Om investeringsbedrägerier | Del 1 av 2

Efter att ha besökt Finansinspektionens och Polisens hemsidor om finansiella bedrägerier kände vi att det fanns mer att säga. Experter pratar alltid om att ”Låter det för bra för att vara sant…”, ”Köp inte saker du inte förstår” och ”Är det inte reglerat avstå.” Vilket är riktigt goda råd men de har tre fallgropar som sällan adresseras.

För det första så lyssnar många av oss småsparare inte på det fullt ut. Både vi och många andra har blivit lurade på pengar. Även om reglerna är rationella så är inte vi det. Vi småsparare vill ha hög avkastning, vi vill vara speciella, vi vill prova nya saker, vi vill ha spänning och mycket mer.

Den andra fallgropen är; hur ska man förstå om man sällan får förklarat för sig vad som är rimligt eller inte, hur ett finansiellt bedrägeri fungerar, inte vet vilka frågor man ska ställe eller varningsklockor att lyssna efter? Den tredje nackdelen är att nedsidan med tumregler är att de ofta är svepande. Om man konsekvent avfärdar allt med ”Låter det för bra för att vara sant, så är det ofta inte så” så missar man guldklimparna.

Därför kommer här ett avsnitt där vi försöker gå bortom deviserna och tittar på kontrollfrågor att ställa, en checklista att använda, varningsklockor att lyssna efter och vad man kan göra om man är drabbad. En bonus som du får på köpet är att processen för att utvärdera en alternativ eller onoterad investering är identisk. Något jag konstaterade efter inspelningen. Sedan att Caroline kidnappar avsnittet att handla om RenTech är en annan historia.

Även vår generella rekommendation är att INTE hålla på med oreglerade investeringar (=allt som inte köps via Avanza/Nordnet eller en fondrobot). Då slipper du 99 % av alla problem. Men om du nu ändå inte lyssnar på det rådet och vill spela det andra spelet, gör det åtminstone på ett ansvarigt sätt. Därför delar vi i det här avsnittet om investeringsbedrägerier erfarenheter (våra och andras), tips och råd om hur man kan tänka.

Enligt mig är det absolut viktigaste av allt att hantera risken och pengarna. Det vill säga att utgå från ett worst-case scenario. Vad händer om jag 1) har helt fel i min research? och 2) vad händer om allt går åt helvete och jag blir lurad på allt? Det vill säga att jag utgår från ”Shit happened”-scenariot. Min lösning är att:

• Begränsa spekulationer till Lekhinken och belåna aldrig någonsin
• Summan av alla spekulationer bör vara max 10 – 15 % av min totala portfölj
• En enskild spekulation bör max vara 0.5 – 3.0 % av portföljen

På det sättet kommer portföljen aldrig att explodera, jag kan unna mig risken att bli lurad för att t.ex. se om det finns någon substans bakom, jag kan se det som en betalning för utbildning och erfarenhet, jag kan unna mig risken att ha helt fel i min analys och kan ändå sova gott om natten.

Hoppas att du gillar avsnittet!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Allt du behöver veta om investeringsbedrägerier

Jan: Idag är det dags för avsnitt #180 och jag har döpt det till ”Allt du behöver veta om investeringsbedrägerier”. Det här avsnittet är väl en liten fortsättning på förra veckans avsnitt då vi intervjuade polisinspektör Mikael Ahrtzing. Vi pratade om bedrägerier och jag upplevde att det var ett väldigt bra avsnitt och det var lite all over the place.

Vi pratade om romansbedrägerier, BankID-bedrägerier, Blocket-bedrägerier, men inte så mycket om just investeringsbedrägerier. Sedan insåg jag att eftersom jag har investerat sedan 1996 så har jag åkt på både en och annan snytning och vi har blivit lurade.

Jag insåg också att jag har ganska mycket åsikter i det här ämnet. Jag upplever att institutionernas hemsidor, som Polisens och Finansinspektionens hemsida, lämnar ofta en del att önska.

Om man är inne på Polisens hemsida och läser om bedrägerier så handlar det om folk som har blivit lurade av hantverkare, BankID, försäkringsbedrägerier, romansbedrägerier, och så vidare. De har en hel lista över bedrägerier och jag tänkte att vi ska smalna av det och prata om investeringsbedrägerier.

När kan man uppleva att en investering man blir erbjuden är en bluff? Hur ska man bedöma det?

Vi ska prata lite om varningsflaggor, checklistor, kontrollfrågor och verklighetskontroller. Finansinspektionen har en video på en minut men den här videon lär blir två timmar lång. Vi ska ta paus nästa vecka så det blir inget avsnitt, för vi kommer att göra om bloggen.

Den ska uppdateras och bli mer modern med en massa nya funktioner, så då får man ett långt avsnitt idag och då kan man dela upp det i två delar om man vill. Att man ser hälften nu och hälften om en vecka, om man känner för det.

På den nya bloggen kommer vi ha något som heter treminuters avsnitt, eller express-avsnitt. Våra avsnitt är en och en halv timme i genomsnitt, men ibland så kanske man bara vill ha det viktigaste och då kommer vi ha avsnitt som är max tre minuter, som en sammanfattning.

Det här är det första avsnittet som har en sammanfattning på tre minuter, men det är i en separat video, så då kan man titta på det om man vill för en snabb överblick.

Caroline: Mest intresserad idag är jag av dina åsikter i det här avsnittet. Du sa att du hade en massa åsikter om det här med investeringsbedrägerier, så jag undrar vad det kan vara för åsikter. Det blir spännande.

En informativ och subjektiv djupdykning

Jan: Jag vill slå ett slag och ge en guldstjärna i detta avsnitt för Konsumenternas.se. Det är en oberoende sajt och jag tror att det är ett samarbete med en myndighet, där de ger oberoende konsumentrådgivning och så vidare. De har faktiskt en jättebra checklista kring just investeringsbedrägerier.

I det här avsnittet är det en hel del av mina egna subjektiva åsikter, men också en hel del information som kommer från Finansinspektionen, Polisen, Konsumenternas, Brottsofferjouren, etc. Så på bloggen finns det länkar i anslutning till detta avsnitt som du kan använda om du vill läsa mer.

Sedan ser jag detta lite som en startpunkt för att ha en diskussion om det här för jag gissar att det är några som har blivit lurade eller som har erfarenheter. Låt oss samla den här informationen för jag upplever att det är väldigt ytligt.

Jag tror att grundregeln är att om det låter för bra för att vara sant så är det inte sant. Problemet är att om man utgår från att allt som låter för bra för att vara sant inte är sant, då utgår man från att ett jag har en realistisk verklighetsuppfattning, medan sådant som jag kan tycka är fullt realistiskt med min erfarenhet kan låta helt overkligt för min mamma.

Förlåt, mamma! Jag använder alltid min mamma som exempel och ibland är det inte schysst eller helt sant, utan jag menar någon som inte är så intresserad av investeringar.

Men i alla fall, en person som inte är intresserad kan uppleva någonting som orealistiskt medan en professionell investerare tycker att det är fullt realistiskt. Då kan man avdöma en grej som faktiskt är reell, så jag är lite skeptisk till de här svepande råden.

