394. Carnegie Global Plus: indexfonden som bör slå index och ge dig en högre pension!

Jag kan mycket väl ha fel också! Specifikt kan jag ha räknat fel. Fördelen med forumet är ju att man kan få hjälp att upptäcka när man har fel. :heart:

Men såvitt jag kan se är fonden i praktiken extremt dyr. Och då blir argumentet för den lite som att “Jag har inte råd att köpa en ny bil utan måste leasa. Tyvärr finns det bara Ferraris att leasa, men det är leasing jag har tillgång till, så med den armé jag har får det bli att leasa en Ferrari”. När man faktiskt inte måste ha en ny bil.

Den överavkastning som hävstången skapar kommer i detta fall framförallt gå till Carnegie och kostnader. I bästa fall finns någon kvar för fondinnehavaren också, men det är högst oklart än så länge.

Med en så dyr lösning så vrider man oddsen så att fonden kommer att gå (mycket) sämre när börsen faller, sämre när börsen går sidledes och sämre när börsen stiger lite. Vid någon utveckling kommer hävstången ge mer än kostnaderna äter, men det är högst oklart om det faktiskt finns någon överprestation alls i normalläget. Riskpremien som behövs behöver ju justeras för alla de kostnader som finns i praktiken, och den beräkningen har vi inte sett.

Och jag förstår att en del inte har något som går att belåna alls, varken en krona på ISK eller någon bostad att belåna. Men man bör jobba mot att ha det. Och om man så länge bara har hävstång på PPM och billig global exponering i sin tjänstepension så är det inte dåligt. Hävstång är inte nödvändigt utan ett bra verktyg om man kan få tag på den till vettig kostnad.

5 gillningar

Oj, jag tyckte det nedklippta blev komplicerat nog. Min tolkning blev att man försökte dodga frågan genom att göra det sjukt komplicerat så lyssnaren tappar intresset. Varför räckte det inte bara med att säga att det är amerikanska statslåneräntan som idag är xxx, plus xxx och att den avgiften naggar av avkastningen och inte syns i avgiften? Jag tror nästan ärlighet och tydlighet hade varit bättre än att försöka dribbla bort lyssnarna.

3 gillningar

Här är en del från min mejlkonversation med Emil i fredags när jag försökte förenkla:

Gällande beräkningen så ska du se det som en fond bestående av två portföljer: (1) indexportfölj + (2) belånad indexexponering.

Vi skapar exponeringen i båda delarna syntetiskt genom att köpa terminer (de kunde lika gärna varit genom swappar).

En termin (eller en swapp) binder inget kapital. När du köper en aktieindextermin får du exponering mot de underliggande aktierna direkt. Betalningen (eller snarare regleringen av avkastningen) sker vid terminens förfallodag. Den senare betalningen gör att terminernas pris blir indexnivån uppräknad med räntekostnaden.

I indexportföljen kommer allt kapital därför att investeras i obligationer med målsättning att ge en högre avkastning än den finansieringskostnad som terminen belastas med. Detta gör vi genom att ta en liten risk (Vi köper inte enbart stat utan investerar även i exempelvis svenska bostadsobligationer, kommunobligationer och bankobligationer. Hälften av kapitalet är dock alltid investerat i stat enligt vår investeringspolicy). Vi får även en liten extra avkastning genom att vi köper värdepapper i SEK och inte i USD (ger cirka 0.20% extra avkastning per år).

Indexportfölj (1) har alltså potential att gå lite bättre än index (net total return) före förvaltningsavgifter. Detta kanske kan verkan som alkemi men det beror på att en del av utdelningsskatten finansierar affären. (På samma sätt som att utländska investerare kommer köpa exponering mot stockholmsbörsen billigare via termin/swap än genom en direktinvestering.) Jag är ingen expert på skatteområdet men jag tror att exempelvis AP7 Aktiefond kommer att beskattas förmånligare än en traditionell fond.

