Att förbereda utskjutning, genomföra detta och sedan gå tillbaka och dra runt grottekvarnen i 1½ år till är fasen så mycket tyngre.
Som en som sköt ut sig just vid 50 och har mycket i aktiefonder säger jag att jag hellre tar t ex gårdagens dipp i Clownlandet med ett skratt och en klunk stout (true story) än tanken att börja jobba igen.
Inte för att skriva någon på näsan, men det handlar väldigt mycket om det mentala när det väl är skarpt läge. Då fungerar inte ekvationerna som många mitt i arbetslivet ska visa för en. De är nämligen inte där och de förstår inte hur det funkar för den enskilda individen i praktiken.
Jag skiter väl högaktligen i “den extra miljonen” när det är ledighet, projekt, sol och glada dagar på andra sidan summalinjen. Ville jag ha mer pengar skulle jag ju jobbat vidare samtidigt som jag investerade.
Jag skrev inte 18 månader, jag skrev 3–18 månader. Jag själv tror att 3 månader räcker gott för att ta sig igenom en börskrasch utan problem. Du kan förbereda dig inför FIRE hur noggrant som helst, men det kan ändå vara svårt för hjärnan om börskraschen kommer precis i början av FIRE.
I början av FIRE är man fortfarande van vid att jobba, så jag ser inget problem med att ta ett kort uppdrag till för att börja FIRE i en bättre omvärldssituation. Man kan få stora psykiska påfrestningar om man går in i FIRE exakt när börsen kraschar, så jag ser ingen anledning att inte justera sina planer efter situationen och istället starta FIRE lite senare. FIRE blir då några månader kortare, men man kan samtidigt spendera mer pengar per månad under hela FIRE‑perioden, vilket enkelt kompenserar för den kortare tiden.
Börskrascher brukar komma efter flera starka år, inte efter perioder av stagnation. Det är just överhettningen som ofta skapar förutsättningarna för en krasch.
Okej. Men historiskt sett ser det inte ut så. De dippar vi haft det senaste årtiondet är inte krascher. Sedan är tre månader också rena döden att gå tillbaka till ett jobb man tror sig ha avslutat för gott, imho.
Låt mig gissa, du jobbar inom IT och/eller som konsult va’? Alla jobb ser inte ut så. En del kräver att man bygger upp förtroende, investerar långsiktigt i relationer osv.
Exakt så. Jag är två år in nu och visst har FIRE-pengen ökat i värde, men det kan ju smälla när som helst ändå. Det är då känslorna kommer in och de innebär inte att man automatiskt är sugen på att börja jobba igen.
Okej, eftersom du är så bombsäker så unnar jag mig en: Du är närmare 30 än 40 i ålder va’?
Angående buffert, jag förstår helt klart tanken och de flesta optimerar sannolikt efter att kunna sluta jobba så tidigt som möjligt. Men om man har ett så stort kapital att man lever på låt oss säga 2% av kapitalet per år, då måste väl sequence of return-problematiken bli väsentligt mindre och nästan obefintlig. För att verkligen få ett svar krävs det väl Monte Carlo-simuleringar men med tanken på att 4%-regeln är baserad på analys av en stor mängd utfall så bör man väl kunna fastslå att ett uttag på 2% kommer att ge ett ökande värde i princip 100% av de simulerade utfallen. Någon som har koll på detta?
Du tänker rätt. Men om målet är att leva på investeringarna så kan man ju då undra varför man väntar tills en 2% WR räcker för att finansiera livet. Varför inte då sluta tidigare? Och i det tidigare fallet blir en buffert eventuellt intressant. Även om forskning kanske pekar på att det mest är en tankevurpa.
@angaudlinn och @Friskrivning ! Är nyfiken på ert 94/6-upplägg. Hur har ni kommit fram till detta? Tänker ni inte i årsutgifter, utan kör på 6% räntor/cash? Eller missförstår jag något här?
Skulle gärna lära mig mer om ert tankesätt då det ju ändå skiljer sig en del från att ha en 70/30-eller 80/20-portfölj… Misstänker att det har med risktolerans att göra och ser fram emot att inspireras!
