Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa!

Dagens avsnitt är ett samarbete med fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar fonden Coeli Global. De gör ett återbesök för att diskutera vår tävling där ”min” indexfond tävlar mot deras, hur de i våras kunde vara säkra på att börsen skulle återhämta sig, att de fått fem stjärnor (igen) på Morningstar, om tur vs skicklighet som fondförvaltare och inte minst det sämsta finansiella rådet de brukar höra.

Jag är en varm förespråkare för att spara brett och globalt i billiga indexfonder. Gärna med hjälpa av en fondrobot. Det är så jag och Caroline har placerat majoriteten av våra pengar. Samtidigt gäller det att inte bli fundamentalist och bara tro på sin egen tes. Ibland behöver man träffa de som har andra åsikter, tankar och strategier för att utmana sin egen tro.

Andreas och Henrik är de två personer – med totalt motsatt åsikt – som jag uppskattar mest att prata med. De har skin-in-the-game och precis som jag lever de som de lär. De förvaltar över 6 500 miljoner kronor enligt sin strategi, de har alla sina investerbara medel i sin egen fond, de har flera gånger fått 5 stjärnor för sin historiska förvaltning hos Morningstar, de har skrivit en bok om aktieanalys och de har nästan 20 års erfarenhet var av investerade i den absoluta eliten. Värst av allt (utifrån min tes ?) är de har slagit index sedan start och har ett mål om 10 – 15 % avkastning per år i genomsnitt. De är således inte den genomsnittlige glade farbrorn som bara har ett aktieintresse på fritiden.

Även om Andreas och Henrik har varit med ett par gånger tidigare så fick jag med mig nya saker från vår diskussion. Framförallt brukar jag likställa ”aktiv förvaltning” med ”ha en åsikt om framtiden” men det var de ganska tydliga med att de inte hade, framförallt inte om det stora generella världsekonomiska laget (jämför t.ex. avsnitten med Eric Strand). De återkom hela tiden till enkelheten i sin egen strategi:

• Äg världens finaste bolag definierade bl.a. som företag med en omsättnings- och vinsttillväxt

Sedan handlar komplexiteten i genomförandet och analysen av strategin. Det märks i många av bisatserna att det ligger mycket jobb och tanke bakom. Framförallt fokuserar de väldigt mycket på multipelvärderingen. Det vill säga att det är i princip omöjligt att göra en bättre analys än någon annan av ett bolag på kort sikt (mindre än 12 mån) men på lång sikt är det enklare.

Slutligen hade vi även en rolig diskussion till min nya favoritfråga som är ”Vilket är det sämsta finansiella rådet som du brukar höra?” Naturligtvis kritiserade de ett råd som jag brukar ge på bloggen. ?‍♂️ Dock var det lite roligt eftersom slutklämmen var kanske inte riktigt den som Henrik och Andreas hade tänkt sig. ?

Jag och Caroline äger deras fond Coeli Global Selektiv i vår lekhink. Inte bara på grund av vårt vad (som de leder just nu) men för att jag både känner igen, gillar och är kund till många av bolagen i fonden. Jag ska inte sticka under stolen med att fonden är dyr, men den går att få till lite lägre avgift om man går via SAVR (annonslänk). Å andra sidan har man de senaste åren faktiskt fått värde för den högre avgiften och då är det ok.

Jag kan varmt rekommendera att prenumerera på deras nyhetsbrev som dessutom ger dig listan på alla bolagen som de äger i sin fond. Det är faktiskt ovanligt att en fond ger ut hela sin lista på innehav. Dessutom är det lite roligt att läsa deras reflektioner på bolagen som de äger i nyhetsbrevet och på deras blogg för fonden.

Eftersom det var många av er som har skickat in frågor till A&H så kommer dessa i ett separat bonusavsnitt lite senare i veckan. :)

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkomna, Andreas och Henrik. Ni förvaltar ju fonden Coeli Global Selektiv, som jag såg här nu på Avanza hade mer än 6 800 miljoner kronor i förvaltat kapital. Ni har fem stjärnor på Morningstar så man kan utan tvekan kalla er för stjärnförvaltare.

Vi kan prata om just Morningstarbetyg sedan, men det som jag gillar jättemycket är att ni har en väldigt attraktiv och lättförståelig strategi, som går ut på att ni köper världens finaste bolag.

Nu är vi också blogggrannar för nu skriver ni om era besök och era företag på coeli.se/global. Andreas har också skrivit en bok om aktieanalys och Henrik du har väl 19 år i finansbranschen.

Ni är några av våra mest uppskattade gäster. När vi berättade för våra följare att nu kommer Andreas och Henrik så blev de väldigt glada. Varmt välkomna tillbaka!

Jag tänker att vi gör två avsnitt. Ett där vi pratar lite allmänt om Corona och vad ni har lärt er. Sedan är det lite roligt för vi har väldigt olika syn på investeringar och väldigt olika strategi.

Jag brukar säga att det inte går att slå index men ni har gjort det sedan 2014. Jag tycker det är jättekul. Nu är det november 2020 och det har minst sagt varit ett spännande år. Vad har ni lärt er och vad tänker ni under detta år?

Henrik: Personligen har jag använt ganska mycket gamla erfarenheter. Vi förvaltade pengar, både Andreas och jag, 2008. Det som funkade då har faktiskt funkat ganska bra nu. När jag satt och förvaltade pengar i Köpenhamn så utvecklade jag en grund för en investeringsprocess som idag finns i globalfonden.

Det är egentligen lönsamma företag som är stabila, de växer i vinst och de har en låg skuldsättning. På den tiden så var det ju en kreditkris och det har det varit delvis idag också. Så företag som har en stark balansräkning har ju ödet i sina egna händer, så de kan fortfarande överleva. De är inte beroende av kapital från banken så jag tycker dels det.

”Vi stänger året på all time high”

Jan: Vad tänkte ni i Mars? Ni låg ju också på -30% på tre veckor. Det var en av de snabbaste nedgångarna.

Andreas: Vi sov bra alla nätter, plus minus. Det var väl någon natt när det var minus sju eller något sådant och det var inte så skoj. Vi har ju också investerat i fonden och det är ju inte så bra att förlora pengar.

Men vi hade ett samtal där i slutet på Mars och vi kom överens jag och Henrik att vi stänger året på all time high, så vi har precis gått ner 30% och så säger vi att vi kommer stänga på nytt all time high innan året är slut.

Det var på grund av två faktorer. Ett så börjar väl det här blåsa över med Corona förr eller senare och det roliga med börsen, jag brukar tänka på min cockerspaniel Robin som älskade tryffelsalami. Så fort jag hade en tryffelsalami var som helst i huset så hittade han den. Börsen är likadan. När det luktar vinster så kommer börsen. Det behöver inte vara över, men redan när det är början på slutet, så kommer börsen att sticka.

