Oscar Björklund och LYSA svarar på era frågor
Bonus #07 - LYSA och Oscar Björklund svarar på era frågor | Reklam
I det här bonusavsnittet, som är ett samarbete med LYSA, svarar Oscar Björklund som är investeringsansvarig och VD på LYSA Fonder AB på era frågor. Avsnittet hänger ihop med ordinarie avsnitt #163 där vi fördjupar vissa resonemang t.ex. om guld och investeringsstrategier.
För att inte lägga ut ett avsnitt som är 3 timmar långt valde vi att dela upp det i ett diskussions- och ett frågeavsnitt. Hoppas det är OK! Du hittar det ordinarie avsnitt #163 här:
- Om sparande, investerande & portföljstrategi - Ett samtal med LYSAs investeringsansvarige Oscar Björklund
Ämnen och frågor som vi berör i det här avsnittet är bland annat:
- Taxonomi, hållbarhet och dess påverkan på fondroboten LYSA
- LYSAs investeringsstrategi och hur den skiljer sig t.ex. mot Avanza Global
- Hur har det hållbara alternativet utvecklats mot det breda?
- Varför ska man använda LSYA överhuvudtaget?
- Förväntad avkastning från ränte- och aktiedelen
- Historisk avkastning
- Begränsat urval av fonder i det hållbara alternativet
- Tillgänglig för sparare i Norge, Danmark och Finland?
- Tjänstepension, belåning och kapitalförsäkring för företag
- Insättningsgaranti vs investerarskydd
- Vad händer om LYSA går i konkurs (och att de inte är lönsamma)
- Insättningstider och investering av kapital
- Andra tillgångsslag
Notera att Oscar öppnade för att man kunde skicka in önskemål till deras support (kontakt@lysa.se). Det var ett sätt för dem att också se hur stort intresset är för de olika typerna av önskningar. ?
Eftersom det de facto nästan är två avsnitt den här veckan kan det hända att vi tar lite semester nästa söndag. Vi vill också passa på att tacka för alla era frågor, utan dem hade ju definitivt inte det här avsnittet blivit av. ?
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.
- Lysa versus egna portföljer
- Nackdelarna med Lysa
- När man skapar ett nytt konto
- Lysas placeringsstrategi
- Lysa ger tillgång till exklusiva fonder
- Frågor om förväntad avkastning och risk
- Många olika typer av risk
- Läsarfrågor om guld, portföljviktning och uttag
- Frågor om automatiska uttagsstrategier och diversifiering
- Ett index mer likt MSCI ACWI än MSCI World
- 90/10 versus 100/0
- Genomgång av avgifter på Lysa
- Hur Lysa väljer sina räntefonder
- Räntedelens huvudfunktion
- Lärdomar från Coronakrisen
- Lysa och hållbarhet
- Frågor om historisk avkastning och taxonomi
- Ett begränsat utbud av hållbara alternativ
- Önskemål från läsare och tittare
- Frågor om expansionsplaner och sparkonto
- Önskemål om tjänstepension och kapitalförsäkring för företag
- Hör av dig till Lysas support
- Frågor om belåning och åldersgräns
- Insättningsgaranti och investerarskydd
- Insättningstider på Lysa och bokrekommendationer
Transkribering
Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!
—START TRANSKRIBERING—
Jan: Varmt välkommen, Oscar Björklund. Du är ju VD på Lysa Fonder och du har en lång bakgrund i finansbranschen på Bromma Partners, på iZettle och du är en kär gäst. Vi har redan haft avsnitt där vi har pratat om filosofi och strategier och i detta avsnittet tänkte jag att vi ska prata läsarfrågor.
Lysa versus egna portföljer
Fråga från Cecilia Garnder Larsson på Facebook:
Varför ska man använda Lysa istället för egna portföljer? För- och nackdelar och vad kostar det.
Läsarfråga
Oscar: Vi kan svara på den lättaste först. Lysa tar aldrig mer än 0,24% och vi har en liten stege också så det blir något billigare desto mer pengar man sätter in på plattformen. Där tillkommer också underliggande avgifter som är mellan 0,1-0.17%. Strax under 0,40% är totalavgiften man betalar, inklusive transaktionskostnader.
Sedan på frågan varför man ska ha Lysa så tycker jag väl att man kan fundera på vilka problem vi löser. Det är genom problemen vi löser för våra kunder som vi skapar värde. Där löser vi problem gällande att förstå vilken typ av portfölj man ska ha.
Det är inte trivialt som privatperson att förstå hur mycket risk man kan ta. Vilka faktorer är det som spelar in och är viktiga att ta hänsyn till när man bedömer hur mycket risk och där har vi ett onboardingflöde där man svarar på frågor så vi kan ta ställning till vad man har för risktolerans, ekonomisk situation och kanske framför allt placeringshorisont. Det är olika aspekterna som väger samman till hur mycket risk man kan ha i sin portfölj, alltså hur mycket aktieexponering i förhållande till ränteexponering.
Caroline: Där kan man vara helt ny på det här med investeringar och man behöver inte kunna så mycket. Det är fantastiskt tycker jag.
Jan: Jag brukar alltid få skit och folk säger att jag är som en vandrande reklampelare för Lysa. Men jag gillar Lysa för att det är en one stop shop. Gå dit, sätt igång och spara och sedan behöver du inte tänka på det på 10 år och det är forskningsbaserat.
Nackdelarna med Lysa
Jan: Vad är nackdelarna med Lysa?
Oscar: Vi har mottot ”Smart sparande är inte spännande”, så om man tycker att det är väldigt kul med sparande och vill ha det som en del av sitt fritidsintresse och kanske söker spänning, då bör man ha en liten del av sin portfölj som en lekhink eller göra det själv.
På samma sätt finns det ett utbildande värde i att lära sig vad ett bolag gör och ta ställning till om man tror att det är ett bolag som kommer vara framgångsrikt om 10 år eller inte. Så det kan finnas fördelar med att faktiskt sätta sig in hur aktiemarknaden fungerar och hur bolag fungerar och investera vid sidan om en tjänst som Lysa som en robotförvaltare och vill ta ett helhetsgrepp om ett effektivt sparande till låga kostnader.
Jan: Om jag ska spela djävulens advokat här så tycker jag att både den stora för- och nackdelen är bristen på valmöjlighet. I och med att jag inte kan välja, utan jag får det ni erbjuder och jag kan inte göra några avsteg från det. På ett sätt är det väldigt positivt och det blir väldigt, väldigt svårt att göra fel. Jag kommer få det sparandet som går i linje med forskningen. Men om jag har en annan åsikt, som vi pratade om i förra avsnittet, om man har en annan syn på t.ex. guld eller råvaror så blir det väldigt fyrkantigt, för då får jag inte det hos er.
Oscar: Det stämmer. Även om man vill ha guld eller råvaror i sin portfölj så tycker jag att man ska ha en bas i indexfonder. Då kan man välja att göra det själv och sitta och göra den research som krävs för att hitta rätt fonder, byta ut fonder vid behov, ombalansera vid behov och så vidare i den delen av sin portfölj på en annan plattform. Eller så kan man sätta den delen av sin portfölj hos Lysa så gör vi det åt dem.
När man skapar ett nytt konto
Caroline: Kan du inte bara kort säga vad det är man får egentligen, när man har svarat på frågorna?
Oscar: Man får en rekommendation om aktier och räntor. Säg att man landar på 50/50 och så sätter man in pengar och där har vi skapat en möjlighet att sätta in pengar på lite olika sätt för att göra det så smidigt som möjligt för kunden. Man kan göra det via bankgiro, autogiro eller Swisha in pengar. När man har gjort en insättning är det första som händer att vår investeringsplattform eller vår fondrobot känner av vad du har för fördelning som vi har rekommenderat dig eller målfördelning och sedan investerar de pengarna utefter den målfördelningen.