En fråga jag inte riktigt blir klok på… Har med SORR och planering av buffertspar att göra, som ju min ursprungliga frågeställning gällde. Om jag har ett FIRE-tal på tex 6 Mkr, och räknar med att kunna nå detta inom 1-2 år mha huvudsakligen nysparande men även ränta på ränta. Hur ska jag då tänka klokt för att spara ihop och ”förvara” min buffert/räntedel? Tex om jag bestämmer att jag vill ha 2 årsutgifter i buffert, dvs 480K. Ska jag börja spara ihop dessa kontant utanför börsen när ISK ligger på 5.520.000 kr? Eller ska jag få ihop totalt 6 Mkr först och sedan ”ta undan” 480K av dessa? Det förstnämnda lär ju ta längre tid än det sistnämnda. Samtidigt som man inte vet hur börsen går under tiden - vips kanske mitt ISK ligger betydligt lägre och min FIRE-horisont har plötsligt förlängts med ett par år?
…Vilket kanske leder till resonemanget kring huruvida man ska pensionera sig utifrån ett bestämt datum eller en bestämd siffra. Tänker jag rätt? Hjälp mig gärna att sortera i allt detta, funderingar som ju gäller ”slutspurten” och fördelningen av kapitalet i samband med det!
I mitt fall är det ungefär två årsutgifter (med lite svångrem alternativt utan ISK-skatt). Att det blivit 6% är mest för att det utgjort ungefär det av totalportföljen.
Det är absolut högre risk, men jag har också hög andel hemmamarknad och har tuggat mig genom Scott Cederburgs m fl forskning och landat i att jag är bekväm så här.
En del handlar om att räntor inte riktigt presterat som de gjorde en gång när de första FIRE-portföljerna lanserades och en del handlar om att jag tycker att marknaden borde i 'murika är onödigt fokuserad på en sektor. En sektor som dessutom luktar mer och mer illa för varje dag som går. Sedan är det ju mindre rimligt med räntor under ISK-paraplyet iom skatten och dessutom är börsen mycket roligare än trista räntor.
Skamlös reklam: Sedan har jag gafflat mer om detta i några av mina avsnitt på tuben, om du är sugen på att lyssna/titta mer där.
Ja, så kan det ju bli och det påverkas också av hur snabbt du tror det går att bygga buffert. Alternativet är ju att köra på som det är och sedan ta ut, men jag tror man helt enkelt får väga in hur man själv funkar och göra en viss värdering av hur börsen kan tänkas gå i närtid. #tajmingärendödssynd
Jag hade både datum och ålder i min kalkyl men också en cynisk insikt om att det kanske blir något år till om allt skiter sig på vägen dit. Det är nog tyvärr så man måste tänka om man inte har sjuka mängder pengar som tickar in varje månad förstås.
“What he said” på rubbet. Går ju enkelt att omvandla siffrorna till procent och få en jämförelse när det pratas 60/40, 80/20 osv.
Samma här att årsutgifterna inte inkluderar två år av ISK-skatt. Det är en blandning av att veta att med 4%-regeln klarar portföljen uttag i sura börstider. Och att det är för tråkigt att sitta och trycka med framtida skatt på sparkontot.
Det var inte så invecklat utan bara att jag såg att jag borde nå mitt FIRE-tal innan 50 och då riktade jag in mig på det datumet för det fanns lite utrymme för både nedgång och naturligtvis inga problem med uppgång heller.
När jag passerade minimitalet blev det fokusskifte mot buffertbygge och att börja avveckla mig själv på jobbet. Jag menar inte att detta med den exakta åldern var viktigt i sig, men att ha en tänkt dag man ska sluta tror jag alla tjänar på, inte minst för att mota OMYS i grind.
Min sammanföll också med att yngste sonen blev myndig, så någon form av “mindre” ansvar tog också vid. Det var dock inget tungt vägande skäl utan mest emotionellt tror jag.
