Skattekontot: ett underskattat sparkonto

Deklarationstips med Emelie Köhn och Jan Janowski från Skatteverket - Del 2 av 2

Jan och Caroline Bolmeson

26 mars, 2023

Här fortsätter vi vår intervju med Jan och Emelie från Skatteverket. Vi pratar om deklarationen, skattekontot, avdrag och mycket annat. Du kan se dagens avsnitt fristående eller börja med den första delen som du finner här.

Som vanligt blir det lite allmänbildning där vi pratar om t.ex. skattetillägg, ROT- och RUT-adrag, vad som händer när det blir fel och svarar på era frågor om t.ex. hur vanligt det är med angiveri. 🤣🙈

Några guldkorn från dagens avsnitt:

• Skattekontot har idag en sparränta på 1.6875% men då den är skattefri motsvarar det ett sparkonto på en vanlig bank på 2.4%. Skatteverket ger idag alltså en bättre sparränta än de flesta storbanker. 🤯

• Ovanstående tips är EXTRA relevant för dig som är företagare då det är jättesvårt att hitta säkra sparkonton för företagspengar med hög ränta.

• Om du går på spartipset med skattekontot, glöm inte att sätta en utbetalningsspärr, annars blir det bara att pengarna studsar. Jag pratar inte alls av egen erfarenhet. 🙈

• Du kan omfördela ROT- och RUT inom hushållet om du har en för låg inkomst eller haft för stora utgifter.

• Du kan bli deklarationsombud för t.ex. dina barn om de ska deklarera eller dina äldre föräldrar så att du kan göra deras deklaration via hemsidan.

• Pappersdeklarationerna innehåller 6 gånger fler fel än de digitala deklarationerna. T.ex. hamnar en underskrift lite utanför och in i en annan ruta så blir det klurigt för datorn på Skatteverket som ska tolka det.

• Att lämna deklarationen kan faktiskt vara ett tillfälle att fira. Man betalar ju bara skatt om man har tjänat pengar…

Tack för att hänger med oss även denna veckan. Nästa vecka blir det en intervju om FIRE med Fru Efficient Badass.

Tack för denna veckan,
Jan x2, Caroline och Emelie

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av intervjun med Skatteverket

Jan B: Nu är vi på avsnitt 296 och vi kör vidare med Emelie Köhn och Jan Janowski från Skatteverket. Det är en fortsättning på avsnitt 295.

Caroline: Deklarationssamordnare.

Jan B: I förra avsnittet pratade vi lite om deklarationen och fortsätter med det i detta avsnittet, men framför allt berör vi skattekontot, vad som händer om man inte gör rätt, om rättelse etc. Det går att lyssna på avsnitten fristående från varandra, men jag rekommenderar nog att lyssna på avsnitt 295 först.

Den stora behållningen från detta avsnittet är skattekontot, framförallt om du driver företag. Idag har skattekontot en ränta på 2.4 procent, eller motsvarande ett bankkonto med 2.4 procent. Det är svårt att hitta, så det är en grej att överväga.

Tog du med dig något annat?

Caroline: Jag tyckte det var oväntat trevligt. Jag tror att de själva, Emelie och Jan, kanske trodde att det skulle bli torrt, men det kände jag inte alls. Mycket matnyttigt, trevligt och relevant nu.

Jan B: De ville får tipsa om www.verksamt.se i efterhand, gällande myndighetssamverkan, framförallt om man har bolag. Det kastar vi in som bonustips.

Om man glömmer att lämna in deklarationen i tid

Jan B: En fråga som vi inte tog upp i förra avsnittet; vad är konsekvensen om man gör fel, till exempel i avdragsansökan, reseavdrag, eller något annat i samband med bostadsförsäljningen. Vad händer då och hur ser processen ut?

Emelie: Ja, om man till exempel glömmer att lämna in deklarationen i tid, så får man en förseningsavgift. Den har vi varit inne lite på.

Jan B: Var den 1 200 kronor?

Emelie: 1 250 kronor.

Jan B: Haha, det blev inte rätt denna gången heller för mig.

Emelie: Sist sa du 800 kronor?

Jan B: Till och med 500 kronor.

Emelie: Och så kan man alltså få en, två eller tre förseningsavgifter, beroende på hur sen man är.

Jan J: Ja och fortsättningsvis;

Efter tre månader kommer förseningsavgift nummer 2 och efter 5 månader kommer nummer 3. Efter det sker en skönsbeskattning.

Emelie: Det betyder att vi beskattar dig enligt de inkomstuppgifter som kommit in från arbetsgivare, från bank etc. Vi räknar ihop det och tar fram hur stor din skatt blir trots att du inte lämnat in din deklaration.

Jan B: Jag trodde att det var ett brott dessutom? Om jag ska ta bolag som exempel, om jag inte lämnar in årsredovisningen så kan det bli bokföringsbrott. Det blir en straffrättslig följd.