Det andra var att företag kommer anpassa sig till den här nya verkligheten och även konsumenter kommer anpassa sig.

Det tredje var diskonteringsräntan, att i och med att USA sänker räntan så pass mycket så sänks ju avkastningskraven på aktier, vilket leder till 20-40% uppgradering på aktier rent allmänt, plus då stimulanser från regeringen. När du lägger ihop alla dem och tänker nio till 12 månader framåt då kommer vi slå ny all time high.

Jan: Ni trillar inte i fällan. Säg att ni hade fem miljarder i kapital då, 5 000 miljoner, och så minus 30%. Ja, det var 1 500 miljoner back, men så tänker inte ni?

Henrik: Nej, det gör vi inte. Men om jag får knyta tillbaka till det jag sa tidigare så just det här att den här erfarenheten både jag och Andreas hade gjorde att vi inte fick panik.

Vi hade väl kanske en eller två nätter när vi inte sov så gott, men i övrigt så hade vi våra kalla huvuden att vi visste vad vi skulle göra. Det var egentligen för att positionera för en uppgång för saker och ting kommer blåsa över.

Spännande tider för aktiva förvaltare

Jan: Precis, vi ska inte hoppa i förväg, men vi träffades i våras och du sa du att detta är över till höst – på börsen – och jag undrade hur du bara kunde säga så.

Caroline: Du pratade också om vilken typ av bolag ni investerar i och då kan man tänka sig att de står pall för en hel del. De har inte en massa skulder och de har bra kassaflöde och så, kanske oavsett vilken tid det är.

Henrik: 70% av de företagen vi äger, lite förenklat, de har ju passerat nya all time high. De är på högre nivå nu än vad de var innan Coronakrisen bröt ut.

30% har haft det svårare och vi har jobbat hela tiden med att förändra och förbättra portföljen. Vi har sålt sådant vi inte velat ha, det som har underpresterat, och sedan har vi hoppat på sådant som varit bättre och det kan vi utveckla senare här i samtalet.

Andreas: Det är också spännande när det händer sådana här saker och man har ett stort ansvar också. Det är ju fruktansvärt det som har hänt. Många människor har blivit drabbade, både direkt och indirekt.

Men vi kan i alla fall jobba för deras pengar, så de kanske har det väldigt tråkigt och sitter inne som pensionärer i sina hus och kan inte göra så mycket, men vi kan i alla fall få pengarna att växa.

Så man har ett stort ansvar också att göra någonting positivt. Vi har hittat många spännande aktier och tjänat pengar på dem till andelsägarna under den här perioden, så det är hemskt när det händer men det är också spännande för oss som aktiva förvaltare att nu gäller det.

Henrik: Ja, vi har gjort många bra special situations. Det är när man köper billigt och säljer dyrt.

Jan: Tog ni med er någon insikt eller lärdom från i våras? Någon ny tanke?

Andreas: Ja, det har gått väldigt bra för oss i år – peppar, peppar, ta i trä – men vi hade kunnat göra det bättre. Det är nog det vi spenderar mest tid på att prata om. Att vi inte tänkte på de företag som gynnas av det här i tillräckligt stor utsträckning.

Vi hade många företag i portföljen som gynnades av det här, som TeamViewer som kan styra din dator och vi har Microsoft med alla deras lösningar. Vi köpte Amazon då Amazon föll 20% men vi tänkte det här är ju jättebra för dem.

Men vi skulle ha haft fler sådana. Nästa gång ska vi försöka vara ännu bättre och tänka till vad det är som kommer gynnas av det här. Inte bara vara defensiva, vad är det som klarar sig, utan även vara mer aggressiva och tänka på vad som gynnas.

Räntans inverkan på börsen

Jan: Det här är en av anledningarna till varför jag gillar att ha er i podden. Det klassiska ordspråket när man investerar är att vara rädd när andra är giriga och var girig när andra är rädda.

När man hör er prata kan jag säga att det är inte så det låter på många av de mailen som jag och Caroline fick under den perioden. Jag vet inte hur många mail vi fick i Mars när folk sålde. De sålde allt och sedan köpte de tillbaka i maj.

Caroline: Det är ju inga proffsinvesterare heller, men det är det där att det är så lätt att dras med i vad media skriver att nu är det panik och man ska rädda det som räddas kan. Det slutar med att man inte räddar någonting.

Jan: Precis. Det är det som jag tycker är så roligt för dig som lyssnar och tittar på det här. Det blir en väldig kontrast, för ni ångrar snarare att ni inte var mer aggressiva och ni var redan aggressiva.

Jag tänkte inte i Mars att detta kommer vara det bästa året någonsin och jag kommer vara rikare i december än vad jag är nu.

Caroline: Jag måste säga att jag tycker det är otroligt fräscht i allt detta att tänka så.

Jan: Ja, och dessutom att det inte är i någon naiv föreställning.

Andreas: Vi räknade på det. När man räknar på en investering så jämför man det alltid mot vad det riskfria investeringsalternativet är. Där har man ofta tänkt en obligationsränta plus en viss riskpremie och räntan har ju sänkts och sänkts.

I Europa var vi nere på noll redan, men det spelar inte så jättestor roll. Det är USA som spelar roll, som är världens största ekonomi med ungefär 60% av världens börsvärde.

När USA går ner och aggressivt sänker sin ränta då ändrar det avkastningskravet globalt. Det gör att aktier blir mer attraktiva. Därför kan du också betala upp mer för tillväxtbolag som ofta har vinsten längre fram.

När du sänker diskonteringsräntan så blir den vinsten väldigt mycket mer värd. Så vi räknar generellt kanske 20% upp på många företag. På ett tillväxtföretag kanske upp mot 30 eller 40 plus minus.

Så det är många variabler som går in i analysen, men ungefär. Det gör väldigt mycket för börsen, plus alla de här stimulanserna som kommer komma och företagen anpassar sig väldigt snabbt.

Caroline: Men jag fattar inte riktigt hur den här räntan kan bestämma aktiernas värde? Kan man ta det lite kort?

Andreas: Bra fråga. Man jämför alltid om du ska investera i aktier eller i räntan på banken idag får du noll eller till och med negativt, men om ränta på banken är 4% som den varit historiskt då måste du tjäna ordentligt mycket mer på aktier för att du ska orka ta den där svängningen.

Problemet med aktier är att de är likvida och det är också fördelen med dem. De handlas varenda sekund varenda minut. Hade erat hus också kunnat handlas varenda sekund varenda minut så hade det också hoppat runt, men det känns inte som det för det handlas inte varje sekund. Men en aktie gör det.

Ibland hade det varit bra om man bara handlade dem en gång per månad, men för att du ska kunna hantera den svängningen så ska man tjäna mer på aktier än vad man ska på räntan.