Då säger jag hellre att låter det för bra för att vara sant och du är intresserad, så förtjänar det en närmare undersökning.

Vi ska titta på vad som är realistiskt och sätta lite kontraster. Jag har de här tipsen som man ofta läser på Polisens eller Finansinspektionens hemsida. Det är typ som Expressen: ”10 råd – bli inte lurad på nätet”. Det är inte de råden som kommer att göra skillnad.

Caroline: Jag tycker att detta är jätteviktigt och jag tycker att det är bra för jag kan själv också bli arg, eller besviken är nog ordet, när man gör en liten lista på någonting som kan kosta människor så himla mycket pengar och oro och att de kanske aldrig mer vill investera.

Inga fler reklambanners tack vare vårt Patreon-community

Jan: Jag vill inte kritisera listorna, för de är bra, men de är för svepande och jag upplever att tipslistor är sällan det som gör skillnad. Jag hoppas att man får en förståelse av det här avsnittet och förstår varför punkterna har kommit upp på listorna, hur man kan resonera och när ska man bryta mot dem.

Att förstå reglerna för att kunna bryta mot dem. Om vi bara hade följt kontrollpunkterna rakt upp och ner så hade inte du och jag gjort några av de mest lyckade investeringarna vi har gjort.

Caroline: Absolut. Vi hade heller inte blivit lurade, men vi är ju på plus. Det är det man ska komma ihåg.

Jan: Precis! Jag vill också säga att vi kommer göra en livesändning av den här frågestunden med polisinspektör Mikael Ahrtzing. Han såg hur stort intresse det fanns för ämnet också så han ska försöka få med en senior utredare av IT-brott. Normalt sett är det bara exklusivt för våra Patreon-medlemmar, men eftersom jag tycker att det här ämnet är såpass viktigt, så ska jag försöka livesända det.

Jag älskar vårt Patreon-community. För mig är det lite en blogg i bloggen där jag delar med mig av mycket tankar som inte alltid kommer ut på bloggen. Vi har mycket diskussioner och gör saker tillsammans.

Det är det som gör det möjligt att jag kan lägga 12 timmar på research inför det här avsnittet. Det hänger också ihop med den nya versionen av bloggen som inte kommer ha någon banner-reklam.

Jag är så himla nöjd och det är tack vare Patreon-communityn att det kommer bli reklamfritt. Vi kommer fortfarande göra samarbeten med folk som vi tycker gör bra grejer, men inga jävla banners.

Man kan läsa mer på RikaTillsammans.se/Medlem. Du väljer själv engagemangsnivå. Vissa är med på en dollar i månaden och andra är med på sju dollar i månaden.

Investeringsbedrägerier består ofta av dessa faser

Jan: Vi börjar med hygienfaktorerna. Ett klassiskt bedrägeri upplever jag går genom tre faser. Den första fasen handlar egentligen om försäljningsfasen. Du som lyssnar på detta och inte tittar på YouTube kan titta på ett bildspel som finns i anslutning till avsnittet om man vill hänga med eller läsa samtidigt.

I den här första försäljningsfasen så handlar det ofta om att man vill skapa förtroende, bygga en relation, håller upp en snygg fasad och en aura av exklusivitet. Man bygger förhoppningar om att det kommer att bli din bästa affär, man säger att ”du vill väl hänga med nu på kryptovalutatrenden” eller vara med på ”det senaste”.

Man vill att du ska känna dig smartare än andra och att man känner till ”de riktiga grejerna”.

Ibland kan det till och med vara så att det ringer från en myndighet eller banken och de kan göra det som Michael pratade om i förra avsnittet, att t.ex. avsändarnumret ser ut som att de ringer från Finansinspektionen. Man vill ofta ha en digital fas.

Bedrägeriet kan ibland vara direkt, att man i den här försäljningsfasen ska se en PowerPoint-presentation och så säger de att du ska ladda ner ett program så att du kan se min skärm. Då installerar du ett program på datorn som gör att de får kontroll över din dator och när du loggar in på BankID så kan de stjäla din information.

En av de första grejerna är att man aldrig ska installera någonting på sin egen dator. Då ska det vara en stor och känd sajt, som Zoom eller Google eller något sådant.

Så det finns alltid en försäljningsfas och här hoppar Polisen och Finansinspektionen vidare och säger att nästa fas är avgifter och återköp. Men jag upplever att de gångerna vi har blivit lurade, och när det har hänt andra i vår närhet, att det kommer två faser till.

Den fasen som kommer här är ofta en ”proof of concept”-fas. Man kanske testar med några tusenlappar och sätter in 2 500 och så får man se att det går bra.

De dubblar pengarna och så är man lite skeptisk och vill testa att ta ut pengarna och så tar man ut 7 000 och tror att det funkar för att man får ut tre gånger det man har satt in. Det blir proof of concept och sedan gör man då en större insättning på 50 000 eller 100 000.

Det är sedan de pengarna man aldrig kommer att få tillbaka. De är luriga ibland, bedragarna, och presenterar proof och concept så att man kan logga in på en hemsida, det ser ut att funka och jag har sett bedrägerier där man t.o.m. kan ta ut pengar.

Bedragarna mjölkar så länge det går

Jan: De här bedragarna är ofta duktiga på social manipulation. De fattar hur det här hänger ihop. Ofta har jag sett att det kan vara både en och två vågor där man kan ta ut 50 000 som har blivit 100 000. Sedan blir man rökt.

Så, ofta en proof of concept-fas, som då följs av den här investera mer-fasen. Det som ofta hänger sedan är att när man ska ta ut andra eller tredje gången så går det inte.

Då säger de att det har uppstått något problem, att pengarna har blivit låsta eller att rådgivaren man hade innan var inte bra har bytts ut och fått något nytt.

De brukar ha en story om vad som har hänt. Här kan man ofta få ytterligare ett bra erbjudande. De säger att nu kan vi rädda det här för nu kan vi köpa in oss i ytterligare ett bolag där vi kommer rädda hem vinsten. Förhoppningen är att man ska sätta in mer pengar i en slags återköpsfas.

Caroline: Vad pågår då i ditt huvud? Då kan det vara så att man tänker det är lika bra att jag försöker få tillbaka det. Jag har ändå satt in 100 000. Då kan jag lika gärna sätta in 10 000 till.

Jan: Ja, då kommer den här avgift- och återköpsfasen. Detta kommer vi att prata om generellt, men det är ofta korta deadlines, man måste bestämma sig här och nu, det ska gå snabbt och det är intensivt. De är på och när man själv blir stressad så får man dåligt omdöme.

Ens trösklar sänks. Man får erbjudande om en ersättningsprodukt, t.ex. Man ska betala i förskott.

Någonting man behöver vara medveten om är att i den här avgiftsfasen så tar inte avgifterna slut. Det kommer hela tiden nya avgifter. De kommer mjölka dig så länge det går.