Jan J: Det är helt andra regler för företag. Har man enskild näringsverksamhet och inte lämnar in deklarationen, så behöver ju Skatteverket uppskatta både intäkter och utgifter och resultatet i slutändan. Då baseras beräkningarna på tidigare moms-deklarationer och liknande..

Emelie: …preliminära inkomstdeklarationer. Det är vanligare än man kan tro att folk glömmer att deklarera. Jag har inte statistiken i huvudet.

Jan J: Jag har inte heller skönsbeskattningen i huvudet. Men det var ungefär 75 000 föreseningsavgifter förra året. Det kan ställas i relation med 8.3 miljoner deklarationer. Är det mycket eller lite?

Om man lämnar oriktiga uppgifter i deklarationen tillkommer skattetillägg

Emelie: Men det var en annan sak vi skulle komma till, och det är om man lämnar oriktiga uppgifter i deklararationen. Det är en straffavgift på det, ett skattetillägg på 40 procent. Det kan vara till exempel genom ett felaktigt avdrag, eller att man inte har tagit upp en inkomst.

Jan B: Nu kanske det kommer en dum fråga. Säg att skatten skulle varit 30 kronor. Jag har försökt undanhålla dem från er. Om jag blir påkommen då och får skattetillägget, då är det 40 procent på de 30 kronorna, det vill säga 12 kronor ungefär. Och plus de 30 kronorna jag ska betala.

Emelie: Ja, visst blir det så?

Jan J: Jag var inte med på hela exemplet.

Jan B: Nä, men säg så här då. Jag har 100 kronor i bassumma, 30 kronor i skatt. Jag deklarerar inte de 100 kronorna, så ni är omedvetna om dem och de 30 kronorna ni ska ha in i skatt.

Emelie: Det är det undandragna skattebeloppet vi tar 40 procent på.

Jan B: Så det blir 40 procent på mina 30 kronor som skulle in som skatt. 12 kronor i slutändan blev det ändå.

Emelie/Jan J: Ja exakt.

Jan B: Jag har lärt mig en grej på företagssidan, vet ej om det är samma för privatpersoner; min redovisningskonsult sa att om det är otydligt om hur något i deklarationen ska hanteras, så ska man skriva ett dokument som hör till. Blir det då fel så får man inte skattetillägget.

Jan J: Ett öppet yrkande menar du?

Jan B: Ja så hette det kanske.

Emelie: Ja det kan man göra, absolut.

Jan B: Så det värsta som kan hända är att du får betala den skatten, men slipper skattetillägget. Kan det vara så? Ni ser skeptiska ut.

Jan J: Mja, det är ganska höga krav för att de ska kunna anses vara ”oriktig uppgift”. Så om det finns saker som vi borde sett och upptäkt, så kan det bli så att skattetillägg inte blir aktuellt. Just av den anledningen.

Jan B: Kan ni säga något mer om de höga kraven?

Emelie: Ja, det är jättehöga krav. Vi måste också göra en egen bedömning utan att man har sagt det, huruvida vi ska befria från det här skattetillägget. Det kan vara till exempel att man har varit sjuk, och det finns också undantagssituationer till exempel på inkomster vi har fått kontrolluppgifter på.

När kan man ha begått ett brott i deklarationen?

Caroline: När är det ett brott egentligen? Vi pratade om att man har undanhållit pengar, och då kan man ju vidhålla att man inte visste om reglerna. Eller att man glömde det. Kan man då komma undan med det?

Jan B: Någon berättade för mig, att fram till 1700-talet så kunde man i Sverige säga att man inte kände till den eller den lagen. Och alltså kunde man inte bli straffad. Det avslutade man för flera hundra år sedan. Det är ditt ansvar att veta vad lagen säger.

Emelie. Ja så är det.

Jan J: Det finns många undantag, men det är inte en av dem :)

Jan B: Tillbaka till det här med avdrag och deklaration. Facklitteratur och tidsskrifter?

Jan J: Du går igenom hela avdragslexikonet?

Caroline: Ja, nu är vi på F hehe…

Jan B: Jag ska vara helt ärlig med hur researchen gick till. Jag gick in på Aftonbladet och jag tror att det fanns en rubrik som löd så här; ”70 avdrag du inte får missa”. I den artikeln hade de några exempel. Men låt oss säga att jag vill utbilda mig, säg på ChatGPT eller någon annan AI, eller att jag går någon kurs. Är det något ni kan svara på?

Emelie: Du sätter oss lite på pottkanten, vi kan inte alla avdrag.

Caroline: Men jag tänker rent generellt med avdrag, så behöver det väl vara till nytta för din förvärvsinkomst?

Jan J: Ja, men det är inte bara att du själv vill vidareutveckla dig, och då vill du göra ett avdrag, utan det finns också krav kring detta.

Emelie: Vårt bästa tips är att kolla avdragslexikonet.

Jan B: Ja, bra. Jag tyckte att det fanns mycket trevligt i lexikonet. Till exempel utbildning, studieresor och kongresser/konferenser. Eller facklitteratur. Jag har ju levt med synen att man inte får avdrag för något egentligen, och så såg jag att det finns en hel del – med vissa krav naturligtvis.

