Finns det någon nackdel att lägga lägsta möjliga kontantinsats tex 15%.
Vi tänker köpa hus. för ca 5,4mkr. Vårt nuvarande hus ger oss ca 1,8mkr som vi kan välja hur mycket kontantinsats vi vill lägga.
Jag vill lägga minsta möjliga tex 15% eller eventuellt 10% kontantinsats och lägga resterande pengar av dessa 1,8mkr på globalaindexfonder för att spara lång tid +10år till pensionen/sluta jobba tidigare.
Nackdelen jag ser är att vi får höga utgifter just nu i form av 7600kr/mån i amortering. Vid större kontantinsats 30% hade amorteringen varit 3100kr.
Vi hoppas kunna bo i huset tills vi dör och då vill jag inte låsa in större av vår förmögenhet i huset.
Tänker med 7600kr i högre amortering så har vi amorterat ned till 70% belåning på mindre än 8år. Önskan om allt i livet går bra är att vi kan gå i pension inom 10-15år. Är 45år nu.
Nackdelen är väl om allt skiter sig samtidigt. Inkomster som försvinner i samband med att börsen rasar och man ligger rött. I värsta fall så är det även sjukdom inblandat som ställer till det mer än ekonomiskt.
Allt beror väl på er risktolerans. Hur ser era tillgångar i övrigt ut samt vad har ni råd med.
Jag har byggt ett liv med utgifter som kan dras runt på en lön i familjen, den lägsta. Det sover jag gott om nätterna med. Och det är en känslomässig värdering som säkert kostat mig en hel del i det långa loppet. Men vi ligger på en bra utgiftsnivå och har valt att amortera minimalt för att kunna bli skuldfria vid pension om vi så önskar. Jag tar istället samma summa som jag skulle behöva för att månadsamortera till 0kr på lånet, och om alla medel och snitt landar hyfsat nära de magiska 7%, så kommer insättningar + avkastningen - skatter täcka ränta+amortering *2,Xish för oss när det är dags att gå i pension.
Vi har då hittat vårt delta för hur betungande våra löpande utgifter blir kontra hur flexibla vi kommer vara ekonomiskt vid pension.
Vill man bara se på kalkylen så är det väl alltid bättre att ta ut en hävstång i form av högre lån och ligga investerad och skippa amorteringen helt om möjligt. Men det kräver ju också att man är flexibel i sin timeline för uttag och kan hantera sina utgifter bekvämt under tiden.
Lägg så lite du bara kan. Enda nackdelen jag kan se är att räntan kan bli lite högre men det går alltid att skjuta till mer pengar precis när du vill. Finns därför ingen anledning att låsa in en massa pengar direkt när man tar lånet.
Jag ser kontantinsatsen (husets värde minus lånet) som en del av bevara-värdet-hinken, en placering med lägre risk och lägre korrelation till index. Då kan jag vara lite kaxigare med tillväxthinken, jag har ju alltid värde i huset om börsen skiter sig totalt över lång tid. Utrymme att låna mer för att få likviditet till renoveringar finns också.
Så det handlar väl mest om risktolerans, balans mellan hinkarna och olika tillgångsslag i portföljerna.
Ja lån är en risk likadå fastigheten. Vid en större negativ påverkan (AI bubbla, eller AI omställning tex) kommer globalfonden om än temporärt falla samtidigt som andra värden som huset sjunka medans räntor kommer rusa. Kanske kommer massarbetslöshet. Ett sådant scenario kan ta lång tid att återhämta sig ifrån.
Vid 45 ska du inte ha över 100% i risk i synnerhet om du siktar på pension vid 60.
Nu är jag mer riskbenägen än rekommendationer som normalt säger att du ska ha din ålder som andel i icke risk. Dessutom definieras icke risk som sparkonto vilket inte är sant med tanke på den svenska kronan.
Risk vs avkastningen är det ständiga spelet och det du ser är att ökad risk ger mer avkastningen.
Så mycket lån som möjligt är att föredra rent ekonomiskt. Högre hävstrång på investeringen och mer av lånet hinner “ätas” upp av inflationen.
