Ett sparande med 50 % aktier och 50 % guld?

Veckans artikel avslutar samtalet om guld med experten Eric Strand. Vi pratar om manipulationen av silver-priset som FBI har börjat utreda i USA, om skillnaderna mellan guld och silver, om bra skulder vs dåliga, om MMT-debatten i USA (Modern Monetary Theory)om hur börsen indirekt håller på att förstatligas genom att centralbanker köper aktier och ännu lite till.

Dagens artikel är en fortsättning på förra veckans avsnitt där Eric svarade på era läsarfrågor på temat guld och silver, inflation och förstatligande. Precis som vanligt uppskattar jag Erics reflektioner där jag upplever att han tänker ett steg längre än vad jag själv gör. Ett exempel är hans tankar kring hur det pågår ett förstatligande av aktiemarknaderna i smyg och egentligen helt utan intention. Med föräldrar från ett gammalt kommunistiskt land som f.d. Tjeckoslovakien kan jag tycka det är lite ironiskt. Kommunister och vänstern har alltid velat förstatliga företagen och högern har stått emot. Idag är det dock högern som förstatligar, vänstern protesterar inte och mittenrösterna saknas.

För att ta ett exempel från dagens artikel. För några år sedan steg den schweiziska francen (CHF) i värde. Det gjorde det svårt för de schweiziska företagen, framförallt läkemedelsbranschen, att konkurrera. Det blev tryck på den staten och riksbanken att göra något. De började således att trycka nya pengar och sålde dessa och köpte bl.a. andra valutor. På det sättet pressades värdet på valutan ned, företagen blev konkurrenskraftiga igen och problemet löstes. På kort sikt i alla fall. Problemet nu var att riksbanken plötsligt satt med en hel mängd pengar i andra valutor. Vad skulle de göra med dessa?

Då kommer någon smart själ på att – vi investerar dem. Det slutade med att den schweiziska riksbanken gav sig ut på börsen och började köpa aktier bl.a. i Facebook. Enligt Reuters ägde ägde den schweiziska centralbanken, i augusti 2016, fler A-aktier i Facebook än självaste grundaren Mark Zuckerberg. Enligt QZ hade de i november 2017, en aktieportfölj med ett värde på ca 900 miljarder svenska kronor (=90 miljarder USD). De är inte ensam centralbank att göra det här.

Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker det är lite sjukt. Av flera anledningar. För det första konkurrerar du och jag med dessa aktörer. Vi småsparare tävlar med våra hårt sparade pengar med aktörer som mer eller mindre kan bestämma själva hur mycket pengar de vill ha på kontot. För det andra, drar man ut det här i tangentens riktning så håller vi på att förstatliga ägande i företag på börsen. Är det verkligen det som vi som samhälle vill? Är det en rätt riktning att gå i?

Det här och mycket mer diskuterar vi avsnittet med Eric. Det här avsnittet får också avslutat guld-temat för ett tag på bloggen. I nästa vecka byter vi ämne helt och hållet. Jag har i flera år sagt att ett av de bästa tipsen för att skydda sig mot bostadsbubblan eller en privatekonomisk kris är att satsa på sin relation. Därför intervjuar vi parterapeuten Tommy Waad som jag och Caroline gick hos för ett tag sedan. För oss var det väldigt värdefullt och vi hade nog inte varit gifta utan hans hjälp.

Tack för den här veckan och hoppas att du får njuta av sommaren!
Jan och Caroline

PS. Jag vill även uppskatta och tacka för diskussionen i mini-avsnittet från i fredags utifrån frågan: ”Borde vi öka andelen guld i modellportföljerna?” Jag vet inget annat ställe där jag kan få vara en del av en så kvalificerad diskussion med så bra kommentarer som här på bloggen. Det är magiskt. Tack till dig som bidrar, läser och gör det här möjligt! Tack. DS.

PS2. Varken diskussionen eller Erics åsikt i avsnittet föranleder i dag någon förändring i portföljerna. Allt är precis som vanligt. DS2.

