Nedan följer en transkribering av hela avsnittet gjord med hjälp av AI. Det innebär att den kan innehålla fel och är inte ordagrann.
Visa mer information
Introduktion till Lysa
Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens Lär Känna-avsnitt tillsammans med fondroboten Lysa. Lysa är där vi har majoriteten av vårt eget sparande sedan 2019. Detta avsnittet är också reklam för dem, för det är ett samarbete.
I början av året är det många av oss som ska börja ta tag i vår hälsa och vi ska ta tag i vår ekonomi. Till skillnad från att ta tag i sin hälsa är att ta tag i sin ekonomi ett engångsjobb. Det är någonting man kan göra på bokstavligt talat tio minuter och sen är det färdigt för resten av året. Då anser jag att Lysa är det bästa alternativet, oavsett om man är nybörjare eller expert. Tvärtom brukar Lysa faktiskt passa bäst för nybörjarna och experterna.
Men det kommer vi till i avsnittet. Det spelar inte heller någon roll om du har lite pengar eller om du har väldigt mycket. Jag tycker att Lysa är en bra fit. I detta avsnittet kommer du få träffa Patrik som är både grundare och vd på bolaget. Vi går igenom alla de vanliga frågorna kring trygghet och säkerhet.
Vad kan man förvänta sig? Vad kostar det? Hur funkar det? Många av de absolut vanligaste frågorna. För dig som har hängt med oss redan ett tag, som redan känner till Lysa och tycker att du har hyfsat koll, ska jag rekommendera vårt avsnitt nummer två som är mer fireside chat där vi tar lite community-frågor och nördar lite.
Men för dig som bara vill ta tag i din ekonomi, göra någonting bra och slippa ett dåligt samvete utan ta bra hand om dina pengar, då är det det här avsnittet du ska lyssna på. Man behöver inte börja all in utan man kan börja med någon hundralapp, lära känna Lysa och sen kan man öka sitt månadssparande efterhand.
Jag tänker att vi inte gör det svårare än så. Men innan jag släpper på Patrik är det superviktigt att säga att även om ett sparande i linje med forskningen, så som vi pratar om i detta avsnittet – att spara brett, spara billigt, spara i en global indexfond eller fondrobot – har varit det som gett bäst avkastning historiskt och med stor sannolikhet kommer ge det även i framtiden, så finns det inga garantier. Så fort man investerar sina pengar ökar de och minskar de i värde.
I värsta fall kan man teoretiskt förlora hela det insatta beloppet. Men som jag och Patrik kommer in på i detta avsnitt så känner vi inte till någon som har förlorat alla sina pengar i en global indexfond eller fondrobot. Det är mångt och mycket en teoretisk risk. Det är viktigt att man är medveten om de här sakerna.
Så med det sagt, här kommer Patrik och så ses vi i kommentarerna efteråt.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Vad är Lysa?
Jan: För den som inte känner till Lysa, vad är det viktigaste att veta?
Patrik: Det viktigaste att veta med Lysa är att vår anledning att existera är att göra det lätt att spara rätt.
Jan: Och om du skulle säga någonting mer om det?
Patrik: När det gäller att spara pengar så att man har lite över för att kunna göra det man vill i framtiden, då finns det massor med misstag man kan göra. Det vi försöker göra är att ta bort de misstagen helt enkelt, så att det ska bli enkelt att spara och man gör det väldigt svårt att göra fel när man sparar.
Jan: Du verkar bara lägga en massa cliffhangers idag. Vilka är de här misstagen då?
Patrik: Om vi börjar med att säga vad det innebär när man gör rätt istället, för det finns en uppsjö av misstag. Ska man lägga upp alla misstag kan man fylla ett antal av fyra sidor.
Fyra punkter för att spara rätt
Om man skulle säga vad det innebär att spara rätt kan du klara dig på några få punkter. Det viktigaste när man ska spara rätt är att komma igång. Och där faller det för rätt många tyvärr. Det som är bra är att det aldrig är för sent att komma igång, men man måste börja spara, börja sätta undan lite pengar, helst varje månad.
Sen det andra, och den är lite krångligare men inte supersvår: man ska se till att man tar rätt risk. Om det är pengar som man behöver inom kort ska man ha dem på bankkonto med bra ränta. Om man har några år kan man ha lite räntefonder som normalt ger högre avkastning. Om man behöver pengarna på lång tid ska man investera i aktier. Det gäller också att inte ta för få aktier utan sprida det över hela världen i många olika bolag.
Nummer tre: betala låga avgifter. Mer pengar över till dig, mindre pengar till andra i finansbranschen.
Nummer fyra: när det börjar blåsa, vilket det alltid gör – det vill säga att börsen faller och det blir en kris – ska man kunna vara uthållig genom den perioden.
Om man tar de här fyra punkterna får man ihop ett bra sparande.
Vanliga misstag vid sparande
Jan: Men jag har fortfarande en nyfikenhet, så vilka är misstagen?
Patrik: Det finns många sätt man kan göra fel på. Jag skulle säga att det vanligaste är att man tar fel risk. Det kan vara så att man har pengar som man behöver för en insats till en lägenhet och sen investerar man det i några aktier. Sen går börsen ner 50%, så att man inte kan köpa den lägenheten man hade tänkt sig.
På samma sätt om man sparar till sin pension eller på lite längre sikt använder man att man har en för låg risk. Att ha pengarna på ett konto som ger ränta eller i statspapper som ger väldigt låg avkastning gör att du får mycket mindre i slutändan i pensionen än vad du skulle kunna ha fått.
Många betalar alldeles för höga avgifter. Man kan tänka det så här: en procent eller kanske två procent, vilket det kan vara i en del fall, låter inte så mycket avgift ett enskilt år. Men om du betalar en procent per år, efter tio år har du betalt ungefär tio procent av det som du kunde ha haft. Säg att du har hundra kronor – efter tio år har du betalt tio kronor i avgift om du betalar en procent.
Rätt risk och låga avgifter – då kommer du en bra bit på vägen.
Hur fungerar Lysa i praktiken?
Jan: Jag tänker att vi ska dyka ner i alla de här grejerna, men låt oss ta de viktigaste sakerna först för den som bara lyssnar de första minuterna. Om jag tar tusen kronor och kommer till er på lysa.se, vad är det ni hjälper mig med i förhållande till de här tusen kronorna?
Patrik: Det första vi funderar på är vad du ska göra med de här tusen kronorna. Det vi alltid gör, och det här är lite unikt för Lysa, är att vi måste kunna stå för att sättet som dina pengar är investerade hos oss är lämpligt för dig. Vi kommer ställa ett antal frågor till dig, fråga dig lite om din ekonomiska situation, din vardagsekonomi och hur den ser ut, vad du vill göra med de här pengarna och när du behöver dem.