Den kommer automatiskt att investera hälften av ditt kapital i aktier och hälften i räntor. Skulle det vara så att du har pengar sedan tidigare och det har varit en liten värdeförändring på de innehaven, så att du faktiskt ligger på 49% aktier och 51% räntor, då kommer insättningen automatiskt omallokeras så att du är tillbaka på 50/50 igen.
Jan: En vanlig grej jag hör är att folk undrar vad den där roboten egentligen gör. Alltså, vad den väljer mellan. Sedan upplever jag att man har den missuppfattningen att man misstar Lysas robot för att vara en digitaliserad aktiv förvaltare. Alltså att den ska försöka förutse framtiden genom analys. Så brukar jag säga att Lysas robot är stendum, för den fördelar bara pengarna i fonder som har valts av, oftast av dig, och den kommittén som ni har.
Oscar: Det stämmer.
Lysas placeringsstrategi
Fråga från Ulf på Patreon:
”Berätta om Lysas placeringsstrategi i allmänhet när det gäller aktier och räntor.”
Läsarfråga
Oscar: För aktier så vill vi hålla marknadsportföljen eller en portfölj som är så lik marknadsportföljen som det är rimligt att åstadkomma utefter de förutsättningar vi har. När jag pratar om förutsättningar då menar jag tillgång till olika tillgångsslag och avgifter. Marknadsportföljen är ett marknadsviktat tvärsnitt av hela världens alla bolag och då förstår man rätt snabbt att vi kan inte äga en andel i alla bolag i hela världen, utan vi måste först kanske begränsa oss till de börsnoterade bolagen.
Det finns marknader i specifika länder som Sydkorea där vi inte har möjlighet att äga aktier för att det finns regulatoriska svårigheter, men då säger vi att vi vill ha ett så stort och brett tvärsnitt av den investerbara marknaden som möjligt. Det inkluderar både stora, medel och små bolag och det inkluderar både utvecklade och utvecklingsmarknader.
Jan: Det är det som forskningen säger har bäst odds. Nu kommer nördfrågan här. Detta är inte en nybörjarfråga. Ulf på Patreon är väldigt insatt och han fortsätter så här:
”Så berätta hur skiljer sig denna placeringsstrategi mot att jag väljer t.ex. Länsförsäkringar Global Indexnära och lägger till AMF Räntefond Mix, vilket ger mig en lägre avgift, för då får jag 0,22 plus 0,01.”
Läsarfråga
Jan: Det kanske är oschysst att jämföra med de två bästa fonderna utanför Lysa, men det är där man behöver jämföra.
Oscar: Absolut. Det är där man bör jämföra, tycker jag. Om vi hoppar tillbaka till räntedelen så är vår placeringsfilosofi där att den ska agera som krockkudde i turbulenta marknadsförhållanden och det vill vi åstadkomma med en bas i stat och bostad, men vi vill komplettera det så att den inte ger negativ realavkastning med viss kreditrisk och en viss exponering mot övriga världens räntemarknader.
Men om man tittar då på just de här två fonderna – Länsförsäkringar Global Indexnära – så är det vad man kallar för en global indexfond och kanske den vanligaste typen av global indexfond som investerar i stora och medelstora bolag men inte små bolag på 20-25 utvecklade marknader. Så den här fonden innehåller ungefär 1 600 bolag.
Det är en jättefin och jättebra fond, men om man väljer att investera i Lysas aktiefond eller använda Lysa som investeringsplattform, då får man en aktiefond som består av ungefär 6 000 bolag som investerare i små, medel och stora bolag på både de 20-25 utvecklade marknaderna, men också på utvecklingsmarknaderna. Så vi får en exponering som är mot fler regioner och mot en större variation av bolag med avseende på storlek. Så det är väl de stora skillnaderna.
Nu är det en liten skillnad i kostnad då. Jag tror Länsförsäkringar kostar 20 punkter och de underliggande avgifterna för Lysas fond är 13 punkter. Men för att kunna erbjuda den här tjänsten med ombalansering, hantering av pengaflöden, Swish som vi nämnde tidigare eller andra insättningsflöden och från ax till limpa så tar vi också ut en avgift som går till att finansiera Lysas verksamhet på upp till 0,24. Så totalavgiften blir lite högre, men man får en avsevärt bredare portfölj och man får också det här konceptet med ombalansering automatiskt mellan aktier och räntor.
Lysa ger tillgång till exklusiva fonder
Jan: Ja, och sedan ska man faktiskt inte underskatta enkelhet heller. Vi har valt er för att då behöver jag inte ens kunna välja ut vilka fonder ajg ska investera i. Förutom Länsförsäkringar Global Indexnära så finns det femtioelva andra fonder som man kan välja fel, även om vi vet att Global Indexnära är en av de bästa.
En grej som jag brukar argumentera för när det kommer till Lysa är att när jag började investera så tyckte jag att aktiefonder var det svåra och räntefonder var ganska lätt. Idag, 20 år senare, så känner jag att aktiefonder är ganska lätt om man jämför med räntefonder.
Då upplever jag att jag kan inte sätta ihop en lika bra ränteportfölj som ni kan göra, för ni kommer åt andra typer av fonder som jag inte kommer åt. Skulle du hålla med om det, eller?
Oscar: Det tror jag absolut är en av fördelarna med det konceptet vi har valt för investeringar, alltså ett fondkoncept. När vi sätter ihop en fond då agerar vi som en institutionell aktör, så vi poolar alla våra kunders kapital och ger oss ut på kapitalmarknaderna och letar efter de allra bästa fonderna och ETF:erna.
Vi kan sköta förhandlingar med mottagande fondbolag – eller de som levererar den här produkten till oss – som en institutionell aktör med ett välkänt koncept. Så vi kan få både tillgång till och bra rabatter hos väldigt många stora och effektivt förvaltade fonder.
Jan: Vanguard-fonder, till exempel, är svåra att komma åt själv, Dimensional-fonder är helt omöjliga att komma åt.
Oscar: Ja, vi valde att investera i en av Dimensionals globala räntefonder.
Jan: Det var en stor diskussion vi hade på bloggen i våras. En global räntefond fanns inte.
Oscar: Och de flesta stora aktörer säger att man måste tillhandahålla en viss del kapital för att ens få tillgång till det och sedan har de ofta rabatter om man är en större spelare. Även där börjar vi komma framåt och bli en ganska stor spelare så att vi direkt kan börja prata om institutionella andelsklasser där vi kan få rabatter som vi direkt ger tillbaka till våra kunder.
Jan: Jag brukar väl säga att har man Ulfs kompetens så kan man komma undan med att göra en portfölj billigare. Jag tror att jag räknade fram att jag kan sätta ihop en 95% lik portfölj för kanske 0,31 eller 0,29, alltså typ 12-13 punkter billigare. Men där det faller för mig är att då ska de bekosta all den tiden, all den kompetensen och där upplever jag att Lysa är ett bättre val. Sedan är jag sjukt noga med min tid.
Oscar: Fördelen blir att vi har ett antal kunder som har placerat mer än 30 eller uppåt 50 miljoner hos oss. De har samma förvaltning som de som har placerat 10 000 och det är samma fonder så vi kommer lägga lika mycket tid på att utveckla investeringserbjudandet så man får tillgång till precis samma typer av fonder.
Jan: Dessutom kan man börja från 100 kronor.
Frågor om förväntad avkastning och risk
Fråga från Gustav på Patreon:
”Det hade varit kul om det finns möjlighet att få en portfölj som är mer lik de globala indexfonderna.”
