Det är en tanke som slagit mig också… Hur mycket minus kan det vara innan det blir ör tufft för arvingarna? 
Arvet ger man bort medans det finns kvar så klart 
1 gillning
I Sverige ärver man inte skulder så… blev dödsboanmälan för morsan, då går kommunen in och betalar begravningen enligt nivå de bestämt, olika för olika kommuner. (vi barn sköt till några tusenlappar själva för lite finare kista, blommor och begravningskaffe). Så ge bort allt medan du lever och dö med rejäla skulder! 
2 gillningar
Men t ex egendommar hanteras väl på annat sätt? T ex bolån osv.
Självklart tillgångar i dödsboet används givetvis för att betala skulder i dödsboet så långt som möjligt och i förutbestämd turordning, men när det blir minus så blir det minus, ingen ärver en skuld.
Så Die with zero kanske ska vara Die with debt!
1 gillning
Så vi klubbar en SWR på 6% då?
3 gillningar
Hemflytt som pensionär hade kunnat vara en back up plan om jag klarat klimatet … Samma pension för alla är definitivt en bra sak med Sverige.
1 gillning
Mycket bra avsnitt. Utmanande och kloka frågor.
Speciellt det ni sa om att trenden med tanke på ökande sparkapital med ålder kan betyda att folk dör med massa pengar.
Fick en del tankar om att det kanske är dumt att snåla på boende bland annat. Som jag tenderar göra.
Varsågod. Kul att man kunde inspirera / väcka tankar på ett hörn.
Här är “Rikedom i livet bortom pengar” i en bild från mig:
Att kunna ta sig en långlunch när solen visar sig och tanka lite solljus och lyssna på podd. I vattnet är jag dessutom mindre påverkad av mina krämpor och funktionsnedsättningar så jag gillar vatten (och vissa av dem mildras dessutom av det varma vattnet).
17 gillningar
Vet inte, det kanske finns någon uträkning på vid vilken ekonomiska situation Eloise lämnar.
1 gillning
Tack för ett bra avsnitt! Vi är ju fler och fler som börjar inse att vi kanske sparar lite väl hårt och jag har själv insett att jag redan har vunnit spelet. Jag hade råd att sluta jobba vid 55 om jag ville, men jag vill inte för jag har världens bästa jobb (enligt min mening). Däremot vill jag inte jobba heltid. Jag är 57 så jag har sannolikt redan peakat i många avseende och förra året tog jag beslutet att sluta spara och börja spendera mer. Så förra året var första året jag i stort sett inte sparade något. I gengäld så glasade jag ena balkongen och åkte på två solresor med sonen och vi hann även med en långhelg i Barcelona. När jag summerar året så konstaterar jag att hade 12 veckors semester! Det är ju helt underbart.
Jag avser att fortsätta att hålla mig till ett minimalt sparande och med tanke på det kapital jag har så kommer det sannolikt att öka i alla fall i många år framåt trots att jag inte öser in nya pengar utan fortsätter att skapa minnen med nära och kära. Det är en himla trygghet och en stor glädje. Må 2024 bli mitt bästa år hittills!
25 gillningar
Bra avsnitt! Jag gillar den inkluderande framtoningen som präglar avsnittet i att det viktiga är att ha en plan kring vad man vill få ut av sitt sparande och att den planen kan se olika ut för olika personer.
1 gillning
Bra avsnitt! Har följt bloggen några år och kul att se hur frågeställningarna utvecklats och djupnat. Tack för att vi får hänga med på er resa och få lite inspiration på köpet 
Jag tror det är lätt att paradoxalt nog bli något av en fånge under sitt sparande, i synnerhet om det har skapats med viss insats/ansträngning, istället för att använda sig av det. Att få en överdriven respekt för det som kanske inte blir lättare att bryta i takt med att åren går och det växer.
Vi är just i färd med att ta en del av vårt sparande för att, rätt eller fel, amortera ned till 50% belåningsgrad och förhoppningsvis få det mer lättsamt varje månad. Vi hade rott runt det även utan åtgärden men det hade känts lite som att sätta sparandet på en piedestal (istället för vårt dagliga liv). 
