Om sparande, investerande & portföljstrategi
Ett samtal med LYSAs investeringsansvarige Oscar Björklund
I dagens avsnitt (och bonusavsnitt) intervjuar vi Oscar Björklund från LYSA. Han är en av de personerna som vi brukar vända oss till när vi vill diskutera en ny studie, hur man ska tolka forskningen eller helt enkelt när vi (nåja, jag Jan) vill nörda ner om portföljstrategier, guld, home bias, räntefonder, passivt sparande, indexfonder och liknande. Att han också gillar matte och har en bakgrund som ”quant” (kvantitativ analytiker) från Brummer & Partners gör ju inte saken sämre.
Eftersom vi hade galet mycket roligt att prata om, valde vi att separera intervjun i två delar. I den här delen pratar vi om investeringsstrategier, råvaror, guld, reala tillgångar, vad forskningen säger om sparande, invändningar mot indexfonder, momentum- och faktorstrategier, den största insikten från den här våren och liknande. I bonusavsnittet svarar Oscar på era tittarfrågor som många handlar specifikt om fondroboten LYSA. Du finner bonusavsnittet nedan:
- Oscar Björklund och LYSA svarar på era frågor - Bonus #07 - LYSA och Oscar Björklund svarar på era frågor | Reklam
Det här avsnittet är således både ganska nördigt och djupgående och är du ny tittare så kan vi rekommendera ”Kom igång med ditt sparande” som handlar om passivt sparande, indexfonder och inte minst fondroboten LYSA. För tydlighetens skull; avsnittet är ett samarbete med LYSA, det finns en sponsrad länk (annonslänk) och vi själva har majoriteten av vårt sparande hos LYSA. Så vi har ”skin-in-the-game” och lever som vi lär. ?
Normalt brukar vi få feedback på att man inte behöver en fondrobot som LYSA, att man kan göra det bättre och billigare själv. Ja, det stämmer till en viss del. Om man har kompetensen, intresset och tiden så kan man sätta ihop ett identiskt sparande med fondroboten LYSA för kanske 0.3 % istället för de 0.4 % som LYSA tar. Jag argumenterar således inte för att LYSA är bäst utifrån alla parametrar, snarare argumenterar jag för med hänsyn tagen till de flesta parametrar så är LYSA det som ger bäst sammantaget värde utifrån de flesta sätt. Här finns en separat artikel på ämnet:
- Vad är bäst? LYSA, Avanza Global eller en egen portfölj? - Mina tankar och resonemang till en av bloggens vanligare frågor och varför jag rekommenderar LYSA
Det som vi pratar om i avsnittet som jag saknar mest hos LYSA är exponeringen mot guld. Intressant nog är det något som Oscar inte är negativ till när vi pratar om det som en del av en portfölj. Däremot är han tydlig med att utifrån perspektivet för fondroboten LYSA så är det inte något aktuellt i närtid. Däremot öppnade han för att LYSA är öppna för feedback från oss kunder, så allt vi önskade skulle vi höra av oss med till kundtjänst (t.ex. sparkonto, guld, kapitalförsäkring, belåning): kontakt@lysa.se (hint, hint).
Tack till alla er som skickat in frågor och tack särskilt till Maria S. på Facebook som skickade in frågan:
Jag skulle vilja att han bemötte ”min egen portfölj är minsann mycket bättre”-männen
Läsaren Maria S.
Jag och Caroline skrattade gott, igenkännande och ställde frågan till Oscar som gav ett bra svar. Vi hoppas att du uppskattar det här avsnittet samt bonusavsnittet med frågor och svar. Eftersom det blev två avsnitt den här veckan kan det hända att vi tar sommarledigt nästa vecka.
Tack än en gång och på återseende!
Jan och Caroline
PS. Oscar och LYSA har lovat svara på kommentarer även här på bloggen, så det går bra att ställa frågor här. DS.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.
- Akademi versus verkligheten
- Det började med Sverige-fonder
- Forskningen om sparande och investeringar 2020
- Diversifiering av portföljen
- För- och nackdelar med home bias
- ”Om USA nyser så får Sverige förkylning”
- Den effektiva marknadshypotesen
- Warren Buffet och Fama-French
- Över- och underavkastning mot index
- Vad säger man till självutnämnda genier?
- Aktivt förvaltade fonder versus indexfonder
- Kommer vi att se faktor-tilt i Lysa?
- Björklund:kvantare”>Björklund:s bakgrund som kvantare
- Finns det någon plats för känslostyrda investeringar?
- Om momentumstrategier
- Utdelningsstrategier
- Psykologin spelar människor ett spratt
- Fokus på tillgångar med förväntad positiv avkastning
- Tankar kring guld
- Lärdomar från Coronakrisen
- Andra råvaror och reella tillgångar
- Inga råvaror – bara 90% aktier och 10% räntor
- Hur ser din totala exponering ut?
- Livet som råvaruhandlare
- Vad händer när alla investerar i index?
- Aspekter av en fondanalys
- Hållbarhetstänk både gällande i konsumtion och investeringar
Transkribering
Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!
—START TRANSKRIBERING—
Jan: Varmt välkommen, Oscar Björklund. Du har ju en lång bakgrund i finansbranschen, du har utbildning inom industriell ekonomi och har sedan jobbat som analytiker på Bromma Partners, jobbat på iZettle och nu de senaste åren på Lysa som investeringsansvarig. Nu är du dessutom VD på Lysa Fonder.
Jag måste säga att jag personligen är jätteglad att du är här, för ofta så känner jag mig ganska ensam i att tycka det är kul med studier, passivt investerande och indexfonder. Ofta när jag sitter med någon fundering så undrar jag för mig själv om jag kan ringa till Oscar med den här frågan också och det har jag gjort några gånger.
Idag kommer vi göra två avsnitt. Ett där vi pratar med generellt om investeringsstrategier och koncept inom investerande. Sedan kommer vi göra ett bonusavsnitt där Oscar får svara på läsarfrågor.
Akademi versus verkligheten
Jan: Varför blev det sparande och investeringar? Varför blev det inte managementkonsult på McKenzie, som man också kan bli från industriell ekonomi?
Oscar: Absolut, det är det många som väljer att bli. Det är en jättebra fråga. Under studieperioden så var jag väldigt matematiskt intresserad och tyckte det var kul med kurser inom finansiell matematik och den typen av problemställningar. Framförallt gillade jag två kurser på universitetet som handlade om portföljoptimering och riskhantering. Då var det ett naturligt steg att börja söka sig mot finansbranschen där man fick applicera det matematiska tänkandet och ställas inför de problemen.
Caroline: Var du intresserad investeringar då? Höll du på med det själv?
Jan: Är du till exempel livstidsmedlem i aktiespararna?
Oscar: Nej, jag är inte det. Jag har aldrig varit mer än sunt intresserad, tror jag, av bolagsvärdering eller makroekonomisk analys eller försöka förutspå vart världen ska ta vägen. Men däremot, riskhantering och de matematiska svårheterna kring det har jag alltid tyckt varit spännande. Men det intresset växte fram under studietiden i Linköping.
Jan: Hur upplever du det här med akademi versus verkligheten? Det är många som säger att det är ganska stor skillnad.
Oscar: Ja, jag upplever nog också att det är ett stort gap mellan praktisk implementation och den teoretiska framkanten så att säga. Det måste man väl säga.
Jan: Just nu läser jag Nassim Talebs bok ”Antifragile”. Han har några stycken som jag tycker är ganska kul, för han börjar som optionshandlare och då sa han att på 80- och 90-talet var det mycket ett ”arbetaryrke”. Alltså, folk utan universitetsutbildning och sådant.
Sedan stör han sig något enormt på vissa akademiska värderingar och säger att de där arbetarna på golvet som inte har läst en mattekurs i sitt liv har bättre uppfattning om hur det går till med prissättning av optioner och risk i verkligheten.
Oscar: Ja, så var det nog förr i tiden, att det var mest snabba huvudräkningar som räknades för att kunna vara en duktig optionshandlare.
Caroline: Så det är en nackdel, i alla fall, att verkligheten i ekonomi inte stämmer överens med akademins uppfattning om ekonomi och hur man tar fram teori om ekonomi?
Jag tror att modellerna används, men inom akademin fokuserar man väldigt mycket på oerhört avancerade modeller och hur man ska värdera väldigt nischade typer av optioner läste vi om i Linköping.
Oscar
Oscar: När man kommer ut i arbetslivet så kan den delen av en portfölj vara försvinnande liten och ofta hamnade man i situationer där det inte är modellen som är problemet för att värdera de här, utan snarare tillgången till data och kvaliteten på den datan man måste ha in. Och antaganden som känns självklara att göra i universitetsvärlden om avkastning och risk och så vidare, medan de antaganden kan bli väldigt svåra att göra i praktiken när man sitter med lite halvtaskig data.
Det började med Sverige-fonder
Jan: Ja. När vi pluggade i Lund hade vi kompisar som läste ekonomi och när jag frågade om de kunde hjälpa mig med bokföringen så sa de att de kan koncernredovisning, men vanlig bokföring var svårt. Kan inte du beskriva din investeringskarriär? Har du investerat i aktier eller var det direkt akademiskt korrekt investerande?