Läsarfråga
Oscar: I dagsläget har vi valt en home bias då som man kallar det, på ungefär 20% för att det finns vissa fördelar med att vara investerad mot den svenska marknaden när andra investerare är så tungt investerade mot den svenska marknaden.
Emil Vikström på Facebook:
”Vad är den förväntade avkastningen hos Lysa på aktier och räntor?”
Läsarfråga
Oscar: Vi har satt samman en aktieportfölj som ska spegla den globala aktiemarknaden och vi har en förväntad avkastning globalt mellan 7-8% årligen. Det här kan givetvis svänga väldigt mycket från år till år. Stockholmsbörsens bästa år tror jag är närmare 70% och sämsta -40%, men under långa tidsperioder är det 7-8%. På räntesidan vill vi ha en produkt som ger en positiv realavkastning så man kanske kan förvänta sig 1-2% år i avkastning på den produkten.
Fråga från Andreas:
”Vad är risk egentligen? Jag kan intuitivt förstå att det är högre risk om man köper en lott än det är med en bra portfölj, men jag förstår inte hur man kan sätta en objektiv och entydig siffra på det så att man kan jämföra två investerar med varandra. Det låter som ett viktigt verktyg att ha när man försöker bygga en bra portfölj.”
Läsarfråga
Oscar: Det här är oerhört viktigt. När jag förklarar risk så faller jag faktiskt tillbaka på en graf som jag först plockade upp i ”Gör ditt barn rikt”, som ni har skrivit. Det är kombinationen av å ena sidan risken för förlorad köpkraft, alltså att mina pengar som jag har idag är mindre värda i förhållande till priset på mjölk och apelsiner i framtiden, och så på andra sidan får vi ställa det till risken för förlorat kapital.
Alltså att vi har köpt en Trisslott och de pengarna får vi aldrig tillbaka. Eller att vi har investerat på aktiemarknaden och värdet på aktierna har gått ner precis då jag behövde mina pengar.
De här två aspekterna med risk för förlorad köpkraft och risk för förlorat kapital ställer man mot varandra. Risk för förlorad köpkraft det kan man avhjälpa eller undvika genom att investera i någonting som ger en positiv förväntad avkastning, så då blir avkastningsmåttet väldigt viktigt när man tänker på risk.
Vad kan jag förvänta mig för avkastning? Risk med förlorad köpkraft det kanske mäts bäst med ett volatilitetsmått, alltså vad finns det för typer av svängningar i den här investeringen som potentiellt skulle kunna leda till att just när jag behöver mina pengar så har vi en negativ avvikning från det långsiktiga genomsnittet som gör att jag förlorar pengar.
Därför blir det väl en kombination av de här två måtten och då brukar man använda sig av ett mått som heter Sharpe-kvot, som är ett mått på hur är den riskjusterade avkastningen på en investering ett bra mått om man vill ha en entydig siffra.
Många olika typer av risk
Jan: Ja, hur mycket risk tar jag för varje procent vinst? Toppen. Jag kan ju tycka så här att det där är en jättesvår fråga. Vad är risk? Man kan se risk på det sättet som du förklarar nu och även på så många andra sätt.
Oscar: Det finns en massa andra typer av risker. Som privatperson kan man ta risk både med sina sparade medel – finansiell risk – men man kan också ta yrkesmässig risk där man väljer att byta jobb eller gå in i hårda förhandlingar om en löneökning som kanske faller väl ut eller inte. Men man kan också ta social risk att ge sig in i ett förhållande. Alltså, det finns risk i många delar av livet.
Jan: Absolut. Sedan upplever jag att vi som människor är genuint, katastrofalt dåliga på det här med sannolikheter och risk. Risken att något inträffar kan vara stor men konsekvensen är liten. Säg att jag träffar någon som jag tycker är intressant på krogen då är det en stor risk att gå fram och säga hej eller börja prata, men konsekvensen i mitt liv om den personen inte är intresserad är ganska låg. Då är mitt liv bara precis som det var innan jag gick fram och frågade.
Det har inte ens skett någon förändring till det sämre. Det där är en risk där man bara har uppsidor, men det är inte så vi upplever det. Sedan har vi kärnkraftverk där det är väldigt liten risk att något inträffar, men händer det så är konsekvensen jättestor. Vi här inne är inte jätterädda för terorristdåd, men om någon här inne hade varit med när tvillingskyskraporna föll 2001 så hade de upplevt att risken för terroristdåd är jättestor.
Oscar: Likadant tenderar man väl att överskatta risken precis efter någonting har hänt. Nu känns risken för ett börsras mycket, mycket större än den kändes i januari. Men den kanske inte är så mycket större.
Läsarfrågor om guld, portföljviktning och uttag
Jan: Vår generation kommer uppleva risken för pandemi som mycket större än andra generationer. Sedan hade vi en del frågor om guld, men det pratade vi väl om i förra avsnittet. Sammanfattningen där var väl att ni vill ha investeringar som har en naturlig avkastning. Så du kan ta en 30 sekunders sammanfattning av det.
Oscar: Våra favoritinvesteringar är investeringar som naturligt har en förväntad positiv avkastning och det har aktier och räntor och kanske i viss del hyresfastigheter också. Vi kan tänka oss att gå utanför de tillgångsslagen, men då måste väldigt mycket annat stämma in på det. Det handlar om transaktionskostnader, att det ska vara enkelt att förstå, enkelt att handla och att vi ska kunna få en vettig exponering som inte är syntetiskt replikerad eller består av en massa derivat.
Jan: Gustav på Patreon undrar om det är en ombalansering om man har 100% aktier.
Oscar: Nej, det är det inte. Då kommer man alltid ha 100% aktier.
”Det vore spännande att höra vilken portföljviktning som gett bäst avkastning hos Lysa sedan starten i 2016 fram tills nu. Vilken vikt är det mellan aktier och räntor?”
Läsarfråga från Johan
Oscar: I dagsläget så är nav för aktiefonden högre än för räntefonden, så 100% aktier har gett bäst avkastning från starten till idag. Sedan fanns det ett par dagar i slutet av mars när det hade varit bättre att vara 100% räntor för aktiemarknaden bottnade ur där. Likadant runtomkring det så hade en kombination av räntor och aktier varit bäst.
”Om man vill leva på avkastningen, hur ska fördelningen se ut och hur stor andel kan man ta ut per år?”
Läsarfråga från Tobias på Patreon
Oscar: Spännande. Det är faktiskt en fråga jag inte har stenkoll på för jag tror den handlar väldigt mycket om individen. Det beror på hur mycket kapital man har, hur mycket kostnader man har och framför allt beror det på hur länge man ska ha de här pengarna.
Jan: Men ni har en automatisk uttagsfunktion. Jag tänker att det är många som tänker att man lassar in allt kapital på Lysa och gör en bra inställning och sedan plockar man ut varje månad. Vi har ett avsnitt på det: ”RikaTillsammans #49 – Om olika typer av uttagsstrategier”. Det är precis som du säger väldigt olika.
Frågor om automatiska uttagsstrategier och diversifiering
Fråga från Tobias på Patreon:
”Om man vill ta ut allt på ett slutdatum, kommer roboten kunna vikta om fördelningen mellan aktier och räntor automatiskt fram tills dess?”
Läsarfråga
Oscar: Det här är en funktion som vi tycker att vi borde ha. Det är absolut en funktion som vi vill ha i framtiden och den ligger på backloggen så att säga. Nu startade vi för ungefär tre år sedan eller lite drygt och vi har inte prioriterat att göra uttagsstrategier utan först fokuserat på investeringsdelen i första hand. Men det ligger på agendan och det är absolut någonting vi kommer göra i framtiden. Standardjämförelsen kanske blir med AP7 som efter 55 års ålder kontinuerligt börjar vikta om mot räntor.