Vi frågar också lite om hur du känner kring det här med möjlighet för hög avkastning kontra risken att förlora på kort tid. Hur dåligt skulle du sova om de här 1 000 kronorna, på grund av att börsen gick ner, blev 700 kronor ett tag? Skulle det vara ett stort problem för dig eller inte? Det är den risken man tar för att på lång sikt få en bättre avkastning.
Vi hjälper dig helt enkelt att se till att det är lämpligt. Det vi måste kunna göra är att när vi tittar på varenda kund vi har, varenda konto, då måste vi kunna stå bakom att det kunden har på det kontot, så som pengarna investeras där, det tycker vi är lämpligt. Det är centralt för oss.
Så fungerar det normalt inte för de absolut flesta tjänsterna. Där får man göra det själv. Man kallar det lite för do-it-yourself eller execution only. Det betyder att den finansiella aktören tar väldigt lite ansvar för vad man investerar i egentligen.
Jan: När vi har gått igenom det här frågebatteriet, hur lång tid tar det? Behöver man ha pluggat ekonomi för att klara det?
Patrik: Nej, absolut inte. Jag skulle säga att det kanske tar fem till tio minuter att gå igenom frågorna.
Jan: Och vad händer därefter?
Patrik: Det vi gör är att vi ger ett förslag på hur vi tycker att dina pengar ska investeras. Det viktigaste som vi pratade om tidigare är risken: hur mycket kan du ha i aktier och hur mycket kan du ha i räntor? Sen får du kontrollera och se om du tycker att det känns bra eller inte. Om du vill ha någonting som vi då inte tycker är lämpligt för dig, som vi skulle säga är olämpligt, då kommer vi inte göra det.
Jan: Har ni tackat nej till kunden då?
Patrik: Absolut, det gör vi. Också när det kommer till förvaltningen, om du har en kund som har en kort horisont men behöver pengarna och vill investera mycket i aktier, då säger vi nej till de kunderna. Det kommer tillbaka till att vi hela tiden måste kunna stå för att det är lämpligt för den här kunden och det som kunden har som sparsyfte. Det händer varje dag.
Jan: Så det blir frågebatteri, sen ett förslag. Om jag tackar ja till det förslaget, vad händer sen?
Patrik: Då öppnar du ett konto och du kan komma igång och börja spara. Förslagsvis med ett månadssparande på autogiro helt enkelt. Sen försöker vi automatisera alla de här besluten som kommer. Pengarna blir inte vilande – när du har satt in pengar behöver du inte gå in och investera dem själv utan allting sker automatiskt för dig. Så är du igång helt enkelt.
Samma för alla – oavsett belopp
Jan: Spelar det någon roll hur mycket eller hur lite pengar man har? Om man är ung eller gammal?
Patrik: Nej, det spelar ingen roll överhuvudtaget. En viktig sak för oss är att det finns ingenting bakom skynket om att här har du de här specialfonderna om du har mycket pengar. Alla hos oss får samma.
Jan: Så man kan inte komma och säga, kan jag få bli VIP?
Patrik: Nej, det funkar inte riktigt på det sättet. Det som är lite speciellt, och där många tänker fel, är att man tror att om man har mycket pengar får man tillgång till sånt som inte andra har. Det är lite så livet ser ut på alla andra områden, bilar och…
Jan: Champagne i butiken när du ska handla klocka.
Patrik: Absolut. Men när det kommer till ekonomi och förvaltning så är det bästa, det som alla ska ha, billiga breda fonder.
Man kan se det på många av mina vänner som har lyckats bra och gjort saker som har haft privatekonomiskt positiva konsekvenser. Det första som händer är att det dyker upp många från finansbranschen som tycker att de ska köpa komplicerade saker där de behöver låsa in pengarna så att de inte kommer åt dem på helst fem till tio års tid. Det är trevliga säljmöten, men det brukar inte leda till en bättre förvaltning i slutändan.
Jag ser ingen anledning, även om du kommer in till oss och är multimiljardär, att vi skulle ge dig en annan förvaltning än den grundförvaltning du får om du precis har kommit igång och sparat.
Jan: Det är svårt att inte hoppa in med eget tyckande, men jag gillar det. Om man kommenterar, var det tusen kronor, tiotusen eller hundra miljoner, det är samma. Man tror att ju mer pengar desto bättre grejer får man. Tvärtom brukar korrelationen vara – vill man hitta de sämsta finansiella produkterna, titta på de som är rikast.
Patrik: Precis. Warren Buffett, som är en av de mest kända investerarna, har sagt det flera gånger att det är hans mest förmögna vänner som har den sämsta förvaltningen.
Jan: Sjukt. Det får vi ta i vår fireside chat sen.
Avgifter och kostnader
Jan: Vad betalar jag er för hjälpen? För att ni gör detta åt mig?
Patrik: Om man ska säga en snittkund betalar 0,35% i avgift för hela tjänsten. Ungefär där ligger det.
Jan: Så vad blir det? 3,50 kronor per tusenlapp?
Patrik: Ja, per tusenlapp. Eller 35 kronor per tiotusen.
Jan: Du sa en grej som jag vill återkomma till, i en bisats. Du sa breda billiga indexfonder. Om du skulle beskriva er investeringsfilosofi i en mening?
Evidensbaserad investeringsfilosofi
Patrik: Jag skulle säga att den är evidensbaserad. Och då kan man prata om vad evidens är för någonting. Jo, det är sånt som har fungerat över tid, i olika länder och över olika tidsperioder. Sånt man ser fungerar helt enkelt. Det måste också vara logiskt.
Jan: Nu får du fler meningar. Utveckla det, varför är det viktigt?
Patrik: Det är viktigt för att man kan skapa en investeringsfilosofi eller en process som man kan återupprepa eller reproducera.
En annan investeringsfilosofi som är väldigt svår är: jag tror att jag har en unik begåvning att hitta de bästa aktierna och därför kan leverera en överavkastning. Det finns inte så mycket evidens för att sånt fungerar över tid. De flesta som levererar en överavkastning brukar göra det under en kortare period och sen brukar man inte göra det över långa tidsrymder. Det är också svårt att verifiera varför man varit framgångsrik – är det på grund av att man har haft tur eller har man haft den här fingertoppskänslan?