Oscar: I ärlighetens namn så investerade jag inte särskilt mycket innan universitetstiden för då hade jag inga pengar att investera. Jag spenderade det på nöjen och resor istället. När jag började plugga så gick jag faktiskt med i Börsgruppen i Linköping och var medlem där och satt i ett utskott. Då pratade vi mycket aktier men jag var mer intresserad av fonder, så jag köpte ganska tidigt Sverigefonder.
Inte så globalt fokuserat initialt eftersom man kanske var lite hemkär och inte förstod alla tankar om diversifiering. Det började väl med Sverige-fonder men sedan hade jag ett litet intresse av optionsvärdering så jag har testat att köpa optioner och förlorat pengar på det också. Så det håller jag mig från i dagsläget.
Jag tror att just Nassim Taleb som också skrev boken ”Svarta Svanen” diskuterar sin investeringsfilosofi som handlar om att ha en väldigt stor del av portföljen i säkra tillgångar – som obligationer – och sedan köpa någonting som kan skjuta iväg som en raket för en liten del av portföljen. Jag fascinerades av den tanken lite under universitetstiden också.
Jan: Ja, han pratar ju väldigt mycket om att ha det som en skivstång med vikter. Typ 90% kontanter nästan och sedan har du 10% som är hög, hög, hög risk och kan explodera i utvecklingen. Han är ju expert på små sannolikheter och stora konsekvenser, men jag tänker att vi ska prata om lite asymmetriska förhållanden.
Forskningen om sparande och investeringar 2020
Jan: I det här avsnittet tänkte jag vara djävulens advokat, måla fan på väggen och argumentera mot indexfonder. För jag vet att vi håller med varandra och om vi bara gör det så kanske det inte blir ett så intressant avsnitt. Om vi börjar med de stora penseldragen, hur skulle du sammanfatta forskningsläget? Vad är konsensus 2020 om hur man ska spara och investera?
Oscar: Det råder en ganska stark konsensus kring att man ska diversifiera brett mellan olika tillgångsslag och inom olika tillgångsslag.
Det råder konsensus om att avgifter är väldigt viktigt för långsiktig avkastning och det är ganska lätt att förstå även som småsparare, för avgifter är någonting som vi vet om, medan både avkastning och risk är oobserverbara, så vi vet inte hur det kommer att falla ut i framtiden.
Jag tror att det är de två grundpelarna. Sedan tycker väl jag också att det är viktigt att man förstår vad man investerar i. Man ska inte diversifiera iväg till tillgångsklasser eller instrument som man själv inte förstår bara för att man tror att det ger en ytterligare diversifiering i portföljen, utan då får man vara noggrann med att se till att man har tillgångar som man förstår och kan följa sin investeringsstrategi.
Jan: Jag brukar argumentera för att man kan sätta igång och glömma bort. På vilken nivå behöver man vara insatt? När vi pratar med vår dotter som är nio år gammal så förstår hon att man kan tjäna pengar på aktier och hon förstår att aktier är en andel av ett företag.
Stackarn hade försökt förklara det för sina kompisar och blivit bemött med stora frågetecken. Självklart är det åldersrelaterat, men hur mycket behöver man veta? Vi kommer prata om Lysa sedan. Ni är en fondrobot och man kan egentligen outsourca allt till er, men vad anser du om allmänbildning för att investera pengar?
Oscar: Jag tror att det är viktigt att förstå hur ett företag fungerar. Hur man än vänder och vrider på olika typer av fonder och exponerar mot aktier, så är det en samling företag man investerar i, i slutändan. Sedan ligger fondkonceptet mig varmt om hjärtat, så jag tycker väl också att man borde förstå vad en fond är och hur den strukturen fungerar. Att det är just en samling av aktieinvesteringar eller ränteinvesteringar som någon väljer ut hur den ska vara sammansatt.
Antingen väljer man att följa ett index som har en matematisk formel för hur den ska sättas ihop, eller så väljer man att följa någon förvaltares känsla eller kompetens för hur man ska kombinera de här aktierna. Så fondkonceptet tycker jag är viktigt att förstå och det tror jag också att UCITS-regelverket – eller de regelverk som styr till exempel portföljrådgivning eller förvaltning – är ganska tydliga med. Man får inte rekommendera investeringar om man inte förstår vad en fond är och att en fond innebär risk. Den kan gå upp i värde men den kan också gå ner i värde och man kan förlora hela eller delar av sitt kapital genom att investera på aktie- och räntemarknaden.
Diversifiering av portföljen
Caroline: Det känns litegrann som att om man är helt nybörjare på det här med att investera i aktier och fonder så måste man ändå ta reda på vad är en aktie, vad är en fond? Och det är inte så svårt att ta reda på, men sedan pratar vi om diversifiering och de här avgifterna också. Det kan helt plötsligt kännas lite som en djungel ändå. Vaddå för avgifter och vaddå diversifiering, liksom? Hur skulle du förklara det?
Oscar: Jag skulle förklara diversifiering som att inte lägga alla ägg i samma korg. Det tycker jag beskriver diversifiering ganska bra. Man kan tänka sig svenska marknaden och det är ganska lätt att förstå att om man investerar i OMX 30 indexet eller i en fond som följer den då får man 30 aktier, men det är rätt lätt att förstå att de där 30 aktierna kan omöjligt utgöra hela Sveriges samlade företagskår.
Sedan kan man säkert läsa på och komma fram till att det finns tio tusentals företag i hela Sverige och det kommer vara omöjligt att äga en andel i alla dem – varenda liten målarfirma eller snickarfirma. Men någonstans där mitt emellan finns det en balans där man äger en tillräckligt stor del av Sverige för att faktiskt få en exponering mot den svenska marknaden och inte mot en liten grupp utvalda bolag. Det är väl det som är diversifiering.
Att man ska få en exponering mot en så stor del som möjligt av en region eller marknad eller annan faktor då. En vanlig begränsning som fonder gör är att man diversifierar brett mellan stora bolag, medans man inte investerar i medelstora eller små bolag på olika marknader, trots att det finns listade på börser och är fullt möjliga att investera i.
Jan: När vi pratar här om forskningen så finns det studier som föreslår att man ska investera globalt. Att den ultimata diversifieringen är att äga alla bolag i hela världen och då äger man en global indexfond. Där säger man väl rakt ut att alla avsteg från en global marknadsviktad indexfond introducerar en risk som man inte får betalt för. Det är CAPM-studiens poäng lite i det där. Håller du med om det eller vad är din tanke?
Oscar: Absolut, den håller jag fullt med om.
Jan: Ett avsteg som jag vet att ni gör på Lysa, som vi har haft lite diskussioner kring, det är det som kallas för home bias. Det vill säga att man tar mer på sin hemmamarknad. T.ex. Sverige är ungefär 0,8% av världens marknadsvärde men om vi tar Lysa som exempel då har ni väl mellan 10-20% i Sverige. Då kan man säga att det är ett avsteg från en global marknadsviktad portfölj. Då säger man att i en totalt global marknadsviktad portfölj så borde Sverige vara 0,8% medan ni har tagit 20%. Väldigt många investerare har 100% i Sverige. Hur resonerar du där?
För- och nackdelar med home bias
Oscar: Det här är nästan en filosofisk fråga, skulle jag vilja säga, men den har lite praktiska implikationer också. Vi resonerar som så att ur ett matematiskt perspektiv kan man fundera på det som är viktigast för en investerare att maximera nytta eller maximera nyttan med den avkastningen, alltså vad ger det för känslor hos mig som investerare att få en viss typ av avkastning. Är det en lyckokänsla eller en negativ känsla?
Då finns det en massa matematiska teorier kring vilken typ av nytta vi ska maximera när vi sätter samman en portfölj. En av de här teorierna brukar man i talspråk kalla för ”follow the Joneses”, eller följ Svensson på svenska. Den innebär att man inte vill göra för stora avsteg från sin omgivnings investeringsportföljer, för om det går bra för sin omgivning så vill man att det ska gå bra för en själv. Men går det dåligt för sin omgivning så gör det inte så ont om det går lika dåligt för en själv.
Det finns ett nyttomaximeringstänk kring att ha en liknande portfölj som sin omgivning, men då är frågan om man kan applicera det här på home bias med en övervikt mot Sverige då.
Det finns väldigt mycket forskning som pekar på att man inte ska ha en home bias och den forskningen är övervägande amerikansk och kanske grundar sig i att det är väldigt många amerikaner som bara håller den amerikanska marknaden och aldrig har investerat utanför. I Sverige finns det kanske en lite större benägenhet att använda globala indexfonder eller kanske till och med att investera i amerikanska bolag, för det är vissa plattformar som erbjuder det.
Men vi har landat i att en vikt på ungefär 20% ger en bra portfölj för en svensk investerare i kontexten att de flesta andra investerare har långt mer än 20% av sin portfölj investerat på den svenska marknaden. Sedan finns det lite andra fördelar med att investera lokalt och det kan handla om transaktionskostnader, kostnader för förvaring av värdepapper, tillgång till marknader, o.s.v.
