Hur kan man tänka? | Intervju med LYSAs VD Patrik Adamson
Bonus #05 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam för Lysa
Med tanke på det osäkra marknadsläget gör vi intervjuer med tidigare gäster för att höra deras tankar och tips. I det här avsnittet (inspelat 17 mars) intervjuar vi fondroboten LYSAs VD Patrik Adamson. Vi pratar både om hur det fungerar närmare med ordrar, hans tankar om krisen och hur man kan agera.
Patrik önskade en komplettering efter avsnittet där han säger att för vissa utländska fonder kan stopptiden ligga något annorlunda än 16.00 på grund av öppettider på andra marknader. Så här önskade han komplettera avsnittet:
Tjänsten är inte byggd för att tajma marknaden, vi garanterar inte att man ska få ett visst NAV. Om pengarna är mottagna / en allokering ändras / ett uttag görs innan 16.00 går en order i normalfallet iväg kl 16.00.
Patrik Adamson
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.
Transkribering av hela intervjun
— START TRANSKRIBERING —
I detta korta bonusavsnitt #5 intervjuar vi vd:n på fondroboten Lysa, Patrik Adamson, kring hur han tänker och hans råd till oss småsparare med tanke på det som händer på börsen till följd av Covid-19.
Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd och verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.
Tips till småspararna
Jan: Tack så mycket, Patrik Adamsson, vd på Lysa, att du tar dig lite tid mitt i dessa Coronatider. Vi får ta den uppenbara frågan direkt från början: Hur ska man som småsparare tänka mitt i det här?
Patrik: Ja, man ska säga så här, att det rådet som vi har hela tiden det är att man ska vara förberedd innan den här typen av situationer inträffar. Det jag menar med det är att det alltid är väldigt viktigt att ha rätt risknivå, så att man är beredd på att börsen kan gå ner och kan gå ner rejält, under korta perioder. Bara de senaste 20 åren så har börsen gått ner med än 20% åtta gånger.
Så den här typen av nedgångar är någonting som inträffar och som man måste vara beredd på. Det är egentligen så som hela vårat system är uppbyggt på – att man ska inte ta mer risk än man kan hantera. Sedan känns det jättejobbigt när det väl går ner som det gör nu och man måste nästan ha en vilja av stål för att hålla sig till sin investeringsstrategi, men det är det som jag tycker att man bör göra.
Jan: Ni har ju de här frågorna som bedömer hur mycket aktier och räntor man ska ha. Är detta ett tillfälle att gå och göra om de frågorna om man är rädd, eller ska man verkligen gå och skaffa sig en annan hobby istället för att logga in på sitt Lysakonto?
Patrik: Den viktigaste typen av fråga som vi ställer det är ju hur lång sparhorisont har du. Om man där svarar att man har kortare sparhorisont än ett år så säger vi till kunden att då tycker vi att du ska ha pengarna på ett sparkonto istället. Det är precis för att den här saken kan inträffa, att det går ner väldigt mycket under en kort tidsperiod. Då ska man ha pengar på sparkonto.
Men om man däremot har en längre tidshorisont, som är fem år eller mer upp till 10 år, då är det väldigt stor sannolikhet att börsen kommer att hända igen den här nedgången. Så om man har sparat på ett sätt som man är komfortabel med, om ingenting har ändrats som t.ex. nya sparmål och ens tidshorisont, då kan man sitta still i båten.
Sedan finns det ett litet undantag till det här och det är om någonting har ändrats. Säg att man nu har en kortare tidshorisont eller att det är så att man mår väldigt dåligt och kanske har svårt att sova för att man känner att man förlorar mer pengar man inte har råd, då tycker jag absolut att man ska gå in och gå igenom de här frågorna igen. Göra en ny så kallad lämplighetsbedömning och kanske höja andelen räntor i sitt sparande.
Så beter sig Lysas kunder i dagsläget
Jan: Hur upplever du att era kunder agerar nu? Är det insättningar eller är det uttag? Hur ser det ut?
Patrik: Det är lite blandad kompott. Vi ser absolut mer uttag och större uttag än vi har sett tidigare, för tre eller fyra veckor sedan. Fortfarande är det så att kunderna nettosparar. De senaste tre veckorna har vi haft insättningar på ungefär 350 miljoner kronor till plattformen och vi har betydligt fler insättningar i antal än vi har uttag. Men absolut är det så att det är många kunder som blir lite mer aktiva i en nedgång och börjar ändra om sina fördelningar. De kanske tar ut pengar eller flyttar om till räntor.
