Hej! Har fastnat i tankarna kring hur man bör lägga upp sitt sparande till buffert, när man närmar sig FIRE. Tanken är väl att man fördelar sitt totala kapital till en 60/40-portfölj, när man nått sin målsiffra (tex 6 Mkr). Rätta mig gärna om jag har fel! Utöver det ska man sedan ha tillgång till 3-5 årsutgifter ”cash” (eller räntor?), som en buffert att ta sina löpande utgifter från när börsen går dåligt. Min tankevurpa gäller hur och när man på bästa sätt sparar ihop till denna ”bufferthink”? Har man ett FIRE-tal på 6 Mkr är det ju rätt mycket extra pengar som ska finnas på plats innan man kan lämna arbetslivet. Är det bara att gneta på, jobba ett par extra år och öronvika de pengarna till sin buffert? Ha en högre andel aktier (tex 100%) lite längre tid även efter att man nått sitt måltal, tills man kommer upp i måltal + buffert, och sen sälja av det som ska bli buffert?
Hur tänker ni andra? Någon som vill berätta hur hen gjort eller planerar att göra? Känner mig lite inkompetent som ställer denna fråga men sväljer stoltheten och hoppas på snälla svar!
Jag är precis klar med mitt “omflyttande” av pengar inför FIRE, finns många varianter men såhär har JAG gjort.
En månadsutgift på sparkontot extra, dvs vid månades slut har jag en månadsutgift kvar.
en månadsutgift på sparkontot med lite ränta (3dagar att ta ut)
Ett kvartal på 3månads fasträntekonto
Ett kvartal på 6mån fasträntekonto
Ett kvartal på 12månfasträntekonto
Ett halvårs utgifter på korta räntefonder ISK
Ett års utgifter på mellan långa räntor på ISK
Ett års utgifter på HY räntor.
Resten på Globala 60%, Svenska 30% o lite EM 10% på ISK Här hade jag innan även det ovan men flytta just runt lite o skapade räntekontona.
Det som är kvar att göra är att ta ut ett kvartal till o sätta på sparkontot men det gör jag strax innan jag slutar i september
Jag tänker mig att din totala 60/40 är inkl buffert men om du väljer räntefonder och/eller sparkonton är väl hugget som stucket. Alternativt om du vill ha 60/30/10 där 10 är buffert på sparkonton/fasträntekonton.
Har själv inte riktigt klart ännu om jag väljer sparkonton som buffert eller låter det vara kvar i räntefonder. Har AMF räntefonder och där har man pengar dagen efter eller max 2 dagar senare.
Jag kommer troligen att sluta jobba, eller minska min arbetstid mycket om det går att lösa utan att byta arbetsplats, nästa år när jag är 56.
Jag tänker att jag ska ha ungefär två års utgifter i “säkrade pengar”, kommer mest att vara på sparkonton med olika bindningstid beroende på vilka räntor jag kan få. Just nu sparar jag mera pengar till ett sparkonto varje månad än vad jag gjorde tidigare eftersom jag snart ska börja ta ut pengar. Mitt fond- och aktiesparande har istället gått ner.
Hur upplägget blir för övrigt beror på hur börsen går det kommande året. Går det dåligt kanske jag väljer att jobba längre och om det går bra väljer jag kanske att “säkra mera vinster” och ha mera pengar på sparkonton.
Njae, 60/40 är ingen sanning. Bengen testade fjärdedelsfördelning och pratar väl om 50/50 till 75/25, men ja, 60/40 ligger ju inom spannet.
Inte nödvändigtvis och det är inte med i ursprungsuträkningen från Bengen. Men många av oss har det. Själv ligger jag i botten på den skalan med 2-3 år. Å andra sidan har jag långt högre aktieexponering.
Jag gjorde så. De sista året lät jag allt sparande gå in i krockkudden/bufferten medan resten växte på börsen.
Det verkar dumt om du inte är risktålig eller beredd att tänka om. Vad händer om det går ner 30% veckan innan du slutar jobba?
Vill du ha mer om hur jag tänkte så tipsar jag skamlöst om min tubkanal FIRE på svenska där jag tuggar om liknande spörsmål, om du inte redan kollat förstås.
Jag är en av dem som inte planerar att ha någon buffert utanför min portfölj. Den forskning jag har sett säger att det höjer risken, vilket känns dumt när man inte jobbar längre. Bättre att köra på statisk fördelning, som är vad all forskning på uttagsprocent och liknande är gjord på. Det känns tryggare.
Men att det höjer risken om det är pengar utöver det framräknade FIRE-kapitalet är ju bara BS däremot. Om det är en del av det framräknade FIRE-kapitalet är det en annan sak förstås. Man måste nog förstå den skillnaden, även om det i kalkylarket kan kännas som samma sak.