Jan J: Det finns många, jag. Men just Övriga utgifter är lite knepig.

Jan B: Hamnar de som jag nämnde i Övriga utgifter?

Emelie: Ja. Du är inne där och harvar :) Svårt att säga något om dem.

ROT-och RUT-avdrag

Jan B: Vi hoppar till ROT-och RUT-avdrag. Har ni någon minnesregel kring vilket av dem som är hushållstjänster och vilket som är bygg, renovering etc.?

Jan J: Det har ju ändrats grejer med dem flera gånger, de senaste tio åren. Belopp har ändrats…

Emelie: Och det har varit ganska politiskt styrt också.

Jan J: Idag gäller 75 000 kronor per år i ROT-och RUT-avdrag maximalt tillsammans. Men av de 75 000 kronorna, får inte ROT-avdraget vara mer än 50 000 kronor. Du kan ha RUT-avdrag på 75 000 men bara 50 000 på ROT.

Jan B: Och vilket är vilket?

Caroline: ROT är väl hemhjälp, hushållsnära tjänster?

Jan J: Nej.

Jan B: Haha!

Emelie: RUT är hushållsnära tjänster.

Jan J: Precis, och ska du ha hjälp att bygga en altan eller andra hantverkstjänster på hus, så är det ROT. RUT kan vara städning, snöskottning, gräsklippning och sådant.

ROT-avdrag går bara om du äger en del eller hela fastigheten

Jan B: Vi har huset skrivet på Caroline sedan förra året och så skulle vi ha hit en hantverkare som skulle sätta in ett fönster. Han behövde mitt personnummer för att kunna dra ROT. Han messade mig tillbaka att det inte funkade med mitt personnummer. ”Du står inte som ägare på fastigheten”.

Men när vi ville ha avdrag för städhjälpen så gick det. Och då förstod jag att jag behöver vara ägare på fastigheten för att få ROT men RUT går bra oavsett om jag äger huset eller inte.

Jan J: Exakt.

Jan B: Och om jag förstod det rätt så behöver jag inte ens äga 50 procent av huset?

Jan J: Nej, nej. En liten procent. Och för RUT räcker det att du bor i huset. I bostadsrätt funkar både ROT och RUT, faktiskt. Du kan bo i en bostadsrätt med trädgård och altan och få hjälp med altanen, även om det är en bostadsrätt.

Jan B: Och något som vi lärde oss av Kristina, vår redovisningskonsult, är att man kan flytta (omfördela) ROT och RUT. Kan ni säga något om det?

Emelie: Det har att göra med att man ska komma upp i en viss mängd skatt. Nu är vi inne på reduktionerna. Du har en slutlig skatt, och vi ska dra ifrån reduktion rakt ifrån skatten. Då måste vi ha en skatt att dra av. Då kan man omfördela mellan varandra.

00:13:25 Jan B: Gäller beloppet 75 000 kronor per år, för ett helt hushåll? Så det spelar ingen roll att vi är två?

Jan J: Det är per person och år.

Jan B: Ja men då kan man göra den där omfördelninen också. Både om man inte har tillräckligt med inkomst eller om man har slagit i ROT/ROT-taket och själv tagit alla fakturorna.

Jan J: Värt att nämna är att om den ena personen inte har tillräckligt med skatt för att nyttja ROT eller RUT, då blir man återbetalningsskyldig för den delen, i form av restskatt. Och även om man då omfördelar ROTen eller RUTen så kommer den personen fortfarande att vara återbetalningsskyldig för den delen. Däremot dras det ju av samma summa för den personen som får ROT/RUT omfördelat till sig. Hushållet går plus minus noll.

Vi får ofta frågor på det när någon har omfördelat om varför den ene är återbetalningsskyldig.

Räntekompensation rapporteras in av banken

Jan B: Räntekompensation tänkte jag ta upp nu. Jag läste att om man har lån i en bank där man har sagt upp lånet i förtid så måste man betala ränteskillnaden. Men då kan du dra av ränteskillnaden som en vanlig ränteutgift. Detta hade jag ingen aning om.

Caroline: Vad kan man då spara på det?

Jan B: Det blir väl 30 procent under 100 000 kronor, och 21 procent över.

Jan J/Emelie: Ja, precis.

Jan B: Jag hade ingen aning om detta.

Caroline: Nä, och hade inte du någon aning om det, så är det säkert fler. Du är ju nördig på sådant.

Emelie: Man behöver inte tänka på det, banken rapporterar in det till oss.

Caroline: Gör de? Jag tänker annars att banken inte bryr sig särskilt mycket.

Jan B: Då får du ju 20 eller 30 procent ”rabatt” på ränteskillnadsavgiften, när du vill lösa lånet.

Skatteverkets (och Jans) deklarationstips

Jan B: Jag tänkte att vi kunde ta era bäst tips. Använd e-tjänsten, deklarera digitalt.

Caroline: Var ute i god tid.