Risken man löper när man gör det, när man ändrar, det är att känslorna tar lite över handen. Det är väldigt svårt att sitta still i båten när börsen rör sig upp och ner med kanske 7-9% en dag. Men risken är då att man går ut vid fel tillfälle ur marknaden och då är det väldigt svårt att komma in igen. Det hade varit jätteskönt om man hade kunnat tagit ut pengarna innan nedgången, för att sedan vänta tills det precis ska börja vända igen och då gå in; men tyvärr funkar det inte så.
Jan: Jag läste på någon blogg som skrev att ju fler gånger du försöker tajma marknaden, desto större blir garantin att du förr eller senare kommer att göra bort dig.
Läge för ombalansering för att hålla samma risknivå
Caroline: Men finns det inte någonting som man kan sälja av för att komma in när det har gått ner ännu mer? Alltså, jag tänker vi pratar om räntefonder t.ex.
Jan: Är detta ett tillfälle att öka andelen aktier, tänker du?
Patrik: Alltså, egentligen ska jag säga att det är inte tillfälle att dra upp risken i sin portfölj. Det vill säga att om man tidigare har haft 60% aktier och så tänker man att nu är vi nära en botten så jag går upp till 80% aktier. Det tycker jag inte att man ska göra. Man ska bibehålla samma risknivå som man har haft tidigare, som är i linje med ens plan. Och det är för att vi vet inte hur det kommer att utvecklas. Det kan fortsätta gå ner ett tag till. Det man däremot ska göra det är att ombalansera sina portföljer. Det vill säga, nu när det har gått ner då kommer din aktieandel i din portfölj minska och då är det bra att ombalansera in. Att öka upp så att man går tillbaka till samma risknivå som man haft tidigare.
Jan: Men har jag pengarna hos er så gör ni väl det automatiskt?
Patrik: Precis. Det sköter systemet automatiskt och det är ett bra sätt att agera när det har gått ner, så att man köper lite mer aktier. Man gör ingen stor omallokering till aktier för att man tror att det ska vända.
Om processer för insättningar och uttag
Jan: En fråga här när det gäller ombalanseringen. Om jag går in och ändrar idag, när kommer en sådan ombalansering ske?
Patrik: Om du gör det under en bankdag innan klockan 16.00 så sker det klockan 16.00 den dagen. Då går våra ordrar iväg och så är ombalanseringen klar dagen efter.
Jan: Här frågar jag då i egen sak för att jag gjorde en insättning förra veckan. Kan du beskriva processen från att jag gör en insättning tills pengarna är investerade? För när vi har slag på 10% på kort tid så vet man inte riktigt när pengarna kommer in.
Patrik: Som det fungerar hos oss då skickar vi ordrar en gång per dag. Så alla ordrar görs klockan 16.00. Om pengarna har kommit fram till oss innan klockan 16.00 och vi kan matcha de så att det är dina pengar, så man kan göra en Swishinsättning 15.30 och då kommer det att komma in innan 16.00. Men om man gör en banköverföring som kommer fram nästa dag, då kommer ordrarna att gå iväg vid fyratiden och så får man vad börskurserna stod vid det tillfället, så att säga.
Jan: Hur funkar det i förhållande till mailen man får? Mail där det står att nu är din insättning på gång och sedan får man ett nytt när insättningen är klar.
Patrik: Just det. När den är på gång, det är när vi ser att det har kommit in pengar till kontot. Då har vi sett att det har kommit fram. Då kommer ordrarna att gå iväg och det värdet på den dagen du får så som det såg ut klockan 16.00. Sedan kommer ordern att stänga dagen efter på förmiddagen, men värdet som du investerar i är den dagen som man har fått det mailet, om det är innan klockan 16.00. Men där ska man säga en viktig grej och det är att vårt system är inte tänkt som ett sätt att försöka tajma marknaden, enligt precis hur det går under en enstaka dag. Så det ska man inte riktigt försöka göra med Lysas system.
Kan bli kostsamt att försöka tajma upp- & nedgångar
Jan: Nej, jag vet, det är bara det att jag tror att jag hade världens jäkla oflyt. För jag satte in pengar på torsdagen förra veckan när det hade sjunkit med 9% och sedan tror jag att mitt köp gick igenom fredag eftermiddag, när det hade ökat 9% och sedan på måndagen så backade vi 8%. Så jag tror att jag lyckades träffa precis där jag inte ville träffa.