Transkribering av hela intervjun

Du som hellre vill läsa intervjun istället för att titta eller lyssna på avsnittet kan göra det nedan.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du har ju jobbat i finansbranschen i över 20 år och du är den gäst som varit med flest gånger här på RikaTillsammans. Jag tror vi är uppe i fem avsnitt, detta är det sjätte. Det som jag tycker är så fantastiskt med dig är att du har ofta annorlunda åsikter, som vi pratade om i förra avsnittet. Vi tog många läsarfrågor och kom in på det här med 60/40-portfölj utan räntor och med guld istället. Jag tänkte att vi ska fortsätta i det här avsnittet med att prata om silver och gul. Lite risker och möjligheter.

Historiskt hög kvot mellan guld och silver

Någonting som är väldigt populärt att titta på är kvoten mellan guld och silverpriset. Den är väl historiskt extremt hög just nu, den har väl bara varit högre vid två tillfällen i världshistorien? Varför är den viktig, vad säger du?

Eric: När man gör kvoter eller tar någonting relativt, så gör man ibland. Om det är börs mot guld eller guld mot silver så får man kanske en uppfattning på om det ena är dyrt eller billigt. Det är därför man tittar på relationer. Då är det som du säger att guld mot silver har legat på ungefär 80 gånger plus minus, det har rört sig där. Det är väldigt högt får man säga.

Eftersom inte ens guld är dyrt idag så är det att silver är extremt billigt att köpa. Det är kanske det mest spännande man kan investera i. Sedan måste man veta att silver svänger väldigt mycket, så det är ganska jobbigt att hålla en ren silverposition. Men silver är på så sätt mycket intressantare. Det som kanske är ännu viktigare där är att man har en relation till, eller kvot. Det är den naturliga förekomsten av silver. Den är 16 gånger mer än guld, så kvoten borde inte vara 80 till 1, utan 16 till 1 eller säg 20 till 1 i alla fall.

Så potentialen för silver är extremt stor. Sedan finns det heller inte några stora reserver av silver och silver är världens näst mest använda råvara efter olja, för att det behövs i alla datorer, telefoner, solceller… Men sedan har det varit en marknad där de största bankerna har tryckt ner silverpriset på ett konstgjort sätt.

Manipulation av silverpriset

Eric: Det som är intressant nu är att DOJ (department of justice) gör en utredning nu mot handlare på JP Morgan som har styrt den här marknaden. Historien är ganska lång. Jag vet inte om vi ska ta den eftersom det är komplicerat. Bear Stearns, en av de två bankerna som gick omkull 2008, de satt med enormt stora korta positioner i silver. Med korta positioner tjänar man pengar när silver faller i värde. Silverpriset gick upp väldigt mycket och då förlorade de en massa pengar. Då gick de omkull på detta.

Det kom kanske inte ut medialt, men det var så de gick omkull. Då tog JP Morgan över hela banken för en dollar. Då tog de över de här korta positionerna. Under de här tio åren har JP Morgan kunnat växla den här korta positionen till att nu ha väldigt mycket fysiskt silver. Man har kunnat sänka priset genom att gå kort alla uppgångar. Sedan när priset har fortsatt gått upp, men sedan har de fått priset att gå ner och köpt tillbaka sina korta positioner när priset har gått under sina trender. Det här har de gjort som bank i tio år. Varje gång det har gått upp så har de stoppat uppgången och köpt tillbaka det de gått kort. De har inte gjort en förlust på tio år.

Vad man tittar på där är om de har haft ett frikort från Federal Reserve för att de var med och räddade bankerna. Att de har kunnat göra någonting som är olagligt och manipulativt. Men det har vi sett banker göra inom andra områden, om det är el eller räntor, så har bankerna hållit på med de här sakerna. När man har en fond måste man titta på hur affärsbankerna positionerar sig.

Caroline: Innan du går vidare där, hur kunde de manipulera silverpriset? För jag fick intrycket av att de ägde så mycket.