Fast det är ju uppenbart att det sänker risken att ha mer pengar. Det är ju en konstig jämförelse. Mer pengar är alltid bättre. Den rimliga frågan är ju hur man ska fördela de pengar man har. Och då kan man studera skillnaderna historiskt mellan att använda en del av dem i en separat buffert som används när börsen går ned, jänfört med att hålla en statisk fördelning som man återbalanserar mot. Den forskning jag har sett säger att det förstnämnda alternativet leder till större risk att få slut på pengar.
Intressant tråd. Jag har bestämt mig för 3 år kort räntefond, 1 år bankkonto med lite ränta och resten aktier/fonder. Teorin är väl att jag då kan “ducka” de flesta björnmarknaderna utan att behöva sälja och de gånger björnmarknad är över 4 år har det förhoppningsvis börjat vända lite så slipper förmodligen sälja på botten. Har inte förstått detta med 50/50 eller 60/40. Verkar onödigt. Någon får förklara för mig varför det i så fall är bättre
Så om jag förstår det korrekt så har du en typ av x% i sparkonton fördelat i olika fast räntekonton och x% i Fonder med ovan fördeling dvs 60% i Globala, 30% i Svenska etc.
Har jag förstått korrekt?
Sen ang “månadsutgift” är det dina utgift per månad dvs hyra, mat etc?
Kan du förklara mer vad du menar med “Ett kvartal på 3månads fasträntekonto” osv, vad menas med Ett kvartal på 3 månaders?
är det 1kv månadsutgifter på ett fast räntekonto på 3 månader?
kanske många dumma frågor, men tycker om när det förklaras om hur andra gör!
Jag har väl runt 75/25 nu och 75% av totalen är då mitt Global/swe/em del o 25% är räntor
månadsutgift är totalt inkl allt per månad . .eller egentligen ett års utgifter/12 om man skall vara noga .
Ett kvartal på 3 månaders är helt enkelt att jag satt in vad jag gör slut på inkl allt på 3 månader på ett fasträntekonto . . .o på min bank kan man ta fasträntekonton på 3mån, 6mån, 1år osv
Ja, men då får man ju förtydliga att det är så man menar. Tänker vi att man har X kronor i FIRE-kapital och tar ut 5% för att man tror att man är trygg tror jag att alla kan räkna ut att man höjer risken eftersom avkastningen utanför börsen är noll eller negativ när inflationen gjort sitt.
Ser man då istället på det som brukar kallas “25+5” så är det ju uppenbart att man menar de fem utöver de 25 man har på börsen.
Så jag skrev inte för att skriva dig på näsan och då är det ju bra om du inte kör tillbakakaka på ett ickeexisterande bakverk.
Det beror också på vad man menar med risk. Risken för sämre avkastning blir större om man har mycket utanför börsen men risken att det går helt åt helvete blir mindre, tänker jag.
Man vet att en miljon i kontanter är en miljon men inte riktigt hur mycket det är värt på några års sikt.
En miljon på börsen kan vara både 0 och 5 miljoner om några år.
Som sagt, det är klart att 25+5 är lägre risk än 25+0. Men det är ju oklart vad man ska med den insikten till. Det är ännu bättre att ha 25 årsutgifter i sin portfölj, fem årsutgifter i buffert och tio årsutgifter i Pokémonkort. Då har vi ännu lägre risk.
Vi har en viss summa att använda för att leva på. Om vi tar två alternativ:
Investera 25 av dem i en statisk allokering i aktier och räntor, med regelbunden återbalansering, plus 5 av dem i en buffert som man använder enligt någon regel för när ”börsen är nere”.
Investera alla 30 i en statisk allokering i aktier och räntor, med regelbunden återbalansering.
Den forskning jag läst säger att alternativ 1 har en högre risk. Så genom att ta beslutet att placera en del av sina besparingar i en buffert så ökar man risken att få slut på pengar. Vid 30 årsutgifter är antagligen den risken redan väldigt liten, så det kanske spelar mindre roll, men man hade kunnat ta samma risk och sluta jobba tidigare istället.
I grunden baseras ju bufferttänket på att man kan marknadstajma, vilket mycket forskning har visat sig är väldigt svårt att lyckas med.
There is little question that a strategy that guarantees the availability of funds for the next few years of withdrawals is attractive on many levels. A retiree following the bucket approach neither needs to worry about having to sell assets that have gone down substantially in order to satisfy his withdrawal needs, nor does he need to make complicated calculations to implement the strategy. And yet the results discussed here, for a comprehensive sample of 21 countries over a 115-year period, clearly suggest that retirees would be better off following static strategies.
Kul att vi ser det så olika. Nu bidrar ju min totala avsaknad av räntor i portföljen till mina val, men 25+5 slängs ju runt ofta som begrepp och då menar man ju 25 som i att man följer 4%-regeln.
Men skit samma. Jag tror vi båda vet hur den andre menar och att om matematiken håller är resten mest en fråga om risk, vilja, marginaler och semantik.
Vill TS nu ha krockkudde i form av +5 så menar jag att det är bäst att skyffla ihop det som det sista man gör innan man skjuter ut sig ur cockpiten.