Om man tittar till marknadens logik: eftersom det finns otroligt många duktiga personer som sitter och analyserar bolag hela tiden, blir det lite ologiskt att tänka att jag själv har en unik förmåga. Man gillar ofta att tro det som människor – man hamnar ofta i den fällan själv också. Men det är inte riktigt logiskt om man drar det hela vägen.
Det finns en utmaning som heter “keep it simple stupid” för att undvika misstag. Det vill vi göra med vår investeringsfilosofi – vi vill undvika misstag.
Det är lite som en tennismatch, där det ofta är den som gör färre, det minsta antalet misstag, som vinner.
Jan: Det är ologiskt! I alla sammanhang i livet pratar vi om att man ska vinna, man ska engagera sig och du vill väl vara bäst. Sen här kommer du och säger att ni vill undvika misstag, ni vill inte vara sämst, ni siktar på att vara mediokra. Det känns som att jag vill hänga med vinnaren, inte vara tråkig och spela på att inte misslyckas. Vad säger du då?
Patrik: Det där är jättemänskligt verkligen. Det jag skulle säga är att om du använder den här investeringsfilosofin kommer du över tid bli en vinnare – du kommer inte vara medioker.
Man räknar med att med en väldiversifierad portfölj, där man sprider riskerna i många korgar och betalar låga avgifter, kommer du vara bland de bästa tredjedelen av dem som investerar lite mer seriöst efter ett år ungefär. Det kan variera lite, för det kan vara år där det är sämre och andra år är det bättre, men i snitt ungefär en tredjedel.
Det håller i sig så att man blir bättre och bättre. Det finns mycket data på det här. Det finns en stor undersökning som heter SPIVA där man tittar på indexfonder och lågprisfonder: hur står de sig mot aktivt förvaltade fonder? Man ser att efter tio år är du bland topp 10% av alla investerare om du följer den här strategin.
Du kan få acceptera att vara medelmåttan enskilda år, kanske efter ett år, men på lång sikt kommer du vara en vinnare.
Superstjärnbolagen och Bessenbinder-forskningen
Det är klart att det finns alltid de som blir superförmögna, bland de rikaste i världen. Då får man fundera på hur många som har varit med och spelat i spelet för att hamna på den positionen, och hur många det inte har gått bra för.
Det finns jätteintressant forskning på det här. Det finns en amerikansk professor från Arizona State University som heter Bessenbinder i efternamn. Det han visar är att de som verkligen lyckas, även om man tittar på bolag, är en liten liten del av alla bolag. De går unikt bra. Det är ungefär 5% av alla bolag som står för majoriteten av börsavkastningen.
Då kan man antingen försöka träffa de där 5%. Risken är att du träffar den övriga stora massan och får en dålig utkomst. Eller så köper du de dåliga bolagen och de bra bolagen och får i snitt ett bättre utfall.
Att spela mot att vara den som lyckas absolut bäst, det kan du göra, men det är en högriskstrategi. Kostnaden för att vara en av de som förlorar det man har jämfört med uppsidan att vara en av de verkligen få som vinner – det du vill göra är att minimera risken på nedsidan att vara en av förlorarna.
Storbankernas fonder och intressekonflikter
Jan: Blir inte du sjukt frustrerad när det kommer någon? Jag har en inspelad rådgivningssession med en storbank där jag sa typ det här, att jag har hört från en kompis att man ska ha en bred indexfond som äger allt och som är billig. Då var det så här: “Men titta på vår fond här, den har gått plus 30% och den har gått mycket bättre. Våra experter väljer ut vinnarna.”
Häromdagen kom det ut en rapport från FI att storbankerna säljer till 80% sina egna fonder, och de har högre avgift. Vad säger du till en kund? Det låter ändå logiskt när man sitter där att de på banken kan ju det här, de har hela bankens resurser och de är en ekonomisk auktoritet.
Patrik: Man kan se det på två olika sätt. Om vi tittar på personer som har de jobben är de oftast väldigt duktiga och smarta. Utmaningen är att det sitter personer på andra banker som är lika duktiga och lika smarta. Sen sitter det personer i London, i Paris, i Frankfurt, i USA som är lika duktiga och smarta också.
Alla de här tävlar mot varandra vilket gör att det är väldigt svårt att slå de här andra. Att en bank ska vara den som lyckas anställa de absolut bästa personerna som kan slå alla andra personer på alla andra banker – det håller inte riktigt.
Sen är det ett stort problem i finansbranschen när det kommer till intressekonflikter.
Jan: Jättesvårt för en Swedbank-säljare att sälja en Handelsbankenfond.
Patrik: Ja, man mäts ofta på, precis som man gör i all ekonomisk verksamhet, vilken lönsamhet och hur mycket vinst man ger till sin arbetsgivare.
Det är en annan anledning till att vi som Lysa, skulle jag vilja påstå, är den enda aktören som bara har lågprisfonder. Det gör att vi inte har ett tryck internt att sälja upp till dyrare fonder. Det ser man ofta: en aktör har några instegsfonder eller lockprisfonder, och sen är det stort arbete att flytta kunden från den billigare fonden till att börja handla eller handla utländska aktier eller köpa in sig i noteringar.
När du slipper det trycket tar du bort många av intressekonflikterna och får en annan modell. Vi kan fokusera på hur vi får så nöjda kunder som möjligt, för då kommer de sätta in mer pengar till oss och vi vet vad vår avgift är på det. Det gör att man får samma incitament.
Jan: Exakt. Det var väl Charlie Munger som sa: “Visa mig incitamenten och jag kommer visa dig utfallet.” Fantastiskt citat.
Lysas kundstatistik
Jan: Ni startade 2019, öppnade väl lite tidigare, med den… 2017 tror jag. Allt är egoorienterat – jag hittade er 2019. Hur många är vi kunder?
Patrik: 200 000.
Jan: Det är jättehäftigt, när man kan börja prata om procent av befolkningen. Hur mycket pengar har snittspararen?
Patrik: Snittspararen hos oss har ungefär 250 000, så det är väldigt högt. Det är jättekul.
Jan: Hur ser det ut på median?
Patrik: Median, om man tar det mest representativa i mitten, har 70 000. För oss är det här inte så underligt, det skiljer sig alltid för en del har mer pengar. Men det är inte det som driver oss, att vi har några superförmögna kunder.
Det normala sättet att bli Lysa-kund är att man öppnar ett konto, sen kanske man inte gör insättningar utom att ha börjat med ett månadsspar. Två tredjedelar av alla våra kunder månadssparar, och de månadssparar rätt mycket – ungefär 2 500 kronor i snitt.
Jan: Imponerande.
Patrik: Väldigt högt. Jag är lite förvånad, det är kul att man har så mycket att undanlägga. Det behövs inte så mycket – om du bara kommer igång och månadssparar en hundralapp eller två eller fem, jag tror det är viktigt att få bort det från transaktionskontot.