Emelie: Vi vet till exempel att pappersdeklarationer, med bilagor, brukar ha sex gånger fler fel, än vad det är i en digitalt inlämnad.

Caroline: Varför är det så?

Emelie: Det blir överföringsfel, man summerar fel på bilagan …

Caroline: Okej, det är man själv som kan räkna fel.

Emelie: Det är jättevanligt.

Jan J: Bara en sådan sak som att när du ska föra över från bilaga till deklarationen på papper – att fylla i det vita fältet på deklarationen och inte bredvid – det räknas som ett fel. Det är inget allvarligt fel, på så sätt, men det blir fel när deklarationen läses av.

Emelie: Det kan resultera i att man får sitt beslut på deklarationen väsentligen senare. Bara för att man har skrivit utanför rutan.

Jan J: Precis. Det är många fel av den typen.

Emelie: Namnunderskrifter – på pappersdeklarationen – som har råkat komma in i övrigt-rutan.

Caroline: Så deklarationen läses av maskinellt och då tycker datorn att det är ”fel”?

Emelie: Ja.

Jan B: Får jag komma med ett eget deklarationstips?

Emelie: Vad spännande! Få se om vi kan stå bakom det :)

Jan B: Deklarationsombud. Vi hade ett sparande till våra döttrar, som var i en aktie/fond-depå. Det var jätte-stökigt att göra deklarationen för en 4-åring. Det skickas ju inte ut någonting och jag var själv tvungen att ta reda på siffrorna och ovanpå det kunde jag ju inte skriva på den heller. Någon hos er på Skatteverket uppmanade mig att göra mig själv till deklarationsombud i detta fallet.

När jag då loggade in på Skatteverket, så kunde jag välja mitt barns profil och fylla i deklarationen för henne.

Jag kom att tänka på framtidsfullmakt – är det värt att skaffa om man har äldre föräldrar som behöver hjälp med deklarationen?

Emelie: Om de vill ha hjälp att deklarera, ja.

Jan J: Om de vill deklarera på papper så kan man absolut bli deklarationsombud, och hjälpa till att deklarera digitalt.

Caroline: Det känns som en sådan där grej – att bli deklarationsombud – som bjuder in de som vill begå bedrägeri, eller något annat brott. Att det kan underlätta för brott.

Jan J: Båda måste skriva under.

Caroline: Det blir lite dramatik-sökande här…men man kan ju fejka den andres signatur? Jag såg en film för några veckor sedan som hette ”I care alot” och i den använde de dementa, äldre människors tillgångar och kom åt dem på olika sätt. Det var en god man som hade 50 äldre som hon ”tog hand om”.

Skämt åsido, så ska det göra livet enklare att ha ett deklarationsombud.

Jan B: Ja, det är praktiskt.

Men om vi ändå är inne på det här med brott, så ska jag säga att vi har fått många frågor om det. Här kommer ett par:

Hur vanligt är skattefusk? och Vilket är det vanligaste skattebrottet?

Emelie: Vi vet att det finns stora risker för fel inom vissa områden. Har du någon statistik på det, Jan J?

Jan J: Nej, just när det kommer till skattebrott så är det en annan verksamhetsgren i Skatteverket än det vi sysslar med. Olika verksamhetsgrenar ses som olika myndigheter.

Emelie: Det är sekretess mellan verksamhetsgrenarna. Men det kanske står något i ett offentligt dokument.

Jan J: Mycket möjligt.

Jan B: En annan besläktad fråga; har olika skattekontor olika uppgifter att göra? Ett tag gjorde Simrishamnskontoret granskningar av företag, vad jag vet.

Emelie: Jag tror att det har varit mycket mer så än vad det är idag. Det är mycket mer en digital organisation numera.

Jan J: Om man går ännu längre bak i tiden, till 1970 eller 80-talet, så var det mer uppdelat. Skattekontoret i Umeå granskade den delen av Sverige, men det var inte så jättelyckat. Du kunde ju träffa på de personer du hade granskat och skickat beslutförfrågningar till i den lokala mataffären. Det har man gått ifrån nästan helt och hållet.

Emelie: Vi har vissa koncentrationer som handlägger vissa saker, mer specifika grejer, och där alla på Skatteverket inte kan ha den specifika kunskapen.

Det är inte ovanligt med angiveri

Jan B: Thomas88 på vårt forum undrar: Hur vanligt är det med angiveri? Alltså att någon kommer in med tips om fusk?

Emelie: Ja, vi tog fram lite statistik om det och jag undrar om det inte var 20 000?

Jan J: Nej det var väl ännu fler? Jag har inte exakta siffran i huvudet men det gällde alla möjliga områden, både skatt folkbokföring, mot företagare och privatpersoner.

Caroline: Folk tycker väl att det ska vara rättvist?

Jan J: Vi märker också att om Skatteverket har gått ut med en riskområde som man ska granska lite extra, så får vi in fler tips på just det området. Det är väldigt tydligt.

Så väljs årets fokusområde ut

Jan B: ”Tankarna” på forumet undrar

Hur väljer ni ut årets fokusområde för vad ni tittar på i deklarationerna?