Detta är lurigt. Detta är ganska nytt och det var vi själva inte med om när vi blev lurade för 10-15 år sedan, men sedan kommer ofta en räddningsfas. Det har gått åt helvete, man har förlorat pengarna, och sedan är det någon som säger att vi är den här juridikbyrån och vi har sett att en massa människor har blivit lurade så nu har vi poolat ihop alla för att försöka återskapa pengarna.

Vi kommer inte kunna återskapa allt, men vi kanske kan återskapa 40% av pengarna. Men naturligtvis behöver vi ta betalt för vårt arbete och den summan tar de ofta i en viss procent av det investerade beloppet.

Här kan de göra ett trick som de gjorde i försäljningsfasen med en digital presentation där de säger att du måste logga in på din bank för att bevisa hur mycket pengar du har satt in genom att visa överföringarna du har gjort.

Och för att vi ska kunna göra det måste du installera det här programmet på din dator eller att du behöver bekräfta med BankID när vi loggar in på din bank och bekräfta överföringarna. Jag tror att man behöver vara medveten om hur de här faserna funkar. Försäljningsfasen kan gå snabbt eller ta lång tid.

Caroline: Man ska också vara medveten om psykologin som du sitter med som lurad person. Nu känner jag inte att jag kan återskapa det riktigt, men det måste vara besvikelse och förhoppningar att nu kommer jag äntligen få hjälp. De spelar mycket på ens känslor.

8 tips från Finansinspektionen

Jan: Absolut och att man känner sig utvald. Det är alltså försäljningsfasen, proof of concept-fasen, investera mer-fasen, det börjar skaka men vi försöker lösa problemen som har uppstått och när det har skitigt sig kommer räddningsfasen, som ofta också är bluff.

Det är viktigt att man förstår den här grejen. Tittar vi på Finansinspektionens hemsida så har de en minuts video där de går igenom åtta punkter.

Återigen, jag kan väl tycka att de är hyftsat bra, men det är ändå lite hygienfaktor. De säger:

”Ta inte emot erbjudanden om investeringar via telefon, särskilt inte om det marknadsförs som ett snabbt och enkelt sätt att tjäna mycket pengar. Seriösa företag erbjuder sällan investeringar över telefon, i synnerhet inte på kvällstid. Tänk efter: Varför får just jag ett sånt bra erbjudande?”

Min subjektiva kommentar här är att så jävla speciell är man inte att man skulle få de här erbjudandena. Bara det att man får erbjudandet är en stor varningsklocka.

Avstå från att investera om du inte förstår vad det handlar om

Finansinspektionen

De säger vidare: Finansmarknaden är komplex och består av många komplicerade produkter. Läs på om värdepapper på konsumenternas.se. Kontrollera att företaget har tillstånd från FI. I vårt företagsregister finns företag som har tillstånd att bedriva verksamhet eller är registrerade hos FI. Har företaget som kontaktar dig inget tillstånd ska du inte heller göra affärer med det.”

Jag tycker personligen att detta är för svepande. Det finns situationer där man vill göra affärer som inte är tillståndspliktiga. T.ex. investeringar i onoterade privata bolag är inte tillståndspliktigt och det kan vara absolut relevant.

Sedan säger de:

Kontrollera att vi inte har varnat för företaget.

Finansinspektionen

De har en varningslista som är bra och internationell, så olika finansinspektioner synkar dem. Men eftersom det är en offentlig lista så har även bedragarna tillgång till det. Om jag vet att det står ”Bluff och Båg AB” på Finansinspektionens lista, då kommer jag inte säga att hej jag heter Jan och jag ringer från Bluff och Båg AB.

Jag upplever att värdet med den där listan är högst begränsad. Sannolikheten att någon ringer och det företaget är med i den listan är väl ganska osannolikt. Då är man en ganska dålig bedragare. Men som sagt, det är en hygienfaktor. Kolla på listan.

Nästa punkter är:

Tillåt aldrig någon du inte känner att fjärransluta till din dator.

Finansinspektionen

och

Använd inte ditt bank-id på uppmaning av någon annan.

Finansinspektionen

Det håller jag med om. Framför allt, läs det som står i meddelandet på BankID. Om du ringer till en bank så kan de ibland be dig att verifiera din identitet via BankID och då ser man det. ”Logga inte in på din bank på någon annans begäran.” och ”Lämna aldrig ut dina inloggningskoder.” Det är väl också rimligt, tänker jag. Har du någon kommentar? Nu ler du.

Caroline: Jag måste samla mina tankar först. Oavsett vad du säger om att du tycker att det är bra att de har sådana listor och så… Absolut, det kan man ha, men jag blir bara förbannad.

En minuts video och lista på 10 grejer. Folk blir lurade! Jag tycker det är för lite. Jag blir förbannad att man tror att det räcker. Som du säger, det är svepande. Oerhört svepande och generellt.

Jan: Något som är briljant däremot är att den här korta informationen hittar du på FI.se/fejk. Det tyckte jag var en briljant webbadress. Länken till det här avsnittet på bloggen kommer att vara RikaTillsammans.se/fejk.

Caroline: Antingen har man inte tilltro till att människor kan klara av att inte bli lurade eller så tror man mycket mer om människor. Det är en oerhört outvecklad sida. Man hade kunnat visa så här många är det som blir lurade. Kolla här, du kan bli av dem.

Ha med historier om hur det har gått till. Så hade jag gjort. Nu jobbar inte jag på FI, tack och lov, men som vanligt måste jag bli förbannad. Alla som kör listor på väldigt komplexa grejer.

Gör detta om du har drabbats

Jan: Jag blir rädd nu att jag har en lista någonstans. Vi kommer i alla fall prata i en och en halv timme, så det är väl 120 gånger längre. Om man väl har drabbats har det också varit väldigt sparsmakat, så jag har fyllt på. Det är lite som Michael sa förra veckan, att om man har drabbats så ska man kontakta sin bank direkt.

Har man tur så kan man spärra överföringen eller transaktionen, men oftast inte. Sedan är ett av mina råd att man ska avbryta all kontakt direkt.

Även med personer som påstår att de kan få hjälpa dig att få tillbaka pengarna. Och betala inte in mer i förskott. Räddningsaktionen är oftast ett lureri. De duktiga som jobbar med detta legalt tar ofta betalt i procent på det som återfås.

Vi blev t.ex. lurade av TrustBuddy och det var en juristfirma och en kompis till oss som drev den processen mot TrustBuddy och försökte återskapa pengarna. En av de modellerna hur de tog betalt var att de tog en del av de återförda medlen. Det är ett mycket schysstare sätt att jobba på.

Då vet du att det är riskfritt för dig att vara med i den processen. Jag tror att det var så för jag har inget minne av att vi betalade extra för juristerna.

Så gör en polisanmälan, kontakta Finansinspektionen. Man kan även ta hjälp av Brottsofferjouren och kontakta Konsumenterna.se och naturligtvis ta hjälp av folk i sin omgivning.

Sedan brukar jag säga att man ska samla ihop så mycket skriftlig dokumentation som man kan och ge det vidare till både Polisen och Finansinspektionen.

Så spara mail, spela in samtal, överföringar och så mycket data som möjligt. Sedan tänkte jag göra ett separat avsnitt om vad man ska göra om någon annan har drabbats eller du misstänker att någon annan blir bedragen.

