade in sa så här: “Även om du blivit nekad på andra ställen, skicka in hos oss.” För till skillnad från andra gör ni en individuell prövning. Kan du säga någonting mer om det?
Niclas: Ja, det innebär att beroende på vad du har för regler i försäkringsbolaget – vissa ger försäkring eller ger inte försäkring, det är ett eller noll, “computer says no” eller “yes”.
Men vi säger så här: okej, lämna in och sen kanske vi ger en motoffert och säger “vi kan inte erbjuda dig försäkring så här länge mot den här premien som du fick på vår hemsida, vi kan erbjuda dig försäkring med de här villkoren med den här premien istället”. Då tar vi betalt för den ökade risken. Vissa bolag gör det, vissa bolag säger ja eller nej. Det är lite olika.
Jan: Det var också en av de grejerna jag fick med mig från när jag pratat med er: jag har aldrig sett en godkänd hälsodeklaration som en tillgång. I och med att man alltid har fyllt i nej, nej, nej, nej, nej tycker man att det är en formalitet – ungefär som vatten, jag värderar inte vatten i kranen för det finns alltid vatten i kranen.
Men plötsligt kommer jag till att: shit, jag har haft en depression eller jag har varit sjukskriven för utmattning eller whatever. Då plötsligt är det ett värde av att jag redan är kund hos er, för jag kommer inte kunna nyteckna en ny livförsäkring på det sättet. Kan man säga det så?
Sabina: Absolut.
Niclas: Jag tänker på det vi pratade om tidigare, om de olika bolagen och premienivåerna. Tänk då det här bolaget där du är och där premien hela tiden blir högre i takt med att du blir äldre. Och så känner du att “jag byter det här försäkringsbolaget när den börjar bli dyr”.
Men då kanske du inte kan byta, för då klarar du inte hälsan någon annanstans. Så man… det är en färskvara med en god hälsa. Det är tråkigt att säga men det behöver inte vara åldersrelaterat. Vi har nekat 35-åringar men sen finns det friska 65-åringar som kommer in hos oss också. Så det är inte en åldersfråga, det är mer det här genetiska lotteriet som vi är med om.
Sabina: Men sen ska man inte heller ge upp om man får nej hos flera olika bolag och ändå har behovet av försäkringen.
Jan: Som du var inne på tidigare – att man hittar de här “fullt arbetsför”-försäkringarna.
Sabina: Ja, att man ändå… man ska inte ge sig utan försöka ändå få det. Eller gör nyansökan efter några år.
Räcker det med livförsäkring via jobbet?
Jan: Bra, superbra. Nu när vi ändå var inne på det: räcker det inte med livförsäkring via jobbet? Eller ofta är det inte via jobbet utan det är väl via facket.
Niclas: Du kan få en grupplivförsäkring, du kan lägga en tilläggsförsäkring via facket. Och de har ju oftast mycket lägre hälsoprövningskrav än de individuella försäkringar som du tecknar hos oss eller hos vissa andra försäkringsbolag.
Sabina: Men också lägre belopp.
Niclas: Ja, med lägre belopp. Du kommer kanske inte upp i en och en halv, två miljoner där, utan då kanske du kan få dubbla TGL:en och kanske få 20 prisbasbelopp – alltså upp mot en miljon eller 800 000.
Men just om du inte klarar hälsan på ett individuellt bolag så kan det vara ett sätt att lösa det. Men det är också beroende av att du har den försäkringen så länge du har anställning. Men slutar du jobba – då försvinner det. Du kan få en fortsättningsförsäkring, men då kostar den oftast ganska mycket pengar.
Sabina: Och andra villkor, du kan få ett lägre belopp.
Jan: Men förlåt, nu kommer en sån dum fråga – jag som aldrig varit anställd. Hänger den inte ihop med mitt medlemskap i facket snarare än mitt arbetsställe?
Niclas: Det kan vara både och, det är lite olika. Vissa bolag handlar upp grupplivförsäkringar för sina anställda. Och i vissa fall kan du hänga på unionens försäkring.
Jan: Om jag är medlem i Unionen – och sen kommer någon på att “jag har en onödig utgift här med facket, jag behöver inte faktiskt” – och så går man ut och tappar försäkringar.