Så som det fungerar i dagsläget är att varje år så uppmanar vi att man ska logga in på plattformen, för då går man igenom vårt frågepaket igen och svarar på lite uppdaterade kundkännedomsfrågor. Då ställer vi även frågorna om privatekonomi och investeringshorisont. Om man kontinuerligt minskar sin investeringshorisont då kommer vi förändra vår rådgivning och man kommer att uppdatera sin portfölj en gång om året ungefär.
Jan: Det verkar som att det inte är ett problem att folk loggar in för sällan på plattformen. Är det fortfarande så att folk loggar in flera gånger om dagen?
Oscar: Jo, det finns absolut kunder som loggar in mer än en gång om dagen och det är många som loggar in relativt ofta.
”En annan fråga är diversifieringen mellan länder. Forskningen historisk är ju entydig om att det är fördelaktigt men är inte världen och ekonomierna mer sammanflätade idag att det egentligen är ett nollsummespel? Kan det finnas en fördel att övervikta mot länder där chansen för tillväxt är större?”
Fråga från Niklas på Patreon
Jan: Det väl lite det här också med att MSCI World är felviktat. Det kan man ju ha en åsikt om.
Oscar: Absolut, det kan man säkerligen ha. De har skapat ett index utifrån investerbara börser och liknande. Det finns säkert länder där det finns företag och andra delar av marknaden som inte är investerbar som kanske borde representeras i ett sådant här index. Frågan fokuserar också lite på om världen är väldigt sammanlänkad, kan man övervikta länder eller behöver man investera hela världen?
Jag tror att om man skulle göra den typen av val då måste man ha en väldigt stark åsikt om att ett visst land eller en viss region kommer att överprestera i framtiden. Det har visat sig historiskt att det är väldigt svårt att hitta de länderna och regionerna på förhand. Det kanske inte är så lätt efteråt att säga att den här perioden skulle Kina eller Indien överprestera.
Ett index mer likt MSCI ACWI än MSCI World
Jan: Men ni har väl ändå tagit med fler tillväxtländer än MSCI World indexet?
Oscar: Det har vi absolut, men det finns ett annat MSCI index som heter MSCI ACWI. Vi försöker snarare titta på ett sådant index som är bredare.
Caroline: Men hur sammanflätade är länder egentligen? Det är väldigt svårt att svara på naturligtvis men du sa det i förra avsnittet Jan, att om USA nyser så får Sverige förkylning. Så vi är sammanlänkade med den amerikanska marknaden, visst. Jag bara tycker att det är en sådan komplex fråga.
Jan: Ta till exempel ett flygplan som Boeing. Problemet vi hade under Coronakrisen var att de fick inte delar. Ett flygplan kan bestå av tiotusentals delar och alla de delarna tillverkas där det är billigast eller bäst och då är det delar från Kina, Frankrike och Sverige. Så det är klart att om Boeing går dåligt så kan det påverka en mekanisk verkstad i Eslöv. Det är där sammanflätningen ligger.
Oscar: Nu har vi valt en home bias på 20%, men Sverige är ett väldigt exportberoende land som har öppna gränser och handlar väldigt mycket med andra länder. Hade man haft en 20% home bias i ett land om var väldigt lokalt, som hade mycket mer lokala marknader och mindre export och import, då kanske den home biasen hade varit mer svängig och fokuserat mer på det egna landet. Medan vår vikt mot Sverige kanske är ganska global i sin natur.
90/10 versus 100/0
Henrik på Patreon undrar:
”Det hade varit kul att höra mer om effekten av ombalansering och om en 90/10-portfölj kan tendera att ge samma avkastning som 100/0, men med lägre risk.”
Läsarfråga
Oscar: Över väldigt långa perioder så ger 100% aktier bäst avkastning, men det man är ute efter här antar jag är den matematiska effekten av att övervikta aktier när de känns undervärderade relativt räntor eller undervikta när de känns övervärderade relativt sin egen målportfölj. Jag vet faktiskt inte vad det finns för exakta siffror och vad man har studerat där.
Jan: När vi tittar på det här med uttagsstrategier så har en 90/10-portfölj en högre survival rate än en 100/0. För en 100/0 har perioder då den exploderar och om du då ska leva på avkastningen från den portföljen så klarar du inte det vissa år. Då kommer man fram till att 90/10 var en bättre portfölj ur det perspektivet. Inte utifrån högst avkastning, utan från uttag. Warren Buffet sa det i sitt testamente att mina pengar ska förvaltas 90/10, men där handlar det också om likviditet.
Om du ska göra uttag så kan du ta ut pengarna från räntefonder, så att du inte behöver sälja aktier under en dålig period. Sedan tror jag att den tredje faktorn är det som vi gjorde under våren. Vi kör normalt 90/10, men då kunde vi öka den till 97/3 under mars månad när man ser -30%. Man vet inte om det kommer fortsätta men man vet historiskt att detta brukar vara ett bra tillfälle att omvikta.
Oscar: En annan psykologisk effekt kan vara att har man en 90/10-portfölj och känner att det här skakade lite för mycket, jag har kanske lite för mycket risk i min portfölj, då kanske den tröskeln att förändra fördelningen är mindre än att sätta upp ett räntesparande vid sidan om.
Jan: Ja, och den sista beteendemässiga psykologiska faktorn är att när man jämför 90/10-portfölj så kommer man hos er – och på alla andra ställen – i en nedgång gå bättre än index. Vilket också känns bättre psykologiskt. Medans det inte är ett lika stort lidande i en uppåtgående marknad att man släpar efter med 10% för man har ändå gått plus. Så det är en psykologisk beteendefaktor i det där.
Genomgång av avgifter på Lysa
Jan: Hur har du själv lagt upp dina konton på Lysa? Har du ett enda konto eller har du flera olika med olika inställningar?
Oscar: Jag har två konton. Ett hållbart och ett brett. Båda är 90/10. Sedan har jag även barnspar som är vid sidan om.
Jan: Kan du förtydliga hur det fungerar med Lysa Fonder och underliggande fonder?
Oscar: Jag ska göra mitt bästa. Avgifter är svårt i finansbranschen och det finns en historik av att många har haft krångliga upplägg för att det ska vara svårt att förstå. Vi har en ambition att det ska vara väldigt enkelt att förstå vad det är man betalar för. Om man börjar med de underliggande avgifterna så är det avgifter som de underliggande placeringarna tar ut. Det är ingen avgift som debiteras någon utan det är egentligen en avgift som endast syns i att avkastningen på dem är något, något längre än den hade varit om de inte tog ut någon avgift i den fonden.
Sedan har vi en avgift som ligger på 12 baspunkter som syftar till att täcka kostnader förknippade med fondförvaltning. Ombalansering i våra fonder, orderläggning, rapportering och till det tillkommer transaktionsavgifter, alltså avgifter som är direkt relaterade till transaktioner vi har i fonderna. Det är courtage och settlement och valutaväxlingsavgifter.
Sedan tar Lysa en avgift på upp till 12 baspunkter som täcker portföljförvaltningen, alltså ombalansering, orderläggning, att vi har en möjlighet att erbjuda Swish och autogiro, månadssparande, att vi har ett konto och rapportering till Skatteverket för ISK. All den infrastruktur som ligger till grund och möjligheten för Lysa att visa upp en hemsida och så vidare täcks av den kostnaden.
Jan: Och även om ni har startat Lysa Fonder så innebär det inte någon högre avgift för oss som sparare. Totalt är det 0,24 med en trappa neråt. Men egentligen tycker jag att den totala kostnaden är mer intressant, som är runt 0,4 med underliggande avgifter. Där har vi också haft den här diskussionen på bloggen att om man bara tar Länsförsäkringar Global då har man 0,22, men det blir som att jämföra äpplen med päron.