Den differensen kallar man då för riskpremie. Om då räntan sänks då behöver du kanske inte tjäna 10% på aktier utan det räcker med 7-8%. Det gör enormt mycket på värderingen när man räknar tillbaka det. Därför vågar vi rent matematiskt att vara djärva.

Sedan ska vi också betona att vi har också gjort misstag, som vi gör varje år, så det är inte så att allting bara är fantastiskt.

Drar lärdomar från tidigare kriser

Henrik: Det också den här erfarenheten från just 2008-2009 där jag satt i ett team och hade några hedgefondförvaltare som chefer och de sa S&P kommer gå ner, det kommer gå ut. Vi köper guld och allting som är säkert.

Jag och en annan kollega sa att nu köper vi aktier istället. Det var precis rätt då. Den lärdomen är att man har varit i en djup kris där allting har sett så superdystert ut och då borde man köpa aktier istället.

Det var det vi gjorde och vi har varit fullt investerade i princip hela tiden. Det vi har lärt oss också, alltså vi har blivit mycket bättre investerare de senaste åren, att man utvecklas hela tiden i det här jobbet och det är det som är kul.

Men vi har gjort andra typer av special situations som vi inte har gjort tidigare, att vi har satsat kanske på tillväxtbolag då och köpt de istället. Det är den filosofin vi har i fonden: stigande vinster, stigande aktiekurser.

Har du då ett tillväxtbolag som har väldigt hög andel stigande omsättning och stigande vinster, då är sannolikheten mycket högre att det sticker. T.ex. DVS, ett danskt logistikbolag som är en börsälskling. Det har vi också skrivit om på vår blogg. Amazon var ju en special sit från början.

Jan: Jag tänkte bara kort för dig som lyssnar; i er strategi i fonden så har ni två olika typer av bolag, vilket är champions, alltså världens finaste bolag, och sedan har ni special situations där det har hänt någonting och ni spekulerar i en specifik situation, att det kommer vara en överavkastning på det bolaget. Men på vilket vis har ni blivit bättre investerare de senaste åren?

Andreas: Vi har lärt oss mycket mer om ännu fler företag. Vi gör ungefär 120 företagsmöten varje år, så på det senaste fem åren är det 600 till. Vi investerar inte i så många av dem. Vi träffar de existerande innehaven och sedan går man och pratar med deras konkurrenter.

Äger man Adidas då pratar man med Nike. Äger man Microsoft då pratar man med de andra och så försöker man sätta ihop pusslet. Dels har vi lärt oss om nya företag och sedan har man blivit lite äldre och lite visare och lite mer tålmodig och lugn.

Henrik: Ja, det är egentligen precis som du säger. Vi har fått en större erfarenhetsbasis. Vi har infört nya sektorer i vår fond. För två år sedan körde vi in semiconductors och nu har vi gjort e-commerce till en specialsektor i fonden t.ex. Sedan hade vi inte hälsovård för tre år sedan. Det är nya sektorer så vi blir bättre och bättre som investerare och bygger en erfarenhetsbas.

Jan: Jag såg en definition, jag tror det var fondförvaltaren Howard Marks, han sa att de flesta säger att målet med att investera är att tjäna pengar, men han föredrar definitionen att lära sig fatta bättre beslut. Håller ni med om den definitionen?

Andreas: Ja. Det är en utmaning mot sig själv. När jag var ung så älskade jag att gå på biblioteket i Hörby där jag växte upp. Jag gick bara in och valde en bok utan att veta vad den handlade om.

Det var någon bok om laser och någon bok som handlade om romantiska äventyr. Man visste aldrig vad man tog och det spelade egentligen ingen roll för det var roligt att lära sig vad som helst.

Större sannolikhet för börsfest än börsfrossa

Jan: När vi träffades i våras så käkade vi lunch och så berättade du hela caset som vi har tagit nu och sedan sa du att dessutom ”TINA: there is no alternative”. Kan du inte säga någonting mer om det?

Henrik: Det fortsätter vara så. TINA står för ”there is no alternative” och det fortsätter vara så. Aktier och framför allt aktier där du har växande vinster är otroligt populära som investeringsobjekt. Sedan har du fastigheter också.

T.ex. bostadsfastigheter där man hyr ut lägenheter är omåttligt populärt. Det som inte har varit populärt är kommersiella fastigheter, köpcenter, osv. Men det är fortfarande så att där det finns någon form av substans, något av värde, det är dit pengarna söker sig.

Det var det som Andreas förklarade här, att när Fed sänker räntan sprutar det ut pengar från Federal Reserve och de måste söka sig någonstans. Då börjar det med de mest attraktiva, sedan det näst mest attraktiva och det tredje och det fjärde attraktivaste.

Så letar sig pengarna ut. Efter några veckor har pengarna egentligen hittat alla tillgångar där det finns lite värde. Det är det det handlar om.

Jan: Nu är börsen lite skakig just nu när vi spelar in, men kan det växa härifrån?

Andreas: Ja. Vi kommer säkert få äta upp de här orden. Börsen tänker ofta i probabilities, alltså sannolikheter, så även om du och jag tror att Estée Lauder eller L’Oréal, världsledande då, vad de kommer göra i vinst nästa år, så när du har en stor binär event, alltså en etta eller en nolla, som presidentval då eller Corona.

Så även om du och jag fortsätter tro att de kommer tjäna så här mycket pengar så ökar då sannolikheterna både på uppsidan och nedsidan väldigt mycket med de här binära eventen.

Det innebär att när eventet är över, om det är presidentval eller vaccinet som vi väntar på, så minskar spreaden och då ökar ofta kursen. Nu har vi två stycken då och båda två är förmodligen över om två veckor. Det kan vara över på tre dagar och vaccinet kan komma vilken dag som helst.

Det kanske dröjer tre veckor, men inom x antal veckor så är båda de här eventen över och vi vet någonting och då minskar osäkerheten och då ökar värdet på tillgångarna. Vi tror att det är större sannolikhet för börsfest än börsfrossa de närmsta månaderna. Det får vi säkert äta upp.

Caroline: Har ni AstraZeneca nu?

Henrik: Vi har faktiskt valt att hålla oss borta från den här typen av läkemedelsföretag som har preparat med patent och så vidare. Det finns ju det som heter the patent cliff, när någonting kommer över kanten och trillar ner och blir off patent och up for grabs för alla. Då åker lönsamheten dit kan man säga.

Andreas: Vi äger Thermo Fischer som säljer och distribuerar Coronatesten. De har haft ett fantastiskt år. Vi har tjänat pengar på den exponeringen.

Vadslagningen: Index versus Coeli

Jan: Nu ska vi prata om en grej som jag inte tycker är så kul att prata om. Ni var ju här i Februari 2018 första gången och då gjorde vi ett vad. Jag slog vad om att de kommande fem åren kommer min indexfond slå er aktivt förvaltade fond.