Emelie: Var det den personen som också undrade om vi röstar om det?

Caroline: Ja det var det.

Jan J: Vi har en urvalsavdelning, och en stor analysavdelning där vi varje år gör en taktisk riskanalys. Då tittar man på omvärldsläge, nya företeelser till exempel ny teknik och lite annat. Har det uppkommit nya risker med anledning av det här? Eller så kollar man extra noga i områden man vet att det är knepig lagstiftning, otydliga regler eller liknande. I slutändan är det alltid prioriteringar. Vi kan inte kontrollera 8.3 miljoner inkomstdeklarationer manuellt.

Tittar man i Skatteverkets årsredovisning så ser man att det är nio procent som tas ut och granskas manuellt. Resterande del sker med manuell granskning.

Emelie: Det har att göra med att vi vill vara kostnadseffektiva med skattebetalarnas pengar också. Samtidigt ska granskningarna vara så bra som möjligt för att man ska behålla trovärdigheten för skattesystemet.

Jan J: Då ska man ha i åtanke, att de allra flesta som deklarerar bara behöver godkänna deklarationen på förtryckta uppgifter.

Emelie: Ja, 75 procent av alla deklarationer.

Jan B: Hur gör ni själva med era deklarationer? Tar ni fram ett glas vin när det är dags att deklarera?

Emelie: Ja, hehe, nu kör vi deklarations-AW. Nej, så är det inte. Men vi vet om att man kan smygöppna deklarationen dagen före, så jag deklarerar dagen innan.

Jan B: En förmån man har som anställd vid Skatteverket.

Jan J: Jag med. Man vill såklart testa att allt fungerar som det ska i tjänsten innan den stora öppningen. Har man lyckats deklarera dagen innan, så kan man känna sig klar.

Emelie: Jag funderade på om det var en fråga jag skulle ta med i frågesporten (avsnitt 295): Vem deklarerar först?

Jan J/Emelie: Det är väl IT-teknikern som testar systemet?

Jan B: Man borde fira att man betalar skatt eftersom man då har tjänat pengar.

Caroline: Det får jag påminna dig om varje år när du klagar över bolagets skatt. Grattis till oss! Vi har tjänat pengar ju.

Jan B: Ja, jo det stämmer.

Skatteverkets samarbete med grannländerna i Nordisk agenda

Caroline: Får ni åka på konferensen där ni får se andra länders skattesystem och skattelösningar? Så att ni kan komma tillbaka med nya idéer från till exempel Danmark, där det gör något annorlunda som vi kan lära av?

Jan J: Det beror på vad man jobbar med inom Skatteverket. Men vi har ett samarbete med de nordiska grannländerna som heter Nordisk agenda som spänner över många områden, både folkbokföring, beskattning och andra saker.

Där har vi ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna eftersom vi har väldigt likartade system. Vi försöker dra lärdom av varandra lösningar och hur man har tacklat utmaningar. Vi har också olika typer av utvecklingsinsatser mot länder som inte riktigt har kommit hela vägen, som behöver tips och råd och hjälp och då får de biståndsinsatser i det. Så att de kan utveckla sina förvaltningar.

Jan B: Aha. Jag tänkte att det ju inte är Skatteverket som bestämmer skatten, utan det är lagstiftarna och politiker. Ert jobb är väl att exekvera dem, men är det ert jobb att kommunicera om skatten eller upplever ni att det är någon annans uppgift?

Emelie: Vi vill ju att folk ska ha förtroende för oss, och att man ska veta att det kan bli rätt skatt, så att man vill berätta för oss vilka inkomster man har haft etc.

Jan B: Jag tänker att vi har hög skatt inom vissa områden, men tar man beskattning av kapital, så är vi världsbäst. En amerikan skulle tro att vi hittar på om vi berättar om skatten på Investeringssparkontot (ISK). Men den jämförelsen med andra får vi nästan aldrig, det är väl det jag fiskar efter.

Emelie: Det beror på vad man sätter olika skatter i relation till. Säkert har de en del höga skatter i USA, och vi har ingen fastighetsskatt till exempel.

Jan B: Och de har arvsskatt och gåvoskatt. Man tror ju att gräset är grönare på andra sidan, men jag gillar Sveriges skattesystem och tycker att det är schysst.

Borde vi ställt någon annan fråga kring det här med deklaration, tycker ni?

De vanligaste frågorna till skatteupplysningen

Emelie: Vi har med oss de vanligaste frågorna till skatteupplysningen. Våran telefontjänst, den här veckan som har varit. Vi kan ta dem, så hjälper du mig Jan J.

Jan B: Ah vad skönt, jag trodde att vi skulle behöva svara på dem.

Emelie: Nej då, här kommer frågorna;

• Varför har jag inte fått min deklaration i digital brevlåda?
• När kommer jag få min deklaration? Kan jag få den utskickad?
• När kan jag deklarera?
• Jag är närstående till någon som har gått bort. Hur vet jag om det kommer en deklaration för dödsboet? Och hur gör vi för att deklarera?
• Varför beräknas det kostnadsränta på skattekontot innan min skatt har blivit beslutad och ska jag betala eller få tillbaka pengar?