Jag skulle säga att det i sig gör att vi ser att kunderna ökar rätt kraftigt i hur mycket pengar de har hos oss efter varje år. Kunder som har ungefär 240 000 har varit med oss kanske tre, fyra, fem år. De som har varit kunder i sju år har betydligt mer. Sen finns det de som har mindre.
Eftersom vi har fått fler kunder det senaste året, innan det, innan du hittade oss 2017-2018, då hade vi mycket mer modest. 2019-2020 också. Varje år får man fler kunder för fler kan rekommendera. Så vi har fler kunder som är i början av sin sparresa nu.
Jan: Jag kommer ihåg att jag föreläste på ett IT-företag för några veckor sedan i höstas. Det var så roligt för jag var där 2020 och höll typ samma föreläsning för de som jobbade. Hälften av rummet sa att de tyckte detta var så bra sist. Flera sa att de tog tipset om Lysa och det har gått jättebra, de har dubblat pengarna mellan 2020 och nu.
Jag var sjukt tacksam att komma och prata, men det visar ju att har man månadssparat säg 1 000 kronor i månaden i två år, och sen har man dessutom ränta-på-ränta-effekten och vi har haft goda börser nu – det ska man ha i åtanke – då är det inte så konstigt.
Vem passar Lysa för?
Jan: Jag tycker detta var en fråga jag tänkte ta senare men jag testar min upplevelse. Jag har varit ute och du vet, “somebody’s wrong on the internet”. Min reflektion, efter att ha hängt med i sju år nu, är att ni har en stor kundgrupp där ni är en perfekt fit: för dem som ska komma igång med sitt första sparande.
När jag är ute och föreläser säger jag: nu kommer vi ha paus, gå ut, ladda ner appen, starta ett sparande på Lysa, du behöver inte lägga in hela din förmögenhet, börja med några hundralappar så att du är igång. Där upplever jag en perfekt fit.
Sen upplever jag att ni också har en målgrupp med ofta tio miljoner eller mer i hushållsförmögenhet, inräknat pension och annat. Där upplever jag också en väldigt bra fit. Man har gjort bra grejer, sparat ganska länge, köpt egna aktier och fonder, och så kommer man till insikten, som Alec i communityn, att efter fem års eget optimerande kastar man in handduken och köper en indexfond eller Lysa.
Ni har det jag inte vet om du har sett den här mimen på nätet: nybörjaren och expertninjan har exakt samma lösning. Håller du med om att det här är en bra fit i de två ändarna, men att det är olika anledningar?
Patrik: Jo, jag håller absolut med om det. Vi har rätt många saker som appellerar till sparnörden också, som jag själv är. Om du verkligen är en finkännare när det kommer till index tycker jag att vi är en väldigt bra fit kring hur vi gör index, hur vi tänker kring dem. För oss är index, eller hur man gör en effektiv lågprisförvaltning, allt. Och det är vi nog unika på som svenskt fondbolag.
Jan: Bra. Nu har vi egentligen pratat om när Lysa är en bra fit.
Patrik: Jag kanske ska säga, för att vi pratade om private banking: jo men om du har ett sparkapital och du har byggt upp det, och du ser det som din hobby att förvalta sina pengar eller att det är ditt eget jobb – det brukar inte bli så bra hur man investerar det. Men det är kanske också där vi är en lite dålig fit. När man vill ha de här skräddarsydda lösningarna för sig själv på ett visst sätt, tips och råd om bolag, eller vad man ska köpa och sälja.
Jan: “Jag är intresserad av makro.” Ni skickar inte ut “detta är vår syn för de kommande sex… global outlook 2026”?
Patrik: Nej, vi tycker att det inte är jätteintressant faktiskt om man tänker på bra sparande. Det är inte där vi tycker att man ska ha det fokuset. Då är vi en rätt dålig fit. Samma sak om du vill göra det själv.
Lysa jämfört med att köpa egna indexfonder
Jan: När vi är inne på dålig fit: en av de vanligaste invändningarna jag får var från någon som skrev ungefär: “Vad ger fondroboten mig som jag inte kan få genom att själv köpa en eller två breda globalfonder på ett ISK? Skillnaden i avgift kan bli mycket.”
Sen fick jag en annan fråga: “Har fått ett större arv – en indexfond med 0,2% eller Lysa? Varför är Lysa bättre?”
Vad skulle du säga på de två frågorna?
Patrik: Jag skulle säga att om du köper en bred indexfond med bra karaktäristika och du har tänkt igenom din risktolerans genom alla de här frågorna, då kommer jag inte säga att det är en dålig investering.
Men jag skulle hävda att det du får på Lysa är först lite hjälp att se till: är det verkligen det du ska ha, 100% aktier? Det är rätt många som gör fel. Om du köper en bred indexfond får du 100% aktier. Det vi ser är att det är rätt många som köper 100% aktier som också är rätt snabba när det går ner att sälja av. Svårt att sitta still i båten i det läget.
Om du jämför de olika indexfonderna som finns med vårt breda eller hållbara erbjudande ska jag säga att vi har fler bolag ofta. Det finns otroligt många indexfonder att välja på, så en indexfond är inte riktigt en annan indexfond lik.
Om vi börjar titta på den breda sidan har de flesta indexfonder olika selekteringar och tar bort bolag. Det är många indexfonder som kanske har rätt få bolag i sig – det kan vara 30 bolag de minsta. Andra indexfonder kanske har 700 bolag. Jag tror man ska ha en bred global indexfond, då ska man upp på kanske 1 500 bolag i alla fall. Du får inga globala småbolag i det.
Till skillnad: om du går på den breda delen hos Lysa kommer du upp mot 7 000–8 000 bolag istället. Det kan vara stor skillnad mot att bara välja en indexfond.
Jan: Kan du utveckla det? Det är också en fråga jag fick. På 800 bolag fångar du 90%, på 1 500 fångar du 94-95%. Vad spelar de där sista procenten?
Patrik: Vi pratar om det lite, och det beror på forskningen från Bessenbinder som visar att av de som genererar riktigt hög avkastning är det ungefär 5% av alla bolag över tid när man tittar på långa tidsperioder.
Det är faktiskt så att nästan två tredjedelar av alla bolag går sämre än vanliga statspapper över tid. Sen är det en tredjedel, lite knappt, som går okej men inte jättebra.