Sedan typ februari har jag lett den tävlingen men nu har ni ryckt ordentligt. Ni har haft ett fantastiskt år i fonden. Länsförsäkringar ligger på 24,7% upp, alltså jag har inte räknat på årsbasis, och ni är 36,6%. Berätta, vad har hänt?

Andreas: Jag har förberett det här för jag hade hoppats på den här frågan. Jag har lyssnat på många av era poddar och vi är aktiva förvaltare så vi får ju oss en släng. Det är mycket statistik och siffror, så jag har förberett, så nu tar vi verkligheten då. Inte statistik, utan verkligheten.

Om jag tar en sparrobot och vi tittar på 100% exponering mot aktier de senaste tre åren då har du fått 31-32%, cirka 6-7% per år. Nu tar vi någon som sysslar med aktiv förvaltning och då känner jag en kille som heter Jan Bolmeson och han har lagt upp sin portfölj på Shareville.

Då kan man trycka här och gå in på Shareville och se att du är mer aktiv än sparrobotarna. Om man tittar på den här portföljen så har du t.ex. guld och grejer. Snyggt, Jan. Tittar man då på fem år på dig så har du gjort 48%.

Om vi då tar en annan person på Shareville. Han heter Globalfonder och har 43 följare. Han har bara en sak i sin portfölj. Han har Coeli Global Select.

Tittar man på fem år på honom är den upp 75%. Det är alltså dubbelt så högt på fem år. Det är ändå över 300 000 extra på en miljon genom att de anlitar någon som jobbar dag och natt med det.

Jan: Vi har två och ett halvt år kvar. Men det var inte riktigt i den här riktningen som jag tänkte att det här samtalet skulle gå, men om jag vänder lite på det.

Henrik, innan du kom så sa ni också att det har gått bra för er i fonden vilket gör att ni har blivit kontaktade av en utländsk fondutvärderare.

Andreas: Ja, de säger: ”Hej, jag ringer från Österrike och jag skulle vilja utvärdera er fond.”

Jan: Då sa du också att det bara tror att det är tur i början, för jag fattar Andreas, och det är därför ni får vara här och typ ingen annan aktiv förvaltare, för det går inte att bråka med en statistik som säger att över en 30-årsperiod så är det 99% av alla aktiva förvaltare som inte slår index.

Jag är inte ensam i den tron utan ni får också möta det hos en fondutvärderare. Så kan ni inte guida oss igenom det?

Andreas: Vi känner en hel del fondutvärderare och problemet med statistiken är att det finns bra fonder och det finns dåliga fonder. Den här statistiken inkluderar både bra och dåliga fonder. Om man då har energin och vill leta efter bra aktiva förvaltare så kan faktiskt aktiv förvaltning löna sig.

Jan: Men det sitter väl ingen förvaltare på en fond och tänker jag gillar inte mitt jobb så jag gör detta halvdant? Alla fondförvaltare måste väl ha ambitionen att de ska slå index?

Henrik: Om man tittar på kompositionen i vår fond så har vi cirka 30 innehav. Vi vill köpa världens bästa företag som ska stiga i värde för att vinsten ska växa.

När man sitter på en storbank så kan det röra sig om 250 innehav eller så har du en hållbarhetsfond som jobbar efter ett hållbarhetsindex, vilket egentligen är en datoriserad produkt.

Det är inte så lätt att slå index om man har 250 innehav eller 150 innehav, för dina bästa idéer får inte genomslag och hur tusan ska man som ensam förvaltare kunna träffa 150 bolag och vara med på fyra kvartalsrapporter? Det är omöjligt. Vi har ju 15 företag var, det är 60 samtal per år. Det fixar vi.

En blandning av passion, skicklighet och erfarenhet

Andreas: Jag går in nu på mitt sjunde år som förvaltare av den här globalfonden och jag tittar på mina konkurrenter och andra, hur många fondförvaltare har drivit en fond i sju år? Det är väldigt få alltså.

Om man nu pratar om statistik över en 10-årsperiod och så där då är det exceptionellt få personer som har samma jobb i 10 eller 20 år. Vi har ju ett unikt upplägg på Coeli och vi trivs fantastiskt bra. Vi har en härlig atmosfär så vi kör ju på.

Jan: Sedan är ni er egen fond också. Ni både investerar era pengar och är delägare i det också. Och det är väl 50% alla fonder som läggs ner eller slås ihop.

Henrik: Det finns någonting som heter Silly Season i finansbranschen liksom i fotboll, i princip när folk byter jobb. Det är efter man har fått sina bonusutbetalningar som man ska hoppa vidare till en annan firma.

I och med att vi är delägare i vår fond och även i bolaget som förvaltar fonden så har vi väldigt starka incitament att vara kvar på våra jobb. Eftersom det här är en livsstil och vi älskar våra jobb – det här är det bästa man kan göra – så kommer vi vara kvar.

Jag tror att det är den där typen av förvaltare eller förvaltningsfirma som man ska leta efter. Det finns några stycken i Stockholm och i världen. Om man tar t.ex. USA så hittar du spännande firmor i Chicago som har intressanta investeringsstilar. Det är inte Manhattan man hittar dem på.

Caroline: Men det här med fondutvärderarna, du pratade om att de inte riktigt tror att det är mer än tur?

Henrik: Nu är det fondutvärderare som lyssnar på det här, men Anderas och jag vi sticker ut för vi har ett ganska enkelt mål. Vi ska skapa x procent avkastning varje år över tiden, vi är väldigt öppna, vi kommunicerar, vi försöker förklara det enkelt för alla som ska förstå vad de köper.

Vi är 100% transparenta när det gäller innehaven för varje kvartal skickar vi ut vår lista. Ibland får man en uppfattning av att de inte riktigt tror att det går att ha en sådan enkel modell, men komplexiteten ligger i att välja ut företagen.

Det är där svårigheten ligger och det där vår långa erfarenhet kommer in. Då behöver man prata med de här fondutvärderarna ett antal gånger för att de ska förstå att det inte är någon slump.

Vi har gjort väldigt bra ifrån oss för att vi har gjort ett väldigt bra analysarbete förra året. Det är därför det går så bra i år. De företag vi äger har gynnats av Corona. Det har snabbspolat hela utvecklingen.

Jan: Om jag sätter mig i er sist då måste det vara sjukt frustrerande att vara duktig på någonting som hela tiden blir avfärdat som tur. Vad hade ni önskat att jag genuint fattade?

Andreas: Att det inte är så svårt men att man måste fokusera på det. Vi har en aktiv förvaltad fond och vårt mål är att slå index, sedan har vi strategier för att skapa hög avkastning och det är inte så svårt.

Det är bara att köpa företag som växer. Sedan kan man göra det otroligt komplicerat men vår edge ligger i erfarenheten. Vi är två vanliga killar och vi har läst i Lund, men vi har spenderat som i Henriks fall 19 år i finansbranschen. Vi spenderar all vår vakna tid på detta.