För en svensk investerare kanske det är ganska enkelt att hitta en svensk fond, medan det är väldigt svårt att hitta en tjeckisk fond eller en nischad spansk fond. Så det kan finnas fördelar ur ett rent praktiskt perspektiv att ha en liten övervikt mot Sverige också.
”Om USA nyser så får Sverige förkylning”
Jan: Jag håller med dig och jag konstruerar våra portföljer på i princip samma sätt. Men om jag ska måla fan på väggen då skulle jag argumentera att svensken har ju redan en stor exponering mot den svenska ekonomin, med sitt boende eller med sin lön. Borde inte det tala för att den borde vara lägre?
Oscar: Jo, så skulle man säkert kunna argumentera, men då kan man även vända på det och säga att eftersom man har en stor exponering mot den svenska ekonomin och svensk BNP-utveckling så är det väl ganska bra att man har en viss aktieexponering mot Sverige också då så att man får ta del av den när det går bra för svenska företag. Jag tror som sagt att när det går bra för svenska företag och andra svenska investerare så är det roligt att ha en svensk exponering och man mår bra av det.
Jan: Det finns en klassisk studie – nu vet jag inte vem som har gjort den – där man intervjuade folk och sa du får tjäna 18 000 kronor i ett villaområde där alla andra tjänar 17 000 kronor, så att du är lite rikare än alla andra. Eller så får du tjäna 20 000 kronor i ett område där alla tjänar 25 000 kronor. Du hade de fakto 2 000 kronor mer i det andra förslaget, men de flesta valde det första. Man vill hellre vara lite rikare än folk omkring sig. Kontentan av studien var att vi är inte rationella.
Ett antagande som jag gör – som jag vill testa på dig – är att jag upplever Sverige vara en högriskmarknad. När börserna går upp så går Sverige mer upp än globalt generellt och när börsen går ner så går volatiliteten ner mer.
Man brukar säga att om USA nyser så får Sverige förkylning.
Oscar: Det var en bra liknelse och det håller jag med om. De studier jag har läst tyder på samma sak. Kanske både på grund av vårt land som är exportberoende och rätt litet och vår valuta som inte är en safe haven valuta direkt, utan kanske lite mer perifer valuta, så tenderar väl kapital att flöda in i Sverige i en större utsträckning när det går bra.
Jan: Kan man argumentera då att det borde ge en liten överavkastning att ha placerat i Sverige?
Oscar: Absolut och det kan man väl också se historiskt, att den svenska har gått bättre än den globala marknaden. Under perioder i alla fall.
Den effektiva marknadshypotesen
Jan: När vi ändå är inne på det så vet jag att det var en fråga från en läsare från Facebook eller Patreon om ni på Lysa kommer att erbjuda att man kan dra ner Sverige om man inte håller med om det tidigare resonemanget för home bias?
Oscar: På Lysa är enkelhet ett motto och vi ställer oss tveksamma till att införa för mycket val för våra kunder. Det är givetvis någonting vi har tittat på och undersökt, men i dagsläget har vi inga planer på att erbjuda den möjligheten, utan vi vill snarare göra det ännu enklare.
Jan: Inom forskningen pratar man mycket om att marknaden är effektiv. Eller, det pågår en stor akademisk diskussion kring huruvida marknaden är effektiv eller ej. Du kan få förklara vad det betyder och vad du tänker.
Oscar: Min tolkning av den effektiva marknadshypotesen är väl att dagens priser reflekterar avkastningsantagande för framtiden och att de därmed är korrekta och att det inte går som aktiv förvaltare att systematiskt hitta undervärderade tillgångar i en helt effektiv marknad.
All information finns alltid tillgänglig, vilket gör att priset är korrekt.
Jan
Caroline: Och detta är en teori? För du sa att då kan man inte hitta undervärderade bolag systematiskt och det är ändå vissa som utger sig för att kunna göra detta och då tänker jag att det inte stämmer.
Oscar: Jag tror inte att jag är någon fundamentalist åt något håll. Jag förespråkar indexinvesteringar, så givetvis är jag lite längre åt att marknaden är relativt effektiv, men det är kommer nog alltid finnas situationer eller delar av marknader som inte är 100% effektiva på grund av hur vi människor fungerar, vår psykologi och på grund av andra tekniska aspekter i hur marknader fungerar.
Caroline: Och kanske att all information inte finns där ute? Eller att det finns men att vi inte tar del av den.
Jan: Precis. Jag skulle säga att det är en majoritet som förespråkar effektiva marknadshypotesen, men det är inte 100%. Och jag skulle säga att det är för att vi är irrationella – tänk Tesla i dagsläget: du har ett stort bolag som har ökat i värde med 600% vilket inte är helt rationellt – men sedan skulle jag säga att det finns vissa områden av marknaden där lagstiftningen sätter den effektiva marknaden ur spel genom att säga att du får inte lov att investera i det här bolaget om du inte har 10 miljoner kronor eller mer.
Plötsligt så tar man bort en massa aktörer från marknaden, vilket gör att den blir ineffektiv. Så jag är väl lite realist, som du, medan jag tänker att den stora basen bör man nog utgå från att marknaden är effektiv och sedan vara tillräckligt öppen för att se att det finns öar i marknaden där den inte är det.
Warren Buffet och Fama-French
Oscar: Det tror jag också. Sedan har den säkert förändrats väldigt mycket över de senaste 50-70 åren. Jag läste en bok av Charles Ellis och jag tror han beskrev det som att på 50-talet i USA bestod marknaden av om det var över 80% av privatsparare som spekulerade och gjorde investeringar, medan det snarare är över 95% av institutionellt kapital idag och vad man brukar kalla för ”smarta pengar”, som jobbar med att investera på heltid. Då finns det kanske mindre utrymme för felprissättningar idag än det fanns för 70 år sedan.
Jan: Vi fick in en fråga från någon som sa att vi alltid pratar om de här småspararna, vilka är de där storspararna? Och då tänker jag på institutioner, fonder, pensionsstiftelser, statliga fonder, etc. Jag hittade en studie som gick igenom Warren Buffet och Berkshire Hathaway från 1950.
Syftet med studien var inte att visa att Buffet var en dålig investerare, utan de bröt ner hans avkastning under 70 år och konstaterade att han har legat med 1,7 gångers belåning, så han har haft 70% belåning på sitt kapital från dag ett.
Han har haft extrem billig finansiering på det, eftersom han har ägt ett försäkringsbolag som får in pengar i förskott, så han har fått in försäkringspremier, investerat dem och därmed haft hävstång på det där. Sedan konstaterade de att hans framgång har varit en buy and hold strategi mer eller mindre och sedan det som vi ska prata om nu, att han investerade i value. Kan inte du ge din beskrivning av faktormodellen och Fama-French?
Oscar: Jo, absolut. Nu kommer jag inte ihåg årtalet, men Fama-French är väl de som har satt grunden för faktorinvesteringar och beskrivit det ramverket och tagit det ett steg längre än William Sharp, som beskrev marknadsportföljen och hur beta fungerar så att det finns en avkastning mellan räntor och aktier.
Det Fama-French gjorde var väl att de började titta på om det finns olika typer av faktorer inom tillgångsslaget aktier där man kan säga att om man hittar de här faktorerna så kan man sätta ihop en modell. Precis som skillnaden mellan aktier och räntor och hitta skillnaden mellan olika typer av faktorer. Jag tror att de första tre faktorerna var storlek; små och stora bolag. Finns det en skillnad mellan små och stora bolag i avkastning? Värdebolag eller tillväxtbolag. Och sedan är det hög lönsamhet versus låg lönsamhet.
Jan: Skulle man kunna säga att detta är en ineffektiv grej på marknaden?
Oscar: Jag tror att det är något annat. Jag tror att deras studier pekar på en konsekvens som har med psykologi att göra, men jag vet inte om man kan klassa det som en ineffektivitet.
Över- och underavkastning mot index
Jan: Då konstaterade man att Warren Buffet intuitivt hade hittat vissa av de här faktorerna och sedan hållit sig till dem i över 70 år. När de tittade på vissa av hans placeringar och företag han ägde så hade de ingen överavkastning över huvud taget. Det talar för att om man bryter ner det så verkar det ändå vara saker som drar i samma linje.
Caroline: Vad var nu överavkastning?
Oscar: Jag skulle förklara det som en konsekvens avkastning över genomsnittet. Alltså, vad är marknadsportföljen och en överavkastning är en avkastning som skiljer sig på uppsidan av marknadsportföljen då. Likadant som en underavkastning är sämre än marknaden.
Jan: Vilket i min värld är t.ex. om jag ska köpa en aktivt förvaltad fond… jag tror på det där som Oscar var inne på att man inte kan slå marknaden på ett systematiskt sätt, vilket då leder till slutsatsen att en indexfond är det bästa du kan äga.
Om man då tar en aktiv förvaltning eller ska förvalta själv då vill jag ha en överavkastning mot indexet. Det är den differensen där emellan. Har du försökt jaga den där överavkastningen mot index? Jag har gjort det i 15 år och misslyckats kapitalt, vilket tog emot att erkänna.
Oscar: Personligen har jag aldrig försökt jaga det. Jag är bekväm i att jag förstår att det finns andra som gör det här väldigt bra, alltså sätter ihop index och sätter ihop portföljer.