Den belånade indexexponeringen (2) kommer ge indexavkastningen reducerat med räntekostnaden. De säkerheter vi använder för belåningen (som vi ställer till börsen) är värdepapper från indexportföljen (1). Du ska därför ta bort avkastningen från säkerheter i räkneexemplet.

Historiskt sett har riskpremien (skillnaden mellan avkastningen i index och kort ränta) varit cirka 4.5 procent. Den kommer behöva ligga där någonstans för att detta ska blir bra. Med 5% riskpremie bör hävstången kunna ge ytterligare 2% (=40%*5%) före avgifter (som ska reduceras med eventuell meravkastning från indexportföljen (1)).

Men jag ber Johan och Emil återkomma. Jag kan inte det på den nivån av detalj.

Jag personligen ser det som:

  • Totalkostnad ca 1% som inkluderar allt
  • Lönsamt i min tjänstepension på Avanza
  • Inte lönsamt i mitt ISK där jag kan använda Avanzas egen belåning

Är Nordnet Global index 125 lönsamt med 0,40% i avg då? :thinking:

För att det inte är “korrekt” och Emil är väldigt noga med att saker ska vara rätt och riktiga. Vilket är superbra, men det har baksidan att det blir lite svårt. Klippningen ska vi dock inte skylla på Emil, den är helt och hållet mitt fel. :joy::see_no_evil:

Ska se om vi kan få fram terminsdiskussionen som ett bonusavsnitt för er som är intresserade i forumet. Men det var att jag fick tänka efter både en och två gånger innan jag hängde med. Tack och lov har jag ju gått genom det en gång med Captors fonder, så jag fattar det i stora drag.

1 gillning

I scenariot:

  • Tjänstepension
  • Lång sparhorisont (10+ år)
  • Har tjänstepension hos Nordnet

så skulle jag enligt samma resonemang som denna säga ja. Vad jag förstod på Emil så har den en liknande konstruktion. På samma sätt som på Avanza, har man en portfölj på ISK eller motsvarande som man kan belåna via nordnets egen belåningsfunktion så lär det vara billigare (men kommer iof även på valutadelen - vilket man både kan se som bugg och en feature).

1 gillning

Ser fram emot att lyssna på avsnittet. Men misstänker att det inte kommer gå att köpa den här fonden i tjänstepensionen för oss som har kollektivavtal? (I mitt fall AKAP-KR)

Tyvärr är mitt intryck sedan tidigare att alla former av spännande lösningar för tjänstepensionen (exempelvis Avanza eller Lysa) är omöjliga att komma åt om man har kollektivavtal. Sen finns det ju billiga indexfonder att tillgå ändå, så jag ska väl inte gnälla… :slight_smile:

2 gillningar

Jag är ju sämst på dessa. Men enligt deras hemsida så finns den på:

Försäkring

Sedan gissar jag ju att det ligger i deras intresse att få den till så många andra plattformar som möjligt.

2 gillningar

Nej tyvärr, den är svår att hitta i kollektiv-avtalad pension. Jag har ITP1, samt en gammal skvätt SAF-LO från sommarjobb och har inte lyckats hitta den i någon av de nuvarande godkända aktörerna :confused:

Kan välja mellan:
SPP
Handelsbanken
Swedbank
Nordea
Länsförsäkringar

6 gillningar

Det här med hävstång har verkligen blivit populärt på senaste tiden. Avanza Auto 6 är även ett exempel.

Hävstång har blivit lättillgängligt för alla nu och lika enkelt som att köpa en fond.

Det är i mina ögon uppenbart att man vill kräma ut det allra sista av börstoppen och locka in fler småsparare. Men jag skulle säga att det är helt fel läge att köra hävstång i dagens läge.

Det geopolitiska läget, ekonomiska spänningar från USA och en historiskt värderad börs.

Ja, jag tajmar marknaden med detta påstående.