FBI utreder JP Morgan

Eric: Nu äger de så mycket så idag kommer de hamna i en situation där de vill…. Det är det som man egentligen som silverinvesterare väntar på att de slutar med det här. För nu kommer de här utredningarna ändå. Förut har utredningarna bara gjorts av centrala intresseorganisationer och de har inte gjort något på banken. Det är banken som sitter i ledningen för de organisationerna.

Men nu har det hamnat hos FBI och frågan är vad som kommer hända. Tar det här slut det här beteendet och JP Morgan har samlat världens största tillgångar av silver, då kommer de tjäna ännu mer på uppgången sedan. Med det är de som bestämmer lite när det får hända. Väldigt intressant bakom kulisserna i silvermarknaden, vad som händer där. Väldigt spännande.

Jan: Jag har läst om den här rapporten, för jag följer en massa nyhetsbrev kring guld och silver. Då var det en rätt stor grej för några veckor sedan.

Eric: Vi fick in lite bilder på hur Department of Justice, själva utredningen som håller på och hur man ser hur JP Morgan har gått från inga reserver till enorma reserver. Men som sagt, inte helt enkelt, men det händer saker bakom kulisserna och det är väl där man har jobb som expert på området att ha koll på de här sakerna. Det är inte för gemene man, det är det inte.

Caroline: Kan man säga att JP Morgan tjänade väldigt mycket på att ta över Bear Stearns. Det som banken gick omkull på gjorde de till sin egen?

Eric: Ja, de har både tjänat pengar på att ta bort de korta positionerna och sedan har man då skapat största fysiska lagret av silver någonsin i historien. Så de har någonting i bakfickan. De är världens största bank när det gäller sådant här.

Skillnader mellan guld- & silvermarknader

Jan: Jag tänkte att vi skulle gå tillbaka till det här med kvoten. Om vi ska sammanfatta där så säger du att kvoten mellan guld och silver är mellan 80-90, just nu när vi spelar in i juni. Då säger du att naturmässigt borde det ligga på 16. Vad kan man dra för slutsatser? Om jag överdriver hade jag kunnat dela silverkvoten med smör i Bangladesh. Varför är den här viktig? Är det på grund av den historiska trenden?

Eric: För mig är den bara idag ett mått på att silver är extra, extra billigt att köpa. Det är det enda för mig. Om guldpriset kommer gå upp 50% så kommer silver säkert gå upp 150%. Du kommer få en otroligt mycket större avkastning.

Jan: För där pratar man ofta om att silver är som guld fast på steroider.

Eric: Vad man måste förstå där är att det är olika faktorer. Guld har lite fler sätt att agera. Om det blir riktigt oroligt i världen, då går guldpriset upp. Det har vi sett här nu under försommaren att det är lite mer oro om handelskrig och så vidare. Då går guld upp på det. Det är en viss trygghet i den uppgången. Det hjälper inte silver när det är oroligt.

Gulduppgången vi får nu det är inte den riktiga gulduppgången. Nu köper många småkunder, men nu är det tvärtom. Storbankerna har gått kort det här, som jag lade ut på Twitter idag. De har gått kort så det börjar bli farligt egentligen. Det finns anledning för dem att trycka ner priset igen. Men den stora uppgången kommer när man ska ösa ut ännu mer pengar i systemet. Då kommer guldpriset inte gå upp på grund av oro över handelskrig och sådant, utan då kommer det gå upp för att man trycker mer pengar.

Pengar i sig blir mindre mer värda och då blir guld mer värt. I det fall går silver upp enormt, på grund av inflationen. Att man minskar penningvärdet, det är bra för silver. Men ren oro, handelskrig eller Iran-krig, det hjälper bara guld. Där får du också ett svar till varför guld och silver har den kvoten nu. De rör sig inte riktigt samma.

Jan: Om man vill ha guld som försäkring, som vi brukar pratar om, då ser man inte silver som försäkring.