Caroline: Det är ändå en bragd, måste jag säga. Finans är ju full av människor som säger att de kan överprestera och det är en väldigt macho bransch. Maria på Facebook undrar:
”Jag skulle vilja att Oscar bemötte ”min egen portfölj ger minsann bättre avkastning”-männen med exempel på varför Lysa går sämre eller bättre i olika situationer.”
Läsarfråga från Maria
Oscar: Vilken bra fråga. De personerna stöter man ju på lite då och då. Först och främst får man väl applådera någon som har intresset, orken, tiden, lusten och kunskapen att sätta ihop en egen portfölj – det är inte alla som har det – och dessutom lyckas göra det på ett sätt som i alla fall under en period har presterat bättre än något jämförbart.
Jag tror att ska man verkligen ha fog för ett sådant påstående så kanske man behöver ha 30 års historik på den portföljen och sedan måste man nog jobba väldigt hårt med att fundera på vad man jämför med egentligen, så att man jämför äpplen med äpplen och inte äpplen och päron.
Vad säger man till självutnämnda genier?
Caroline: Men när du träffar på de här personerna, hur bemöter du det? Är du skeptisk då och säger men du, hur länge har du hållit på och när skedde den där överprestationen, eller vad säger du?
Jan: Ja, vad säger du? Jag har lärt mig att bara säga ”grattis” och gå därifrån.
Oscar: Jag tror jag lutar mig åt ”grattis” och gå därifrån också, för jag upplever att man kommer ofta in i en argumentation kring teknikaliteter som egentligen inte spelar någon roll. Men å andra sidan, kan man få den diskussionen att handla om hur man ser på portföljkonstruktion och varför har man satt ihop en och vad är det som driver intresset då är det en jätteintressant konversation att ha. Jag tycker det är sällan någon har satt ihop en portfölj som är optimal.
Jan: Kan vi inte leka med det lite? Om jag kommer och säger att jag har överpresterat mot index, jag har köpt ”ny teknik”-fonder – det har ju gått skitbra de senaste åtta åren – vad hade du tänkt då?
Oscar: Min första fundering är alltid ”Kommer de gå skitbra de kommande åtta åren eller 10 eller 15 åren?”
Jan: Men det är bara att kolla på FANG-aktierna: Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google. Särskilt nu i Coronatider när vi pratar om att jobba på distans. Stay-at-home företagen kommer att gå skitbra.
Oscar: Ja, det kanske de kommer att göra. Det tyvärr inte jag någonting om och det tror jag är väldigt få människor som vet någonting om. Jag tror du har sagt det i ett tidigare avsnitt Jan, att de här globerna på Morningstar… Att t.o.m. Morningstar säger att de inte är en bra prediktor för framtida avkastning, utan det är snarare avgiften som kommer avgöra om man överavkastar eller inte. Teorin säger och studier säger att historisk avkastning när inte en garanti för framtida och det kanske inte finns någon korrelation alls mellan historisk och framtida avkastning.
Jan: Men en indexfond kan väl vem som helst sätta ihop. Det är bara att ta ett Excelblad. Eller det är snarare vad folk har sagt till mig och nu lägger jag det vidare på dig, Oscar. De brukar säga att om man sätter sig in i bolagen och följer årsredovisningar och om man vet vad man sysslar med så går det.
Aktivt förvaltade fonder versus indexfonder
Oscar: Det första jag vill säga är att du kanske slår huvudet på spiken där. För 15 år sedan var det nog precis så en indexfond fungerade. Man satte ihop en lista i ett Excelblad men hantverket kring att skapa en väldigt bra, billig och kvalitativ indexfond, det har utvecklats över tid och det är relativt mycket jobb.
Det är inte bara att sätta ihop ett antal bolag i en Excellista. Man ska hantera olika bolagshändelser och utdelningar, så det är nog relativt mycket jobb, men på ett helt annat sätt än att ha en aktivt förvaltad fond. Det är säkert så att om man har övernaturliga kunskaper om bolagsvärdering så kanske man kan hitta de där gyllene äggen och överavkasta över tid. Men forskningen och studier visar att det inte går att göra det.
Jan: Det roliga är att folk säger att jag bara inte har levlat till aktier och att det är därför jag håller på med indexfonder. Men jag höll på med aktier i 20 år innan jag började med fonder.
Oscar: Det är sant att fundera på när en person som tror sig kunna väldigt mycket om aktiemarknaden köper eller säljer en aktie så finns det alltid en annan person på andra sidan av den affären. Jag tror att i nio fall av 10 så är den personen ännu bättre på att bedöma bolag och jobbar kanske med det på heltid eller sitter i ett annat land och har ett helt team som jobbar just med att analysera det här bolaget åt den personen, så att den kan ta beslut.
Sedan sitter någon och sätter ihop en egen portfölj med aktier och gör de här besluten på fikarasten. Men på motsidan av varje transaktion sitter det hundratals högutbildade aktieanalytiker och inte ens de klarar att konsekvent slå marknaden.
Jan: Andreas Brock på Coeli som brukar säga att börsen är ångerns tempel och jag brukar säga att börsen har en tendens att göra en ödmjuk.
Antingen tuggar marknaden upp en och kastar ut en från marknaden eller så blir man ödmjuk.
T.o.m. Andreas säger att det är svårt att göra en analys bättre än en annan analytiker. Han säger att de är proffs och har gjort det i 30 år och de har ett team, ändå klarar de sällan att göra en analys på kort sikt bättre än någon annan. Vad han däremot säger är att på lång sikt, bortom 12-24 månader, där är marknaden inte lika effektiv. När jag pratade med Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan, han som har doktorerat på MIT och gått på Londons Handelshögskola, han sa att ”i 95 fall av 100 utgår jag från att den andra är smartare än vad jag är.”
Kommer vi att se faktor-tilt i Lysa?
Jan: Vi rundar tillbaka till faktorinvesteringar. I forskning är det aldrig 100% konsensus, förutom i fysik typ, men inte ens där. Faktorinvesteringar, är det något ni har tänkt på? Att ha en faktor-tilt i Lysa?
Oscar: Absolut är det någonting vi har tittat på. Det finns vissa svårigheter med det, men vårt mål är att erbjuda Europas bästa lågkostnadsförvaltning och det vill vi göra genom att erbjuda exponering mot olika tillgångsslag så billigt och så effektivt som möjligt. Jag kan tänka mig att i framtiden så är faktorinvesteringar ett av de tillgångsslagen, men det finns fortfarande vissa problem med att investera effektivt i den typen av fonder.
Det finns ett mindre utbud av fonder, de är ofta dyrare, det är väldigt subjektivt hur respektive förvaltare väljer att implementera faktorer och det finns relativt låg transparens i hur det fungerar. Dessutom så måste man göra ytterligare ett filosofiskt vägval om man ska investera i faktorinvesteringar. Det man säger om marknadsportföljer är att de är optimala för alla.
Om vi säger att vi ska ha en value tilt på Lysas portfölj så betyder det att det kommer finnas en investerare där ute som ska ta motsidan i den, alltså ha en growth tilt med en överexponering mot growth. Det är en kund då som inte passar för Lysa.
Vi vill skapa en tjänst som är så bred att den passar för alla. Att ha en faktortilt det innebär att man i princip ska exkludera vissa typer av investerare och då måste man vara tydlig med vilken typ av investerare är det vi ska exkludera med den tilten.
Jan: Gud, det har jag faktiskt aldrig ens tänkt på.
Caroline: Nej, och då känns det precis som du säger inte så enkelt längre heller. Ska man ta ställning till det och börja förstå den biten? Jag hade inte gjort det.
Oscar: De senaste fem, sju, 10 åren har värdefaktorn gått jättedåligt och det gäller också småbolagsfaktorn. Det är stora tillväxtbolag som har gått jättebra. Då måste man som en enkel portföljförvaltare då kunna förklara och ta hänsyn till att en kund som har sagt att de har 1 års horisont kanske råkar ut för någonting i livet som gör att de måste ha pengar efter fem år.
Om en faktor då har underpresterat under 10 år men vi tror att på 20 års sikt, eller på fem eller 10 år kommer den överprestera, har vi verkligen gjort det som var bäst för den kunden i det tillfället? Hade vi vetat om med säkerhet att kunden skulle ha sina pengar på 10 år, då hade vi kanske gjort det som var bäst. Men när risken alltid finns att en kund behöver pengarna tidigare då måste vi som portföljförvaltare vara lite försiktigare i vad vi rådger och vad vi ger den kunden.
Jan: Säg att jag som småsparare vet att detta är mina pensionspengar, skulle du avråda från en faktortilt eller skulle du säga kör på?
Oscar: I det fallet tycker jag absolut att man kan titta på att ha en liten faktortilt i sin portfölj, även om man inte har det hos Lysa.
Oscars bakgrund som kvantare
Jan: Jag blev lite glad när jag såg på din Linkedin-profil att du hade jobbat som kvantitativ analytiker. Under en period målades det upp en bild av att ”kvantarna” är superstjärnor inom finans. Man gick väl från att det var mycket tro och känsla till att man plötsligt kunde kvantifiera det och sätta siffror och sådant. Då var ofta civilingenjörer, matematiker eller fysiker duktiga på det. Man var duktig på att utnyttja odds och då fick man en edge. Sedan skulle jag väl säga att den edgen inte är lika stor idag eftersom alla har kvantar.