Om du går ner till för få bolag, varje gång du tar bort bolag riskerar du att tappa någon av de här 5 procenten. Du kanske tappar en Google, en Amazon – Google är ju Alphabet heter de. Det fanns exempel för några år sedan där en fond screenade bort Nvidia, som är det bolag som har vuxit absolut snabbast de senaste fem åren. Det gjorde att man plötsligt var 5 procent sämre än ett jämförbart index på grund av den otroliga utvecklingen i det bolaget.
Om du inte missar några av de här superstjärnbolagen på grund av att du screenar bort, då är det fine. Men du har en risk att missa de här bolagen.
Det är något man ser i USA, det är något man ser i Sverige också. Om vi går tillbaka och tittar historiskt i Sverige är det ett fåtal bolag som har genererat en stor del av det värde som har skapats på den svenska börsen. Det är bolag som Ericsson, Atlas Copco och Sandvik som under långa tidsperioder har genererat jättemycket i börsvärlden.
Hur tjänar Lysa pengar?
Jan: Innan vi går in på tryggt och säkert: vad tjänar ni era pengar på?
Patrik: Det är avgiften vi tar av våra kunder. Vi får bara betalt av våra kunder. Vi har inga provisioner eller kickbacks eller någonting på det sättet.
Lite förenklat kan man säga att det ligger ungefär på 0,3% av de pengar vi förvaltar som blir vår omsättning. Sen har vi våra kostnader som framförallt är personal och kostnader för att upprätthålla reglerade verksamheter.
Jan: Vad tjänar ni inte pengar på?
Patrik: Det vi inte tjänar pengar på är aktivitet, att kunderna gör olika saker. Tilläggstjänster på det sättet – handel eller valutaväxling eller den typen av saker. Vi har ingen intjäning på det utan det är intjäning som en andel av det förvaltade kapitalet.
Jan: En lite provocerande fråga som jag gillade: varför är ni inte dyrare?
Patrik: Jag skulle nog säga att det finns lite av en hygienfaktor där också, vad jag tycker är lite rimligt. Om vi tittar på det vi pratade om tidigare: vi har kunder som vi hoppas finns med under väldigt lång sikt, kanske under hela sparperioden. Om man tar en hög avgift tar man en väldigt stor del av kundens belopp över tid.
Jag tycker inte det är riktigt rimligt i finans att ligga så man tar en så stor del av kundens belopp. Då är frågan lite vilket kundvärde man adderar. Så vi känner oss rätt komfortabla med prissättningen där den ligger.
Jan: Någon skrev också: “Det är så här i mångt och mycket enshittification, kommer ni höja avgifterna?”
Patrik: Nej, det har vi aldrig gjort mot kund så att det totalt blir dyrare. Det vi har gjort vid några tillfällen är att vi har kunnat hitta lösningar genom att ta bort en leverantör, sänka kundens avgift och höja lite vår intjäning samtidigt, men att det blir billigare totalt. Men nej, det finns inga sådana planer.
Jan: Det var faktiskt någon i forumet som hade räknat ut att ni har sänkt avgiften sex gånger sedan 2019.
Patrik: Det kan nog stämma. Jag vågar inte säga exakt.
Jan: Det är lite roligt.
Patrik: Precis. Om vi ska titta på var vi ligger nu med 50 miljarder i förvaltning innebär det att kassaflödet är i princip i balans. Det är inte så att vi tjänar mycket pengar, det är inte så att vi gör av med mycket pengar. Det kanske kommer att bli någon miljon kronor minus på sista raden men det är ungefär break even på helårsbasis. Vi har en stabil kassa på över 300 miljoner kronor.
Jan: Ni är lönsamma?
Patrik: Jag skulle säga att vi är break-even ungefär. Sen är det svårt – om börsen går ner 10% sjunker våra intäkter, om det går upp 10% är vi med goda marginaler.
Jan: Som en företagare till en annan, grattis.
Patrik: Tack.
Jan: Jag vet vilket jobb det är. Och eftersom ni har hållit på, inte bara sen 2019, vet jag att det har varit en lång resa.
Trygghet och säkerhet
Jan: Jag tänker att vi ska prata om det här med tryggt och säkert. Senast igår fick jag den här frågan från Jonas på Patreon. Han skriver ordagrant: “En fondrobot hade kanske varit det bästa. Men jag har någon inbyggd rädsla att flytta från den etablerade banken till en fondrobot. Jävligt ologiskt, men högst verkligt.”
Jag upplever att det är många gånger jag har fått kommentarer: “Jan, vi fattar att du gillar Lysa, du får betalt av Lysa, du har dina egna pengar där. Men du måste fatta att man har vuxit upp med sin storbank och så ska man flytta till en aktör man aldrig hört talas om.”
Vad skulle du säga till Jonas eller till någon som tycker att det låter spännande men ändå oroar sig kring trygghet?
Patrik: Jag skulle säga att det är rätt förståeligt att det är på det sättet. Vi fungerar på det sättet också som människor. Vi pratade kort tidigare om att Finansinspektionen hade gjort en undersökning där man kom fram till att 85% av allt fondkapital fanns på storbankerna, trots att nätmäklarna Avanza och Nordnet har varit igång i 25 år.
Mycket av anledningen till att man inte flyttar dit är att det känns någon inneboende osäkerhet. Det är kanske också känslor av hur tryggt och säkert det är, speciellt om man är lite äldre. Man har samma känsla mot nyare aktörer. Det är rätt väletablerat i finans, men det leder också till en dyrare prislapp i slutändan om du inte är beredd att lämna.
Jan: Gör en Excel. Så här mycket kommer din rädsla kosta dig de kommande åren, Jonas.
Patrik: Jag skulle säga att finansbranschen är otroligt reglerad. Vi lägger väldigt mycket tid på att drifta en säker verksamhet. Det är inte helt speciellt för oss utan det är som läkemedelsbranschen som är väldigt reglerad, eller arbetsmiljölagstiftning. För oss är att driva säker verksamhet att följa de lagar och regler som finns och gå en bit däröver också för att se till att sparandet som kunder har anfört åt oss är säkert.
Jan: En grej som gjorde det lättare för mig: jag brukar säga två saker. Är du en snittsparare – de flesta har 250 000, medianen var 70 000 – då är det investerarskydd på de där 250 000.
Patrik: Jag ska dubbelkolla beloppet…
Jan: Du behöver inte ta ansvar för det, jag tar ansvar. Har jag fel klipper jag det eller skriver rätt belopp i beskrivningen.
Har ni ett kontor? Kan man hälsa på?
Patrik: Det kan man. Det är inte så många som gör det så det finns ingen reception. Om man vill hälsa på föreslår jag att man mejlar eller ringer till Customer Relations, så kommer de absolut vilja sätta upp ett möte. Men det är inte så att vi har öppettider för besök på det sättet. Det finns mötesrum där vi ibland har kunder som vill komma och prata, men ring eller mejla först.