Eric: Jag tycker så här att den försäkring som är på grund av handelskrig eller andra krig eller de bitarna, de går oftast över. Det är inte den riktiga försäkringen tycker jag, utan den är mot inflationen. Det är den stora delen. Sedan är det skönt i en portfölj när någonting går bra när de andra sakerna i börsen går dåligt. Då är det bra att guld går bra under den perioden, men så fort det där lägger sig, så åker det tillbaka. Det är inte det som driver det riktiga priset, den stora prisuppgången.

Banksystemets dagsläge

Jan: Där säger du så här, som vi också har pratat om i andra avsnitt, så säger du att det drivs av inflationen. Att pengarna kommer bli mindre värda för att man trycker så mycket pengar. Men det där, om jag ska vara lite kritisk, det har man sagt sedan 2008 när man införde den största QE, alltså att Centralbanken började ösa ut pengar. Alla är väl överens om att vi har tillgångsbubbla. Att de här pengarna har resulterat i högre aktievärden, en bostadsbubbla i Sverige, och en massa bubblor. Men det har inte lett till den här ökningen i inflation. Tvärtom har inflationen minskat.

Eric: Man kan säga så här då att jag säger inte bubbla, utan en tillgångsinflation. Det har vi haft. Fastigheter och aktier, det är en tillgångsinflation. Sedan kan någon säga att vi inte har inflation eller bubbla på fastighetspriser, men där kan man ta en kvot. Man delar fastighetspriser med disponibel inkomst. Priset per kvadrat och disponibel inkomst. Där ser man också om fastigheter är dyra. Och det är de. I Sverige är det orealistiskt idag att köpa en fastighet på inarbetade lönepengar. Det går ju inte.

Det kan man jämföra med olika länder och se hur illa det är i Sverige på fastighetspriserna, jämfört med vår disponibla inkomst. Det är väldigt intressant att titta på. Tittar man då på inflation som begrepp så finns det något annat som är väldigt viktigt. Jag kan ta fram en graf som du kanske inte sett, som heter M2. Det är velocity, farten på pengar, hur mycket de omsätts. Det är det som är problemet i systemet. Det är därför de försöker trycka så mycket för att omsättningen på pengar har gått ner, för att vi inte använder dem tillräckligt mycket. Eller banksystemet går inte runt tillräckligt mycket.

Eftersom hastigheten har gått ner så försöker centralbankerna öka mängden så att summan blir samma. Men den riktiga inflationen får du när omsättningen ökar. När den kurvan vänder och börjar få fart på pengarna, och sedan har du så jättemycket pengar i systemet, då går det undan. Men det är inte bara mängden pengar, utan även hastigheten.

Konstgjord andning på finanssystemet

Jan: Det är det du säger, att hastigheten har minskat. Jag lyssnade på en föreläsning som var sjukt teoretisk. Jag har sett den tre gånger, med Lacy Hunt, som är en amerikan som är skitduktig just på ränteinflation. Han gör det algebraiskt och då säger han att den största myten som folk har sagt nu är att räntan borde öka sedan 2008. Vi band ju till och med vår bostadsränta på att jag trodde att räntan skulle öka.

Hon säger att så länge vi trycker pengar så kommer räntan att minska. Det då visar han med hjälp av att omsättningshastigheten på pengar minskar och så länge den minskar så kommer räntan vara låg. Jag vet inte om du håller med?

Eric: Absolut, jag ska inte säga emot det. Däremot, när det börjar bli oro eller börjar bli fart så går det så fort. Det är svårt att kontrollera den cykeln. Man försöker bromsa genom att trycka pengar men man hinner inte ta bort de pengarna när farten börjar öka. USA började ta bort stimulanserna i höstas och då sjunk börsen med 20%. Då ser man hur sårbart systemet är.

De behöver göra det de gjorde, men det gick inte för då kraschar systemet. Nu har de gått tillbaka till där vi var innan, i princip. Nu pratar europeiska centralbanken, ECB, om att sänka räntan i Europa ännu mer. Nu gör man ännu mer av det här för att hålla farten uppe. USA försökte och det fick sina effekter. Man släppte det. Men hade de fortsatt hade det inte stannat vid -20%.