Att extraamortera bolån är ju ingen once-in-a-lifetime-resa precis men ligger nog ganska nära våra värderingar om att ha en vardag/tillvaro vi känner oss nöjda med.
2 gillningar
Fantastiskt tänkvärt avsnitt!
För mig är detta vad FIRE innebär. Jag samlar inte pengarna på hög tills jag blir gammal och dör. Jag samlar pengarna på hög tills dess att de blir tillräckligt stora för att jag ska kunna kliva av jobbet medan (förhoppningsvis) hälsan är på topp, eller iallafall inte dålig.
Och när jag menar kliver av jobbet så är det förmodligen inte på heltid då min FIRE kommer vara den leanigaste varianten av FIRE.
Men kunna jobba halvtid resten av livet medan jag fyller resten med annat.
Jag och tjejen gör lite små saker som vi unnar oss någon gång i månaden, med tanke på det där med att samla minnen. Det är inte särskillt stora grejer men det är saker vi minns.
Kommer exempelvis ihåg när vi för 2 år sedan åkte till gamla stan och tog en promenad i världens snöstorm, sen gick vi in helt frusna, snöyriga och drack varsin “Tomte-Latte” på Espresso House. Ingenting speciellt egentligen, men ändå något som fastnat och varje gång vi är i gamla stan kommer minnet upp och båda kör en “Kommer du ihåg den där snöstormen och vi gick in helt frusna på cafét här och hur mysigt det var”
Att ta sig tiden att göra grejer, små som stora, är viktigt.
6 gillningar
Haha, jag har inget emot FI… det är RE-delen som jag kan ha åsikter om. Allt handlar ju om vad man värdesätter… Men ja, det roliga gick mig inte förbi. 
Ah, sorry… Ja, klippfel. Har varit lite mycket på sistone.
Ja, verkligen. Ett tips är att göra en sådan life review tillsammans med honom. Läs t.ex. här:
Förslag på frågor från länken ovan
-
When and where were you born?
-
Where did you grow up?
-
What was your community like growing up?
-
What kind of schooling did you have?
-
Tell me about your parents/stepparents?
-
Did you have any brothers or sisters? Tell me about them.
-
How would you describe yourself during your childhood?
-
What was it like when you were a teenager?
-
Did you marry? At what age? If not, why not?
-
Tell me about your marriage, about your first job, about leaving home.
-
Tell me about your career. What were your doing in your 30’s, 40’s, and 50’s?
-
Did you have children? Tell me about raising your children.
-
What was your relationship with your children over the years?
-
Do you have a close relationship with your children now?
-
Who else are you close to?
-
Who have been the most influential people at various stages in your life? Why? When? What were you doing at that time?
-
Who are the important people in your life now?
-
Do you keep in touch with any of your old friends?
-
If you had to pick one person who had a major impact on your life, who would it be? Why?
-
How have your friendships changed through the years?
-
How do/did you feel about retirement?
-
Describe your health and your feelings about it.
-
Could you describe to me a typical day?
-
What makes you happy now?
-
Who are the people you are closest to now? How often do you see them? How many friends would you say you have now?
-
To whom would you go for help with financial aid; housekeeping; transportation; emotional support?
-
What do you feel have been the important successes in your life?
-
What do you feel have been the disappointments?
-
If you could live your life over, what would you do differently?
-
What about your life would you change?
-
Could you describe any turning points in your life?
-
What have been the most influential experiences in your life?
-
What sorts of things frighten you now? When you were in your 60’s, 50’s, 40’s, 30’s, 20’s, a child?
-
What sorts of things give you the most pleasure now? When you were in your 60’s, 50’s, 40’s, 30’s, 20’s, a child?
-
What is your best quality? your worst quality?
-
Which of your parents/stepparents do you think you are the most similar to? why? how?
-
Do you have any philosophy of life? If a person came to you asking you what the most important thing in living a good life is, what would you say?
-
What do you think has stayed the same about you during your life? What do you think has changed?
-
How do you see yourself?
-
Did you have any expectations at various points in your life about what growing older would be like for you? What about when your parents grew older?
-
How do you feel about growing older?
-
What is the hardest thing about growing older? the best thing?
-
What would you still like to accomplish in your life?
