Absolut. Problemet är den rabattering som krävs för att komma med i kollektivavtalens upphandling.
Så en fond kan finnas på en plattform/bank (tex SEB) och den plattformen kan vara valbar i ens kollektivavtalade TJP (alltså jag kan välja SEB) men fonden behöver inte för det vara valbar på min SEB TJP fondlista.
Såklart, växer de så kan de i framtiden rabattera avgiften och då komma med i kollektiva TJP. Tror det är svårt att få ihop caset från början med de låga avgifter som krävs.
Inte speciellt förvånande då Stockholmsbörsen är en högrisk-börs, den har högre volatilitet än US och global. Det gör förstås att man kan använda en viss hävstång och ändå inte överstiga risken på Stockholmsbörsen.
Sedan om just denna fond är bra eller inte är en annan sak.
Förstår jag detta rätt?
… Inget jag kommer stoppa in i portföljen.
För att fortsätta resonera kring mitt tidigare inlägg om begränsat utbud i kollektivavtalade lösningar så kan det nog vara så att det “inte är en bugg utan en feature” att man inte kan investera i den här fonden där (för att använda Jans uttryck 
). Det ska skydda oss från att investera i den här typen av dyra produkter som kanske skulle kunna gå bra men som också kan gå riktigt dåligt när man tar hänsyn till risken och den sammanlagda kostnaden.
Ok, så vad ni alla säger är lite att jag har otur när jag tänker givet följande (och allt kring att det inte finns garantier, risk etc):
Och då ska jag tacka nej för att jag brukar säga att priset är för högt?
Min tanke är ju i det här fallet att avgiften spelar mindre roll eftersom det förväntade resultatet / väntevärdet är högre än på mina befintliga alternativ. Det är där slaget står i mitt resonemang - dvs är mitt antagande fel i:
Är det rimligt att denna fonden över tid kommer ge mig bättre odds för en högre avkastning än mina befintliga alternativ (tex LF Global) som jag inte kan belåna i min tjp trots hög avgift etc som nämns i tråden?
@Andre_Granstrom, @Zino och ni som är duktiga på det här, givet denna isolerade fråga har jag rätt eller fel? För när jag tänker så är svaret ”ja”, men jag kan ha helt otur när jag tänker.
Ps. Jag kanske är lite för mycket företagare men jag ser det som att ja, det är bättre att betala 100 kr för att tjäna 120 kr än att betala 2 kr för att tjäna 2.10 kr. Visst är en avgift på 2 kr lägre än 100 kr, men eftersom vinsten är större är det motiverat.
Eller, omformulerat. 2018 tog jag ett bett mot en annan fond att den på 5 år skulle gå sämre än LF Global. Jag kände mig trygg i det vadet då oddsen var på min sida.
På samma sätt tänker jag - som sagt kanske felaktigt - att på en 10 års period har jag också oddsen på min sida med denna fonden. Är jag tillräckligt säker för att placera hela pensionen i det? Nej. Men tillräckligt för att placera ca 10% där.
Så frågan för mig blir:
PS. Jag är beredd att slå ett liknande vad så vi får fundera ut hur det kan gå till, då jag noterar att jag just nu är ensam på min sida på alternativ 1. 
PS2. Sedan blir jag ju supernyfiken på hur ni kommer fram till att alt 2 har bäst odds, för min fördom är att det mest är känslomässigt. Och jag kan ha fel. 
Kan jag ha belåning på min tjänstepensionen?
Nej
Har jag privata investeringar som kommer leva vidare under uttaget av tjänstepensionen?
Ja (hoppas verkligen det)
Kan jag ha belåning på dem?
Ja
Ser jag min ekonomi som en helhet där jag har en stor och fri spelplan. Snarare än att optimera/låsa mig till verktygen som finns att tillgå inom varje kontotyp.
Ja
Min lösning. ISK med kontokredit och valfri globalfond med låg avgift. Jag ser en stark fördel i att jag kan beskriva lösningen i en mening.
Absolut - det här tror jag vi alla är överens om är bäst lösning OM man har en massa tillgångar på ISK. Så för forumets medlemmar är det förmodligen den bästa lösningen. 
Men, som brasklapp, forumets medlemmar hade 10x mer kapital än snittsvensken och tjänade mer än 90% av snittsvensken. Så vi är ju tyvärr inte representativa.
Tror det kluriga i denna tråden är att alla kommer in med olika förutsättningar och det här är typiskt en situation där svaret blir “beror på” och vilken vinkel och förutsättningar man tar. Dvs. i samma tråd diskuterar vi:
Därav att jag upplever att tråden blir lite kladdig och jag bidrar till det, så klart. Men jag vill säga att jag uppskattar en bra diskussion, även om jag önskar att vissa inlägg var lite mer framåtriktade. 
Som en egen not - och helt separat diskussion - är ju, kommer du ta belåning på dem?
För det tror jag också är något som många inte kommer att göra, för det tar känslomässigt emot, även om det rationellt är rätt. Det har ju varit AP7:ans stora fördel, folk har gjort det, lite utan att veta om det.