Jan B.: Och vad är svaret på dem?

Emelie: De flesta deklarationer har vi skickat ut digitalt. Sen är det några som får det på papper och det är ju under en månads tid som vi skickar ut dem för vi skickar dem inte alla på en gång, utan det är 15 mars till 15 april. Ofta så är ju svaret att den kommer att komma hem till dig.

Jan J.: Även de som får det på papper som väntar på det kan ju deklarera digitalt. Även om man inte digital brevlåda så kan man logga in i e-tjänsten.

Emelie: Man kan dessutom se den i pdf på ”Mina sidor”.

Jan B.: Och dödsbo-frågan?

Emelie: Gällande dödsbofrågan måste man ju titta på om dödsboet, eller personen som har gått bort, har fått några inkomstuppgifter och det kan ju vara årssammanställningar och sånt där man får titta på då. Men det viktiga är att hålla adressen uppdaterad så att man vet vilken adress som posten kommer till.

Jan J.: Deklarationsombud var vi inne på. Alla dödsbo-delägare måste skicka in och skriva under deklarationsombudspapprena men bara en av dem behöver signera och godkänna deklarationen, så länge alla är överens om det. Och det kan man vara muntligt.

Jan B.: Var det något mer som ni hade?

Emelie: Varför beräknas det kostnadsränta på skattekontot innan min skatt ens har blivit beslutad? Det är ju så, att på kvarskatt som är över 30 000 så dras räntan redan från februari börjar de räkna den och sen deklarera först i maj och från 4 maj så dras kostnadsränta på sånt som är under 30 000 som kvarskatt.

Skattekontot – bättre än många storbankers konto

Jan B.: Kan vi ta lite om skattekontot nu? För att vi är ju nördiga i forumet. Och alla i Sverige har ett skattekonto, eller hur? Och sen är det lite olika regler som gäller om jag är skyldig pengar precis som det du var inne på nu.

Men om jag har extra pengar så får jag ju nu ränta på det, och där kollade jag upp och då är det 1,6875 procent i intäktsränta. Men den är skattefri, vilket gör att den motsvarar typ 2,4 procent. Så ska jag jämföra med bankernas ränta så ska jämföra med en bankränta på 2,4. Ingen storbank har 2,4 procent så ni har bättre ränta på skattekontot.

Varför är det skattefritt?

Jan J.: Vet inte exakt, men det ligger nog i lagstiftningen och då får man titta i förarbetena.

Emelie: Den är inte heller avdragsgill.

Jan J.: Nej.

Jan B.: Jag vet inte om ni kan denna frågan, men MillyBeck på Instagram undrar: Hur beräknas räntan på skattekontot? ”I klarspråk.” Det kändes som att där var en backstory.

Emelie: Det har någonting med statslåneräntan eller någon ränta som jag inte har koll på.

Jan J.: Går man in på Skatteverkets hemsida och går in på skatter, så finns det en flik för skattekontot och så ränta. Där står det exakt. (Läs mer här)

Jan B.: Men jag ska vara helt ärlig. Den hade kunnat kunnat bli förenklad.

Emelie: Lågränta är ju före förfallodatumet. Så låg ränta oavsett om den börjar dras från februari, om man har kvarskatt över 30 000 eller om den börjar dras från maj.

Jan B.: Även om slutgiltigt datum är 12 september?

Emelie: Det är efter 12 september, hög ränta. Om du får ditt beslut i juni.

Jan J.: Därför kan det vara värt att fundera på om man har sålt en bostad med stor vinst, och man om man planerar att inte ansöka om uppskov eller värdepapper. Man vet att man har ganska hög skatt. Då kan det ju vara bra att betala in lite tidigare för nu är ju räntan 3,75 procent. Och det är ju som sagt från 14 februari som den börjar ticka för ett belopp över 30 000.

Är det något som hindrar att använda Skattekontot som sparkonto?

Jan B.: Och detta funkar ju både för företag och privatpersoner? För företagare är det ännu svårare att hitta konto med ränta. Så då kommer nästa fråga här. Anna Gabbi på Instagram:

Är det något som hindrar att jag använder skattekontot som ett vanligt sparkonto?

Emelie: Nej.

Jan J.: Det är inte det klassiska svaret. Tanken är inte att man ska göra det, utan det ska ju gå till skattebetalningar. Men det finns inga hinder. Det man kan tänka på här är att har man ett konto anmält på skattekontot och lägger in eller betalar in pengar men det finns ingen skatt som ska betalas där så kommer det att betalas ut per automatik, några dagar senare

Jan B.: Jag har lyckats med det, ända tills jag insåg att jag måste lägga in en uttagsspärr.

Jan J.: Exakt. Vill man att de ska stanna kvar på skattekontot så logga in på skattekontot på vår hemsida och lägg in en utbetalningsspärr.