Vi hade det på en FikaTillsammans där en av våra Patreon-medlemmar frågade hur man räddar någon som gör dumma grejer. Då hade vi en rätt lång diskussion om att det egentligen handlar om psykologiska faktorer.

Den personen vill inte höra att den är dum i huvudet, för då går man bara in för att försvara sig mer. Det handlar om att se, höra, respektera den personen och möta den på en helt annan nivå.

Många gånger hamnar man i en konflikt där man ska hålla position och den som är lurad vill inte erkänna det och då gräver man ner sig och sedan blir det ofta ”vi mot dem”-situationer.

Så det är ett mycket komplext ämne som handlar om empati, relation, respekt, förtroende och så vidare. Det här var egentligen de viktiga hygienfaktorerna. Hur känner man igen det, vad gör man om man har drabbats och Finansinspektionens checklista. Det är det man brukar prata om och nu tänkte jag att vi ska prata om min syn på det.

Det som låter för bra för att vara sant förtjänar en närmare undersökning

Jan: Jag har pratat med folk som jag känner i finansbranschen och berättat att jag ska spela in ett avsnitt om investeringsbedrägerier och frågat vad som är de tre första grejerna de tänker på i det sammanhanget.

Alla kommer tillbaka till Finansinspektionens första punkt, att låter det för bra för att vara sant så är det inte sant. Jag tycker att det är en riktigt bra tumregel, men den är väldigt svepande. Om man följer den så missar man eventuella guldkorn, särskilt om man inte är så himla erfaren och inte har en känsla för vad som är rimligt.

De säger att man ska göra en verklighetskontroll, men om jag inte har någon erfarenhet och är nybörjare, hur kan jag då göra en reality check?

Idag upplever jag inte att jag blir lurad på samma sätt, för jag känner igen vad som är rimligt mycket snabbare nu, men det har ju tagit oss 20 år vi har blivit blåsta tre, fyra gånger. Jag upplever att tricket här är att skilja agnarna från vetet. Men det kräver tid, energi och erfarenhet.

Jag tänker att det är lite som det här klassiska att tänka snabbt och långsamt. Det snabba systemet är att om det låter för bra för att vara sant så ska man strunta i det. Man behöver inte lägga någon energi på det och det är enkelt.

Om jag ska avgöra det då måste jag börja ställa frågor och göra research. Jag kör hellre varianten att om det låter för bra för att vara sant så förtjänar det närmare undersökning. Den här undersökningen baseras då på kontrollfrågor, jämförelser och inte minst strategi.

Den första kontrollfrågan som jag tittar på, och som också återkom från typ alla jag pratade med i finansbranschen, är nummer två: orealistiska löften om avkastning.

Ett bedrägeri handlar oftast om en kombination av hög avkastning, låg eller ingen risk, ofta t.o.m. de mest ”out there” eller ”in your face”-bedrägerier säger de att de har garanti. Att det är riskfritt.

De lite mer genomtänkta bedrägerierna säger inte att de riskfria, för de vet att då kommer folk att sparka bakut. Men då säger man låg risk, det är kort tidshorisont och värsta caset var någon som sa att de kunde bli miljonär på en månad. De lovar hög likviditet och att du kan ta ut pengarna när som helst.

Sedan är det det psykologiska där de säger att det är exklusivt, det kommer bli bra, du är utvald och att de försöker vara din kompis. Du vet, det kan pågå rätt lång tid. Min tanke är att det måste låta mer lockande än t.ex. en fondrobot. För att det här ska vara intressant så måste det vara bättre än de alternativ som jag redan har.

Det är ingen mening att säga att jag har ett exklusivt förslag till dig där du får 6% avkastning över en längre tidsperiod och du kan ta pengarna om du vill men du kan förlora 30% på tre veckor och du investerar i alla företag i hela världen.

Varför ska jag då lägga pengarna hos dig när jag kan gå till en fondrobot som har en tillsyn från Finansinspektionen och rekommenderas av kända investerare? Då är det inte värt för mig att ta den risken så bedrägeriet måste vara mer attraktivt. Då är det alltid mer attraktivt genom hög avkastning, ingen eller låg risk, kort tidshorisont och hög likviditet.

Varningsklocka #1: Orealistiska löften om avkastning

Caroline: Det hade man kunnat skriva i den listan för att beskriva vad som är för bra för att vara sant. Men tror du att man kan bli erbjuden någonting som är ett bedrägeri genom sina kompisar? Att vi ska investera i detta och de tror att de har hittat en bra grej.

Jan: Ja, precis, det är en bra grej som jag har gjort, vill du vara med på detta? Ett sådant som vi råkade ut för var att alla våra kompisar gjorde det. Vi stod på flygplatsen och skulle flyga ner och då fick vi ett erbjudande.

De sa att om vi ville vara med så var det viktigt att agera nu och Martin har gjort det och Roger har gjort det. Jag kommer ihåg att jag kände att jag vill inte vara den som är på julfesten och inte har gjort affären som alla andra har gjort. Det blev ju fucked up.

Jag tror inte ens vänner lurar en, utan de har ofta blivit lurade själva. Om du har en vän som är med i det här och de har kommit till försäljningsfasen och gått igenom proof of concept-fasen.

Det kanske har gått ett år och de har plockat ut pengar och först då rekommenderar de investeringen åt dig. Då är de i investera mer-fasen och då delar man med sig för att man är snäll. De kan också utlova bonusar om du värvar andra.

Vi ska prata mer om orealistiska förväntningar om avkastning. Vad är då rimlig avkastning? Jag har delat upp det. När vi har pengar på bankkonto ger det mellan 0-1% i avkastning. Ingen risk och insättningsgaranti.

Nästa grej är räntefonder som man grovt kan säga ger mellan 0-3%, med 1,5% i genomsnitt. Låg risk, men inte obefintlig risk. Högriskräntefonderna gick ju ner 10-20% under Coronakrisen.

Nästa steg är då aktiefonder, t.ex. fondrobotar eller en global indexfond, och då har jag sagt 5-9% med 6-7% i genomsnitt.

Alternativa investeringar har jag satt här någonstans mellan 6-15% och det är ofta peer-to-peer eller crowdfunding typ Trine, Tessin eller Lendify. Alltså, den typen. Men där börjar risken bli högre för där kan du plötsligt förlora allt.

I de andra investeringarna kan du inte förlora allt. Du kommer aldrig förlora alla dina pengar i en global indexfond, men möjligtvis 30-50%.

Men med de alternativa investeringarna sker det att projekt misslyckas och folk förlorar allt. Det är hög risk och det är därför man har detta som kallas för riskpremie. Om risken är 0 då får jag också mellan 0-1%.

Vill jag ha mellan 6-15% då måste jag ta en högre risk och då riskerar jag att bli av med pengarna. Sedan har jag faktiskt lagt till en stapel som jag kallar för onoterade bolag/private equity/belånade placeringar.