Patrik: Det beror på vilken tid som pengarna kom in i så fall på torsdag. Om de kom in efter klockan 16.00. Det är så alla fonder fungerar när man gör ordrar och lägger ordrar till fonden, att man får det inte direkt, utan det dröjer ett litet tag för ordrarna att gå iväg och det sätts ett värde på fonden innan.
Jan: Gäller det på samma sätt vid uttag? Så om jag tar ut pengarna innan klockan 16.00 så blir det sålt till den kursen som är klockan 16.00 den dagen?
Patrik: Ja.
Jan: Nu blir detta supernördigt, men då tänkte jag så här, alltså nu kommer ingenjören och nörden i mig, så håll i dig här nu och du som lyssnar också. Men efter den här tabben så gjorde jag så att jag öppnade ett konto som var 100% räntor och nu gör jag bara insättningar till 100% räntor och sedan tänker jag att jag gör en intern överföring från 100% räntor till min andra då, t.ex. Nybörjarportföljen 60-40. Om jag gör den interna överföringen då innan klockan 16.00 en dag, då kommer det ske köp på den dagen, så då kan jag garantera precis vilken dag jag vill ha mitt köp, så länge jag gör det innan klockan 16.00.
Patrik: Ja, men det är väl inget jag skulle rekommendera. Det är det som är svårt just med det här när det rör sig så mycket upp och ner som det gör just nu. Det har vi inte sett sedan 2008. Men det är väldigt svårt att börja kränga med marknaden, så att säga, och försöka anpassa sig när man sätter in och går över till aktier och räntor.
Jan: Ja, det är helt omöjligt. Jag tror det var bloggen ”A Wealth of Common Sense”, som jag vet att du också följer, där en kille skrev att börsen förra veckan gick +5, -8, -7, +7 och sedan skrev han att missar du bara en av de här så har du skapat din egen lilla personliga finanskris. Vilket jag tyckte var ganska kul.
Kan vara riskfyllt att låta känslorna styra
Patrik: Ja. Det finns vissa saker som man kan konstatera nu när vi ser hur börsen går ner och det är att det här är också anledningen man kan tänka varför det ofta är dumt att ha hävstång eller vi tycker att det är dumt att ha hävstång i portföljen. Nu har ju börsen gått ner ungefär 25% drygt och om man har då en hävstång så att man har skuld och belånat sina innehav, då förstärks den nedgången kraftigt. Det är på samma sätt som det förstärks när det går upp.
Det jag tycker att man också ser det är att det är väldigt svårt att klara sig undan den här typen av nedgångar genom att man investerar i alternativa tillgångsslag, som råvaror och liknande. Jag menar att de också sjunker i värde, som t.ex. olja. Det som håller emot mest, som det brukar vara, det är just räntor.
Jan: Men även räntorna har ju gått ner lite. Detta är ju en extraordinär situation, så saker beter sig inte som de ska. Normalt sätt beter sig räntor i motsatt riktning mot aktier. Men vad är din spekulation? För det är väldigt svårt att se. Vad tänker du?
Patrik: Det beror lite på vilka typer av räntor man pratar om. Det man som har gått ner mest är högriskräntor och kanske företag som har en högre risk i sig. Det kan vara att resebolag eller flygbolagen ställer ut räntor, som har en högre risk som man ofta köper i normala tider, för då får man en högre avkastning på dem. Men i den här typen av extrema situationer så tappar de kraftigt i värde och därför så har inte vi så mycket av den typen av risker i våran ränteförvaltning. Vi tittar mer på stabila och stadigare räntor.
Jan: Är det något annat som du tänker att detta skulle jag önska att alla våra kunder visste eller kände till?
Patrik: Jag tror att det som är svårast att göra i den här situationen det är att man ska inte låta känslorna styra. Det vill säga, om man har en plan sedan tidigare då ska man följa den även när det kränger. Systemet är förberett på den här typen av nedgångar, men om man mår dåligt av det eller att det är någonting som har förändrats eller om man ser att man behöver pengar tidigare än man har tänkt, då ska man absolut gå in och göra det vi kallar för en ny lämplighetsbedömning och kanske få ett nytt investeringsförslag i det läget.