Om de som lyssnar på detta också hade spenderat två årtionden på detta och fokuserat på det varje dag så hade de gjort det lika bra. Det är precis som att jag inte kan klippa hår och min frisörska är en fantastisk kvinna. Hon klipper mycket bättre än vad jag någonsin kan göra för hon har klippt hår i 20-30 år och jag skulle aldrig få för mig själv att börja mecka med det.

4 frågor om en investeringsstrategi

Caroline: Jag tror ni är lite blygsamma. Jag tror att ni har en fantastisk metod och att ni jobbar bra. Ni har någonting unikt och ett brinnande intresse, vilket man också måste ha även om man klipper hår.

Det är inte alla frisörer som är bra. Trust me. Jag har också en fantastisk, så jag tror det är något unikt ni har.

Jan: Ja och i förra avsnittet pratade vi om hur man kan titta på bolag.

På många sätt och vis, när du säger att det är enkelt, så tänker jag att en nivå av mästerskap är när man kan göra det enkelt. Det är först då man är expert.

Jag har fyra nya favoritfrågor som jag snodde från Småspararguiden. Jag snodde det från deras bok och ändrade lite. Klassisk ingenjör, man tar någonting och tänker att man kan göra det lite bättre. Men de hade fyra frågor man kan ställa sig när man tittar på en investeringsstrategi:

• Vad är hypotesen som man bygger strategin på?
• Stödjer historisk data den här hypotesen?
• Vad är den teoretiska förklaringen till hypotesen?
• Kommer detta hålla även i framtiden?

Kan ni inte gå igenom dessa fyra frågor? Vad är hypotesen som ni bygger er förvaltning på?

Andreas: Hypotesen är att företag som tjänar mer pengar blir mer värda, det vill säga att växer vinst på aktie så går aktiekursen över tid upp, precis som alla som lyssnar på det här och driver sina egna företag – om det företaget tjänar 20% mer nästa år så är det värt ungefär 20% mer om man skulle sälja det.

Precis som att en pizzeria blir värd mer när den tjänar mer. Det är en ganska enkel hypotes som bygger på sunt förnuft.

Jan: Är det både champions och special situations? Så det är inte så att ni tänker att nu har det gått kasst här men nu tror vi att detta kommer vända? Utan det är samma resonemang även där?

Henrik: Vi får ofta den här frågan. Nu har ju growth gått så himla bra, är det dags för values att gå så bra? Den frågan tycker vi är väldigt svår att svara på för allting hänger på om omsättningen växer i de företag som kallas value eller growth.

Andreas: Stödjer historisk data den här hypotesen? Svar ja. Det är 90% korrelation på en akties utveckling och vinst över 1-3 år och lägger du ihop det i en portfölj så är korrelationen 90-95. Så korrelationen är extremt hög.

Henrik: Det räcker ju att gå in Bloomberg’s och titta på MasterCards aktiekurs de senaste 10 åren. Där har du det tydliga exemplet. Det är en väldigt fin sluttande slalombacke uppåt.

Jan: Så du jämför omsättningen och vinst med aktiekursen? Det är så ni jämför?

Henrik: MasterCards omsättning har hela tiden ökat och vinsten har hela tiden ökat och då har också aktiekursen stigit. Det är väldigt tydligt.

Andreas: Vad är den teoretiska förklaringen? Det är ganska lätt, som jag beskrev i min bok så är en aktiekurs vinst på aktie gånger multipel och hela boken handlar om multiplar, för det var det jag ville addera till diskussionen.

Vi tycker det är väldigt roligt att prata om multiplar och vi kan prata om multiplar med våra företag, men det är den extra kicken uppåt då, att du får multipelexpansion. Men det behöver du inte få. Den första teoretiska hypotesen gäller fortfarande.

En genomgång av multiplar

Jan: Om jag inte minns fel så sa du så här i förra avsnittet att på ett års sikt är det svårt att göra en bättre analys än andra analytiker. På ett års sikt är alla analytiker smarta människor som löser samma problem på samma sätt, med sedan sa du att bortom 12 månader så kan man ha väldigt olika åsikt kring vad multiplarna ska vara.

Jag tror du skrev om HM i din bok, för många tyckte att aktien hade en jättehög värdering, men när man tittade på de kommande 20 åren så var värderingen fortfarande låg för multipeln var låg.

Andreas: Precis. Stämmer jättebra. Låt oss ta ett exempel här då, jag ska bara avsluta med nästa fråga om det är rimligt att hypotesen kommer hålla. Ja, vi anser att ett företag som tjänar pengar blir mer värt. För att nu besvara din fråga då när det gäller multipelexpansion så kan vi ta två exempel.

Den första var Microsoft. De började med software service. Jag gick in på Elgiganten och helt plötsligt kunde jag inte köpa Office-programmet utan jag skulle hyra det. Jag tänkte det var rätt smart. För när en recession kommer fortsätter jag att betala varje månad.

Jag kan ju inte stänga av Word och Excel på jobbet. Det innebär också att över en treårsperiod kommer jag betala mer för jag uppgraderade ju inte vart tredje år. Det innebär att ett företag som har recurring revenues är värt mer än ett företag som är beroende av engångsinkomster.

Risken blir mindre och därför blir det värt mer. Ju säkrare intäktskällorna är ju mer värda är de. Vi köpte Microsoft och jag kommer ihåg att Merrill Lynch var väldigt negativa till det här och kunde inte förstå varför aktien gick uppåt.

Sedan kommer jag ihåg att tre år senare skrev Merrill Lynch-analytikern väldigt öppenhjärtigt att jag har haft fullständigt fel. Jag har haft helt rätt när det gäller förväntade vinster och så vidare, men jag har inte förstått den här multipelgrejen. Det tog vi med oss till Apple sedan. Det kan du berätta om.

Henrik: Ja, spännande nog så handlades Apple till P/E-tal 12.15 för kanske ett och ett halvt år sedan. Idag handlas den på P/E-tal 30. Så den har haft en stigning på 100% i aktiekursen bara på grund av multipelexpansionen.

Jag tror det var december 2018 som de hade sitt konferenssamtal och då var analytikerna så förbannade att nu ska de inte presentera hur många iPhones de säljer utan de ska ta egentligen summan av alla iPhones gånger priset. Då pratar man om omsättning för iPhones och det blev missnöje och ramaskri.

Men Apple är smarta och det handlade om att de ville att folk skulle titta på deras servicesida med system som iCloud, iTunes, den här fantastiska tv-kanalen med bra serier, osv, osv.

Servicesidan som de tjänar mycket mer pengar på och vi har också gjort ett blogginlägg på det där där Anderas visar hur fantastisk operationell hävstång det är här, för kostnaden ökar knappt någonting när omsättningen stiger.

Därför blir det en mjukvarumultipel på Apple som är 30. Det är det som är det fina då.