Tittar man på onoterade bolag, alltså bolag som inte finns på börsen utan det kan vara elfirman med 15 anställda eller ett nystartat IT-bolag. Jag såg någon studie som sa att professionella affärsänglar har ofta runt 20% avkastning per år.

15% har svenska investmentbolag legat på historiskt, så en avkastning på 15-20% är inte orealistiskt i onoterade bolag eller fastigheter som är belånade.

Förtydliga löftet om avkastning med en ränta-på-ränta kalkylator

Jan: Men återigen, då bör man veta vad nackdelarna är. För det första, i ett onoterat bolag är trösklarna ofta väldigt höga. Det är flera hundra tusen för att komma in.

Vi intervjuade en affärsängel i avsnitt #44 och då sa han att investerar du i 10 bolag á 250 000, det är det minsta du behöver göra för att få en riskspridning.

Då kommer fyra av dem att gå i konkurs och du förlorar dina pengar. Fyra av dem kommer att gå plus minus noll. Ett kommer att gå med lite vinst och det där tionde är det som kommer att stå för hela vinsten och finansiera alla de åtta förlusterna.

Ofta är detta en period på fem till 10 år, så investerar man i ett private equity bolag är det inte ovanligt att man låter pengarna i fem till 10 år, för det är den tid det tar. Det blir orealistiskt om de säger att du får 20% avkastning, du kan ta ut pengarna när som helst och det är ingen risk.

Jag drar gränsen här: om jag blir erbjuden över 20% årsmedelavkastning. Det är en jättestor varningsklocka, särskilt om det är i kombination med låg risk, garanti, och så. Om det var legitimt, varför i helvete skulle folk då hålla på med indexfonder, räntefonder, bankkonto eller private equity?

Caroline: Det är också det där att då är det exklusivt. Det är inte för alla.

Jan: Nu kommer vi hoppa ner lite djupare i det här med att tänka långsamt. Låt oss göra den första verklighetkontrollen. Jag brukar säga att man ska jämföra den erbjudna avkastning med den här tabellen som vi gick igenom nu där bankkonto ger mellan 0-1% i avkastning, räntefonder 1-3%, aktier 6-9% och alternativa 5-15% och private equity 5-25%.

Om det faller utanför en av dessa då är det väldigt konstigt. Om risken är som en räntefond men avkastningen är som en private equity. Då är det konstigt. Om det är rimligt så ska det passa in en av ”lådorna”, för detta är det universum som finns.

Sedan brukar jag säga att man ska slå den här erbjudna avkastningen i en ränta-på-ränta kalkylator. Är det realistiskt med den här avkastningen i fem, 10 eller 20 år? Jag såg något sjukt på Facebook där de erbjöd 7% eller 10% i veckan.

De sa investera här, börja med 1 000, så får du 10% avkastning i veckan. Det är våra traders som håller på med valutaväxling och de gör en 1% om dagen.

Det låter inte så mycket då, men det finns en tumregel som heter 72 dividerat med avkastningen ger tidsperioden för när det dubblas. Så 10% avkastning i veckan delat på 72 betyder att var sjunde vecka kommer avkastningen, alltså mängden pengar, dubbleras.

Kontrollfråga #1: Varför har inte allt kapital – framförallt professionellt kapital – redan sökt sig dit?

Jan: Jag gjorde ett snabbt överslag och hade jag lagt in 10 000 kronor i den här investeringen som dubblas var sjunde vecka, skulle pengarna dubblas varannan månad och efter fem år skulle jag ha så mycket pengar att jag kunde finansiera hela Sveriges försvar, hela Sveriges skolsystem, all vård, alla pensioner i Sverige.

Avkastningen skulle vara större än hela Sveriges statsbudget. På fem år. Nästa steg därefter är världsherravälde. Den kunde man alltså avfärda bara genom att slå in det i en ränta-på-ränta kalkylator.

Det värsta var att någon hade skrivit att jag har gjort det här, jag har fått mina pengar, detta är skitbra, jag ska sälja mina aktier. Man bara undrar om folk menar allvar. Lite reality check.

Låt oss göra några antaganden och bara för skojs skull anta att det funkar med de här 5-7% i månaden eller 25% eller 50% per år. Låt oss också anta att pengar är relativt smarta och söker sig dit risk/belöningskvoten är hög.

Alltså pengar vill ju ha så hög avkastning med så låg risk som möjligt. Vi gör också antagandet att investerare tycker att det är bättre att ha mer pengar än mindre pengar.

Då kommer min första kontrollfråga: varför har inte allt kapital – framförallt professionellt kapital – redan sökt sig till den investeringen? Det är min första fråga.

För att göra en reality check och dra en parallell: I finansbranschen så är det en stor merit att konsekvent slå börsindex med 0,5-2% om året. Det pratade vi om i avsnitt #142, etc. Majoriteten av alla fondförvaltare slår inte sitt börsindex utan de underpresterar.

Om du konsekvent slår ditt börsindex får du vilket jobb du vill på vilken fondförvaltare du vill. Jag vill egentligen säga att om du slår börsindex med 1-2% per år konsekvent och du kan visa att du har en tes, ett teoretiskt ramverk för din tes och att du sannolikt kommer att göra det i framtiden då kommer du att ha en magisk karriär i finansbranschen.

Då kan du säga upp dig på ditt jobb och starta en hedgefond och du kommer få kapital. Hedgefonder investerar miljarder kronor i att ha en fördel på marknaden med någon tiondels procent. Vi pratar alltså inte 10%, utan 0,1% eller 0,5% fördel.

Fråga rakt ut varför de kontaktar just dig

Jan: Om vi då säger att det här erbjudandet, den här investeringsstrategin, slår börsindex med råge, då skulle ingen rationell fondförvaltare göra det hen göra det på daglig basis, utan då lägger de alla pengar där. Både sina egna pengar och sina kunders pengar.

Då tar de semester i ett år och delar ut pengarna när de kommer hem igen. Det första man ska urskilja är vad det är som andra vet – framförallt proffsen – som inte du vet. Vad är det som har gjort att rika människor, professionella investerare, har tackat nej?

Rent implicit, genom att du får frågan så betyder det att någon annan med mer pengar har tackat nej. Om de hade tackat ja så hade inte du fått frågan.

Caroline: Jag tror inte att folk tänker så när de får ett erbjudande, Jan. Det är jättebra att du tar upp detta, men det är för att du är insatt och intresserad. Om du bryter ner det åt mig nu.

Jag står här och har ett erbjudande i telefonen eller på datorn och jag ska börja fundera över varför inte alla pengar har sökt sig dit redan. Det är jättesvårt för mig. Jag är inte som du, liksom.

Jan: Då hade jag frågat: ”Varför ringer du till mig, som har ett kapital på mindre än 30 000? Varför vill du ha mina 30 000 kronor när du kan gå upp till en institution eller ringa Anderas och Henrik som förvaltar 6 000 miljoner och övertyga dem och få hundratals miljoner på ett bräde?

Varför ringer du till en småsparare som mig som kan erbjuda dig max 30 000 kronor? Om det är legitimt så kommer de att ha ett svar på den frågan. T.ex. att likviditeten är dålig så det kommer aldrig fungera för en fond eftersom de har kravet att man ska kunna sälja investeringen på daglig basis.