Inte lyssnat än så preliminära funderingar.
Det första man kan fastslå är att du indoktrinerat oss väl. Billigt är bra Så förståeligt att det kan bli reaktorer, eller som Mallet du Pan skrev i efterdyningarna till franska revolutionen
“Revolutionen äter sina barn”
Spontant efter att ha tittat lite på det så är väl mina reservationer
ESG index med risk att screena bort framtida raketer. MSCI Paris indexet som de följer har krympts rätt rejält som jag förstår det. Indexet med 1400 innehav och deras med knappt 600.
Hävstång med terminer & derivat är väl lite en risk i sig. Vi pratar ju inte banklån typ. WMD som jag tror Buffett kallade det. Kanske kan bli jobbigt om det blåser till på börsen
Om det ska ge någon effekt på portföljen så behöver man nog ha en rätt rejäl andel. 10% som du nämner för din egen del, well, är det lönt, och ökar det risken för beteende misstag i framtiden?
Största risken skulle jag nog säga är att de stänger fonden lång innan ens uttag. Kanske störst risk att de lägger ner när den gått dåligt så man tvingas ur hävstången vid fel tillfälle så att säga. Läs börskrasch
Teoretisk sett tror jag du tänker rätt, sen är ju frågan hur man/jag ställer mig till punkterna ovan.
Avvisar det inte men vill grunna på det och läsa på mer, samt lyssna på avsnittet 
Grug brain investor not so smart. Grug brain investor see low fees = good and high fees = bad.
Hjälp mig förstå.
Kan du förklara varför vinsten är väsentligt lägre senaste halvåret? Vi pratar inte om baspunkter eller tiotals baspunkter. Vi pratar 7% vs 11%.
På alla sätt som marknaden kan gå framgent, är senaste halvåret unikt? Eller är det stor risk att den fortsätter prestera sämre?
Givet detta, är det korrekt att beskriva Carnegie som “betala 100 kr för att tjäna 120 kr” och att beskriva DNB som “betala 2 kr för att tjäna 2.10 kr”?
Här kan man se utveckling Carnegie Bull (som gör liknande via terminer fast för OMXS30) kontra OMXS30G:
Sedan start har fonden levererat avkastning om 168% kontra index på 140,33%.
CAGR Sedan start:
5,32% vs 3,42% (index)
CAGR 5 år:
13,21% vs 10,67% (index)
Så det ser ut att ha fungerat med en svensk variant. Största osäkerheten ligger väl i valuta-förändringen i min mening 
Jag tror och hoppas verkligen att den levererar bättre avkastning på 10 år än vanlig globalfond.
Men jag vill inte vara med när minus 50% blir minus 70%, därför är detta inget alternativ för mig.
Som någon sa vad händer om fonden lägger ner efter minus 70% då har jag ingen fond att åka med upp igen i motsvarande takt.
Kan du säga något mer om det här? 
En global indexfond har bättre odds, då den har 18000 år till på sig till 20235 enligt ovan 
Just nu står det 60/40 mellan er naysayers och oss andra 
Det håller jag med. Det som gnisslar lite då är att snittsvensken som inte är lika investerings-savvy ska hantera en mer komplex produkt.
Det är nog lätt hänt att beteendemisstagen också får hävstång ja.
Jag har använt Avanzas värdepapperskredit länge i portföljen. Kommer fortsätta ha den så länge jag känner att humankapitalet är stabilt nog för att kunna sänka lånat belopp och risk. Minns att jag räknade ut när jag skaffade den att beloppet skulle kunna ge ca 500 000 extra lagom till första tjänstepensionsuttag (över 20 års sparhoristont) och det taktar på.
Känns skönt att ha alla siffror svart på vitt jämfört med inbakat i en fond. Lånat belopp, belåning i procent, räntebetalningar.
Jag tänker att vi teoretiskt får en krock-kudde på nedsidan, men på samma sätt om SEK går starkt kontra USD så får man inte riktigt lika stark utveckling på uppsidan.
Vi brukar ju säga att väntevärdet på valuta är noll över tid, men jag bifogar graf nedan:
Jag tänker när vi får så här långa “trender” i valuta-paren och hur det kan komma att påverka utvecklingen - inte minst givet att en vanlig globalindexfond värderad i SEK “åkt lite snålskjuts” sedan 2013-2014.
Kom dock ihåg att många av de åren var fantastiska för hävstångsprodukter i svenska index, med nollränta en stor del av tiden och till och med minusränta stundtals (som terminsplacerare kunde man komma åt faktisk minusränta), samtidigt som index steg kraftigt.
Minusränta eller nollränta är ju extremt gynnsamt för belåning. Vem vet, kanske har vi nollränta och kraftigt stigande börser snart igen, men det är inte den historiska normen.
Är det jag som är knäpp?
När jag tittar på Avanza vad fonden har för innehav så ser det inte ut som en global indexfond. Har jag hittat fel fond eller är det inte en global indexfond?
