Väldigt mycket diskussion i olika trådar nu kring uttagsstrategier och teori kring detta. Vad är bäst? Vad är sämst? O.s.v.
På samma sätt diskuteras FIRE-tal och hur mycket pengar som behövs för ett vanligt liv för olika individer. Lika teoretiskt där i de flesta fall.
Frågeställningarna hänger ju åtminstone delvis ihop genom att det valda FIRE-talet skapar större eller mindre marginal under uttagsfasen.
Jag tänker ändå att en betydligt intressantare fråga är vilken uttagsstrategi som personer här på RT faktiskt använder när de nått FIRE. Följer ni en strikt strategi? Vilken isf? Varför? Varför inte? Har ert eget FIRE-tal påverkat uttagsstrategin?
Jag använder ingen avancerad uttagsstrategi. Jag använder 4%-regeln som ett sorts tänkt tak men har ingen definierad botten. I praktiken så har jag behållit min gamla nivå på utgifter som jag hade medan jag jobbade. Skillnaden mot lön är att sparandet faller bort.
Mitt FIRE-tal satte jag för att, med rimlig sannolikhet, kunna fortsätta leva på samma nivå som tidigare.
Hur går det då? Ganska bra pga några goda börsår + ett väl tilltaget FIRE-tal. Jag tar ut runt 2% av kapitalet (fria pengar + tjp räknat på en person) per år för att leva på. Det finns lite utrymme att höja förbrukningen men hittills så har jag inte gjort det. “Överskottet” går till förbättring av det framtida lägen genom ökad diversifiering och liknande saker.
Jag har ca 80% på börsen och 20% i ränteplaceringar (bankkonton av olika slag)
Lite beroende på hur man ser på det så kan man väl säga att 20% är buffert men för mig är det mer riskhantering på totalen.
Dock har jag alltid 3-6 månader på rörliga bankkonton som en del av de 20%en. Det är väl den riktiga bufferten som jag tar min “lön” ifrån. Den fyller jag på kontinuerligt via utdelningar och ränteutbetalningar från portföljen. Lite mer pyssel för min del (pga ojämn avkastning över året) jämfört med någon som har allting i indexfonder och säljer därifrån vid behov. Fast jag kan ju sälja också om jag behöver det.
Min ”uttagsstrategi” ser ut ungefär såhär: Två års utgifter på sparkonto som jag lever från helt och hållet. Kontot återställs sedan en gång om året via årets ackumulerade utdelningar. Vid eventuellt behov säljs fonder om det varit större utgifter?
Tänker inte i procent.
inte börjat än men kommer ta att ett kvartal i taget + att ha ett kvartal extra på kontot.
Går börsen bra kommer jag “plocka kvartalet” från nån av indexfonderna
Går börsen sådär tar jag från räntefonderna
Går börsen dåligt tar jag kvartalet från ett fasträntekonto.
Händer nått “oförutsett” jag från separat konto
Jag har bara en portfölj (aktier/räntor/guld) och likviditets/betalkonto. Betalar alla dagliga grejer med kreditkort.
Varje månad tar jag ut från värdepappersbelåningen det som behövs för att betala månadens räkningar.
1-4 gånger om året ombalanserar jag och säljer av för att ta ner värdepappersbelåningen så den har outnyttjat utrymme som räcker 3-12 månader framåt.
Ovanstående styrs helt av vad som gått åt i praktiken – höga/låga utgifter eller medel en viss månad spelar ingen roll – det tas bara ut och betalas. Jag limitar inte per månad/år utan bara över lång tid/snitt.
För att limita har jag delat upp mina utgifter i flera delar och styr utgiftnivån på varje del som det passar den delen:
Fasta/kontrakterade utgifter som bostad, abonnemang, o likn: har lagt en nivå som är lagom för mig. Det blir inte mycket ändring månad för månad här om man inte flyttar.
Lösa nödvändiga månadsutgifter med kreditkort som mat/apotek och liknande: har här lagt en nivå som passar; det svänger lite per månad, men är någorlunda jämn förbrukning om man tar 3-månaderssnitt.