Så, ett skäl kan vara om pengarna är låsta eller om det är en begränsning i kapital och affären bara funkar upp till 10 miljoner kronor. Då är det inte intressant för någon stora aktör. Det kan förekomma andra anledningar också, men bara frågan är relevant.

Återigen, sunt förnuft. Om jag är säljare och kan sälja 100 enheter på ett bräde, jämfört med att sälja en enhet till 100 människor, så kommer jag alltid försöka sälja 100 enheter på ett bräde.

Så mycket avkastning ger världens bästa fond

Jan: Bara för skojs skull ska vi göra en jämförelse med RenTech, som är världens mest framgångsrika och hemligaste fond. Det är Renaissance Technologies som jag har pratat om tidigare.

Vi ska läsa vad det står på Wikipedia bara för att få en reality check apropå att få någonting att jämföra mot. De här är världsmästare. De är bäst i finansbranschen. De förvaltar 65 000 miljoner dollar.

“Renaissance Technologies is regarded as one of the ”most secretive and successful” hedge funds in the world. Their signature Medallion fund is famed for the best record in investing history. [..] Renaissance’s flagship Medallion fund, [..] is famed for the best track record on Wall Street, returning 39 percent after fees over a 30-year span from 1988 to 2018.”

Jan: Redan är kan vi konstatera att de som är bäst i världen, alltså taket för konsekvent avkastning, är 39%. Redan här kan vi säga att alla avkastningar som är över 39% hade lett till att de hade haft världens mest framgångsrika företag.

”Of his 200 employees, ensconced in a fortress-like building in unfashionable Long Island, New York, a third have PhDs, not in finance, but in fields like computer science, physics, mathematics and statistics. Renaissance has been called “the best physics and mathematics department in the world” and, according to Weatherall, ”avoids hiring anyone with even the slightest whiff of Wall Street bona fides”.

Jan: De jobbar på ett otrendigt ställe i New York, de är 200 anställda varav 66 personer har doktorerat. Ingen av dem har doktorerat inom ekonomi, utan alla har doktorerat inom matematik, fysisk eller datavetenskap.

Det sägs att det är världens bästa matematik- och fysikinstitution i världen. Om någon kommer till dig och lovar jättehög avkastning och inte kan visa att de har 25 anställda doktorander som har publicerat vetenskapliga artiklar, då är det konstigt.

”Since 1988, his flagship Medallion fund has generated average annual returns of 66% before charging hefty investor fees—39% after fees—racking up trading gains of more than $100 billion. No one in the investment world comes close. Warren Buffett, George Soros, Peter Lynch, Steve Cohen, and Ray Dalio all fall short.”

Jan: De som är bäst i världen har alltså tjänat över 100 miljarder dollar. Vad jag ger här är änden på skalan av vad som är möjligt att få i avkastning med lagliga, legitima investeringar.

Då har du bankkonto med noll risk och 0% i ränta. I andra änden av skalan har du alltså Renaissance Technologies, som är bäst, legitima och reella. De har tjänat över 1 000 miljarder svenska kronor. Om idén som jag blir erbjuden av en person är så jäkla bra då skulle de gjort en RenTech-grej.

De skulle inte ha kommit till mig. Det är det som är min poäng. Jag pratade med Patrik på Lysa och han sa att det finns en bok som handlar om grundaren till RenTech och den heter ”The Man Who Solved the Market”.

Kontrollfråga #2: Varför får jag det här erbjudandet?

Jan: Kontrollfråga nummer två hänger ihop med den första frågan. Om den första frågan var: ”Varför har inte alla professionella investerare investerat i det här?” ”Varför har man inte världens bästa bolag?” Då kommer frågan:

”Varför får jag det här erbjudandet?”

Då ska man komma ihåg att det är sjukt omständligt att jobba med småsparare. Det vet jag själv för vi har ju gjort vissa projekt tillsammans med andra. Småsparare är oftast inte erfarna, så det är många frågor, mycket konstigheter, man gör mycket fel, man är inte van vid grejer. Det säger sig självt.

Vad är enklast? Administrera och sälja in 50 000 från 200 småsparare eller 10 miljoner från en person? Det finns människor som har 10 miljoner eller mer och det finns till och med listor, så det är inte svårt att ta reda på vilka som har så mycket pengar i Sverige.

Är man ett seriöst bolag så vet man vart man får tag på en lista över de människorna. En anledning till att många seriösa företag inte vill jobba med småsparare är att lagstiftningen som skyddar är väldigt hård.

Man vill inte ha med småsparare att göra. Jag tror till och med att det finns klassningar om vad som anses vara en professionell investerare eller en småsparare. Jag tror att gränsen går vid en miljon euro.

Det är därför man t.ex. inte får bli private banking kund på Carnegie om man inte har ett stort belopp. För då kan de inte klassa dig som professionell investerare och då är det för mycket bök.

De professionella investerarna kan göra sin due dilligence själva, men en småsparare har inte den kompetensen och därför måste man göra ett prospekt på 200 sidor, som ska godkännas av Finansinspektionen, innan det kan erbjudas till allmänheten.

Det finns t.ex. ett spridningsförbud i den svenska aktiebolagslagen som säger att privata bolag inte får spridas till allmänheten. Då måste först prospektet godkännas av Finansinspektionen och det är en checklista på femtioelva sidor.

Ett legitimt svenskt bolag kommer undvika att erbjuda placeringar till småsparare. Sedan är undantaget crowdfunding-tjänster, för det området är inte reglerat i dagsläget och det är en stor gråzon.

Kontrollfråga nummer två: ”Varför får jag det här erbjudandet?” betyder att andra har tackat nej och för att parafrasera professor Paolo Sodini så är de andra människorna oftast både smartare och duktigare än vad jag är.

Den spännande frågan är: ”Vad är det andra vet, som inte jag vet, som gör att de har tackat nej?”

Återigen, för att inte vara så svepande, det kan finnas en relevant anledning till att du får det här erbjudandet. Men då vet du ofta om varför du får det här. Vi har inte pratat om det här, men vi kommer att göra en liten investering i ett litet Malmöbaserat bolag som driver coworking space etc.

Då vet jag varför jag får det här erbjudandet. Det är för att jag har ett stort kontaktnät, det finns vissa synergier för dem att jag investerar men det som också är intressant är att det är typ ingen annan som får det här erbjudandet. Det kommer till en krets på kanske tre, fyra, fem människor max.

Ibland kan ett erbjudande gå till max 100 människor. Så jag vet varför jag får detta erbjudande. Jag har anmält intresse för den här typen av erbjudande på den här tjänst. Jag är med på Pepins, t.ex., eller jag är med på FundedByMe eller i vår Patreon-community.

Då finns det ett tydligt skäl till varför du får det här erbjudandet. Det är undantaget till den här frågan. Men om någon ringer mig out of the blue då undrar jag verkligen varför jag får det erbjudandet. En bra fråga är: ”Varför ringer du till mig och hur har du fått mitt nummer?”

Kontrollfråga #3: Vem betalar dig så att du får vinst?