När jag gjorde så identisk portfölj som möjligt så landade jag på ungefär 0,3 och sedan behöver man helt enkelt ta ett eget beslut om huruvida mervärdet motsvarar 0,1 eller inte och har jag dessutom kompetensen att göra det själv.
Hur Lysa väljer sina räntefonder
Fråga från Johanna på Patreon:
”Jag tycker det skulle vara väldigt givande att höra hur Lysa väljer sina räntefonder.”
Läsarfråga
Oscar: När vi sätter samman Lysa Räntor så har vi gjort det utifrån att vi vill ha en bas i statsobligationer och bostadsobligationer som är likvida och säkra med en medellång duration och en räntebindningstid som är medellång. Man brukar säga att korta räntor är under ett år och väldigt långa kanske över 10 år, men vi vill landa någonstans mellan fyra till sex år.
I dagens miljö så ger en sådan räntefond en negativ avkastning för räntorna är så låga på stats- och bostadsobligationer att man får negativ avkastning. För att undvika det och ge möjlighet för den här fonden att ha positiv real avkastning så har vi valt att komplettera med delvis utländska statsobligationer men också svenska företagsobligationer och i viss mån globala och europeiska företagsobligationer. I dagsläget så är de här delarna ungefär en tredjedel var. Företagsobligationer är något mindre än en tredjedel och de andra delarna något mer.
Jan: En spontan tanke är att när man pratar om aktier så vill man ha marknadsviktat, alltså som det globala börsvärdet är. Vill man egentligen inte göra det med räntor också? Att man vill ha en global viktning på hur räntemarknaden fördelar sig?
Oscar: Vi hade tyckt det varit väldigt bra om vi kunde hitta indexfonder för alla de här räntorna. Ett problem med indexfonder är att räntor handlas inte som aktier att det finns en helt utbytbar aktie som man kan sälja fram och tillbaka. Det är ofta en obligation som ges ut och man måste handla den i stora poster.
De indexfonder som finns tenderar att ha ganska höga transaktionskostnader för de måste tas in i vissa instrument när de släpps och de måste hålla vissa andelar, så då jobbar man väldigt hårt med optimeringsstrategier för att hitta en sammansättning som så nära som möjligt replikerar ett index.
Sedan finns det andra svårigheter med just index på räntesidan. På aktier är det lätt att säga att vi vill ha störst andel i det bolaget som är värt mest, men på räntesidan vill man kanske inte nödvändigtvis ha största andel i det bolaget som har mest skuld, utan då vill man hitta ett annat sätt att sätta samman det här på utifrån en annan konstruktion. Svenska marknaden är rätt liten och får man göra vissa avsteg från den här rena indexstrategin och låta en förvaltare sköta räntesidan till högre andel.
Räntedelens huvudfunktion
Jan: Jag brukar alltid tänka att det är kompisen som är sämst på att betala tillbaka som betalar högst ränta. Det blir alltid lite tvärtom-värden. Andreas på Patreon hade samma fråga men han skrev:
”Det var en lång diskussion om räntefonder på bloggen; bara skydd eller möjlighet till avkastning samt balansen däremellan. Själv tycker jag det är klurigt hur man ser på företagsobligationer, hur bra skydd de erbjuder när det egentligen gäller verklig insättning. Exemplet med Spiltan visar ju att risken är svårbedömd.”
Om vi börjar med den filosofiska tanken. Jag har ju en tanke att om man vill tjäna pengar ska man investera i aktier, vill du bevara pengarna du tjänar på aktier, välj räntefonder. Jag ser inte räntefonder som att jag nödvändigtvis måste tjäna pengar på dem utan att de ska skydda det kapital jag har och går det i takt med inflationen, alltså bevarar köpkraften, så är jag nöjd. Hur ser ni på det filosofiskt?
Oscar: Absolut. Jag tror vi i de stora penseldragen absolut håller med att det ska vara en krockkudde och ett sätt att bevara kapital. Sedan har vi valt att göra en ganska bred och mixad räntefond som innehåller olika tillgångsslag. Jag tror att när vi växer och blir större över tid då kommer vi titta på räntesidan mer i termer om vilka typer av exponeringar och ett naturligt steg skulle vara att ha en kreditfond som investerar endast i företagsobligationer och bryta ut den och säga att vi behandlar inte den som en ren räntefond.
Den är inte krockkudden som vi vill jobba med för våra kunder. Den är snarare någonting man har kanske mellan aktier och räntor. Någonting som ger viss exponering mot räntemarknaden och korrelation, men också viss korrelation mot aktiemarknaden. Då kan man få ett tredje tillgångsslag där så att säga, som man kan kombinera med de andra två.
Caroline: Men varför vill man egentligen ha det? Då känns det som att det är ett mellanting där man inte har kunnat bestämma sig riktigt. Eller tänker jag fel?
Oscar: Jag tror att anledningen skulle vara att det är ett tillgångsslag som ger en positiv förväntad avkastning, men som inte nödvändigtvis är exakt samma som varken räntor eller aktier, utan du har en liten annan karaktäristik. Så det ger både en diversifierande effekt men också en möjlighet till avkastning.
Lärdomar från Coronakrisen
Jan: Hans frågar:
”Vad har ni gjort för att inte komma i samma situation gällande räntefonder som hände under våren 2020?”
För att ge lite bakgrund; det som hände var att ni hade investerat i Spiltan Räntefond Sverige – som väldigt många andra fondbolag och sparare hade gjort – och eftersom räntemarknaden frös så stängde de sin fond vilket ledde till att de inte gav något värde på fonden och då kunde inte ni ge något värde på Lysa och därför fick ni också stänga som en följd av det. Som en konsekvens av det kunde vi inte ta ut pengar eller ombalansera, så Hans frågar vad insikten är och vad ni har gjort annorlunda.
Oscar: Vår investering i Spiltan var ett av de två mest riskfyllda innehaven i räntefonden så vi var medvetna om att det här är en fond med hög kreditexponering. Med andra ord var det inte en av de här blocken som ska ge skydd mot svängningar på aktiemarknaden. Det som vi har gjort efteråt – och det är ett pågående arbete som fortlöper fortfarande – är att utvärdera alternativ.
Vi vill bredda ränteportföljen så vi håller mindre andel i respektive underliggande fond. Det gör oss mindre känsliga om någon fond skulle vara svår att prissätta vid något tillfälle och ger oss lite längre ledtid innan det blir ett problem för vår fond.
Vi tittar också aktivt på att bredda oss utanför svenska marknaden, både genom att köpa valuta-hedgade fonder men sedan har vi också inlett diskussion med banker för att själva kunna hedga räntefonder. Det ger oss möjlighet att titta på en mer global palett men ändå ger en exponering i svenska kronor, så vi slipper valutarisken. Det är det pågående arbetet, att bredda och titta mer globalt.
Jan: Apropå omöjliga grejer att göra som privatperson så tittade jag på valuta-hedga vid något tillfälle och insåg att det går inte som småsparare.
Lysa och hållbarhet
Kristian undrar:
”Kul! Senaste forskningen rörande hållbara investeringar hade varit intressant att höra om och hur de i så fall använder den forskningen i de hållbara investeringarna.”
Oscar: Som jag tror att vi nämnde i det förra avsnittet så är forskningen något kluven kring hållbara investeringar och på vilket sätt är man som investerare mest effektiv. Ska man investera allt sitt kapital hållbart eller ska man investera så billigt som möjligt och skänka pengar till välgörenhet? Det finns väldigt mycket åsikter och kanske inte så väldigt mycket konsensus kring vad som är mest effektivt. Det vi tror är att hållbarhet är inte nödvändigtvis bara ett val man gör för att maximera avkastning, utan det kanske är ett val man gör med hjärtat lite mer.