Jag säger nej tack till hävstång, givet dagens situation. I teorin kan det säkert vara fördelaktigt att månadsspara in med högre hävstång och sen hålla i 50 år.

Men att byta till 40% hävstång i dagens läge, för med sig en risk att man prickar toppen. Ett bakslag kommer kännas länge.

Som sagt, marknadstajming. Men också sunt förnuft.

13 gillningar

Hela den här terminutläggningen känns rätt irrelevant när frågan gällde om räntan på belåningen drogs från avkastningen eller ingick i förvaltningsavgiften. Kan man inte bara svara på frågan och sedan berätta vilken ränta som gäller just nu istället för att prata en halvtimme om terminer? Visst är det väl Buffet som brukar säga att inte bör investera i sådant som man inte förstår? Och går det inte förklara hur avgiften fungerar utan att göra en halvtimmes utläggning så kanske det är för komplex investering för vanligt folk.

16 gillningar

Håller med, det svaret svävade runt lite väl mycket.

Och det sämsta scenariot för fonden kan väl knappast vara sidledes som ni sa ?

En lång nedgång med hävstång, ränta och högre avgift än vanlig globalfond måste vara skräckscenariot.

Ändå spännande med en uppstickare som även tvingar andra aktörer att vässa sina fondutbud.

4 gillningar

Jag har suttit nu och försökt räkna ihop det här i huvudet och får tyvärr inte heller ihop fondens påstådda överprestation….

Och jag ville verkligen att detta skulle vara en bra möjlighet att belåna tjänstepensionen!!

Någon som räknar annorlunda?

Benchmark att slå: 7% avkastning till 0% avgift (dvs 100% i Avanza global, bortsett från Avanzas avgift om 0,08).

Beräkning:
Eget kapital - 100kr
Lån - 40kr
Kostnad hävstång - 5% (statslåneräntan USA+litet påslag enligt vad förvaltaren sa i avsnittet*)

Förväntad avkastning 0,07 x 140 =9,8 kr

Kostnad hävstång 40 x 0,05 =2 kr

Fondavgift 100 x 0,01=1kr

Netto: 9,8-2-1=6,8 kr

6,8/100=0,068 eller 6,8%.

Alltså så gott som samma resultat som benchmark…

*kostnaden hävstång räknas bara på det lånade beloppet.

Det enda sättet jag får kalkylen positiv, är om den förväntade avkastningen inte är satt till 7% utan till hävstångskostnaden + 4,5%-enheter. Alltså 5+4,5=9,5% förväntad avkastning. Dvs att vi förutsätter ett räntenetto om 4,5%. Vilket i för sig kan vara rimligt.

Dock med dessa antaganden kommer jag ändå ”bara” upp 0,7%-enheter överavkastning mot index.

@janbolmeson superbra att du lyfter denna produkt för jag tror absolut att det finns en marknad. Men du får gärna be förvaltarna återkomma med en ännu tydligare nedbrytning av avgiften. :sweat_smile:

Får jag siffrorna att gå ihop i huvudet trycker jag på ”byt” direkt i min TJP! :muscle:

3 gillningar

Som jag tolkade det ingår inte låneräntan i vare sig förvaltningsavgift (0,8%) eller eller transaktionskostnader (0,17%).
Du kan också tänka så här: Om räntan är 5% på 40% av kapitalet blir räntekostnaden 2%, så det faller på sin egen rimlighet att räntan skulle få plats i avgift eller transaktionskostnader.

5 gillningar

Man brukar ofta räkna med 7% i riskpremie för aktiefonder, dvs 7% i avkastning över riskfri ränta.

Med ca 15% i volatilitet ger det 5.88% i geometrisk överavkastning per år.

Räknar man med 1.4x hävstång och 2.5% räntepremie, dvs ränta över nuvarande riskfri ränta (ca 2.5%) så får vi istället 6.56% i geometrisk överavkastning.