Vilka står bakom Lysa?
Jan: Vilka är ni som står bakom och äger? Det är också en vanlig fråga. Jag är inte delägare, det kan du bekräfta. Du äger aktier i Lysa bara?
Patrik: Nej, det gör jag inte. Vi tycker det är trevligt att sponsra de här samtalen.
Jan: Men vilka är ni som står bakom?
Patrik: Om vi tittar på de olika ägarna är det jag och teamet som har en större och större del, de som arbetar på Lysa såklart. Externa inkluderar bland annat Niklas Storåkers som…
Jan: Som startade Avanza, gjorde han inte det?
Patrik: Han var vd i början av Avanza och var den personen som drev upp Avanza så att Avanza blev det som det blev. Fantastisk resa under hans vd-skap. Jag tror att han började arbeta med något som hette HQ.se och sen köpte de ett bolag som hette Avanza, och sen tyckte de att Avanza var ett bättre namn och tog det, om jag har förstått det rätt.
Jan: Det är story.
Patrik: Han var vd:n som byggde upp Avanza till att bli vad det är. Sen har vi också familjen Persson med H&M som är investerade. Vi har ett investmentbolag som heter Nordia som är baserat i Göteborg och ett antal andra – många entreprenörer och investeringsbolag.
Det vi inte har haft är mer sådana man kallar venture capital eller private equity-ägare.
Jan: Är inte det skönt?
Patrik: Jag känner många som arbetar i branschen som är duktiga. Du har jobbat i branschen också, jag har sett det bära sig från insidan. Jag skulle säga att det kan vara skönt på det sättet. Det vi har är att vi bara har en typ av aktier på Lysa: stamaktier. Det gör att vi inte får konflikter mellan olika aktieägare som har olika incitament, apropå det här med intressekonflikter.
Det brukar man få om man har venture capital och private equity. Man pratar om A-rundor, B-rundor, C-rundor, preferensaktier och olika rättigheter. Det skapar inte heller… Eftersom de fonder de arbetar med ofta har ett bäst-före-datum eller ett datum de ska realisera kan det skapa ett tryck mot vissa måldatum när man ska göra vissa saker.
Just det trycket har vi inte heller.
Jan: Skönt. Det var också en trygghetsfråga. Kan man ta ut sina pengar när man vill?
Patrik: Ja.
Jan: Hur lång tid tar det?
Patrik: I normalfallet tar det en bankdag. Men vi brukar säga att det kan ta en till tre bankdagar.
Jan: Har ni koll på de kunder som lämnar? Vad är anledningen?
Patrik: Den främsta anledningen är faktiskt att man ska använda pengarna. Det är den vanligaste anledningen som uppges.
Konkurrenslandskapet
Jan: Hur ser du på konkurrens? Det finns ju Avanza Auto, Opti och de här enskilda fonderna. Hur ser du landskapet?
Patrik: I Sverige generellt är det rätt hög konkurrens inom finansiella tjänster, vilket vi ska vara glada för, för det gör att priserna är lite bättre här än på andra ställen i Europa.
Vi har nått en liten milstolpe, det här är väldigt nördigt, men det finns inom företag, ska jag vilja påstå, det mest välrenommerade mätinstitutet: någonting som heter SKI, Svensk Kvalitetsindex. Nu i år, som släpptes precis i december 2025, kom deras studie för Sveriges nöjdaste sparare.
För att vara med i den studien måste man ha ett visst antal kunder så att det är tillräckligt många som svarar när de ringer runt, annars hamnar du under “övrigt”. I år var vi med för första gången och vi är den enda aktören på den listan som är grundad på den här sidan millennieskiftet. Alla andra har startat innan år 2000 och vi kom in som nummer två precis efter Avanza med någon poäng, som var en bit ner till andra.
Jan: Grattis!
Patrik: Tack, det är väldigt ödmjukt och glad för att komma in och få en sån plats. Jag tror att det visar att det vi representerar med automatiserat sparande inte är någonting som är lite perifert längre, utan ett nytt sätt att förvalta pengar när man får hjälp och använder automatiserade tjänster för att optimera sitt sparande. Det är också någonting väldigt omtyckt.
Jag skulle vilja säga att om vi tittar på konkurrenslandskapet har vi slagit oss in bland de större aktörerna. Vårt nettoflöde per år ligger på ungefär 10 miljarder. Vårt fondbolag är ett av de större fondbolagen om man tittar på statistiken.
Men vi representerar någonting nytt, och det är kul att se att det har funnits ett sådant intresse för den här typen av spartjänst och att vi genererar värde.
Kundfeedback
Jan: Vad säger kunderna? Vad är oftast den vanligaste feedbacken?
Patrik: Den absolut vanligaste feedbacken är att man tycker att det är enkelt. Det man gillar framförallt med Lysa är att det är enkelt. Det är absolut viktigaste värdet vi kan bidra med till våra kunder: att ta någonting som är lite komplext, lite svårt, och göra det enkelt att lösa ett problem.
Jan: Vad är ni sämst på?
Patrik: Det finns lite olika saker. Om jag ska välja vad vi är sämst på och där vi vill bli bättre är det nog att skapa en lite mer individuell kundupplevelse. Även om förvaltningen inte kommer att förändras tror jag att det finns ett större behov att vi kan rikta budskap, rikta förslag och råd till kunden vid rätt tillfälle och ha en lite mer löpande dialog inne i tjänsten.
Det kommer mycket nya tekniska möjligheter för oss att göra nu. Inte för att personalisera förvaltningen på det sättet men att personalisera kundupplevelsen. När vi tittar på det har vi legat lite sämre till i undersökningarna.
Det vi också låg sämre till tidigare är att många undrar: “Vad är det exakt jag investerar i?” Där har vi släppt helt nya innehavsöversikter så att man kan gå in och titta exakt på vilka bolag man är investerad i och hur det ser ut. Man går in på sin kontovy. Det är jättevärdefull feedback för oss att få, för det visar hur vi kan prioritera vad vi ska förbättra.
Riskerna med att investera
Jan: Mest som en hygienfaktor: riskerna med att investera, kan man förlora alla sina pengar?
Patrik: Det kan man. Men om man tänker på det här sättet: det är många som har förlorat alla sina pengar på att man har investerat i en aktie. Det är många som har gjort det för att man har investerat i någon form av krypto eller optioner eller contracts for differences.