Emelie: Rör man inte pengarna på tio år så kan de tillfalla staten om ingenting händer på kontot.

Jan J.: En utlandssvensk kanske inte har något som beskattas på så sätt, men har pengar på skattekontot. Kanske glömmer man bort att man har de pengarna på skattekontot efter tio år, och då tillfaller de staten. Bra att komma ihåg.

Fler läsarfrågor om Skattekontot – vilken bank har man pengarna på?

Jan B.: Ja, nu kommer ni att få en nördig fråga, men Erik Dahlén på forumet undrar: ”Vilken bank har Skatteverket sina pengar på?”

Emelie: Det vet vi inte.

Jan B.: Kan Skatteverket få likviditetsbrist?

Emelie: Jag har väldigt svårt att se att det ska hända.

Jan B.: Kan Skatteverket gå med vinst och vad händer i så fall med de pengarna?

Jan J.: Det här är vad som gäller för alla mindre myndigheter; Om man har en budget för året och pengar är kvar i slutet av året så går de tillbaka till statskassan, och förmodligen blir det lite mindre pengar till nästa år genom att man klarar sig på mindre.

Jan B.: Får Skatteverket ränta på sin bank, på sina pengar?

Jan B.: Kan ni inte kolla upp det där?

Jan J.: Absolut.

Emelie: Fortsättningen på de frågor vi fick förra veckan: Varför har jag så mycket kvarskatt och varför får jag så lite skatt tillbaka i år?

Har kunden Bank-ID så kan man ju gå in tillsammans med kunden och titta hur hur det ser ut i situationen. Och ofta är det just det där att man har haft flera arbetsgivare eller man har en fastighetsavgift eller någonting som som sticker ut.

Jan J.: Med flera utbetalningar.

Emelie: Pensionärer, till exempel, har flera utbetalare. Nästa fråga: Kan jag omfördela avdrag för resor till och från arbetet?

Jan B.: En klassiker, den känner jag faktiskt till.

Jan J.: Den dyker upp alla tider, egentligen.

Inkomstår, taxeringsår och beskattningsår… 🤯

Jan B.: Kan ni inte säga något om inkomstår? Och vad heter det andra?

Emelie: Taxeringsår, tänker du kanske på?

Jan J.: Året efter inkomståret är beskattningsår.

Jan B.: Så nu är vi i 2023. I dag är det 16 mars och då gör jag nu en deklaration för beskattningsåret 2022.

Emelie: Ja, inkomstår 2022 kan man ju också säga.

Jan J.: Taxeringsår är det året man taxerar och det kunde vara förvirrande, det året efter. När nya skatteförfarandelagen kom så förändrades begreppen så nu är det inte något vi använder så mycket.

Emelie: Också sista frågan. Jag har fått en K5/K6-blankett av min mäklare. Jag ska deklarera bostadsförsäljning och vill därför skicka in den. Var ska jag skicka den och när? Jag kan väl inte deklarera försäljningen digitalt?

Jo, det går ju. Ofta får man ett papper av mäklaren om man har sålt en lägenhet eller ett hus. Du tar de uppgifterna som står på det och fyller i den digitala bilagan som är skapad för dig. Uppgifterna kan vara förifyllda redan.

Starta AB för barn för att ackumulera K10?

Jan B.: Nu blir det jättenördigt. Det kan vara en sådan här fråga då man tänker att ”så var det inte tänkt, men det är inom lagens gränser”. Detta var en grej som började i forumet för något år sedan och det började egentligen över ett glas vin med en revisor. Då vi pratar om K10 och utdelningsutrymme i företag.

Vi konstaterar så här att om du skulle ge ett aktiebolag till ett barn och sedan ackumulera utdelningsutrymmet under tio år, tills det fyller arton, kan man göra så? Bolaget är passivt, men sedan finns det alltså en jättestor K10, det vill säga stort ackumulerat utdelningsutrymme i artonårs-present.

Jan J.: Men inget upparbetat kapital som kommit in i bolaget?

Jan B.: Nej. Men du har ändå potentialen att få ta stor utdelning om jobb görs i företaget och pengar kommer in. Kan man göra så?

Jan J.: Det korta svaret? Vi är inte säkra. Men det är också en fråga som vi kan kolla och återkomma till.

Jan B.: Bakgrunden till frågan: Äger du ett aktiebolag som bedriver verksamhet så får du ta ut en viss del i utdelning och antingen så är det på schablon eller så är det på lön. Om man inte tar ut utdelning så kan man spara det här utdelningen till nästa år.

Men mitt bolag går inte med vinst de första fem åren. Jag har inte tjänat pengar. Går det bra det sjätte året, ja då kan jag ta en utdelning som motsvarar det sparade beloppet. Jag skattar 40 procent, ungefär. Hade motsvarande pengar varit på börsen så hade beskattningen blivit 50 procent.

Jan B.: En annan fråga: JFB på forumet hade ett förbättringsförslag till er gällande testamente. Det finns ju inget register för testamente, så det skulle vara bra om det fanns hos er.