Sabina: Det är inte en dum fråga överhuvudtaget, för det är så jag tror väldigt många resonerar. “Ja men jag jobbar, jag har en försäkring via jobbet.”
Jan: Eller…
Sabina: Vissa som jag har suttit och pratat med säger bara “ja men jag har en hemförsäkring, det täcker allt”. Och jag bara: “Ja, dina saker, ditt lösöre, det täcker dina grejer. Men det täcker ju inte dig som person, eller dina barn.”
Visst, det finns rättsskydd i försäkringar som kan hjälpa till, men det täcker ju inte dig. Men det är många som tänker att “jag har försäkring via jobbet, jag betalar jättemycket i försäkringen till jobbet”. Men “jag vet inte vad det är jag har för försäkringar och jag vet inte hur mycket jag ska få ut”.
Finns det någon samlad översikt över försäkringar?
Jan: Det var också en fråga från någon på Instagram – Timmy Brant: “Finns det något ställe där man kan se alla mina försäkringar? Lån, hus, bil, liv, olycksfall etc. Och ge råd kring eventuellt byte?”
Sabina: I wish.
Jan: Det finns inte?
Sabina: Inte vad jag vet. Men bra affärsidé.
Jan: Nej, men jag har också varit på det där.
Livförsäkring till sina barn
Jan: Jag tänker på det här med livförsäkring till sina barn. Jag vet att det var du eller någon som sa “Nej, jag har en son, han har inte full koll på läget. Jag har tecknat en livförsäkring för hans barn.”
Kan man teckna en livförsäkring på någon annan? Mitt huvud var bara: what? Jag trodde man tecknade livförsäkring på sig själv.
Sabina: Jo, men det… Jag skulle inte säga att det är det vanligaste, men det är väl det vanligaste i den kategorin. Vi har kunder som tecknar försäkringar på sina barnbarn. Som vill att barnbarnen ska ha det bra.
Jan: Där Martin är så strulig så svärfar-svär-Anna pratar med svärfar…
Sabina: Ja, men precis. Det kan vara att “vi vill ge våra barnbarn en livförsäkring för att vi vill att de ska ha en trygg framtid om det skulle inträffa någonting”.
Niclas: Ja, och då är det så att många av dem som har gjort det är kunder som har haft försäkring hos oss och ser det här som en bra grej. Sen har man sitt eget barn som kanske är ungefär som Martin och Anna – i 35-40-årsåldern – och som har små barn.
Och så är sonen eller dottern försäkrad på försäkringen och barnbarnet är förmånstagare. Så man ger skyddet till sitt barnbarn, använder sin son som försäkrad och sen betalar man den.
Jan: Okej, det var det.
Niclas: Ja.
Jan: För hos er kan man betala in hela försäkringen på ett bräde – alltså för alla 25 år. Så det är betalt, behöver inte tänka på det, det förräntas och det blir som ett sparande med livförsäkringsskydd.
Olika livssituationer
Jan: Bra. Får jag fråga en sån weird grej? I filmer ser man ibland att någon tar ut en livförsäkring på någon annan och sen typ mördar man dem. Har det hänt i Sverige?
Niclas: Det hade varit weird. Det klart att det har hänt i Sverige.
Jan: Alltså någon har tecknat livförsäkring en vecka innan någon har dött?
Niclas: Det är inte helt omöjligt. Men du har ju – nu ska vi se, är det den här “arvtagerskan” – hon tecknade ju massa livförsäkringar både på sin man och sina föräldrar.
Sabina: Det var så.
Niclas: Så det har förekommit bedrägerier på det sättet.
Jan: Har det hänt er? Eller ni är så små…
Niclas: Vi har haft försäkringsfall där den försäkrade har avlidit på grund av ett mord. Och då gör vi ju alltid en dödsfallsutredning i samband med ett skadefall, och då har vi säkerställt att det inte är någon förmånstagare som har stått bakom.
Jan: Gud, detta måste du berätta. Har ni sådana här detektiver? “Så på dagarna har jag telefonsamtal med Rika Tillsammans, men på kvällarna står jag i en port med en cig.”