Det är ingen hittills vad jag kan komma på i världshistorien som har förlorat sina pengar för att man har investerat i breda reglerade indexfonder. Det som skulle krävas i så fall är att allt värde på de här bolagen går till noll samtidigt.
Det finns säkert katastrofscenarion för mänskligheten där det skulle kunna vara fallet, men då har vi en helt annan dignitet.
Jan: Då har vi andra problem, typ inte mat på Ica-problem.
Patrik: Ja, lite så. Men det man ska vara medveten om är att du kan förlora alla dina pengar och det finns en risk med att investera. Det är mycket det vi vill hjälpa kunden med att hantera.
Rimlig avkastning och svängningar
Jan: Vad brukar du säga är rimlig avkastning och svängningar? Vad kan man förvänta sig?
Patrik: Om man börjar med svängningarna, för jag tycker det är bäst att börja där, kan man säga att det kan gå ner kraftigt. Vad är kraftigt? Om man tittar från toppen till botten tror jag att det sämsta exemplet i Sverige de senaste hundra åren är ner ungefär 60%. Det är otroligt mycket och sätter en extrem mental press när man sparar.
Sen finns det många perioder där det har gått upp kraftigt. Jag tror att det bästa enskilda året på svenska börsen är någonstans 80-90% upp. Det finns en stor spännvidd.
Om man går tillbaka till modern finanstid, tillbaka till 1920-talet, kan man hitta 7-8 tillfällen när börsen har sjunkit mer än 30%. Så det händer. Man kan säga att “it’s a feature”, det är något inneboende, det är inget fel.
Men i slutändan, vad är då en rimlig avkastning över tid om man tittar på väldigt långa tidsperioder, inte ett enskilt år? Då ska man förvänta sig 7-8% på aktier per år ungefär, just för att svängningarna finns på kort sikt.
Jan: Det motsvarar typ att pengarna dubblas vart tionde år ungefär.
Patrik: Sen tror jag att sedan vi drog igång har det kanske varit 11% per år, så det har varit en lite bättre period.
Varför har inte alla Lysa?
Jan: Om detta är så bra, varför har inte alla Lysa? Det undrar jag också.
Patrik: Jag skulle säga att det är rätt många som inte känner till oss till att börja med. Om vi säger att vi ligger någonstans med 200 000 kunder, och man måste vara över 18 för att bli kund, då har vi minst 2% av Sveriges befolkning som kunder. Sen kanske det är 4-5% som känner till oss, men det är inte mer än så.
Det är ett hinder och det skulle ta väldigt mycket reklampengar för att vända om, och det är inte riktigt så vi jobbar. Sen är vi ju inte rätt tjänst för alla, det är en del som vill göra det här själva eller har andra preferenser. Men jag tror det finns mycket mer att gräva på med det vi har.
Jan: Vad är relevant kritik?
Patrik: Det finns hur mycket relevant kritik som helst.
Jan: Relevanta invändningar? Vi har varit inne på: har du vissa åsikter om marknaden är det inte rätt fit, ska du göra det själv är det inte riktigt rätt fit. Är det någonting annat du tänker? Vilken invändning tycker du är svårast att hantera?
Patrik: Det är en bra fråga. I slutändan tror jag väldigt mycket på valmöjlighet. Valmöjligheten hos oss är aktier, räntor, rätt allokeringsbeslut – ska du ha det brett, ska du ha det hållbart, ska du ha det på ett sparkonto och liknande. Det är kundens pengar, vilket jag tror ibland glöms bort lite i finansbranschen.
Alla anledningar att välja en annan aktör är relevant kritik på ett eller annat sätt. Sen får vi bedöma: tycker vi det är värt att ändra på oss på grund av den kritiken eller inte? Det kan vara kritik som är relevant, att det finns en poäng här, vi skulle kunna ändra på oss, men vi tror inte att den totala positiva effekten för alla våra kunder är tillräckligt hög för att göra den förändringen.
Men vi har ändrat oss vid olika tillfällen. Jag kommer ihåg en sak i början av covid där vi hade en lite hårdare spärr för hur man kunde förändra sin sparplan när man väl var kommittad. Det tyckte vi var rätt bra för teoretiskt ska det inte vara så lätt att ändra och dra ner risken eller upp risken när man är kommittad till en plan.
Men det var ett av de största ramaskrin vi hade, sen när det började gå ner, att man ändå ville kunna göra nya lämplighetsbedömningar rätt snabbt för att förändra. Där fick vi anpassa oss. Det finns rätt många sådana saker vi har anpassat oss för, och jag tror att det inte är en sak men säkert tusen små grejer.
Valmöjligheter och begränsningar
Jan: Jag tycker det är lite ironiskt. Du säger att du tror på valmöjlighet och jag håller med dig, men samtidigt brukar jag ibland sälja in er på att du har ingen valmöjlighet.
En av de största anledningarna till att jag har mina pengar hos er är att jag kan ju inte gå och pilla. Jag kan ju inte gå och välja någonting annat. Vissa säger att man skulle kunna anpassa mängden tillväxtfond, och det kan vi prata om i vårt fireside chat-avsnitt sen. Men fördelen är att jag inte kan göra det.
Patrik: Jag skulle säga det lite annorlunda. Jag gillar en mental modell. Om du tänker dig alla frågor du kan ställas inför, så har du en cirkel som säger: de här frågorna betyder någonting. Sen har du en annan cirkel som säger: de här kan jag påverka. Där de två skärs, saker som betyder någonting och saker du kan påverka, det är det du borde fokusera på.
Du har valmöjligheter: ska du ha ett sparkonto eller inte? Hur ska ditt allokeringsbeslut se ut – ska du ha aktier, ska du ha räntor? Ska du ha det brett eller ska du ha det hållbart? Hur ska du dela upp det här i olika hinkar, i olika konton?
Men du har inte valmöjligheten att gå mycket lägre än så. Det är den menyn vi ger. Man kan se det som att du går in på en restaurang, men restaurangen har ingen meny för att de ska kunna tillaga vilken rätt du vill. Då kanske du vill veta: det här är faktiskt de tio rätterna som kocken tycker att den är duktig på.
Sen kanske du inte vill säga: “Jag tror inte riktigt på den här såsen, jag vill ha en annan sås till det här.” Vi försöker utkristallisera så att det du ska fokusera på är de viktigaste valen och inte bli distraherad av massor med mindre val som inte spelar så mycket roll, som bara blir ett stopp i din process och gör att pengarna inte blir investerade i slutändan, att du inte kommer igång.
Jan: Exakt. Men det är inte där diskussionen hamnar. Pratar man med nördarna – vi sa innan att ni är väldigt lämpliga för nybörjaren och de som har kommit ganska långt på sin resa och som har fattat vilka frågor som spelar roll.