Sällanutgifter/periodiska: här har jag en pott som ökar med x tusen per månad som jag drar inköp från. Så länge potten är på plus/nära noll är jag på banan (potten är bara ett nummer i en fil, inte eget konto). Det svänger jättemycket här månad för månad; mellan noll kronor till ibland en extra årsutgift i praktiken. Dessa betalas nästan alltid med kreditkort, så det är klart hur mycket det blev för månaden när det är dags att överföra pengar till betalkontot.
Utgifter utan limit, trackas bara:
Ränteutgifter (bolån/värdepapperslån): dessa blir vad de blir och betalas bara utan limit. De är relaterade till lånenivå och det lånade ligger investerat, så de är relaterade till min avkastning, inte mina utgifter.
Skatter (ISK/AF/annat): dessa blir vad de blir och betalas bara utan limit. Även dessa beror på mina investeringar, så är relaterade till min avkastning, inte mina utgifter.
Jag har trimmat in min utgiftsnivå många år innan FIRE så att jag hittat min rätta nivå för långtidstrivsel, så att jag vet att den känns rätt.
Jag kör alltså med samma utgiftsnivå över tid utan att ändra. Jag har ett par flexibla delar som kan göra att det är stor skillnad år för år – men det tar ut sig över tid. Det är som 4%-regeln med fast uttag, men i snitt, och för en annan tid än 30 år (så annan procent).
Sedan har jag petat in dessa utgifter i MonteCarlo-simuleringen och kollat att det håller för resten av livet. Några gånger om året kör jag om den med uppdaterade siffror för nuläget och ser att allt fortfarande är på banan.
OK. Lite mer avancerat men i grund och botten ett upplägg som håller sig runt en normal förbrukning över tid? Dvs inte nödvändigtvis direkt kopplat till vilket uttag som portföljen tål?
Det kan nog hända, men jag har kört samma utgiftsnivå länge för att den är lagom för mig – så oklart.
Det kommer nog främst hända med ändrad bostad i så fall, eller mer utrymme i splurge/sällanutgifter.
Jag snålar inte i vardagsinköp som matinköp osv, för jag tycker det är för mycket jobb för liten vinst att t ex jaga rabatter. Styr hellre utgifter via vanor (t ex långsiktigt äta mindre kött per vecka eller liknande, snarare än leta billigare kött varje köttinköp). Låg friktion på taktisk nivå, kompenserat med högre ansats på strategisk nivå.
Det är nog inte ovanligt för oss som ramlat in i att ha hög sparkvot och nå FIRE på det sättet att vi valt utgiftnivå utan att låta lönen öka den, och i FIRE väljer utgiftsnivå utan att låta större portfölj styra den. ”Vad vill jag egentligen?” framför ”Vad är max jag kan spendera baserat på lön/portfölj?” Räcker inte lönen/portföljen för den nivå man vill ha så gör man något åt det.
Ser att många skriver om sina utgifter och var man plockar pengar ifrån. Men hur gör ni med skatten? Avsätter ni i förväg pengar för det eller hur tar ni höjd? Tänker att det är en stor del av “utgifterna”
Det kan nog vara lite olika hur man hanterar det. I stora drag så är ju skatterna en utgift som ska betalas en eller två gånger på våren. Det finns ju ingen lön som kommer till undsättning så pengarna måste ju stoppas undan lite i förväg på något sätt.
Jag kollar upp så fort det går ungefär hur stor skatten blir och öronmärker pengar för det i min buffert under slutet på varje år. Jag har en hel del pengar i vanlig depå så ISK-skatten blir lite mindre än vad det kunde blivit annars.
Jag delar årets uttag i fem klumpar. En tas ut inför varje kvartal och en till skatten. Sedan går det lite mer till skatten, men jag gör å andra sidan inte av med de andra fyra. Den första klumpen tar ner skatten en bit och under den magiska räntenivån och överskottet från de andra högarna räcker gott och väl till att pynta det sista i samband med deklarationen.
