Detta tycker jag är en av vuxenlivets stora förvåningar, hur svårt det är att få till sånt som inte är nödvändigt. Till och med att hinna med att föra samtal i sin relation om vart man är på väg och vad man vill om tex fem år.
Ett råd jag har tagit till mig är att klura ut vad första steget är. Ofta är det detta som bromsar: vilket litet steg kan jag ta i rätt riktning? Sen gäller det bara att fortsätta gå…
Är det en Lustans Lakejer-referens? Ur Stjärna i Rännsten (Youtube-länk):
"Nätter utan slut har blivit vardagsnätter,
kvinnor, vin och sång har blivit allt.
Nivån för vad som ger dig spänning ökar ständigt,
det krävs nått extra för att smaka salt.
Åh, jag har sökt efter spänning, jagat äventyr,
och allt går bara fortare, det finns ingen där som styr"
Smörig men bra låt, som är riktigt cheezy och dekadent 
man får inte ta sig själv på för stort allvar om man ska lyssna på Lustans Lakejer, och nästa vers är nästan ännu bättre.
"Det är bara några år sedan vi börjat springa,
ned mot stadens ljus, så fyllda utav liv.
Som ett minne från ens barndom,
fast denna gång var leksaker: flickor, cigaretter och vin.
Sen dess har jag sökt efter spänning, jagat äventyr,
och allt går bara fortare, det finns ingen där som styr."
Det var nog Slösa som var Johan Kindes musa när han skrev den låten.
Nej,
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vin,_kvinnor_och_sång
…men lite Kindetexter dör inte forumet av ändå. Det är mycket slösa där… och mindre spara. Om det inget gäller Diamanter förstås.
Lustans är alltid Lustans men tänkte inte speciellt på dem i detta fallet 
off-topic: I Johans fall är det nog mer “champagne, blondiner och chanson” som gäller.
Tack, där fick jag lära mig nått nytt! Visste inte att det var ett vedertaget uttryck.