Då tycker vi det är viktigt att det finns ett genomgående tänk, att hela hållbarhetserbjudandet är konsekvent och att man har samma ramverk och tar de nödvändiga steg för att faktiskt kalla det för ett hållbart erbjudande. Det handlar givetvis om att exkludera vissa bolag som antingen håller på med industrier man inte vill vara exponerad mot eller inte möter mål som WHO eller EU har satt upp kring hur man ska behandla sin personal etc.
Men det handlar också om att kanske ge en övervikt mot extra bra bolag och en undervikt mot de som är tillräckligt bra för att vara med i portföljen men inte de bästa. Sedan kanske i tredje steget också att aktivt syssla med påverkansarbete.
Jan: Sedan tycker jag att ni ska ha cred för att ni gör det så att hållbart sparande ska inte vara dyrare än vanligt sparande, vilket är en rådande konsensus. Alla hållbara fonder överallt annars är dyrare.
Oscar: Ja och i många fall handlar det om indexfonder som dels köper in en indexvikt från om det nu är NASDAQ och sedan köper in en indexvikt från ett hållbarhetsratingföretag och istället för att bara ta NASDAQ så kombinerar man de två på ett eller annat sätt. Då kan man hävda att merjobbet att kombinera de kanske inte motiverar den dubbelt så höga avgiften. Det är därför vi tycker att dels så ska vi hålla ner avgiften men vi vill också se ett tydligt arbete.
Frågor om historisk avkastning och taxonomi
Fråga från Robert på Patreon:
”Hur har Lysas investeringsinriktning bred versus hållbar varit historisk med avseende på utveckling?”
Oscar: Det hållbara erbjudandet har varit igång sedan november förra året, så vi har inte publicerat några siffror och jämfört det. Vi tycker att det är lite för kort period. Inom fondbranschen brukar man publicera historisk data när man har haft ett års historik. Vi räknar med att kunna publicera lite mer jämförelsedata senare i år eller kanske efter årsskiftet där vi verkligen går igenom skillnaderna.
Jan: Vilket diplomatiskt svar. Min upplevelse är att det hållbara har gått bättre än det breda.
Oscar: Ja, fram till idag har nog det hållbara gått något bättre.
Jan: Här ska jag faktiskt visa min okunskap, så om du inte kan detta heller så är det helt ok, för då är vi i alla fall två. Taxonomin tror jag är den nya EU-lagstiftningen om hållbarhet som ska börja gälla 20/21 och vara implementerad 2022 eller tvärtom.
”Vad är Lysas syn på taxonomin? Hur kommer den påverka/förändra marknaden och hur ser Lysas strategi ut för att anpassa sig till detta?”
Fråga från Johan på Patreon
Oscar: Min uppfattning är att taxonomin syftar mest till rapportering kring hållbarhet. Hur fonder och finansiella aktörer ska mäta och rapportera och sedan kommer det säkert att finnas krav på om man ska få kalla sig hållbar så måste man uppnå vissa mål.
Jan: Som jag förstår det så ska man bidra till ett av de här sex målen och man får inte sabba i något av de andra. Så du ska vara neutral i de som du är dålig på.
Oscar: Vi är allmänt positiva till all harmonisering på hållbarhetsområdet för någonting vi har lärt oss under föregående år när vi tittade på att lansera ett hållbart erbjudande är att det är väldigt spretigt. Alla aktörer på finansmarknaden har sin egen definition av vad hållbarhet innebär och använder det som en reklampelare.
Så kan man få en harmonisering på vad hållbarhet betyder så är det jättebra, sedan ställer jag mig tveksam till om det är taxonomin som kommer erbjuda den harmoniseringen eller om det är Vanguard eller BlackRock som sätter ner foten och säger att det här är hållbarhet, så här kommer vi jobba med det och nu får branschen anpassa sig.
Där har vi starka kapitalflöden och stora förvaltare som faktiskt kan göra väldigt stor skillnad. Sedan kanske de landar i något som är väldigt likt taxonomin eller liknande regelverk och då är väl det jättebra.
Ett begränsat utbud av hållbara alternativ
Jan: Det är mycket frågor gällande det hållbara. Det hållbara alternativet innehåller ofta bara en fond från Öhman eller så, kommer det breddas? Eller hur ser er road map ut?
Oscar: Exakt. Vi skulle jättegärna bredda det erbjudandet och vi är inte i ett exklusivt samarbete med Öhman, utan vi har analyserat marknaden och kommit fram till att Öhman erbjuder en väldigt bra kombination av ett aktivt hållbarhetsarbete med förmånliga priser. Det vi tycker är viktigt är att man har ett konsekvent ramverk, så vi kommer nog inte vilja ha ett hållbarhetserbjudande som har olika ramverk för aktier och räntor eller olika ramverk för globala aktier och svenska aktier.
Skulle vi i dagsläget kunna komplettera med utvecklingsmarknader till ett vettigt pris då skulle vi absolut vilja göra det, t.ex. Men kommer det någon annan aktör som gör det här billigare och bättre då kommer vi givetvis se över vi kan sätta upp ett sådant samarbete i framtiden.
Önskemål från läsare och tittare
Fråga från Per-Johan på Patreon:
”Det skulle vara intressant med lite statistik på Lysas kunders sparande. Hur ser snittfördelningen ut mellan aktier och räntor grupperat på privat och företag och sparat belopp?
Läsarfråga
Oscar: Snittfördelningen är ungefär 69% aktier och 31% räntor. Jag tittade på lite grafer här om dagen och det är spännande för vi har kunder från 18-90 år, vi har en centrering runt 35 års ålder, något fler män än kvinnor, kapitalet däremot är lite äldre så det är personer runt 45 år som står för merparten av kapitalet, även om de är färre till antalet.
Jag tror inte vi har en snittkund. Vi vill erbjuda en jättebred produkt som ska passa vilken sparare som helst. Gammal eller ung, riskavert eller risksökande. Det här med fördelning på privatperson och företag blir väldigt tekniskt och mycket siffror och jag har tyvärr inte det i huvudet.
Jan: Kan du inte överväga att ta fram de siffrorna? Du behöver inte ge något löfte här. T.ex. Avanza brukar ibland ge ut snittportföljen per ålder. Sådant är ju jättekul. Jag älskar att jämföra mig och gå in och titta om jag har mer eller mindre den genomsnittliga 39-åringen. Har jag en mer aggressiv eller lägre fördelning etc.
Oscar: Det kan vi nog absolut ta fram. Snittrisk per åldersintervall, det kanske vi t.o.m. kan publicera på webben till det här avsnittet kommer ut eller skicka över. Vi har en annan siffra som vi följer ibland på skoj och det är vad är den genomsnittliga avvikelsen från vår rekommendation som våra kunder tar när de signar upp. Det är 30 procentenheters avvikelse och det är rätt intressant att följa över tid. Tidigt i Lysas i historia så var avvikelsen positiv, man tog lite mer risk, någonstans 5-7 procentenheter mer risk.
Hösten 2018 sjönk det dramatiskt och från det att börsen gick ner till att den återhämtade sig i december tog man ungefär 5-10% mindre risk än vårt förslag. Och vårt förslag var neutralt. Sedan taktade det upp och så har det legat runt några procentenheter högre ända fram till februari ungefär i år där man återigen såg ett dipp och många drog ner risken och sedan upp igen den senaste tiden.
Frågor om expansionsplaner och sparkonto
Fråga från Herman på Patreon:
”I ett tidigare avsnitt fick vi veta att Lysa tittade på möjligheten att erbjuda sparkonto med fast ränta. Hur går utveckling med det?”