Jan: Nu kommer detta att bli en överkursfråga, men apropå att dyka ner i kaninhålet: ”Vem betalar dig så att du får vinst?” Alltså, vart kommer pengarna ifrån som du gör vinst på? Detta är rätt intressant för det är lite sunt förnuft att fundera kring.

Om jag lägger in 10 000 kronor och jag ska få ut 20 000 så måste dessa 10 000 kronor i vinst komma från någonstans. Pengar skapas inte ur tomma intet om man inte är en centralbank så finns det bara tre sätt, så vitt jag vet.

Det kanske är någon läsare eller lyssnare som vet något annat sätt och då får man gärna kommentera. Men då kan pengarna komma från att det genereras som ett överskott av en underliggande tillgång.

Vi kan ta aktier som exempel. Då äger jag en andel i ett företag som säljer produkter eller tjänster, får in pengar för att de skickar fakturor, betalar sina anställda och kostnader och sedan blir det en vinst som jag får del av som aktieägare.

Det är alltså kunderna till företaget som har betalat de pengarna. Ganska logiskt. Det andra sättet som pengar genereras på som ett överskott av en underliggande tillgång är via räntor. D.v.s. att jag lånar ut mina pengar till någon som behöver pengar för att köpa en maskin eller en villa eller en bostadsrätt eller någonting.

Sedan betalar de en ränta på det lånet till mig. D.v.s. mina 10 000 kronor i vinst kommer från slutkunden som har tagit lånet i form av ränta.

Sedan kan jag gå vinnande ur ett nollsummespel. Det är typ trading eller casino. D.v.s. vi kan satsa på roulette. Jag kan sätta på nummer 24 och vinna 36 gånger pengarna. Men hur kan jag göra det? Jo, för att någon annan har förlorat pengarna och jag får den personens eller det företagets pengar.

Det tredje sättet är att vinsten bygger på att specifik förväntning/lokal och relativ efterfrågan, vilket också kallas för greater fool theory. Det går ut på att jag köper någonting nu väl medveten om att underliggande värde inte motsvarar priset jag betalar.

Jag köper en hundralapp för 120 kronor, så jag fattar att jag betalar 20% mer, men jag tycker ändå att det är värt att göra det för jag vet att jag kommer kunna sälja den här hundralappen för 140 kronor till någon annan. Svenska bostadsmarknaden är ett bra exempel. Vi spekulerar. Folk säger att priserna alltid går upp.

I min värld så är det en greater fool-marknad, men sedan har jag haft fel i det länge, så det kanske jag är som är en fool. Men det är i alla fall ett specifikt begrepp inom ekonomi.

Den sista varianten här som jag tycker handlar om underliggande tillgång är om man köper skog, då tjänar man pengar på att det blir en biologisk tillväxt, men då är det ändå en tillväxt av en underliggande tillgång.

Jan: Jag upplever att det inte finns några andra sätt att generera pengar på.

Min upplevelse är att om man tittar på bedrägerier så är det väldigt sällan att de kommer från en underliggande tillgång.

Det handlar ofta om en greater fool theory, som att de köper en kryptovaluta nu för att de tror att det kommer bli nästa Bitcoin och kommer kunna säljas för mycket mer i framtiden. Sedan försöker man få folk att tro att det är en underliggande tillgång i kryptovalutan, men det är inte det. Bara en efterfrågan som andra har på den.

Ibland säger de att det är en ny tradingstrategi eller en ny investeringsfond, som ofta bygger på att man är bättre än andra i ett nollsummespel. Men vi vet också att studier har visat att det är väldigt svårt för aktiv förvaltning, som är deltagandet i nollsummespelet. Att överprestera över en längre tidsperiod. RenTech är undantaget, liksom.

Kontrollfråga #4: Varför skulle just det här fungera och ge en överavkastning?

Jan: Nästa kontrollfråga är: ”Varför skulle just det här fungera och ge en överavkastning?” Jag ställer mig ofta frågan vad det är som är så unikt med just det här förslaget.

Om det till exempel är en investering i ett litet bolag med ny teknologi eller ny investeringsstrategi där de säger att de har rekryterat en supertalang som har tradeat själv och nu startat eget. Det var en av de bluffarna vi åkte på.

Det har varit mycket bedrägerier med kryptovalutor de senaste åren. Varför skulle just den här valutan X vara den som slår Bitcoin när det finns konkurrenter A, B och C som kan framföra exakt samma argument? Om inte konkurrenterna har lyckats, varför skulle just den här lyckas?

Så tänker jag. För mig är det ofta så att när någonting är revolutionerande nytt och unikt, så är det ofta bara skitsnack och varningsklocka på riktigt. Jag investerar hellre i något som har lagom konkurrens. Om det finns konkurrens så betyder det att andra har gjort analysen att det finns en potentiell möjlighet.

Idag, år 2020, finns det inte någon som kommer på något unikt. Tyvärr. TikTok slog, men det finns hundra TikTok-kloner. Att just de slog skulle jag säga var en kombination av skicklighet och tur. Det finns minst lika duktiga TikTok-kloner där ute, men de hade inte samma tur.

Sammanfattning av orealistisk avkastning

Jan: Om jag ska börja sammanfatta det här med orealistisk avkastning så skulle jag säga att när någon börjar lova avkastning på över 10% med låg risk, med garantier och inga uppenbara nackdelar så skulle det dragit till sig all världens kapital redan idag.

Avstå! Det är grundregeln. Fungerande högavkastande investeringar ligger mellan 15-22%, t.ex. private equity eller onoterade bolag, belånade fastigheter, etc. Det finns investeringar som ger den typen av avkastning, men då har de uppenbara problem i likviditet i och med att pengarna är låsta och man vet inte hur länge. Det rör sig säkert om minst fem år.

Sedan kan det vara höga instegströsklar, ofta 1-5 miljoner. Man vill ofta inte ha privatpersoner som kunder på grund av regleringar och tillsyn. Det är hög sannolikhet kring att det inte kommer funka.

Som vi sa, fyra av 10 bolag kommer gå i konkurs, fyra kommer inte ge några pengar tillbaka, en går med vinst och en blir den som du tjänar alla pengar på.

Sedan är det sjukt mycket juridik involverat, eftersom du erbjuder någonting som inte är reglerat. Då måste du reglera det själv och då är det alltid aktieägaravtal, tillträdesavtal, investeraravtal och väldigt mycket juridik inblandat.

Det går alltså inte att erbjuda vinsterna utan alla dessa nackdelar. Det är klassiska varningsklockor här när någon börjar prata om dags-, vecko- eller månadsavkastning. Normalt pratar man om årlig avkastning.

Ger man en kombination av hög avkastning, hög likviditet, låg risk, garantier och exklusivitet… De är mutually exklusive. De går inte ihop. Och det är en varningsklocka om de säger att det inte finns någon hake. Det finns alltid en hake. Det är haken du investerar i.

Om det inte finns en hake då finns det ingen risk och då finns det heller ingen avkastning.