Jan J.: Lämna in tipset via hemsidan. Det är också en helt annan verksamhetsgren än den vi sitter mer.

Caroline: Har ni en tipsbrevlåda då, eller hur göra man det?

Emelie: Det finns ett kontaktformulär på vår hemsida som man skulle kunna använda.

Obegränsat skattskyldig och ISK vid utlandsvistelse

Jan B.: Fler nördiga frågor kommer här på slutet. Utlandsvistelse under lång tid? Hur är det nu med obegränsat skattskyldig och begränsat skattskyldig? Kan ni förklara de två termerna?

Emelie: Ja, men det finns en skillnad. En ganska stor skillnad. Obegränsat skattskyldig är framförallt de som bor i Sverige som är bosatta här. Sen kan man också stadigvarande vistas här. Ska man förenkla det så är det ungefär sex månaders vistelse i ett sträck. Sen kan man också göra det kontinuerligt eller komma fram och tillbaka.

Jan B.: Detta gäller om jag skaffat mig ett lägenhet i Spanien, eller något i den stilen? Om jag bor där men är i Sverige mer än sex månader, relateras det som att jag bor i Sverige och jag är obegränsat skattskyldig i Sverige?

Emelie: Då är det vistelsen vi går på. Det är ganska krångligt.

Jan J.: Sen finns det en tredje sak.

Emelie: Den är den absolut krångligaste. Du är inte bosatt i Sverige och du vistas inte här stadigvarande. Men du har väsentlig anknytning till Sverige och då gör vi en samlad bedömning av olika kriterier. Vilken koppling har du till Sverige?

Har du kvar ditt hus där du har varit folkbokförd till exempel? Du har flyttat någonstans, men du vill fortfarande ha kvar huset och har en bil här? Du har ett företag här till exempel, som är aktivt och seriöst. Vissa saker knyter ju en närmare till Sverige, så då är man också obegränsat skattskyldig.

Jan J.: Det kan kompliceras ytterligare av att jag är obegränsat skattskyldig i två länder. Då har vi ju dubbelbeskattningsavtal som ska hindra att man blir beskattad två gånger för samma inkomst och där gör man ytterligare bedömningar.

Och var har man hemvist någonstans? Du kanske har hemvist i båda staterna och då finns det egentligen en trappa. Men kanske man tittar på olika saker i olika steg och gör en slutlig bedömning till slut enligt skatteavtalet. Var har du hemvist någonstans? Och det påverkar ju hur saker och ting i slutändan ska beskattas.

Emelie: Till exempel, om du bor här får en utdelning från ett företag som har hemvist i något annat land. Då finns det en viss procentsats, ofta på utdelning, hur mycket det landet får ta. Resten tar hemviststaten.

Jan B.: Specifik fråga igen: Om jag har ISK och jag är obegränsat skattskyldig, då funkar det som vanligt? Alltså så som i Sverige. Men om jag har ett ISK och jag är begränsat skattskyldig, vad händer då? Är det då att då hanteras det av banken? Varje affär rapporterar så det blir som en vanlig depå?

Jan J.: Ja, så ska det vara.

Jan B.: Då kan vi ju sätta punkt.

Hur ser skatteverket på FIRE?

Caroline: En till fråga: Om man är FIRE, det vill säga har samlat ihop ett kapital man kan leva på utan att jobba, och har slutat få inkomst så betalar man inte skatt längre. Men man kan använda all infrastruktur i Sverige. Hur ser ni på FIRE på Skatteverket? Finns det någon slags diskussion kring dem, de fåtalet människor som inte betalar skatt men nyttjar välfärden?

Emelie: Jag har inte hört någonting om det inom verksamheten. Men vi känner till begreppet FIRE, absolut.

Jan B.: Okej. Sist, så har vi har två frågor som vi alltid brukar ställa till folk. Sämsta rådet ni har hört inom finans eller deklaration?

Jan J.: Bra fråga. Inget jag kan komma på just nu.

Jan B.: Har ni något boktips?

Emelie: Ja, jag läser en bok just nu. Vi gör en omorganisation och pratar om vikten av återhämtning, alltså att putta in det under dagen istället för att tänka att återhämtning är lika med semester.

Jan B.: Du har ju pratat om ”randiga dagar”, Caroline….

Caroline: Ja, jag har en vän som är utmattad och hennes KBT-terapeut som sa: du måste ha randiga dagar. Du ska ha någonting som är viktigt att göra och någonting som är avslappnande och något som är roligt. Och så måste det liksom alternera under dagen och då får man en bra dag. Inte bara viktigt viktigt, viktigt hela tiden.

Jan B.: Ett stort tack för att ni ville hänga hänga med oss! Och tack till dig som har lyssnat eller tittat. Och så ses vi nästa vecka. Och sedan som sagt, om vi ska skicka något avslutande så blir det väl ändå, använd era e- tjänster. Det måste väl ändå vara ett av tipsen idag.

Emelie: Tack så mycket!