Läsarfråga
Oscar: Vi vill skapa en ny standard för sparande. Självkörande pengar tror jag är ett uttryck vi använder. Sparkonto är absolut en produkt vi tittar på inom det området, som vi tycker hör hemma i den visionen vi har. Sparkonto är svårt rent tekniskt, för det kräver samarbetspartners och mycket infrastruktur, så vi kan i dagsläget inte säga ett visst datum när vi kommer att lansera, men det är något vi aktivt jobbar för att kunna erbjuda i framtiden.
Jan: Jag tror faktiskt att Klarna lanserade sparkonto typ igår med 0,95 i ränta. Jag brukar annars inte vara så positiv till Klarna, men här gjorde de något bra.
”Jag bor utomlands. Expansionsplaner. Kommer det finnas möjlighet att spara i andra valutor?”
Fråga från Jim:
Oscar: Ja, vi tittar för närvarande på att expandera till nordiska grannländer, framför allt Danmark och Finland och hoppas att kunna ha något erbjudande ute under året i de två länderna. Det kommer inte vara ett fullfjädrat erbjudande från start. Vi kommer inte erbjuda svenska kunder möjligheten att investera i andra valutor. Det svenska erbjudandet kommer inte påverkas av att vi går in i andra valutor, förutom att vi kommer få ökat kapital och bättre förhandlingsförmåga gentemot tredje parter.
Önskemål om tjänstepension och kapitalförsäkring för företag
Jan: Johan och Alexander på Patreon har ett önskemål om tjänstepension.
Oscar: Tjänstepension är spännande, men vi har i dagsläget inga planer på att lansera ett tjänstepensionserbjudande eftersom det kräver ett samarbete med ett försäkringsbolag eller att vi själva skulle kunna bli ett försäkringsbolag. Det är lite för stort rent regulatoriskt och kapitalkrävande verksamhet.
Jan: Nu ska jag ställa en fråga som du är helt fel person att ställas till svars för, men varför har vi hittat på i Sverige att pensioner är en försäkring?
Oscar: Du har helt rätt – jag är helt fel person. Men av någon anledning så finns det väl historiska skäl till det. Undrar om det kan handla om hur företag kan hålla pensionerna på sin balansräkning om det ligger i ett försäkringsskal eller om det är av skattetekniska skäl.
”De går inte med någon särdeles vinst ännu. Hur stabilt är företaget egentligen? Kommer de att höja avgifterna? Lysa är en startup som går med förlust, hur ska man få lönsamhet i bolaget?”
Fråga från Elisabet, Peter m.fl.
Oscar: Det finns bara ett enda sätt för oss att bli lönsamma och det handlar om att fler kunder ska ge oss förtroende att förvalta större andel av deras pengar. Så vi har byggt bolaget på att inte ha några intressekonflikter, så det enda sättet för oss att tjäna pengar är att vi får mer pengar på plattformen. Vi kan inte rådge åt något håll eller göra några andra grejer som skulle göra att vi blir mer lönsamma.
Däremot så har vi en stadig kassa. Vi tog in pengar under våren för att klara oss ytterligare två, tre år framöver utan att behöva vara lönsamma, med samtidigt så vill vi lägga de pengarna på att kunna expandera och utveckla nya produkter.
I dagsläget förvaltar vi någonstans 5,8-5,9 miljarder. Med nuvarande kostnadsstruktur skulle vi kanske kunna vara lönsamma vid 10 miljarder ungefär. Men med det sagt kommer vi säkert vilja göra produkten ännu bättre och göra mer förbättringar över tid, vilket kanske kommer kosta mer och göra att vi skjuter gränsen något framåt innan vi står helt på egna ben.
Hör av dig till Lysas support
Jan: När införs kapitalförsäkring för företag?
Oscar: Kapitalförsäkring för företag är något vi har jobbat aktivt på under en väldigt lång period. Precis som för tjänstepensionen så kräver det här samarbete med ett försäkringsbolag, vilket gör att vi är beroende av en tredje part. Det är någonting vi försöker undvika i vanliga fall att vara, men i det här fallet så är vi ödmjuka för att vi måste vara beroende av en tredje part. Vi har sedan tidigare lanserat en betaversion där man med en väldigt manuell process kan få tillgång till en kapitalförsäkring för företag.
Vi jobbar nu aktivt för att kunna erbjuda det här i ett digitalt format där lösningen ska vara helt automatiserad och på så sätt kunna erbjuda det till alla våra kunder som är intresserade. Det som är viktigt för oss är att få in intresseanmälningar, så vi förstår hur stort kundbehovet är. Vi uppmanar alla våra kunder att höra av sig och säga vad de är mest intresserade av. Då ska man maila till kontakt@lysa.se eller ringa vår kundsupport och säga det här är viktigt för mig. Då vet vi precis hur hög den prioriteringen måste vara.
Jan: Ibland brukar jag säga be careful what you wish for, men det är bra, då mailar vi. Jag kan säga att jag och ett antal Patreoner fick vara med i den första rundan så det funkar utmärkt. Jag hade bara velat ha ett eller två försäkringskonton till för att kunna ha olika fördelningar, men jag har inte vågat fråga så jag har hållit tillbaka med det.
Oscar: Förhoppningsvis kommer det under hösten här.
”Ombalansera mellan hinkar – kommer möjlighet att finnas att sätta upp regler för sina konton på Lysa om man har flera, så att de automatiskt ombalanserar sig själva utefter belopp?”
Fråga från Kristian på Patreon:
Jan: Jag kan förklara vad han menar. Vi har t.ex. buffert som är 20/80 med 20% aktier och 80% räntor sedan har vi en 60/40 och en 90/10. Då skulle man kunna säga att om bufferthinken faller under 40 000 då säljer vi från mellanriskhinken och flyttar till bufferthinken och när buffertkontot har passerat 50 000 då flyttas det, så att det ombalanserar mellan mina Lysa-konton.
Oscar: Jag ser inga större tekniska problem att få det på plats. Det är givetvis lite jobb att implementera en sådan lösning – nu kommer säkert min kollega Henrik att protestera – men likadant där, det är någonting som har diskuterats internt att ha den funktionaliteten. Speciellt ur fyra-hinkar-perspektivet.
Jan: Ni som är intresserade får maila till John, så kommer väl han att ta semester.
Oscar: Ja, ser vi ett stort kundintresse för den här typen av funktionalitet då kan vi tänka oss att lägga resurser på det.
Frågor om belåning och åldersgräns
Jan: Sedan är det också många som frågar om belåning.
Oscar: Belåning är ingenting vi har planer på att införa i dagsläget. Även belåning kräver samarbete med externa partners för vi själva skulle inte vilja ha en extra intjäning om någon belånade sin portfölj, för då har vi skapat en intressekonflikt mellan oss och kunden. Men kan man hitta en extern partner som kan erbjuda det här så finns det givetvis en möjlighet.
Däremot så tycker vi att belåning hör hemma i en väldigt långsiktig portfölj där vi med säkerhet kan säga att de här pengarna kommer att vara på kontot under en väldigt lång period, t.ex. i en tjänstepension eller premiepension. I en portfölj som någon säger att de ska ha i 10 år men kanske menade två år eller det finns en risk att livsförhållanden förändras och man behöver ta ut pengarna då tycker vi att belåning medför en så pass ökad risk för förlust av kapital att det inte är någonting vi vill erbjuda våra kunder i dagsläget.
Jan: I min värld hamnar väl det lite i kategorin att det ska vara svårt att göra fel. När det kommer kapitalförsäkring kommer det för privatpersoner också eller bara för företag?
Oscar: Endast för företag i den här iterationen.
Caroline: Och det vill man ha för skatteskäl eller?