Så jag håller med om att det inte är särskilt lockande, särskilt då sharpekvoten dessutom sjunker med ca 25% (0.38 → 0.31).

6 gillningar

Jag tycker att fonden känns svår att välja. Främst då kostanden utöver avgift inte är transparant.

Sitta still i båten blir nog svårare jämfört med vanlig global index fond, då denna kommer gunga tyngre med sin hävstång och högre kostnad.

Men jättebra podd och intressanta gäster!

1 gillning

En viktig faktor som jag tycker missats, både i avsnittet och här i forumet, är effekten av volatility drag (urholkning av CAGR) på denna fond, orsakad av den konstanta hävstången på 1,4x.

De flesta känner till urholkningseffekten som uppstår när man köper BULL/BEAR-derivat med hävstång (se t.ex. denna förklaring på Avanza), i en volatil marknad. Denna fond utsätts tyvärr för samma effekt.

Urholkningseffekten kan beräknas med: [fondens volatilitet]^2/2

Ett globalt aktieindex har historiskt haft en snittvolatilitet kring 17%. Carnegie Global Plus kan därmed antas ha en snittvolatilitet på 1,4*17%.

Volatility drag på Carnegies fond kontra globalfond utan hävstång blir därmed:
(1,4*17%)^2/2 - 17%^2/2 = 1,39%

Så, över lång tid kan alltså Carnegies fond förväntas förlora 1,39% i absolut CAGR jämfört med den obelånade globalfondens CAGR * 1,4, bara pga urholkningseffekt.

Allt som allt belastas alltså fonden med:

  • Förvaltnings + transaktionsavgifter: ca 0,95% (enl Avanza)
  • Räntekostnad på belånat kapital: ca 2% (40%*SOFR+påslag)
  • Volatility drag: ca 1,39% (jämfört obelånad globalfond)

Sammantaget blir det tyvärr inte mycket kvar av den förväntade överavkastningen.

Fotnot: En fördel med att belåna själv är att hävstången istället blir linjär - dvs minskar efter uppgång och ökar efter nedgång. Detta är positivt, eftersom det motverkar effekten av volatility drag. Det är även en vedertagen rationell strategi att öka sin aktieexponering efter börsfall. Detta är tvärtemot Carnegies fond som pga konstant hävstång tvingas köpa vid uppgång och sälja vid nedgång. I avsnittet framställs detta som något positivt, men där håller jag verkligen inte med.

24 gillningar

Jag undrar vad folk här tycker om Avanza auto 6, jag har tilldelat några procent i min tjänstepension men har inte ersätt min globalfond från LF.

Den avgiften är mycket mindre, 0,39. och avgiften som Carnegie Global plus tar är runt 1.0%.

Sen undrar jag lite också det här med kostnaderna, jag har förstått det som att den 0,97 inkluderar alla kostnaderna, även räntekostnaden. Skulle någon här kunna förklara det här till mig? Ber om ursäkt då svaret finns säkert här redan, men jag förstår inte riktigt hur det här fungerar.

Jag kan tänka mig att kanske tilldela typ 10-20& av min portfölj, vad tycker ni här om det?

2 gillningar

Mycket interessant att läsa, menar du att när man själv belånar att man då väljer när man gör det, så förmodligen när börsen har gått ner. Och menar du även Carnegies fond inte har samma möjligt?

De har väl också möjligheten att välja de köper och lånar osv? Sen undrar jag även om du tycker att det är samma med till exempel Nordnets fond och avanza auto 6.

Ber om ursäkt förresten om jag har skrivit något fel, svenska är inte mitt modersmål.

Intressant @zino, tack! Kan du utveckla ovan? Jag tänker att om man inte gör så, då utsätter man ju sig för ett margin call, eller har jag otur när jag tänker? Eller är det något annat du tänker på?

(Ser för övrigt fram emot Emils svar under morgondagen, tror vi har sabbat hans planering för dagen. :joy::see_no_evil:)

1 gillning