Oscar: Kan relatera tillbaka till optionshandlarna på golvet. Det var nog säkert så att de var jätteduktiga på enskilda optioner, men när man satte samman en portfölj av 100 eller tusentals optioner, då behöver man matematiska modeller för att hålla reda på dem och veta när man ska köpa och sälja och vilka som är fördelaktigt prissatta eller inte. Där kommer väl den kvantitativa analytikern väl tillhands.
Jan: Där pågår det också mycket diskussion om kvantitativa strategier, typ magic formula. Vad är din tanke på dessa kvantitativa strategier som grupp? T.ex. magic formula säger att du ska titta på de här nyckeltalen, du ska sortera bolagen på det här sättet och sedan summerar du de här talen och då får du fram en siffra. Om den siffran är över X så köper du det bolaget och så har man tittat att det har överpresterat.
Oscar: Det du beskriver är ju en indexfond. Det är precis så en indexfond fungerar bara att formeln för att sätta ihop en indexfond är väldigt mycket mer simpel. Likadant en faktorfond fungerar precis på det sättet också, att man har en matematisk formel för att bestämma hur vikten av olika bolag ska se ut i portföljen.
Jan: Om jag då kommer med invändningen. Jag pratade med en fondförvaltare för något år sedan om Fingerprint. Han rattade en svensk indexfond eller var tvungen att ta in stora bolag och han sa jag vill inte ha in skiten i min portfölj, men jag måste. Då är vi tillbaka lite på Excelbladet. Säg Tesla nu, växer de så att de blir inkluderade i S&P500 så kommer ni få in dem i Lysa-portföljen. Medans här sorterar man bort en massa bolag som man inte vill ha för att det är olönsamt eller saknar omsättningstillväxt.
Oscar: Just det, men man har ändå ett regelverk för vilka som ska sorteras in och vilka som ska sorteras bort.
Styrkan med ett sådant regelverk är väl snarare att man håller sig till det. Att man har ett regelverk och inte går på känsla eller helt plötsligt får för sig att Tesla måste in, trots att det bryter mot alla regler i regelverket.
Eller får för sig att nu är Tesla övervärderat så nu säljer jag av det, trots att det passar in i regelverket. På det sättet är väl ett systematiskt arbete med investeringar av godo och det är väl kanske också därför man har hittat vissa överavkastningar, för att man faktiskt håller sig till sin strategi över tid.
Finns det någon plats för känslostyrda investeringar?
Jan: Nu är jag kanske helt ute och yrar, men jag tänker ibland att det måste vara som en diet. Dieter spelar kanske inte så stor roll bara man håller sig till en. Men tror du att man genom kvantitativ analys kan överprestera mot index?
Oscar: Där forskningen har varit entydig så handlar det om faktorer. Att man har hittat ett antal faktorer. Nu har det säkert tagits fram hundratals olika faktorer, men det finns en handfull faktorer som man har kunnat på visa under väldigt långa tidscykler har gett en viss överavkastning gentemot marknadsportföljen. Sedan pratar man ibland om hållbarhet som en faktor, men det finns andra studier som visar på att det kanske är en kombination av andra faktorer som är väldigt högt korrelerade med bolag som har ett starkt hållbarhetsarbete och så vidare, så det finns väl delade meningar om huruvida det är en faktor eller inte.
Jan: Det vill jag minnas att Sodini sa också, att the jury is still out there på det här med faktorinvestering och att man inte kan utesluta att faktorfonderna kan ha gått bra för att de har fått mycket kapital och uppmärksamhet.
Oscar: Sedan kan man väl heller inte utesluta att världen förändras över tid. Faktorfonderna baseras till stor del på historik och på en del ekonomisk teori, men förändras samhällsförhållanden eller sättet som börser är uppbyggda på då kanske de helt har spelat ut sin roll i framtiden.
Caroline: Men får jag fråga Oscar, har du aktier i bolag bara för att du tycker om bolagen? Där det inte beror på någon faktor.
Jan: Precis. Är du känslomässig någonstans?
Caroline: Har du Tesla-aktier? Det var det jag ville komma till.
Oscar: Nej, jag äger inte Tesla-aktier och jag har inga andra aktier heller i dagsläget. Jag har haft det förut och jag om jag hittar ett bolag som jag verkligen brinner för så kan jag tänka mig att investera i det. Helst då på en liten skala om man har en personlig koppling.
Caroline: Som vi säger, att man har en lekhink där man får hålla på med lite roliga investeringar som sätter igång lusten.
Oscar: Jag tycker också väldigt mycket om synsättet på investeringar att man ska engagera sina barn genom att köpa bolag som de tycker om.
Jan: Jag har upptäckt ett problem med det. Vi har ju månadens aktie med Freja och hennes portfölj går dubbelt så bra som allt vårt andra sparande. Jag tror hon är 20% plus, även i Coronatider, för hon har bara Google, Netflix, Apple och företag som hon känner till. Men problemet var att vi skulle till Skånes Djurpark och då ville hon köpa aktier i det företaget. Men de är inte publika, så vi fick prata om det med henne. Barn är mycket klokare än vad man tror. Vi började när hon var typ sex eller sju med det där.
Om momentumstrategier
Jan: En annan spännande fråga berör momentumstrategier. Forskningen säger att det inte går och sedan är det sjukt många människor som säger att det visst går. Hur skulle du förklara momentumstrategier?
Oscar: En momentumstrategi handlar om att man köper vinnare och säljer förlorare. Det implementeras oftast på ett tidsintervall så man köper eller överviktar de aktier som har gått bra de senaste sex eller nio eller 12 månaderna och så säljer man de som har gått dåligt de senaste sex eller nio eller 12 månaderna, som ett urval ur ett index.
Men jag håller med dig, vad jag läser så är det en rätt kostsam strategi att implementera, för det är mycket handel förknippat med att implementera den. Så när man har tagit fram de här strategierna så ser man att de överavkastar innan avgifter, men inte alltid efter.
Då finns det ett företag i USA som heter Dimensional, vi har investerat i en av deras fonder och vi tittar på att investera i fler vid tillfälle. De har vad jag förstår en intressant approach, för de har inte själva kunnat implementera en sådan strategi där de skapar överavkastning, men däremot har de implementerat det som en del av sin handel. När de får inflöden så tittar de på hela sin portfölj som jag tror innehåller 10 000 olika bolag.
Då tittar de på den och grupperar alla bolag i grupper med liknande karaktäristik och så överviktar de bolag som har gått bra i den gruppen och underviktar bolag som har dåligt. Så gör de det systematiskt över tid men försöker hålla sig till den här indexviktningen då. De lyckas implementera en momentumstrategi i likviditetshanteringen, vilket är spännande då. Där tror jag också att de har visat att de kan skapa en viss typ av överavkastning tack vare att de handlar på just det sättet.
Jan: Spännande, det visste jag faktiskt inte.
Jag vet att det finns en professor i Norge som har forskat mycket på momentum och han brukar säga att folk ofta missuppfattar momentumstrategi. Att man tror att det är låg risk och hög avkastning, när det egentligen ofta är tvärtom, med låg risk och låg avkastning, som underpresterar i många tidsperioder.
Men i nedåtgående perioder kan det finnas en viss överavkastning, men eftersom börsen långsiktigt går upp så känns det ooptimalt att ha en sådan strategi.
Oscar: Det är en faktor man har tittat på av de olika typerna av faktorer, som value och growth eller small och large. Det finns också en hel del forskning som visar på att kombination av faktorer också kan vara lönsamt för vissa faktorer presterar bättre i vissa marknadsklimat och andra i andra. Så en kombination med flera faktorer implementerade kan vara bättre än bara en faktor.
Utdelningsstrategier
Jan: Nu ska jag måla fan på väggen igen. Utdelningsstrategier har varit på tapeten nu. Att man ska köpa bolag som har höga utdelningar och ökande utdelningar. Det har varit väldigt, väldigt poppis. Varför ska jag ha en indexfond när jag kan ha utdelningsbolag?
Oscar: Man kan vända på det, varför ska man ha utdelningsbolag när man kan ha en indexfond och sälja av lite varje månad för att täcka för sin utdelning?
Det är kanske snarare ett tekniskt och psykologiskt problem att istället för att få en utdelning en gång om året så säljer man av lite av sin position i den optimala portföljen en gång om året, för att få den utdelningen.
Man har väl också debatterat huruvida utdelningsaktier skulle kunna vara en faktor då, alltså att det är en konsekvent överavkastande strategi. Men där tror jag att det råder viss tvetydan om det stämmer eller om det bara är väldigt korrelerat med kvalitetsfaktor eller värdefaktor.
Jan: Ja, det är min upplevelse också. Jag upplever – inte att det är generellt för alla – men folk har ofta haft en ganska usel strategi innan när de har förlorat pengar och sedan har de gått över till en utdelningsstrategi och så går den mycket bättre än den förra strategin och då anser de att den är överlägsen. Men vad har man då implicit sagt när man köper utdelningsbolag? Jo, att du väljer bolag som går med vinst. Annars skulle de inte ge någon utdelning.