Jan: Den enda anledningen är väl egentligen att utifrån juridiskt perspektiv om man sparar till barn så är kapitalförsäkring lite bättre än en ISK. Men för företag är det skatt, för ISK finns bara för privatpersoner.
”Vilken åldersgräns har Lysa på att börja spara hos er och varför? Jag gillar ert gränssnitt och tycker det vore ett bra sätt att lära barnen mer om att spara.”
Fråga från Anna på Patreon
Oscar: Där kan man i dagsläget sätta upp flera olika konton på sitt eget Lysa-konto så att säga, så man kan ha ett konto för varje barn. Men däremot så måste man nog vara 18 år för att ha ett eget och det har med ISK-regleringar att göra.
Jan: Ja och sedan ska jag säga att min åsikt om man ska spara till barnen, alltså inte spara med dem utan till dem, att man ska spara i en klump om man har flera barn. Jag brukar ta ett exempel om mig och min bror där. Han är född 85 så han fyllde 18 år 2003. Jag är född 81 så jag fyllde 18 år 1999. Hade man sparat lika mycket med en tusenlapp i månaden mellan 1981 och 1999 så hade det varit 2,7 miljoner – vilket har berättat för mamma som brukar titta på avsnitten att det hade varit trevligt – medans min bror som är född 85 bara hade fått 600 000. Det kan bli väldigt orättvist.
Insättningsgaranti och investerarskydd
Fråga från Kristian:
”Hur är det med bankgaranti? Är det något man behöver ta ställning till eller kan man slänga in flera miljoner utan att oroa sig?”
Läsarfråga
Oscar: Bankgaranti, då gör jag ett antagande här att vi pratar om insättningsgaranti, och den gäller för pengar som är placerade på ett Lysa-ägt konto eller ett bankkonto.
Insättningsgarantin är viktig för mellan det att man har Swishat in eller satt över med bankgiro överföring eller autogiro tills det att de är placerade i respektive fond så kommer de här pengarna mellanlanda på ett klientmedelskonto kallas det och där täcks vi av insättningsgarantin. Så skulle någonting hända med Lysa eller Danske Bank som tillhandahåller det kontot under tiden så garanterar staten upp till 950 000 kronor.
Efter det så är inte insättningsgarantin applicerbar för då har vi ett annat förhållande mellan oss som fondbolag och spararen som fondandelsägare så då har vi gett ut fondandelar i ersättning mot det kapitalet vi har fått in. De fondandelarna ägs alltid av fondandelsägaren och det är ingen annan som kan göra anspråk på dem. Däremot finns det ett investerarskydd som kan vara aktuellt och det är om vi skulle säga att vi delar ut fondandelar men sedan inte gör det. Då täcker staten en viss del.
Jan: Det där är grundregeln och det har jag stött på jätteofta att så fort pengarna är investerade i en fond – det spelar ingen roll om det är Lysa, det är samma sak på Avanza och Swedbank till exempel – så slutar insättningsgarantin att gälla. Därefter gäller investerarskyddet och det gäller bara upp till 250 000.
Några lyssnare undrar: Fullmakt för att ha ett gemensamt konto, t.ex. om man har ett gemensamt sparande, kommer det dyka upp i framtiden?
Oscar: John kommer bli jätteglad igen. Jag tror absolut att det är någonting vi skulle kunna tänka oss att lägga resurser på om det fanns ett tillräckligt stort intresse hos kunder. Vi har en gedigen önskelista, det är nog bara det att just fullmakt, sparkonto och den typen av grejer är lite större, så det går inte så snabbt att åtgärda.
”Skulle det gå att implementera Sharpe-kvot eller så det går lätt att jämföra sin portfölj med t.ex. Avanza?”
Fråga från Mattias på Facebook
Oscar: Det är någonting vi tänker aktivt på – hur ska vi kunna göra det enklare att analysera och se på vad vi faktiskt levererar. I dagsläget jobbar vi lite på ett projekt internt som vi kallar för ”Genomlysa” – cred till Noak som är vår kommunikationsansvarig för det fantastiska namnet – där vi vill göra det lättare för våra kunder att förstå vad avkastningen som vi levererar kommer ifrån. Där tycker jag att Sharpe-kvot absolut hör hemma, precis som andra typer av kanske riskmått eller avkastningsmått.
Insättningstider på Lysa och bokrekommendationer
Fråga från Libbe:
”Hur lång tid tar det innan jag äger mina investeringarna om jag Swishar?”
Oscar: I normalfallet är det så att om man Swishar innan klockan 16.00 så äger man fondandelar någon gång på förmiddagen dagen efter beroende på när vi har gått igenom en avsättningsprocedur osv. Då gör man det till kursen som råder på kvällen den dagen man Swishar in. Sedan kan det finnas undantagsfall om man råkar Swisha 15.59 så kanske den tekniska infrastrukturen inte hinner med eller om man Swishar ett extremt stort belopp så kan det finnas undantag där också. Efter 16.00 så skjuts allt en dag framåt.
Jan: Vi hade ju en period i februari som var så sjuk och det kunde slå 10-12% på dagsbasis och jag skulle sätta in typ 200 000 och i ett av fallen så hamnade jag helt rätt och sedan gjorde jag en annan insättning och hamnade katastroffel i tajming. Och Patrik sa väldigt diplomatiskt att vår tjänst är inte gjord för att försöka marknadstajma och det var inte det jag försökte men det är inte normalt att det slår så kraftigt.
Vi ska börja runda av! Är det någon fråga du önskar att vi hade tagit upp?
Oscar: Nej, inte direkt. Jag såg fram emot frågorna om både guld och råvaror och det har ni tagit upp. Jättebra frågor. Det är också alltid bra att höra era följares önskemål, kanske våra kunder i vissa fall också och höra hur vi kan utveckla tjänsten. Så jag tycker att det har varit väldigt bra frågor.
Jan: Skulle du vilja rekommendera en bok?
Oscar: Jag tyckte att ”Flash Boys: A Wall Street Revolt” av Michael Lewis var en väldigt bra bok som handlar om högfrekvenshandel och hur marknaden för att handla finansiella instrument har förändrats över tid. Den tyckte jag var spännande. Sedan pratade vi om poddar här i pausen och jag lyssnar en hel del på ”Kapitalet” och då vill jag promota Jacob Bursells bok ”Risk” som handlar om den svenska fonden eller investeringsprojektet Pan Capital, som var väldigt spännande.
Jan: Hade inte de sjuka lönsamhetssiffror?
Oscar: Jo, absolut, några år var de väldigt framgångsrika på att spekulera på skillnaden mellan ETF:er och korgen av underliggande aktier och hur de skulle röra sig mot eller från varandra. Så då tjänade de väldigt mycket pengar. De två tycker jag är bra. På det skönlitterära får jag nog nästan rekommendera det jag har läst senast här och det var en bok av Jonas Karlsson som heter ”Regnmannen”. Den var intressant, eller lite så småmysig.
Jan: Ett fantastiskt stort tack Oscar för att du har mitt i sommaren suttit i vår källare här i tre timmar och svarat på frågor och gjort det jätteintressant. Tack så jättemycket.
–– SLUT TRANSKRIBERING ––
Relaterade artiklar
Nedan följer artiklar relaterade till den här:
- Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen - Intervju med fondförvaltaren Eric Strand som svarar på era läsarfrågor - Del 2 av 2
- Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond... - Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm
- Hur kan man tänka? | Intervju med LYSAs VD Patrik Adamson - Bonus #05 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam för Lysa
Prenumerera vårt nyhetsbrev
En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. ?
Fler frågor? Ställ dem gärna här…
Om du har fler frågor, ställ dem gärna i kommentarerna då jag vet att LYSA har koll på dem och svarar även här.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