Niclas: Jag har alltid mörka solglasögon på bordet så att jag kan sätta på mig och gå ut på mina uppdrag.
Jan: Hur går det till? Berätta.
Niclas: Vi tar in dödsfallsintyg och det får vi från Skatteverket – hur personen har avlidit. Och sen tittar man på de faktorerna. Vi har aldrig behövt göra några särskilda efterforskningar mer än så. Men det har funnits någon gång när man har varit lite misstänkt – “hur ligger det här till?”
Sabina: Och sen kan det även vara att försäkringsbolagen… det finns ju ett gemensamt skaderegister för försäkringsbolagen.
Jan: Där man kan gå in och registrera försäkringsfallet.
Sabina: Och då kan det vara att andra bolag kontaktar – “har den här personen tecknat försäkring” – och ser också.
Jan: Så de pratar med varandra. Vad är det här i detta skaderegistret? Är det allt möjligt, typ om jag har krockat med bilen och sånt?
Sabina: Det var inte jag som svarade på, men för person så finns det.
Jan: Okej, coolt. Det får vi prata mer om en annan gång.
Snabba frågor för olika livssituationer
Jan: Jag tänker så här, vi ska ta några snabba. Och jag fattar att ni kommer att säga “det beror på”, men nu har vi pratat om Anna och Martin som är typ familjestorstad med barn.
Om man är typ sambos utan barn – vad ska man tänka på då?
Sabina: Hur bor du?
Jan: Bostadsrätt.
Sabina: Då har du ju en ekonomisk skyldighet. Ett beroende.
Jan: För annars är det väl så här: typ om Martin hade haft en syster så är det systern eller föräldrarna som ärver framför Anna. Så samboavtal och livförsäkring.
Sabina: Ja, bra.
Företagare
Jan: Och om vi ska ta företagare – det vet jag också att det är ganska många som lyssnar. Vad ska man tänka på som företagare?
Niclas: Driver du företaget ensam eller tillsammans med någon?
Jan: Vad är skillnaden? Ska jag skicka tillbaka frågor?
Niclas: För driver du företaget tillsammans med en kompanjon och din kompanjon avlider – om man inte har skrivit någonting i bolaget – så är det kompanjonens partner som går in. Och vill du driva företaget med kompanjonens partner? Kanske eller kanske inte.
Så skriv någonting om hur du vill reglera och med förköpsrätt att du har rätt att lösa ut. Och sen teckna försäkring på varandras liv.
Jan: Men då är det där också någonting man ska hålla koll på. Man gör detta när man startar bolaget och så tycker man “ja men en miljon”. Men sen är plötsligt företaget värt tio och då behöver man teckna på fem miljoner – säg att man äger 50-50.
Niclas: Ja, precis. Men då kanske du också har en kassa i bolaget som gör att du kan tömma kassan lite och göra en utdelning och sänka hela kapitalet, sänka hela värdet av bolaget. Ja precis.
Jan: Så man behöver ha koll på att värdet är någorlunda matchande mot försäkringen.
Pensionärspar
Jan: Bra. Pensionärspar.
Sabina: Ja, det beror på hur…
Jan: Ge mig de olika scenarierna.
Sabina: Pensionärsparet som inte har något lån som har betalat av allting, de har det gott ställt…
Jan: Och gemensamma barn?
Sabina: Och gemensamma barn – ja, precis. De behöver kanske inte.
Jan: Eventuellt. Pensionärspar som har träffats på gamla dagar, efter skilsmässa, de har barn på varsitt håll…
Sabina: De har köpt en gemensam bostad? Absolut, då behöver de.
Jan: För annars har vi det där – särkullbarns-grejen dyker upp även om man inte har gemensamma barn.
Ekonomisk frihet / FIRE
Jan: Bra. Nu kommer det inte vara en sjukt udda fråga, men i communityn vet jag att det är vissa som strävar efter ekonomisk frihet – man gör en FIRE, man slutar jobba typ när man är kanske 50.
Så man säger: “Jag slutar jobba vid 50, jag ska börja ta ut pension vid 65 typ.” Behöver man livförsäkring då?
Sabina: Ja, det kan man väl behöva. Absolut.