När jag besökte Kalifornien i år i februari – det var en av de sista resorna vi gjorde utomlands – så gick polletten ner för mig ordentligt. Då besökte jag hårdvarubolaget Intel som tillverkar mikrochips. P/E 12 eller 13.

Sedan åkte jag till Adobe. Ett fantastiskt mjukvarubolag. Jag träffade deras vd som är otroligt duktig och kunnig person angående just det här hur man skalar en mjukvara.

Det är väldigt, väldigt enkelt, för det är bara lite ström och lite minne. Det är väldigt mycket enklare för du behöver inte tillverka någonting för att du ska skala. Det är därför just mjukvaruföretag har en högre multipel, för att skalbarheten är så fantastisk.

Hur ser bostadsmarknadens framtid ut?

Andreas: Nu har vi pratat om champions väldigt mycket då och de här växande vinsterna. Sedan har vi de här special situations då där det handlar väldigt mycket om vinsten men framförallt multipeln.

Låt oss ta ett exempel som har att göra med hur vi agerade under Corona och så vidare. Det finns en bostadsbyggare som heter JM och vi skrev ju om den här aktien på vår hemsida coeli.se/global. Aktiekursen har fallit. Jag har följt JM i 11 år.

Träffat vd:n fem eller 10 gånger, träffat ekonomichefen, osv. SEB eller det var någon bank som gick ut och sa att bostadspriserna ska ner 10-15% i Sverige. Det finns risk för det. Än en gång, de möjliga utfallen ökar exponentiellt.

Precis som Henrik sa, när man pumpar in så mycket pengar i ekonomin och sänker räntan, tar pengarna väg någonstans. Ungefär tre triljoner dollar. Det är så mycket pengar att man knappt kan föreställa sig som pumpades in på väldigt kort tid.

De hamnar till slut i saker som fastigheter och det kommer till och med påverka svenska fastigheter. Vi märkte att huspriserna i USA var stabila. Samma sak hände i England. Och samtidigt då i Sverige så tror man att bostadspriserna ska falla.

Vi har då som förmån då att kunna ägna oss åt det här på heltid så vi sa det verkar inte vara rimligt så vi stack ut och träffade mäklare.

Jag åkte ut i kommunen där jag bor och träffade min mäklare och frågade honom i maj om priserna verkligen kommer falla 15% och han sa jag vet inte, men april har varit den bästa månaden någonsin i hela vår historia och just nu faller inga priser.

Vi fortsatte så. Vi besökte mäklare på många ställen i Sverige. Vi pratade också med folk som höll på att sälja sina lägenheter i Vasastaden och det gav en hel annan bild.

Då har du alltså en enorm diskrepans för vi har samlat in fem datapunkter som säger väldigt tydligt en bild. Rädslan sprids i media och det ligger i aktiekursen. Tittar man på aktiekursen så indikerar den att du skulle få en nedstigning.

Vi hade ett samtal med ekonomichefen Claes Magnus på JM och frågade vad som krävs för att du ska skriva ner marken. Jag minns inte exakt meningen han sa men det indikerade att det behövs en 2008 liksom, alltså total finansiell härdsmälta.

Medan våra datapunkter visar att husmarknaden går mot uppgång. Så vi köpte JM på 165 eller 170. Åtta veckor senare kommer vi komma ut med de sista aktierna på 250. Då gjorde vi 50% på åtta veckor.

Där spelar vi med att vi har tid, kraft och energi att åka ut och träffa mäklare och få in primär data för att jämföra vår syn med synen på börsen. Som jag beskriver i min bok, när du har en enorm differens mellan din egen syn och den allmänna synen det är då du ska satsa.

Caroline: Vad är det som gör att ni bestämmer er för att samla in datapunkter?

Andreas: När någonting känns fullständigt fel eller när du vill bekräfta din hypotes. Vi har ett företag som heter Sika som gör tätningsmedel. När jag åker till bygghandeln så ser jag Sika-produkter överallt och då frågar jag byggare som jobbar med badrummet.

Då kan man bara åka ut och jämföra priser mellan Sika och konkurrenterna. Inte alltid men ofta är Sika väldigt mycket dyrare, vilket är jättebra. När ni ska bygga om erat badrum så kommer de skicka en faktura på allt de har handlat och så lägger de på 20%, eller hur?

Säg att de har köpt burk tätningsmedel för 100 kronor så lägger de på 20% och då tjänar de 20% på den burken. Men om de hade köpt en burk från Sika för 200 konor och lägger på 20% då har de fördubblat sin vinst och tjänat 40 kronor.

Så när de professionella byggarna åker ut och ska renovera badrum, vilket produkt tror ni att de väljer? Den dyra, för den är bäst och det är minst risk för er som kund och de kan tjäna mer pengar.

Om ny teknik

Henrik: Sedan har vi också listor på bolag som vi inte äger som vi följer och JM är ett sådant företag, så de finns på radarn kan man säga. Men om man tittar på JMs aktiekurs så är den väldigt mycket upp och ner, så det är ingen aktie som vi kan ligga och äga över tid.

Jan: Ni måste ha stött på den här frågan om ”hur kan man ha en indexfond eller en globalfond när man ska äga Ny Teknik-aktier?”. Jag fick rådgivning av Swedbank och det var jättekul.

Jag spelade in hela rådgivningssamtalet och det var katastrof. Det var så dåligt att jag har valt att inte publicera det, men då fick jag rådet att jag skulle ta Swedbank Robur Ny Teknik i hälften av portföljen och sedan frågade jag honom hur han gör själv och då sa han att han hade minst 50% Robur Ny Teknik själv.

Nu vill jag inte be er att uttala er om Swedbank Robur Ny Teknik utan mer fenomenet. Du vet i vissa perioder har Ny Teknik-aktier gått bra och sedan upplever jag att growth har gått bra, så nu pratar man om det. Sedan kommer value. Jag upplever att det finns mode i vilka saker man ska ha. Vad upplever ni?

Henrik: Jag kan börja med att svara på den frågan. Om du tittar på omsättningstillväxten i de här ”big tech”-företagen. Vi äger till exempel Adobe, Apple, Microsoft, Amazon, osv.

Om du tittar på omsättningstillväxten då det senaste kvartalet och jämför det med kvartalet för ett år sedan, alltså det som kallas like för like, så stiger alltså omsättningen. Då har vi ett Corona-år när allting är på dekis.

Tittar du på Stockholmsbörsen så har du ganska stora tapp i omsättningen. De här bolagen växer och de tjänar pengar och det är därför de är populära. Det är inte så att de bara stiger för sakens skull utan Amazon har någonting vi gillar och det är en e-handelsplattform som vi älskar.