Men man måste balansera inkomster och utgifter. Det är ganska trevligt att ha några tusenlappar över i månaden efter att allt är betalt. Så om ni känner att ni klarar er, och får pengar över även vid 90% belåning så ska ni köra på det. Annars kanske det kan vara värt att ta ner lånet direkt under 70% så att ni bara behöver amortera 1%.
Det går väldigt snabbt att få ner lånet till 50% belåning om bostadsmarknaden tar fart igen med en kombination av värdeökning och amortering. Efter 5 år så får man omvärdera huset och kan på så vis få amorteringsfritt i bästa fall.
Vi har bara amorterat ner vårt lån med 100’000, men vi lyckades ändå komma ner i 50% belåning efter 5 år (precis när marknaden va som hetast, ska tilläggas). Riktigt så snabbt borde det inte gå i normalfallet, men 8 år + amortering borde göra susen.
Att amortera är en inte risk för alla om du har gott ställt och kanske lägger mindre 15% av disp inkomst på ditt boende. Det finns inget syfte i att vara skuldsatt.
Det är därför Kalp är en bra grund att utgår ifrån, din inkomst avgör hur mycket risk du bör ha. Att i dagens läge ha mer än > 80% belåning är en klar risk då bostaden kan tappa 25% i värde, då är det en klar risk att inte amortera.
Är man som ung bör amortera mer än mig som har passerat 60 då man börjar se slutet av den eviga tillväxten. Att ha mer än 40 % av disp inkomst till boendet är en ökad risk, sikta på ha skuld 50% av bostadens värde när du blir pensionär.
Jag skickade denna fråga till chatGPT för att jämföra vad som var bäst att låna 85% och investera resten i 15år eller att låna 70% och investera resten i 15år.
Och om jag nu lyckades ta med alla detaljer så att den kunde räkna rätt så var det i princip ingen skillnad i förmögenhet efter 15år av vilket sätt man väljer. Däremot är det skillnad på var förmögenheten hamnar och vilken risk man får.
Tar jag lägre lån får jag fördelar som lägre skatt, lägre räntekänslighet, högre trygghet och högre kassaflöde genom lägre amortering och räntor osv. Jag kan investera mindre i börsen men jag kan månadsspara mer på börsen varje månad.
Med ett högre lån 85% får jag bättre avkastningen på fonderna och det mesta av värdet ligger kvar där. Men jag har mycket högre räntekänslighet, mycket lägre kassaflöde pga högre räntor och hög amortering.
Låg belåning lägre risk, tryggare och ungefär samma förmögenhet efter 15år bara det att förmögenheten är i bostaden.
Högre belåning ger bättre avkastning och förmögenheten i min kontroll dvs fonder men högre risk.
Skillnaden är liten – men 30 % kontantinsats vinner fortfarande svagt.
Jag vet inte riktigt hur chatgpt kom fram till att det inte skulle göra någon skillnad. Det är väl ingen rocket science att räkna ut att det är bättre att lägga pengarna på börsen med i skit 7-8 procent avkastning vs räntan på bolånet som är 2-3 procent. Vad mer finns det att räkna på?
Jag som ogillar lån, är riskavers och var ung på 80/90-talet med höga räntor och en mera modest börsutveckling resonerar dock annorlunda.
Målet är att vara lån och stressfri, ha en rimlig buffert, betala allt med cash och investera överskottet på börsen för att förhoppningsvis få guldkant på ett i övrigt bra liv .
Bostadens värdeutveckling, standardavvikelsen på alla ingående risker och total risknivå som andel av nettoförmögenhet (påverkar din flexibilitet) ska minst med.
Lönsamhetskalkylen säger bara vad som händer om du följer planen och historiska händelser upprepar sig, riskkalkylen säger vad sannolikheten är att du lyckas följa den och din förmåga att anpassa dig vid behov.
Nja, de flesta chatbottarna skickar ut matten de ställer upp till beräkningsverktyg som python eller annat för själva beräkningen. De är en mix av olika modeller som samarbetar för att ge svaret.
.