Jan: Jag lutar också mot ja. I och med att tjänstepensionen växer ju inte mer – där görs ju inga tillskott till den.
Sabina: Nej, och framförallt: okej, om vi går tillbaka – vad har du runt omkring dig? Har du barn, har du sambo?
Jan: Ja men säg att det finns barn.
Sabina: Ja, då behöver du en livförsäkring som täcker.
Jan: Gud, detta kommer bli en spännande fråga. Niclas, är det en sån fråga nu?
Sabina: Du håller inte med?
Niclas: Jo, men jag håller med. Men jag tror att det blir väldigt individuellt. Man behöver teoretiskt sett ta död på varandra på pappret och göra den här fördelningen – “vad händer om?”
Sen kan det också vara så att som ekonomiskt oberoende – då finns pengar. Hur mycket pengar finns det som kan täcka det där? Och vad finns det för kapital som är tillgängligt för att göra de grejerna du behöver göra?
För det kan vara att det är bundet i fastighet eller på annat sätt som gör att du inte kan få ut cash, som gör att du behöver lösa ut ett särkullbarn eller lösa ut något. Och då kan den här försäkringen… Du behöver den inte för att förmögenheten finns där, men du behöver den för att skapa en omställning, skapa en tidsfrist innan du får loss pengar från en fastighet eller någonting annat.
Sabina: Nej men om man gör en exit när man är 55 år – då har man kanske sänkt sin livsnivå. Man kanske inte har samma krav på hur man ska leva som man har haft tidigare, man kanske har lägre kostnader, man kanske inte behöver vara ute och käka på lunch. Man har sänkt livskostnaderna.
Men det kanske inte är det man vill ge till sina barn om man avlider. Så om jag planerar att vid 55 ska jag göra en exit, jag har det här jag kan leva på – men om jag avlider vill jag ju ändå ge en bra framtid till mina barn. Därför tycker jag att man självklart ska ha en livförsäkring.
Jan: Sen vet jag att de som gillar sådana här exit och FIRE brukar vara duktiga på Excel. Så de kommer säkert berätta för oss hur fel vi har.
Sabina: Ja, men det är väl så det ska vara.
Ensamstående med barn
Jan: Bra, är det något annat sådana typfall? Vi har tagit pensionärerna, sambossarna, singeln. Ensamstående med barn kan vi ta.
Niclas: Ensamstående. Vi har haft flera faktiskt från communityn som har hört av sig som har skaffat barn på egen hand. Och då har den här tanken: “Vem tar hand om mitt barn?”
De här personerna är oftast otroligt pålästa och väldigt måna om att ekonomiskt skydda sitt barn. Har oftast tänkt till: “Skulle det hända mig någonting så ska min syster eller de här ta hand om mitt barn.”
Och då kommer den här frågan in: hur skyddar jag dem ekonomiskt? Både den som ska ta hand om det men också mitt barn. Och där kommer livförsäkringen in som en bra kudde.
Jan: Sidofråga: hur funkar det där juridiskt? Kan man själv välja vem som ska ta hand om ens barn? Vet ni det?
Niclas: Jag tror inte att du kan… Jag tror att du alltid behöver göra en prövning från kommunernas överförmyndare. Men om du har skrivit en vilja så ska det kanske ganska mycket till för att de ska säga “det här tror vi inte på”. Men då ska det nästan vara att det finns något slags missförhållande.
Singel utan barn
Jan: Bra. Om vi tar singel utan barn – det är väl sista typpersonligheten?
Niclas: Minst lågt försäkringsbehov oftast.
Jan: Är det någon vi har missat? Vi har tagit pensionärsparet, barnfamiljen, företagaren, ensamstående, kompanjonerna.
Niclas: Jag tror det är alla.
Jan: Är det någon skillnad också? Ett annat perspektiv vi ofta har i communityn är rikedomstrappan, där vi pratar olika typer av nettoförmögenhet. Spelar det väl egentligen ingen roll – där blir det snarare så att försäkringsbehovet minskar? Har du hundra miljoner på kontot är väl behovet av livförsäkring ganska litet.
Niclas: Så det här är skiften.