Apple har väldigt bra telefoner och bra tv-kanal, musik, osv, osv. Microsoft klarar vi oss inte utan för vi behöver det där jäkla Office-programmet. Alla de här bolagen använder teknologi och vi pratar om Ny Teknik, det är bolag som har en ny teknologi där det finns en förhoppning om att det ska bli en allena rådande teknik och det är därför de här bolagen handlas upp.

Men jag menar, den här nya tekniken finns redan i alla företagen som vi äger för alla företag måste ha ny teknik för att vara konkurrenskraftiga. Om vi tar Adidas som exempel, det är ju inget teknikbolag, men de har en fantastisk hemsida och de har en e-handelslösning som bygger på en teknologi.

Jan: När jag möter de här fyra frågorna vad är hypotesen och stödjer historisk data den här hypotesen så upplever jag att det är inget som stödjer hypotesen att det enda jag ska ha är Ny Teknik-bolag för jag kan visa en massa perioder som it-bubblan då det inte bygger på samma typ av hypotes som när ni säger att bolag som är lönsamma går med vinst och växer kommer gå bra sannolikt i framtiden. Nu upplever jag att hypotesen är ”för det har gått bra de senaste tre åren”.

Coeli siktar på en årsmedelavkastning på mellan 10-15%

Andreas: Vår fond är ju balanserad och om man tittar på de senaste månaderna så är det byggföretag som har gått väldigt bra. Det är sjukhus som har gått bra, det är indiska banker som har gått bra och vi har också en del teknik, 20-25% ungefär.

Det räcker bra där. Vi har inga problem med att tjäna pengar på tätningsmedel eller sminkprodukter eller tyska fastigheter. Du vill hela tiden ha en diversifierad portfölj så vi vill inte ha mycket mer teknik än så och vi vill inte ha mer sjukvård och vi vill inte ha för mycket fastigheter.

Vi började programmet med att prata om vad vi har lärt oss under Corona och det är precis det vi lärde oss 2008, att nästa smäll är runt hörnet. Om det är 2021 eller 2022 eller 2023 och vi har ingen aning om vad som komma skall.

Därför måste vi ha en diversifierad portfölj och investera i olika sektorer, olika länder, men det är solida företag överallt. Så att du klarar nästa smäll och har kraft och mod att hålla i det och att du kan också agera.

Henrik: Om man sedan tittar på de bolag som finns i en Ny Teknik-fond så är det företag som säljer någonting, så den här benämningen ”ny teknik” blir missvisande för det är ju ett antal nya produkter som säljs. Vad är det för produkter? Det tycker jag är intressant.

Caroline: Ju mer vi pratar om ny teknik desto mer undrar jag vad det är egentligen.

Jan: För de flesta innebär en ny teknik samma som att man köper antingen fonden TIN Ny Teknik eller Swedbank Robur Ny Teknik. Vi kan ta det i ett annat avsnitt.

Ni har ju gjort ett ganska kaxigt uttalande att ert mål med fonden är att ge en årsmedelavkastning på mellan 10-15% och att ni känner er ganska trygga i att säga det. Det är osäkerhet i det där, så klart, och det är ingen garanti, det ska vi också vara supertydliga med.

Men det är ändå högre än när jag t.ex. räknar att börsen ger i genomsnitt 7-8% nominellt och här säger ni ändå 50% högre.

Henrik: Vi har en bred portfölj och vi har t.ex. ett företag som heter Feizer och de guidar egentligen för att EPS-tillväxten ska vara 15-17% varje år. Det gör de genom att växa omsättningen och köpa tillbaka aktier.

Det är en av anledningarna till att vi faktiskt kan ha ett sådant ambitiöst mål för att vi har företag i vår portfölj som växer så mycket. Sedan kan vi krydda det med special situations när vi då kan tjäna pengar på en aktiekursrörelse och när saker och ting omvärderas.

Det är det som gör att vi känner oss väldigt trygga med det här för att portföljen består av företag som underliggande växer så mycket. Vi har pratat mycket om det här i avsnittet med stigande vinster och stigande aktiekurser.

Andreas: Och bara för att betona och förtydliga där igen så är vi en aktivt förvaltad fond och vi ska slå vårt jämförelseindex. Sedan har vi då ett strategiskt mål med strategin att försöka skapa hög absolut avkastning så att vi över tid slår indexet.

Jag vet inte vart indexet går närmsta ett till två år. Jag har inte koll på 2 200 företag. Men jag har koll på våra 30. Om vi fortsätter och kan leverera den här typen av avkastning så är vi självsäkra att vi kommer slå vårt jämförelseindex och då kommer aktiv förvaltning fungera.

Det sämsta finansrådet

Jan: Ja och jag behöver ju er för att passiv förvaltning ska fungera så jag är tacksam för att ni gör det ni gör. Vi har lite nya frågor som också är stulna med stolthet av Tim Ferriss. En av frågorna som är min nya favorit är: ”Vilket är det sämsta rådet som ni brukar få höra i finansbranschen till privatpersoner?”

Henrik: Sitt stilla i båten. Det gillar inte jag. Jag tycker att man ska vara aktiv med sin portfölj. Man ska titta på vad man har och gå in och kolla ganska ofta vad man äger. Man kan inte tro att saker och ting ska sköta sig själva. Se om ditt hus.

Jan: Om jag spelar djävulens advokat. Nu är jag den där personen på Shareville som bara har Coeli Global Selektiv i sin portfölj. Då säger du att man ska se om sitt hus och då kommer mars och så har jag er fond. Vad är det jag ska se om i mitt hus?

Henrik: Då går du in och tittar på vad fonderna äger och så tänker du: ”Apple… kommer de försvinna från jordens yta? Nej. Jag behåller mina aktier. Jag sitter still i båten.”

Andreas: Jag tror det nu menar också, Henrik, är att tänka på sin bredare ekonomi. Vad har jag i mitt hus, hur mycket cash har jag. Det handlar också om asset allocation.

Om börsen är ner 25% och du har en halv miljon i cash så kanske det är läge att gå in och tvärtom. Framför allt också då att om man har valt vår fond då har man lyssnat på det här och så vidare, men jag tror att många inte vet vilka som förvaltar fonderna som de har i sina portföljer.

Det kanske har varit två eller tre fondförvaltarbyten sedan du köpte den för fem år sedan. Det kan vara bra att ha koll på.

Jan: Ja, och om jag ska vara lite snäll mot dig också Henrik så har jag mer eller mindre outsourcat det jobbet till er två om jag köper er fond. Så jag kan sitta still i båten, för jag förutsätter att inte ni sitter still i båten.

Henrik: Det är lite det också att man ska gå in och titta på vad man äger. Ska jag ha den här gruvfonden till exempel? Det kanske var 10 år sedan gruvor var bra. Man kan omvärdera sin situation. Det kanske är någonting annat jag ska äga istället.

Andreas: Jag gillar ju personlig rådgivning. När man verkligen sätter sig in i personens situation. Jag tror att generella regler och portföljkonstruktioner som är för breda är felaktigt för många människor.