Bara genom att du sorterar bort olönsamma bolag som inte går med vinst så har du fått en överavkastning mot andra strategier som grundar sig på hopp eller förhoppning. Men om man börjar korrelera det med andra faktorer så har jag inte hittat någon studie som säger att utdelningsstrategi är bättre än någon annan.
Caroline: Men har inte vi pratat om det här med utdelning, att det också kan vara en dålig grej? Att man inte tar hänsyn till andra saker som behöver ses till i bolaget, som att lägga pengar på utveckling eller vad det nu kan vara.
Jan: Jag brukar säga att det är en ganska okreativ företagsledning om man måste dela ut sina pengar. För det betyder att man inte vet något bra sätt att föröka värdet på dem internt. Undantag – jag sa detta till Anderas och Henrik på Coeli och då fick jag bannor där – han sa förutom om det är ett stort bolag i en mogen bransch där det inte finns tillväxtmöjligheter. Alltså typ Home Depot. De har mättat sin marknad, så de kan inte växa mer. Då är det rimligt.
Psykologin spelar människor ett spratt
Jan: Jag har en tes som inte har belägg i någon studie eller så, men jag påstår helt ovetenskapligt att människor förlorar nästan lika mycket eller mer pengar på beteendemisstag än på marknadens volatilitet. Att det kostar mer att vara dum i huvudet än vad marknaden är dum mot mig. Vad tänker du?
Oscar: Jag tror det kan vara alldeles sant. Vi ser i vår data att psykologin spelar människor ett spratt och att det finns investerare som tar ut sina pengar nära botten eller omviktar nära botten till alldeles för mycket räntor och missar uppgången.
Jag har också läst någon krönika om en fondförvaltare i USA som hade presterat över 10% per år i många, många år, men genomsnittsinvesteraren låg inte plus för det för de hade missat uppgångarna och varit med på nedgångarna i den fonden. De hade själva köpt och sålt.
Jan: Jag tror det är Peter Lynch och Magellan. Han hade en fond som gjorde 28% om året i typ 13 år. Det jag tror att det slutade med att om det hade investerats 100 kronor 1977 så hade man haft 28 gånger pengarna när han stängde 1990. Men den genomsnittliga investeraren förlorade pengar i fonden, vilket är en bedrift.
Oscar: Det är därför Warren Buffets buy and hold-strategi kanske har funkat så oerhört bra, för att man gör inte de psykologiska missarna och säljer på botten eller agerar stressat.
Jan: Vi hade ett avsnitt för många veckor sedan när vi pratade om 100-årsportföljen. Frågan var hur ska man placera sina pengar i 100 år. Där argumenterar ett företag – som då är partiska för de säljer den typ av produkt – men de argumenterar för att vi har något som kallas för recency bias.
De säger att vi tittar på aktier och pratar om aktier som om det vore det stora tillgångsslaget, men det är för att det har gått upp de senaste 50 åren. Tittar vi på längre tidshorisonter så har inte aktier gått lika bra. Det fanns decennier då aktier var helt platta. Hur tänker du?
Oscar: Jag tycker det är en jättespännande infallsvinkel och sedan kan man väl fundera på vad som är mest representativt för de 50 åren. Är det de senaste 50 åren eller de 50 åren innan? Eller kanske inte någon av dem egentligen, men i det pappret går de igenom lite olika cykler som en ekonomi kan gå igenom, som handlar om inflation, tillväxt, recession, och så vidare.
Det är en intressant artikel ur det perspektivet att man kan sätta ihop en portfölj ganska likt den här allvädersportföljen skulle jag tro, eller RikaTillsammans-portföljen, som ska klara av flera olika typer av marknadsklimat. Och inte kanske bara ge mest avkastning på lång sikt. Det är väl det de försöker göra – hitta en portfölj som ger stadig avkastning men kontinuerligt i alla marknadsklimat och på så sätt kanske få en överavkastning på väldigt, väldigt, väldigt lång sikt.
Fokus på tillgångar med förväntad positiv avkastning
Jan: När vi pratar så är det då… Låt oss uttrycka det som en rädsla. Om jag matar in att jag har en lång tidshorisont hos er så får jag en hög aktieexponering. Kan man inte argumentera på samma sätt där? Nu målar jag fan på väggen. Hur vet jag att detta är den optimala vägen framåt?
Oscar: Jag ser det nästan som en samhällsekonomisk eller mänsklig fråga. Det känns som det absolut troligaste sättet som vi kommer bygga vår samhälle på om 50 eller 100 år. Att vi kommer vara engagerade i företagande. Det kommer finnas industrier som producerar saker även om de består av mer robotar eller människor i vissa fall, så kommer företag och industri producera saker och människor kommer konsumera saker.
Det gör väl rätt naturligt att man vill ta del av den värdetillväxt som skapas i de företagen. Vi har en filosofi på Lysa att vi vill helst bara investera i tillgångar som ger en naturlig avkastning och på aktiesidan är det utdelningar och värdeökning och på räntesidan är det en bonus.
Så det finns en naturlig förväntad positiv avkastning i de tillgångsslagen. I många andra tillgångsslag finns det ingen naturlig förväntad avkastning, däremot så kan de ha diversifierande egenskaper i guld eller råvaror eller som de diskuterar i det här pappret om volatilitetsstrategier eller trendföljande strategier.
Då kanske det inte finns någon naturlig, men man kan påvisa överavkastning om man är duktig eller om man kombinerar mer andra tillgångar för att få en diversifiering. Men vi vill helst äga tillgångar som har en förväntad positiv avkastning.
Jan: Jag tycker det är ett jättebra svar, det här med naturlig avkastning. När jag börjar vela brukar jag ibland tänka att satsa mot aktier är att satsa mot mänsklig kreativitet eller mänskliga viljan att växa. Jag håller med.
Tankar kring guld
Jan: Vi har fått jättemycket frågor kring andra tillgångsslag. Guld är det mest uppenbara. Hur tänker du kring guld och hur tänker Lysa kring guld?
Oscar: Jag har själv inget guld i min portfölj, men det betyder inte att jag tycker att det inte hör hemma i en portfölj. Det finns absolut vissa investerare – stora och små – som kan ha ett behov av att ha den typen av tillgång i sin portfölj och ren portföljkonstruktionsmässigt så bidrar det med diversifierande aspekter.
Det samvarierar inte så kraftigt med aktier och räntor så att det kan hålla nere volatiliteten eller risken i en portfölj under vissa tidsperioder. Så jag är ingen fundamentalist åt något håll. Jag har inte alla mina besparingar i guld men jag utesluter det inte heller.
Jan: De är sköna de som har alla sina besparingar i guld. Det brukar ofta komma med ett annat paket, typ konserver och bunkrar och så. Hur går resonemanget på Lysa då?
Oscar: Vi har i dagsläget valt att inte ha guld i portföljen och det beror på, som jag sa tidigare, att vi tycker det är viktigt att de tillgångsslag vi investerar i har en positiv förväntad avkastning. Guld förökar inte sig själv utan det är en konstant mängd som finns. Vi skulle kunna tänka oss att göra avsteg från den grundsynen, men då måste mycket annat falla på plats vad gäller avgifter, tillgång till att handla och sättet man kan handla på.
Vi är allmänt skeptiska mot derivat och syntetiskt replikerande produkter och därför kanske det skulle vara fysiskt guld som är mest relevant och i dagsläget så finns det inget sätt där vi tycker att vi på ett kostnadseffektivt och ett praktiskt lösbart sätt kan investera i guld i den typen av produkt vi har.
Därför har det ingen plats i Lysas portfölj, men det betyder inte att en investerare inte nödvändigtvis ska ha guld. En annan lösning skulle kunna vara att man har guld på någon annan plattform separat från Lysa. Det kan man göra med hjälp av aggregatorer som börjar bli rätt populära på finansmarknaden, där man kan se tillgångar på olika depåer. Man skulle kunna få en portföljsammanställning på det sättet.
Jan: Ja, så gör ju vi. Vi har majoritet av våra pengar hos er och sedan försöker jag hålla mellan fem och 10%.
Caroline: Får jag bara flika in en fråga? Du nämnde syntetiska derivat och sådant. Men vad gjorde du 2008 när finanskrisen kom? Kommer du ihåg vad du tänkte då kring vad man han hade gjort?
Oscar: 2008 läste jag fortfarande på Linköpings Universitet, så jag tror att jag såg inte den perioden ur en investerares ögon, utan snarare ur en students ögon med viss förundran och följde den händelseutvecklingen med spänning. Men jag var långt från färdigutbildad och det tog mig lång tid att sätta mig in i hur det fungerade och vad som ledde till det. Jag är nog inte så snabbfotad och hade nog inte reagerat på den krisen.
Lärdomar från Coronakrisen
Jan: Om vi fortsätter på den tråden som Caroline: öppnade här; vad är din stora insikt personligen och på Lysa från denna våren? Vi har ändå sett en volatilitet i år som vi inte har sett på många år.