Sista genomgång
Jan: Bra. Är det någon fråga jag borde ha ställt? Är det något vi har missat?
Caroline: Jag tolkar detta som ett nej.
Niclas: Jag tycker vi har täckt av det mesta. Jag tycker också att man behöver poängtera att livförsäkring – det finns livförsäkringsskydd och efterlevandeskydd i sparprodukter, alltså tjänstepensioner och i andra sådana saker.
Så man ska inte tänka att livförsäkringsskydd behöver bara vara en ren livförsäkring, utan du kan ha ett efterlevandeskydd i de andra. Man får titta på hela paletten. Lägga ut den här mattan som vi gjorde här med Martin och Anna.
Jan: Och där ska vi säga: vi kommer lägga ut den här grovkalkylen återigen. Vi vill inte bli hängda på den utan det är en grovskiss. Och sen vet jag också att en sådan grovskiss finns det för den som är supporter – den kan man också ladda ner.
Sämsta rådet inom försäkring
Jan: Sämsta rådet. Vi brukar alltid fråga om sämsta rådet inom finans, men för er får det bli sämsta rådet inom försäkring.
Sabina: Åh, tar du den först?
Jan: Grattis Niclas, du får börja.
Niclas: Ja men en sådan här – och tillbaka till tjänstepension – att plocka bort återbetalningsskyddet under yrkesverksam tid.
Tar du bort återbetalningsskyddet får du ju arvsvinst på det hela. Och det kan vara bra när du är gammal, eller om du är den som har tjänat mindre i förhållandet, eller den andra – din partner – inte är ekonomiskt beroende av dig.
Men arvsvinsten är väldigt låg fram till du är 65–70. Däremot om du då är 55 och vill lägga på ett återbetalningsskydd så kommer hälsofrågan in igen, och då kanske du inte kan göra det.
Och så sitter du där med ett pensionskapital på 2,5 miljoner och inte kan lägga på ett återbetalningsskydd – det kan kännas surt.
Jan: Har du någonting, Sabina?
Sabina: Nej men jag tycker att man ska vara påläst: behöver jag försäkringen?
Det finns väldigt mycket tilläggsförsäkringar. Om jag köper en tv då ska man ju köpa en försäkring till. Behöver jag den försäkringen? Att man ska ha koll på läget.
Jan: Vilka försäkringar brukar du tacka nej till?
Sabina: Jättemånga.
Jan: Jo, berätta berätta.
Sabina: Om man köper någon form av elektronik blir man erbjuden en försäkring. Tandvårdsförsäkring. Det finns ju… Om jag köper skidor till barnen kan det vara att man… “Här kan du få den här försäkringen.”
Men det är mycket försäkringar som ingår i grundskyddet som man har i hemförsäkringen. Och det tror jag att många inte riktigt har koll på.
Jan: Bra, det får bli till bonusavsnittet. Får vi ta den här allmänbildningen kring försäkringar.
En enda sak att göra
Jan: Om man bara ska göra en enda sak efter att man har lyssnat på detta – för nu kommer vi snart stänga av – vad ska man göra då?
Sabina: Man ska kolla upp sin situation och sitt behov. Sen ska man såklart boka ett möte med mig eller Niclas.
Jan: Precis, det hade varit tjänstefel att inte säga så. Hur gör man det rent praktiskt? Förutom att det är en länk i beskrivningen – hur kan man göra det?
Sabina: Du går in på www.enkpupillkassan.se. Och på första sidan tror jag att – i alla fall – min information finns där du kan gå in och boka lätt. Och Niclas finns där också.
Jan: Det är en sån där kalenderlänk?
Sabina: Ja, precis. Så där väljer du tid själv.
Jan: Och det är kostnadsfritt och förutsättningslöst?
Sabina: Absolut.
Niclas: Ja, det är mer att gå igenom hur din situation ser ut. Så kan vi vägleda lite grann i den.
Avslutning
Jan: Snyggt. Då tänker jag egentligen så här: stort tack, Sabina. Och tack, Niclas också. På återhörande.
Niclas: Tack själv.
Jan: Och naturligtvis tack till dig som har lyssnat och tittat – kanske man också ska säga – hela vägen hit.