I efterhand har jag förstått att det var både och:
- Höga avgifter som jag inte förstod
- Onoterade aktier inom fastighets- och infrastruktursektorn
- Strukturerade och dyra produkter som ingen kunde förklara.
När jag nu tänker tillbaka inser jag att det faktiskt var 2007 och inte 2009, alltså precis före finanskrisen. Så en viss dålig tajming fanns där också, så kan inte skylla allt på Acta. Många drogs nog med i att under den tiden fanns inga risker, bara möjligheter…
Jag skulle tro att jag förlorade omkring 70–80 %. Jag var så knäckt då att jag bara blundade och accepterade att jag blivit blåst, samt gjort dåliga val. Utöver själva förlusten var det också en personlig resa att ta sig igenom, där jag mentalt pendlade mellan skam, uppgivenhet och att vara förbannad.
Livet gick vidare, och andra investeringar, möjligheter till hög lön och olika incitaments program har gett mig en väldigt bra situation idag. Acta är för mig avskrivet som en av livets lärdomar, och varje gång jag hör talas om investeringsrådgivare som “inte tar betalt” vänder det sig i magen. Banktjänstemän inkluderat.
Nu när tankarna vaknat till liv gällande Acta, så kunde jag inte låta bli att söka på forumet. Inte så mycket som diskuterats. Som väl är, så är det nog inte många här som fastnat i deras klor. Hittar bara ett exempel i detta inlägg av @smalandskalven
Jag bodde själv också i Småland på den tiden. ![]()