Oscar: Absolut, det ha varit en väldigt intressant vår att jobba i finansbranschen tycker jag.
Jag tror den stora insikten privat är att man mår bättre av att inte titta på sin portfölj varje dag. Det ser man speciellt nu när man loggar in igen och ser att man har inte förlorat så jättemycket utan det var en väldigt kraftig och snabb dipp som återhämtade sig. Till stor del.
Så det är väl en insikt privat. Den andra insikten mer professionellt är att man inte ska ta tillväxt för givet. Man måste planera för väldigt många olika typer av scenarion. Det finns ett stort värde i att erbjuda en tjänst som fungerar i stressade i scenarion, som inte bryter samman och som kan fortsätta fungera och ge avkastning senare, även efter ett stressat scenario.
Vi har hanterat det bra, men vi hade en lite stökigare period när vi var tvungna att stänga en av våra fonder. Det är ett scenario som – även om det inte är troligt att exakt samma sak händer igen – men som vi måste jobba aktivt för att det inte ska hända igen.
Även om marknaden reagerar likadant eller om underliggande fonder stänger igen så vill vi alltid kunna erbjuda våra kunder möjligheten att ta ut sina pengar. Så det är väl en insikt att man kan inte planera för allt, men man ska vara förberedd och alltid ha en plan b och en plan c.
Andra råvaror och reella tillgångar
Jan: Råvaror eller reella tillgångar som fastigheter och skog. Vad tänker du där?
Oscar: Fastigheter kan ju absolut kvalificera in som ett tillgångsslag som kan ge en förväntad avkastning över tid med hyresintäkter och liknande. Fastigheter har andra svårigheter. Dels kan det vara svårt för en investerare att komma åt fastigheter på ett diversifierat sätt.
Jan: Som privatperson har jag bortsett från fastigheter i vår portfölj. Precis som du säger så upplever jag att det går inte att köpa något bra. Det finns kanske Länsförsäkringars Fastighetsfond på sin höjd. Men jag vet att utomlands så finns det REIT-fonder – real estate investment trust. De kan man inte köpa som privatsparare, men ni hade kunnat köpa dem.
Oscar: Vi hade säkert kunnat köpa dem. Vi har inte lagt ner enormt mycket tid på att utreda hur vi skulle gå tillväga för hur vi skulle göra det. Det finns både fonder och ETF:er och det skulle säkert vara möjligt men vi tycker inte att det passar in i någon av våra nuvarande produkter som aktiefond eller räntefond.
Det skulle vara ett ytterligare tillgångsslag som vi skulle titta på i framtiden och sätta upp. Däremot ser jag svårigheter med att många svenskar är väldigt kraftigt exponerade mot bostadsmarknaden, även om man inte är exponerad mot hyresfastigheter, så är man det genom att man kanske äger sitt hem och kanske har det belånat t.o.m.
Det ställer väldigt stora krav på oss som portföljförvaltare att säkerställa att vi ger fastighetsexponering till de som verkligen behöver det eller där det verkligen spelar roll för den totala portföljens värdeutveckling och på risk.
Det kan man göra genom att fråga sina kunder, men då måste man kanske gå steget längre för att säkerställa att man svarar korrekt på frågorna kring exakt värdering och uppdaterar det över tid. Så det finns andra svårigheter men det är ett intressant tillgångsslag.
Inga råvaror – bara 90% aktier och 10% räntor
Jan: Det finns andra fondrobotar som har en korg av råvaror, med allt från majs till olja till gas till guld till silver till you name it. Då handlar det om att man vill äga ett index viktat mot det tillgångsslaget.
Oscar: Råvaror har heller ingen positivt förväntad avkastning, utan snarare en kostnad förknippad med att hålla en råvara, om man ska lagra och förvara den. Dessutom är ofta de produkter som investerar i råvaror relativt dyra i förhållande till aktieexponering. Därtill så är det många – åtminstone på internationella marknaden – som gör det via terminer och olika typer av derivat. Samlat så ser vi de här olika komponenterna som negativa för att vi skulle vilja investera och ha en råvaruexponering i vår portfölj.
Jan: Jag har inte hört den här typen av argumentation från er innan, men jag har bara en känsla så du får rätta här, men jag kan t.ex. ibland tycka att jag lägger till t.ex. guld i våra portföljer för att minska volatiliteten. Egentligen är jag inte ute efter att vinstmaximera och jag behöver inte ta hänsyn till någon annans situation, för jag vet ju min egen situation.
Kan man argumentera för då att vad ni säger är så här att vi vill ha en så ren strategi som möjligt utan en massa komplexiteter som passar så många som möjligt och kanske egentligen också i och med den här stora exponeringen mot aktier att det är egentligen också en strategi som egentligen över tid förmodligen kommer att ge en högre avkastning än t.ex. min strategi? Så skulle man egentligen kunna säga.
Oscar: Ja, absolut, det tror jag. Nu tror jag att råvaror som tillgångsslag ofta är relativt riskfyllt och volatilt.
Så över tid, även om det inte finns en förväntad avkastning, så under perioder kan man nog få väldigt hög avkastning om man investerar just i råvaror. Men då gäller det att tajma den perioden och veta om vilken råvara man ska investera i och när och så vidare. Då kanske det är aktiva förvaltare som gör det här och det är vi inte intresserade av.
Jag lutar också åt det att aktier är det tillgångsslag som har högst potentiell framtida avkastning på lång sikt och därför ska en långsiktig portfölj ha en väldigt stor andel aktier. Sedan personligen, även om jag investerar på lång sikt, så har jag 90% aktier och 10% räntor för att kunna ta del av den här ombalanseringseffekten som vi har implementerat på vår plattform.
Jan: Ja, säg någonting mer om den, för det är också en vanlig invändning jag får höra ofta, att man ska ha 100% aktier. Jag har sällan mer än 90% aktier i en portfölj. Tittar vi på helheten så tror jag att vi ligger på 60% aktier över alla våra investeringar och tittar man på många proffs, som har varit länge i gamet, så har de sällan 100% aktier. Warren Buffet har inte 100% aktier. Många av dem pratar om att man inte ska ha en aktieandel över 50%.
Hur ser din totala exponering ut?
Oscar: Många som investerar på väldigt lång sikt eller på det sättet har ofta en strategi som handlar om att minimera förluster snarare än att maximera avkastning. Och som Warren Buffet då som har ett försäkringsbolag som genererar intäkter på sidan så kanske det är viktigare att inte förlora de pengarna man tjänar på andra sätt, men att de ger lite avkastning över tid om man är långsiktig.
Som privatsparare handlar det väldigt mycket om att känna sig själv och veta sin tidshorisont, så att man inte har en risknivå som är alldeles för hög om man behöver ta ut pengarna i förtid.
Jan: Jag skulle nog säga att det här ofta är ett misstag som sparare gör, att man har för hög aktieexponering. Att man lurar sig själv kring sin egen risktolerans och tror att den är högre än vad den egentligen är. Man tror att man har en längre tidshorisont än vad man har och sedan tror jag att man upplever aktiemarknaden lite som en bettingmarknad, vilket man såg nu.
Robin Hood som är en amerikansk variant av Avanza, de har fått över tre miljoner nya sparare under Corona. Direkt så kunde de se att det var när all sportbetting tog slut som de flyttade till aktier. Och det har aldrig varit så mycket TikTok-videor på folk som daytradar Tesla.
Man har alltså flyttat sitt bettingbeteende. Skulle du hålla med om den analysen? Medan professionella investerare tänker det är viktigare att ha en bra långsiktig avkastning och inte förlora de pengarna än att försöka bli rikast i världen.
Oscar: Det tror jag absolut. Om man rannsakar sig själv så är det nog ofta viktigare att man faktiskt får 80% eller 70% optimal framtida avkastning än att förlora pengarna. Sedan vet jag inte om det stämmer att man ska vikta ner sin aktiedel, för det finns väldigt många andra delar av livet. Man har ju ett jobb och ett humankapital som tickar in lön varje månad och man kanske har ett sparkonto och ett pensionssparande.
Förutom premiepensionen som man kanske har placerat i någon typ av aktiefond eller liknande så finns det ju en statlig pension som är ganska så tungt investerad i räntebärande instrument. Ser man på helheten så tror jag att det finns utrymme för unga individer att ta ganska mycket aktierisk om man är långsiktig.
Livet som råvaruhandlare
Jan: Jag läste någon forskningsrapport att ung individ var man upp till 55. Håller du med om det eller? Även om man är 55 så har man 30 år kvar att leva. Det finns viss forskning som är lite kontroversiell som säger att är du 20-30 då ska du till och med belåna dig, om man tar hänsyn till humankapitalet. Även dom belånar sig med 100-200% så kommer du ändå inte ta den risken du borde ta på den långa tidsperioden.
Oscar: Är man 20 då har man möjlighet att bygga upp ett stort kapital även om man förbrukar hela kapitalet mer än en gång. Om man förbrukar hela kapitalet när man är 25 då kan man börja om och kanske ändå komma före vissa individer som har studerat länge eller liknande och har stora skulder till CSN.
Jan: Precis. Ska vi snurra tillbaka till råvaror?