-
Do you think about the future? make plans? What are your concerns for the future?
Exakt… som amerikanerna säger: “Someday never comes”…
Förstår verkligen. Vad tänker du själv?
2 gillningar
Tack för avsnittet!
Det väckte en tanke hos mig, det kanske behövs en konsumtionsstrategi?
Likt den med fyra hinkar, men för att spendera pengar (klokt och roligt)!
Det utesluter inte att man fortsätter spara, men att man har en strategi även för hur man konsumerar för att berika ens vardag.
5 gillningar
Jag tänker att en anledning att det är svårt att använda pengarna är att jag fått det mesta av dom. Samtidigt har jag sparat en hel del själv och tjänat en del på avkastning. Jag behöver nog mentalt bokföra att pengarna till huset och de jag sparar till framtiden är de pengar jag fått. Och de pengar jag ska omvandla till tid hemma behöver jag tänka är dom jag själv dragit in. För någonstans känns det liksom fel att jag inte skulle arbeta för att jag fått pengar, för då kunde ju mina föräldrar varit lediga istället och inte gett mig så mycket pengar.
Det känns liksom inte bra att dom har fått slita och jobba hela livet och sen tar jag deras pengar och bara är ledig och njuter med min son. Det känns inte bra. Det ger mig dåligt samvete och jag har väldigt svårt att använda pengarna jag fått. Det är både en välsignelse och förbannelse på samma gång.
Samtidigt har jag aldrig bett dom om att få några pengar. Och mina föräldrar är ju verkligen en produkt av grafen ”rikast när man dör”. De är dom här småspararna med vanliga arbetarklassyrken, förskollärare och vårdpersonal som genom alla år investerat sina besparingar och nu i pensionsålder har mycket avkastning att skörda. Men jag ser ju också att det blivit för mycket, de är ekorrarna som nu har ett ton nötter. Och jag vet att pappa sagt att det var synd att dom aldrig köpte den där sommarstugan, då mitt i livet. Att han tycker att det är försent nu. det blev att dom sparade dom pengarna istället. Så jag vill ju lära mig av det och lite mer ha målet ”die with zero”.
Men det är så svårt att använda pengarna, jag tror mycket handlar om vad jag tror att mina föräldrar tänker om hur jag använder dom. Det är nog själva kärnan i det. Att om jag är hemma och inte jobbar att deras tanke är ”jaha, det var vad vårt slit bidrog till, att hon är hemma och latar sig”
Kanske hade det bästa varit att ta ett samtal med dom, om hur jag tänker använda mina pengar och vad dom tänker om det. För det är ju egentligen bara min föreställning av vad dom tänker som sätter griller i huvudet på mig. Och som sagt har jag ju pengar jag själv sparat men min känsla är att jag bara fått allting och jag behöver ständigt påminna mig om att jag faktiskt inte fått allt.
10 gillningar
Är det inte det finaste du kan ge din son, att du är hemma med honom? Den tiden kommer aldrig tillbaka. Jag ångrar att jag inte jobbade mindre när barnen var små.
6 gillningar
Jo, det är så jag tänker också. Tror det bara är lite läskigt att göra annorlunda än de flesta andra. Alla man pratar med utgår från att jag ska vara hemma ett år och sen börja jobba igen. När jag säger att jag är hemma på lite obestämd tid och att vi inte riktigt bestämt än hur vi ska göra blir de undrande. Men det är väl egentligen bara att köra. Första steget blir väl att prata med jobbet om att jag förmodligen inte kommer tillbaka.
2 gillningar
Såg avsnittet idag. Mycket bra, tänkvärt med mycket djup! För en som snart passerar 40-strecket och är DINK och som tycker att de här frågorna nästan är lite obehagliga att tänka på, så känns det tryggt att lyssna och reflektera tillsammans med er på något sätt. Jag har aldrig sådana samtal med min omgivning men inser att jag saknar att diskutera på djupet och att de här frågorna borde vara viktiga för mig, men att obehaget av att tänka på dem gör att man skjuter på dem, fortsätter lägga pengar på hög och bara jobbar, äter och sover. Detta har i alla fall sått ett frö inom mig, vi får se var det leder.
8 gillningar