Man ska tänka efter varför man gör det. Inte bara för att det känns jobbigt att det går ner, utan det är för att man behöver pengarna på ett annat sätt än man gjorde tidigare. Det tror jag är det viktigaste.
Sedan skulle jag också säga att när det kommer till investeringar, varför vi investerar det är för att vi tror att börsen ska gå upp på lång sikt. Det som inträffade är naturligtvis jättetråkigt, men det gick inte att förutse det. Då är den bästa strategin att investera till så låga avgifter som möjligt, så väldiversifierat som möjligt och inte ta mer risk än man kan hantera.
En unik kris med unika utmaningar
Jan: En sista fråga. Nu blir detta spekulation, så jag förväntar mig inget svar, men om jag jämför detta med t.ex. finanskrisen eller IT-bubblan så upplever jag detta – utifrån ett rent finansiellt perspektiv – som lite lättare. Alltså, under finanskrisen kändes det som att man skulle ta ut kontanter för vi vet inte om det kommer att finnas några banker.
Här är det allvarlig kris utifrån ett hälsoperspektiv, men utifrån ekonomin så tänker jag att 95% av produktionen i Kina håller på att återupptas och vi har ett par jobbiga veckor framför oss, men det känns som att det bara är en tidsfråga innan vi får ett vaccin. Sedan vet ingen om det sker 6, 12 eller 24 månader. Men det finns ett slut på det här. Hur är din upplevelse när du jämför det med andra kriser eller börsnedgångar?
Patrik: Man kan säga att det finns två effekter i den här krisen. Den ena är relaterad till hälsa och människors liv och det är det vi egentligen måste fokusera på i det korta perspektivet nu och även sedan så att vi ser till att vår personal får det stöd de behöver för att kunna hantera de som blir dåliga. Sedan har vi den andra effekten, som är den ekonomiska effekten, och den är väldigt annorlunda tycker jag, än de kriser vi har sett tidigare. Det är väl någonting man kan säga om de flesta kriser.
Man tänker ofta som människa att nästa kris kommer se ut ungefär som den 2008 och då tänkte man att det skulle se ut som Dot Com-krisen, men det blir annorlunda varje gång. Det som är annorlunda den här gången det är att efterfrågan har försvunnit för många branscher. Det är svårt för riksbanken att ge mer pengar till bankerna, som ska dela ut dem och på det sättet lösa småföretagens problem. Det krävs helt andra åtgärder än vad som gjordes förra gången.
Det som krävs nu istället det är att man ser till att småföretagare får en enklare sits att hantera sin likviditet. Det har kommit en del förslag att man kan få tillbaka pengar på skattekontot för den skatt man har betalat in de senaste månaderna. Det tycker jag låter som ett jättebra förslag.
Jan: Ett stort tack, Patrik. Du får säga ett stort tack till John, som jag vet svarar på kommentarer på bloggen. Det är väldigt, väldigt uppskattat både av oss och av läsarna. Jag tänker att om man har frågor till er så kan man väl höra av sig till er kundtjänst.
Patrik: Absolut. Det är bara att maila till kontakt@lysa.se eller ringa 08-525 035 70. Vi har satt in lite fler personer på kundtjänsten.
Jan: Lysande. Ett fantastiskt stort tack, Patrik. Jag tror att vi kommer få anledning att höras igen framgent. Tack så hemskt mycket.
— SLUT TRANSKRIBERING —
Relaterade artiklar
Vi rekommenderar även följande relevanta artiklar:
- Corona & Börsen | Har du en fråga du har tänkt på men inte ställt? - Fem tips att komma ihåg och en möjlighet att ställa frågor... ?
- Corona-viruset och börsnedgång - hur kan man tänka? - En reflektion på många läsarmejl med frågor om Corona, börsen och portföljerna
- Om marknadsläget med fondförvaltaren Eric Strand - Bonus #04 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam för AuAg Fonder AB
- Henrik Tell, oberoende finansiell rådgivare om börskrisen - Bonus #06 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam
Missa inte uppdateringar via vårt kostnadsfria månadsbrev
En gång i månaden skickar vi ut en sammanfattning av de bästa artiklarna, tipsen och avsnitten. Självklart är det kostnadsfritt. Dessutom får du även guldkornen från 10 års bloggande i ett par välkomstmejl. ?
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