Caroline: Jag blir aldrig riktigt klok på hur människor som jobbar med råvaror, vad är det för liv? Jag ser framför mig att de har kontakt med verkligheten och är ute på fältet och det är de naturligtvis inte. De får in data till sina skärmar som de kan titta på och vad det nu är för data det vet inte jag. Om det är väder eller pris på kvicksilver och då går guldet upp. Whatever, jag vet inte.
Jan: I Nassim Talebs bok har han en rolig historia där han beskriver att en av de bästa råvaruhandlarna i New York under 80- eller 90-talet, han höll på med green lumber. När Taleb intervjuade honom så frågade han vad green lumber betyder och investeraren hade ingen aning.
Han trodde det var virke som var målat grönt men det visade sig vara virke som var otorkat. Det var därför det kallas för grönt. Då visade han också att du behöver många gånger inte veta så himla mycket om det du handlar med.
Tvärtom var det många som när första Irakkriget kom i början av 90-talet som hade ”war rooms” och visste allt om Irak och allt det där. Alla spekulerade kring att när kriget börjar då kommer oljan rusa i värde. Då hade han en handlare som hette Fat Tony som trodde att alla hade fel i det eftersom de redan hade prisat in att oljepriset kommer öka och mycket riktigt, när Irakkriget började så sjönk oljepriset.
När du har 100 000 människor som är sjukt smarta som försöker lösa samma problem så kommer de lösa det på samma sätt. Därmed har marknaden redan tagit hänsyn till det.
Oscar: Ja, jag håller med, det är nog mycket riktigt. Tyvärr så känner jag ingen råvaruhandlare. Det hade varit intressant.
Caroline: Det hade varit kul att veta. Jag får för mig att det är en äventyrare, men jag fattar att det är någon som sitter med sin slips.
Jan: Jag har känt några som jobbar med det där med terminer och de säger att den stora pressen du har som råvaruhandlare det är det som hände med olja nu i våras. Det är en riktig råvara och handlar du med terminer så har du en fysisk leverans.
Får du inte din termin såld, alltså din råvara såld, då kan de ringa och säga vi har hundra tågvagnar med majs på väg in i New Yorks hamn. Var vill du att vi ska ställa dem? Det är därför t.ex. oljepriset under 2020 var negativt. Du fick betalt för att köpa det för all förvaring var slut. Alla rör var fulla, alla tankfartyg var hyrda, alla depåer var fyllda. Tänk dig att sitta på 300 ton koppar och undra vart man ska ställa det.
Vad händer när alla investerar i index?
Jan: Vi är båda stora fans av indexfonder och passiv förvaltning. Vilken invändning tycker du är svårast att bemöta?
Oscar: Det är väldigt intressant att diskutera vart brytgränsen för när det blir för mycket kapital investerat i indexfonder ligger. Om man inte tänker så djupt på frågan så kan man tänka sig ett scenario när alla bara investerar i index och så blir det omöjligt att särskilja när ett bolag ska bli mer värt än ett annat och alla kommer ha samma relativa vikt i det här indexet för allt och det bara tuffar på.
Men någonstans så inser man då att om alla skulle investera i index och det inte skulle finnas någon annan strategi så finns det utrymme för någon individ att få en överavkastning. Att hitta att just det där bolaget som är lite fel i indexet och borde hoppa upp eller ner ett par steg. Sedan tillkommer det någon aktieförvaltare och sedan tillkommer det någon till och så visar det sig att den ena hade rätt och den andra hade fel.
Och hur stor del av den totala tillgångsmassan där ute behöver vara aktivt förvaltad för att balansera ett index, det tycker jag är en väldigt intressant frågeställning som jag inte tror att det finns något svar på. Men däremot så inser man att det behövs nog någon som inte är intresserad i index.
Jan: Precis, jag brukar få frågan om jag hatar aktiva förvaltare och då säger jag att jag älskar dem för om de inte hade funnits så hade jag inte kunnat investera i index. Visst, teoretiskt sett kommer alla kunna investera i index, men det kommer inte hända för då blir det andra felprissättningar.
En grej jag tycker är ganska tuff är att värderingarna är höga och tittar man t.ex. på den förväntade avkastningen på amerikanska börsen de kommande 10 åren. Den är inte jättehög. Det tycker jag är en ganska jobbig fråga att svara på.
Hur kan jag motivera mig själv att investera mycket vid en sådan hög värdering när den förväntade avkastningen kanske bara är 2% om året. Vad tänker du?
Oscar: Det är så klart en svår fråga och då måste man ställa sig frågan är det rätt och vad ska jag göra annars? Ska jag undvika att investera och spara? Ska jag konsumera alla mina pengar i stället? Jag brukar ofta landa i att det bästa alternativet är ändå att investera även om den förväntade avkastningen är lägre än ett historiskt snitt. För den kommer ändå vara positiv.
Jan: Hur har du placerat i PPM?
Oscar: AP7 Såfa.
Jan: Tjänstepension? Hur placerar du den?
Oscar: Den är placerad i aktier och räntefonder.
Aspekter av en fondanalys
Jan: Vad tittar du på när du analyserar en fond?
Oscar: Jag tittar först och främst på storlek på det förvaltade kapitalet och avgiften för jag vill säkerställa att avgiften är låg. På den amerikanska marknaden rör det sig mellan fem och 10 baspunkter. Gärna närmare fem. Jag tittar på om den är fysiskt eller syntetiskt replikerad, alltså om den äger innehaven eller köper via derivat.
Även om det finns viss motpartsexponering även i fysiskt replikerade fonder där man kan använda sig av viss aktieutlåning och de kanske använder derivat för att sköta likviditet i fonden, så tycker vi att det är mycket bättre att äga en fysiskt replikerande.
I början tittade jag väldigt mycket på vem eller vilken typ av företag som skapade den här fonden och då kommer man rätt snabbt fram till – när man har lärt sig branschen – att det finns en handfull eller uppåt ett tjugotal stora förvaltare som gör det här väldigt bra.
Det finns säkert många mindre fondhus som är väldigt duktiga, men vi vill investera i en leverantör som har ett stort förvaltat kapital så vi förstår att det finns andra kunder och låga avgifter. Sedan tittar vi på skattesituationen för den underliggande fonden. Det är extra viktigt för amerikanska fonder eftersom det är en sådan stor del av en global indexportfölj. Då finns det vissa länder som har bra dubbelbeskattningsavtal.
Jan: Jag känner en specialist som sa Irland, Sverige och Finland. Är det något du inte skulle investera i själv?
Oscar: Jag skulle hålla mig från att investera i saker som jag absolut inte förstår. Jag har svårt att intuitivt förstå vissa strukturerade produkter där man konstruerar en produkt som ska ha en begränsad nedsida men en optimal uppsida i vissa förhållanden.
Då drar jag alltid öronen åt mig och tänker att den där begränsade nedsidan det är ungefär där man kommer landa. Man kan förlora pengarna man sätter in så den typen av instrument håller jag mig ifrån. Sedan är jag inte så spekulativ av mig så jag håller mig ifrån hävstångsprodukter och optioner också.
Hållbarhetstänk både gällande i konsumtion och investeringar
Jan: Vad är sant för dig som nästan ingen annan håller med dig om?
Oscar: Det här kanske är kontroversiellt men det som är sant för mig det är att när man pratar hållbarhet så brukar jag alltid vilja fundera först på vad jag kan göra på konsumtionssidan innan jag börjar fundera på vad jag ska göra på investeringssidan.
Jag tycker att det är svårt från en privatpersons perspektiv att säga att jag ska avhålla mig från att investera i bolag som producerar tobak eller alkohol, men på lördagar går jag till Systemet och köper en flaska vin som jag njuter av till maten eller det finns många som snusar eller röker också.
Ur det perspektivet tycker jag att det finns vissa saker som vi som mänskligheten kan komma överens om att det är inte bra det de företagen gör och det finns vissa företag som också beter sig väldigt dåligt och dem tycker jag att man ska exkludera.
Men när man kommer in till nitty gritty tycker jag det är spännande att diskutera hur jag som privatperson kan förändra mitt konsumtionsbeteende, snarare än att förändra mitt investeringsbeteende. Men givetvis landar jag alltid i att man ska göra båda.
Jan: Vi ska kanske prata om det lite mer i nästa avsnitt också att forskningen är inte helt entydig på just det här hur stor påverkan hållbarheten har. Vissa studier visar att det är bättre att ha en slags hygiennivå, men sedan är det bättre att lägga extra pengar i välgörenhetsorganisationer. I nästa avsnitt, som vi börjar spela in om 20 minuter, kommer vi prata mycket mer om Lysa och ta läsarfrågor. Så ett stort tack till dig, Oscar.
–– SLUT TRANSKRIBERING ––
Relaterade artiklar
Nedan följer artiklar relaterade till den här:
- Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen - Intervju med fondförvaltaren Eric Strand som svarar på era läsarfrågor - Del 2 av 2
- Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond... - Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm
- Hur kan man tänka? | Intervju med LYSAs VD Patrik Adamson - Bonus #05 - Intervju om börsen till följd av Corona-viruset och hur man kan tänka | Reklam för Lysa
Prenumerera vårt nyhetsbrev
En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. ?