Caroline: Jag märker också att jag zonar ut lite då och då. Det är väl för att det känns som att det är lite över huvudet. Det är inte så att jag förstår det, utan mer att jag måste ta ner det på någon realistisk nivå. Jag tror att vi är dumma, Jan. Vi vill tro på saker och vi vill tro på mirakel. Vi gillar stories jättemycket och vi vill vara en del av det.

Exempel på hur ett bedrägeri kan gå till

Jan: Det tragiska är att skulle man vilja lura människor så är det ganska lätt. Det är bara att ha en bra story. Vi har Pelle här. Han har jobbat i finansbranschen hela sitt liv och tröttnade på att bara bankerna skulle tjäna de här pengarna, så han tog med sig kunskapen och sitt team från den här banken i Schweiz.

Nu har han öppnat ett litet kontor på Sveavägen i Stockholm och nu vill han att privatpersoner ska få möjligheten. Du kan nu investera 30 000 kronor med oss genom att sätta in pengarna och sedan loggar du in på vår hemsida för att följa dina pengar.

Sedan gör man en enkel hemsida som bara genererar en graf där man säger att varje dag ska grafen öka med 0,5% och ibland så slumpar man dit ett litet hack i kurvan.

Det går några månader och det går upp och så får man ta ut 45 000. Sedan säger de att nu har vi förbättrat algoritmen och vi tror att vi kommer kunna göra det ännu bättre. Nu är det skakigt, har du sett nyheterna om Corona och att staten har tryckt upp en massa pengar?

Nu har vi lagt in skydd för dina pengar så du borde inte ha alla pengarna i aktier. Kommer du ihåg att börsen föll med 30% under Coronakrisen? Så lägg pengarna här så kommer du att få en stabil avkastning för att minimera nedsidan.

Jag såg en siffra hos Brå, Brottsförebyggande rådet, som visade att det var ganska mycket bedrägerier. Tyvärr så isolerar man inte investeringsbedrägerier från andra typer av bedrägerier, så jag hittade ingen siffra på det specifikt.

Det genomsnittliga relationsbedrägeriet ligger på 300 000 och man läser om folk som har förlorat alla sina pengar. De har tagit lån för att investera och så kan de inte gå i pension.

Vi hade det här bedrägeriet i Jönköping där det var någon aktietrader som skulle investera i Ericssonoptioner för 10-15 år sedan och det var jättemånga som förlorade.

Om den personen var så jävla duktig trader, varför i helvete sitter hen och tar in pengar från privatpersoner i Bankeryd istället för att starta en hedgefond? Hen kunde ta in en professionell placerare som kan fixa fram 30 miljoner kronor.

Då kan 100, 200 eller 500 miljoner när man kan visa att det finns ett track record. Onecoin var ett ganska stort kryptovaluta-bedrägeri för något år sedan.

Bedrägerier som Caroline och Jan blivit utsatta för

Jan: Nya bedrägerier kommer också att handla om sådant som är nytt. Vi blev ju blåsta av TrustBuddy. Där förlorade vi 150 000 som var peer-to-peer utlåning med 8-9% avkastning och det var ändå börsnoterat.

Det var rent brottsligt. De särskilde inte på kundernas och företagets pengar. Vi blev lurade på de där bankcertifikaten. Det är pinsamt men vi var unga och dumma.

Caroline: Ja, det var vi och vi gjorde det till en erfarenhet. Vi försökte inte glömma hur det hade gått till utan mer att detta måste vi komma ihåg hur det gick till så att vi inte går på det igen. Vi har lärt oss mycket på de här åren.

Jan: Ja, det handlar om att ha en annan förståelse för vad som är realistiskt. Om det kommer någon som erbjuder 15-20% avkastning då vet jag direkt vilka nackdelarna kommer att vara.

Och är det inte de nackdelarna så är det något helt nytt och revolutionerande och eftersom jag inte tror på att det finns något som är helt nytt – eller tänker på RenTech – då vet jag att det är bluff. Vi polisanmälde något, men sedan är det också så att det läggs ofta ner.

Caroline: Jag kan tycka att man ska polisanmäla för att samhället ska ha en uppfattning om hur mycket som är där ute.

Jan: Ja och det kan göra att färre blir blåsta. För oss har guldkornet varit att veta vad man ska tacka ja till och tacka nej till. Det är därför vi kan vila tryggt i en fondrobot. Jag behöver inte ha FOMO för att jag bara har en fondrobot när jag hör att andra gör skitcoola grejer.

Jag vet att de där skitcoola grejerna misslyckas i nio fall av 10 för jag har testat skitcoola grejer. Vi skulle investera i fastighet i Turkiet, kommer du ihåg? Vi blev inte blåsta, men nästan. Vi skulle investera i något bolag som hade en jättespännande affärsidé kring att bärga sjunkna skepp.

Vi har investerat i företag som ska bli nästa bank och utmana bankjättarna. Det var inte bedrägeri, men det var klantiga investeringar, för nackdelen har varit så stor.

Om jag ska vara helt ärlig, många av de frågorna som vi ställer här är inte bara för att identifiera ett bedrägeri, utan det handlar om att identifiera en realistisk investering som är rimlig att göra. Återigen; utan problem, ingen investering.

Del två kommer nästa vecka med alla 10 Varningsklockor

Jan: Vi har nu pratat i en och en halv timme och vi har bara kommit typ halvvägs. Det blir del ett och del två och då kanske jag tar tillbaka det jag sa i början om att det inte kommer något avsnitt nästa vecka. Då kommer del två istället.

Vi kommer att prata mer om varningsklockor, att det är kort historik, lockar med det som rika gör, man har ingen insyn av tredje part, det är en oförståelig och komplicerad strategi, det är korta deadlines, det är intensivt, det är FOMO (fear of missing out), om huvudmannens värderingar och vad är deras drivkraft och om att förstå vilket problem man investerar i.

Om man nu bestämmer sig för att göra en sådan här investering i alla fall, hur kan man då hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt? Hur hanterar man risken på ett strukturerat sätt? Då blev det inte en minut, utan tre timmar om investeringsbedrägerier. Vad tar du med dig?

Caroline: Tyvärr tar jag med mig det att det inte finns några enkla listor, utan man måste diskutera detta och vad punkterna på listan egentligen innebär. Jag är inget fan av listor där man inte förstår hur de har kommit fram till punkterna.

Jan: Men fattar du nu detta med orealistisk avkastning och att man ska fråga sig själv varför de kommer till mig och vart kommer pengarna ifrån?

Caroline: Ja, men då kan man sammanfatta det i att det är för bra för att vara sant. Låt oss stanna vid det annars blir jag förbannad igen för man måste utveckla vad det betyder. Det tycker jag att vi har lyckats ganska bra med. Vad har du själv tagit med dig?

Jan: Att jag inte tror att det går ihop med hög avkastning, ingen eller låg risk, garanti, kort tidshorisont och hög likviditet.

Nästa vecka blir det åtta varningsklockor till. Tack så mycket!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Största risken för barnen är inte att gå hem från träningen själv, den är i mobilen på rummet - Intervju med polisinspektör Mikael Ahrtzing om bedrägerier och IT-brott

Prenumerera på vårt nyhetsbrev