Det sämsta rådet jag tycker folk får, som jag aldrig någonsin har förstått, det är den här nedviktningen av aktier mot räntefonder ju äldre människor blir. Det ligger till grund för många robotar och automatiska lösningar.

Nästan alla har den här att ju äldre du blir men det är fel. För om du tittar på de flesta människorna så när dina föräldrar dör så går mycket av pengarna vidare till nästa generation.

Vad är det då för mening med att när du är 65 år och du ska leva i 20 år till, vilket är en otroligt lång tidsperiod, varför ska du då acceptera noll i avkastning när kanske en stor del av din förmögenhet kanske ska gå vidare till nästa generation?

Då ska du ju titta på tidshorisonten för dina barn och barnbarn. Då kanske man kan säga att de här pengarna behöver jag de närmsta åren för att överleva och de andra pengarna ska gå vidare arv och det ska investeras i aktier.

Caroline: Jag håller med. Jag har också tänkt det.

Henrik: De flesta människor har en fastighet som de äger och den går i regel vidare. Den stiger i värde mest hela tiden när räntorna gått ner.

När har man tillräckligt?

Jan: Ett annat råd som man ibland brukar höra är: ”Har du vunnit spelet, sluta spela.” Nu i veckan hade jag ett samtal med en företagare som hade sålt sitt bolag och fått ut 120 miljoner. Och då undrar jag om man verkligen behöver maxa de här 120 miljonerna med 100% aktieexponering?

Är det inte bättre att plocka bort 25 miljoner som kommer försörja ert liv framgent och då behöver man inte en avkastning på mer än 4% och ni kommer ha ett fantastiskt liv?

Min tes är att många upplever en brist på pengar och därför pratar vi hela tiden om att man ska ha så mycket pengar som möjligt, medan jag tänker att så mycket pengar som möjligt kanske inte är det bästa målet, utan att det handlar om att få någon slags balans mellan att ha så mycket pengar som man själv behöver och kanske lite till. Snarare än att man ska dö rikast på kyrkogården eller lämna över mest pengar till sina barn.

Andreas: Det är jättemycket det. Vi träffar ju väldigt mycket folk och pratar om sparande och ekonomi. Rent empiriskt statistiskt så har man sett det att den största smärtan i ditt liv är inte att inte bli rik. Den största smärtan är att ha haft pengar och förlora dem.

Den status du förlorar när du har varit rik en gång och sedan förlora det. Så jag förstår att människor som har tjänat ihop x antal miljoner sedan inte vill tappa den statusen för det gör så fruktansvärt ont. Det verkar vara sunt om man har 120 miljoner.

Henrik: Jag tycker också att den här entreprenören som har drivit det här företaget och sålt det han har hållit på med någonting han har kunnat. Hade han haft möjlighet att gå in som seedinvesterare i fem likadana företag som han själv har drivit så skulle jag säga jajamensan, kör på, för det här kan du.

Men om man går från att ha drivit ett företag, sålt det och sedan ska man helt plötsligt bli aktiespecialist, då kanske man ska använda en fond istället eller diversifiera det mellan olika tillgångar för att säkra kapitalet.

Om man då är en private equity investerare som har det här som jobb att hela tiden hoppa från investering till investering då är det annan sak. Min poäng är egentligen att man inte har den här kunskapen för att göra om samma manöver igen.

Jan: Vilket köp under 1 000 kronor har påverkat erat liv mest positivt under det senaste året?

Andreas: Det var en väl en timmes massage som fick mig otroligt avslappnad och då kunde jag fatta bättre beslut.

Caroline: Det är min pilates. Det är dyrt och det gör mycket. Det är kvalitet i livet för mig.

Henrik: Jag tänker nog att det är ett par löparskor som jag köpte. Nike, inte Adidas då. Det har gett mig mycket glädje.

Jan: De senaste åren, vad har du blivit bättre på att säga nej till, både i fonden och privat?

Henrik: Möten. Vi får ju propåer dagligen om olika möten och det är viktigt för oss att vi använder vår tid på rätt sätt, för vi ska ju ha de möten som vi vill ha med de företag som vi är intresserade av.

Men vi får väldigt många mötespropåer från företag som är lite halvintressanta eller helt ointressanta. De vill ha kapital och folk som lyssnar in på deras företagsmöten.

Andreas: Jag instämmer där och jag kom fram till det för ett tag sedan att det finns ingen lag som säger att bara för att någon mailar eller ringer mig att jag måste svara.

Vad är det? Bara för att någon skickar ett email varför måste jag svara på det? Finns det någon lag som säger det? När någon ringer på ens dörr då öppnar man, men vi får runt 120 mail om dagen om olika analyser och så vidare.

Så tacka nej. I början av livet måste man tacka ja till mycket och sedan måste man bli mer och mer selektiv och börja tacka nej och fokusera på det man själv tycker är roligt.

Råd till nya sparare

Jan: Vilka råd skulle ni ge en ny sparare?

Andreas: Det är en fond som heter Coeli Global Selektiv. Och börja spara tidigt. Ni pratar väldigt mycket om det med tid och det viktigaste är att börja spara tidigt. Det spelar ingen roll om det är 300 eller 500 kronor i månaden. Kom igång. Tid är viktigt.

Henrik: Och sedan att inte ha så många investeringar. Håll ner det till ett begränsat antal. Om du kör en aktieportfölj håll dig då till ungefär 20 företag så att du kan följa dem.

Har du fonder köp tre eller fyra stycken så att du inte köper för mycket. Det är ingen mening att överdiversifiera sig. Ska det hända så ska du äga mycket i det som är bra.

Jan: Jag tycker det är så fantastiskt för er som lyssnar på det här, för det finns inte ett rätt svar, utan många olika tankar kring det här. Grymt. Jag tänker att vi rundar av detta avsnittet för vi har ett bonusavsnitt som vi ska spela in med bara läsarfrågor.

Ni har er blogg på Coeli.se/global där man kan prenumerera på ert nyhetsbrev och på nya inlägg. När man anmäler sig till nyhetsbrevet, som är kostnadsfritt, så får man den här listan på världens 30 finaste bolag. Hur ofta uppdaterar ni den?

Andreas: En gång i kvartalet och vi visar alla positioner förut de som vi håller på att bygga upp.

Jan: Det är väldigt ovanligt, måste jag säga. De flesta fonder visar bara de 10 största innehaven, så det tycker jag förtjänar en guldstjärna i kanten. Jag har också tänkt att vi ska köra en kväll med vår Patreon community. Ett stort tack, så ses vi förhoppningsvis i bonusavsnittet.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Tips från proffsen för att bli en bättre aktiesparare och hitta världens finaste företag - Intervju med Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar fonden Coeli Global | Reklam
• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton

Prenumerera på vårt nyhetsbrev