Men det är en stor massa, framförallt som jag hör en massa på nätet och i communityn, där det blir mycket diskussion. “Hur mycket ska vi ha mot Sverige?” Där jag kommer få frågan redan i detta avsnitt: ni har valt 20% i exponering mot Sverige. Jag kan tycka det är rätt skönt – håller jag med om den? Jag vet inte, men jag kan ändå inte göra något åt det, så då går jag vidare i livet.
Medan andra blir: “Nej men det ska min sann, någon tycker att det ska vara 1%, någon tycker att det ska vara 4%.”
Allokeringen mot Sverige
Patrik: Det där är en svår fråga. Det är inte så att man inte förstår argumentet att det ska vara en procent eller mindre mot Sverige. Vi tycker att det är mer relevant, där vi bor i Sverige, att man ska ha en större andel allokerat i Sverige.
Vi tycker att det finns goda argument i det med tanke på att de flesta andra som du kommer konkurrera med om att köpa den här sommarstugan eller din lägenhet eller den där begagnade bilen, de bor också i Sverige och de har en allokering mot Sverige också.
Jan: Jag tror att den allokeringen är typ 70-80% enligt siffror från Goldman Sachs.
Patrik: Det skulle vara lite förvånande. Det gör att om du är rationellt investerad och du har 1% i Sverige och 99% utomlands, och sen tappar amerikanska dollarn 20% som den har gjort i år, ja men då har det gått 20% sämre för dig än för de i Sverige.
Det är ju sånt som händer, men då har du blivit fattigare relativt alla andra i Sverige. Det är den effekten vi försöker motverka. Det är ett extremt år att det varit på det sättet, att dollarn har varit så svag jämfört med svenska kronor. Det har varit en lång period när dollarn har varit stark.
Sen ska jag säga att vi ser över hela tiden hur vi kan förbättra tjänsten. Det finns några sådana “no-no’s” för oss som jag tror skulle vara väldigt svårt att implementera. Hade vi på ett sätt kunnat ställa en fråga till kunden för att validera hur mycket homebias du har i Sverige redan, skulle det här vara relevant eller inte, och ge ett mer utförligt förslag. Beroende lite mer på att gå djupare i den personliga situationen, potentiellt.
Men det är inte samma fråga för mig som om vi ska introducera guld på plattformen. Det är olika skalor.
Jan: Vi ska prata om det i nästa avsnitt, bonusavsnittet – ska vi prata om dig och ditt guldäventyr? Jag vet att du har haft ett sådant. Men det får vara en cliffhanger.
Patrik: Det är lite roligt, för det kan vara… får se om du vill ta det nu eller inte, men jag kan säga att jag tycker det är väldigt intressant när man säger att guldet är underprisat, om man tänker igenom vad det innebär egentligen.
Jan: Vi pausar det till nästa avsnitt för jag tänker att vi behöver runda av här.
Praktiska frågor
Jan: Några snabba grejer, praktiska om man lyssnar. Om man vill bli kund, hur gör man enklast?
Patrik: Man går antingen till sin iPhone till App Store eller på sin Android till Google Play och laddar ner appen, så hjälper vi därifrån. Eller om du hellre vill göra det på nätet går du till lysa.se och trycker på “bli kund”.
Jan: Det tar på riktigt mindre än tio minuter. Till och med under fem, jag har klockat.
Patrik: Jag skulle säga att det är bättre mellan fem och tio minuter för då får du tid att reflektera.
Jan: Inte nästa, nästa, nästa…
Patrik: Nej, så ska man inte göra.
Jan: Om man vill flytta befintliga fonder, om man har ett sparande på en annan bank, hur gör man?
Patrik: Då kan man gå in och välja när man har sitt konto uppsatt om man vill göra en ISK-flytt. Det har vi gjort. Många ISK-flyttar vill vara på ett värde av 2 miljarder. Så det är vi duktiga på att göra.
Jan: Kontaktar man er kundtjänst?
Patrik: Man gör det i tjänsten. Jag tror det finns under “insättning” att göra ISK-flytt. Så är det digitaliserat för det.
Jan: Förut tog det en massa tid för att de andra bankerna inte ville släppa kontona. Är det fortfarande så?
Patrik: Nej, ISK-flyttar är det egentligen ingen som… Det kan vara så att det tar ibland några veckor. Det är olika från olika aktörer.
Jan: Men det är inte ni som sitter och rullar tummarna?
Patrik: Nej, det ska inte vara så, det går snabbt. Det kan vara så, lite som det ibland är med pensioner eller bolån på det sättet, att en aktör får in att den här kunden vill flytta och de försöker ha en del som ringer upp och försöker övertyga kunderna att stanna kvar. Så det kan hända.
Jan: Om man har pengar på kontot: investera allt på en gång eller sprida ut över tid? Klassisk fråga.
Patrik: Du får bara 30 sekunder. Jag ska säga att det finns inget helt rätt eller fel. Det logiska är att investera allt på en gång, men om det går ner med 30% kommer du känna dig tråkig start. Så att gå in gradvis kan vara bra av psykologiska skäl.
Jan: Global indexfond – vågar man lägga pengar där trots USAs otrygga ekonomi, som någon frågade?
Patrik: Ja, det skulle jag säga. Tyvärr är hela världen otrygg. USAs ekonomi är lite otrygg men det ser inte tryggare ut i Sverige eller på andra delar. Norden känns tryggt, Europa skulle jag säga känns inte helt tryggt, och absolut inte utvecklingsmarknader med Kina, Taiwan och liknande heller på det sättet.
Jan: Nu gjorde du inget jättebra case för att investera. Då kommer vi in på nästa fråga: investera nu eller vänta på kraschen?
Patrik: Nej, investera nu. För världen har alltid varit otrygg. Det här är inget nytt heller.
Om du går tillbaka till 70-talet kändes världen extremt otrygg med Vietnamkrig och oljekriser. Under världskrigen var det väldigt, väldigt otryggt. Efter 11 september kändes det också otryggt.
Jag tror man kan ha gjort ett case för att världen har varit otrygg alltid.
Jan: Du, Patrik, ett fantastiskt stort tack. Jag fick in många kommentarer, flera än jag någonsin har fått. “Hälsa honom att det är en grym tjänst.”
Patrik: Vad roligt!
Jan: “Att det är en lysande tjänst.” Jag tyckte folk var roliga. Fantastiskt.
Patrik: Jätteglad. Tack så mycket.
Jan: Tack så mycket själv.
Patrik: Tack.