Jan: Det som hände i december, om jag ska förklara det enkelt här. Du får rätta mig om jag säger fel. Men amerikanska riksbanken sa typ i höstas att nu går ekonomin bra, så vi kommer ta bort stimulanserna och vi kommer att höja räntan. Då reagerade marknaden och föll med 20% och var på väg mer nedåt. Trump blev rasande och pressen på den amerikanska centralbanken är jättestor, så då sa de att de ångrade sig och kommer inte höja räntan. De skulle istället fortsätta stödköpa och sätta in mer pengar. Plötsligt så hoppade marknaden tillbaka dessa 20%. Det vi såg i höstas var det som du säger, hur otryggt systemet var.

Ett känsligt system som kan missbrukas

Caroline: Jag förstod inte riktigt det där med velocity/hastigheten. Man vill att pengarna ska röra sig i samhället?

Jan: Så som jag förstår det går inte pengarna till det som är avsatt. Till exempel, något som hade varit bra om ett företag får en massa pengar, så vill man att de öppnar en ny fabrik, effektiviserar, gör research, etc. Då har de här företagen fått de här pengarna, men istället för att göra research och bygga en ny fabrik så har de sagt att vår aktiekurs är för lågt värderad, så vi köper tillbaka aktier från marknaden.

Eric: Och det ger ingenting till samhället. Det blir ingen fart, inga löner eller skatter. Det är bara konstruktioner som inte ger någonting.

Jan: Det är säkert hundratals läsare som tänker gud vad skönt att Caroline ställde den frågan. Jag var inne på att jag tror att räntan kommer fortsätta att vara låg ett tag till, tvärtemot vad de flesta andra tror, att räntan ska gå upp.

Eric: Vad som är intressant, det som hände under hösten och sedan uppgången igen för att centralbankerna backade… Det intressanta är hur känsligt systemet är. Vad kom de upp i, lite över 2% ränta? Det klarar inte systemet. Så känsligt. Det säger mycket om hur illa det är. Det är inte normal ränta. Normal ränta på pengar, borde vara 5% – 6%. För du lånar pengar med risk att förlora det du har lånat ut och då vill du ha ränta. På 16 år vill du ha tillbaka lika mycket som du har lånat ut i ränta och då ska du ha 5% – 6%. Det är en matematisk modell. Räntor ska inte vara 0%. Och vi klarar inte ens 2% utan att det kraschar.

Jan: Många säger att vi löste ett problem 2008, men vi skapade ett betydligt större problem.

Bra skulder versus dåliga skulder

Eric: Vi har ökat mängden skulder. Det var en skuldkris 2008. Det var för mycket skulder. Ett system mår bra av skulder om det görs produktiva saker, som vi var inne på, startas företag… Man missade på att dela på goda skulder och dåliga skulder. Goda skulder är när man gör någonting som har nytta i samhället. Man har inte delat upp skulderna på det sättet, men det börjar komma lite nu.

Det finns ju program som heter Lyxfällan, där man ska lära människor att inte överspendera och se till att man har pengar och så där. Det var egentligen vad världen skulle ha gjort. Vi hade lånat för mycket pengar och skulle börja sanera ekonomisera. Det hade varit det korrekta sättet att sköta den krisen, men vi gjorde tvärtom. Vi skapade ännu mer skulder och då är det klart, det är som i Lyxfällan, att istället för att börja sköta sig och ta hand om sina pengar, ge dem ännu mer pengar så är det inget problem att konsumera.

På global nivå har vi bara dubblat lånet så kan man handla ännu mer och göra ännu mer av det dåliga. Det är lite läskigt, för vi har inte löst någonting.

Caroline: Man undrar ju vad som skulle kunna hända nu. Och det har du sagt någon gång Jan, att man vet aldrig vad det är som skulle kunna hända, som utlöser en kris eller en krasch.

MMT – modern monetary theory (eller Magic Money Tree)

Eric: Jag har en ganska tydlig tro faktiskt på vad som händer. Man ser det bakom kulisserna, och vad som kommer hända är en nedgång. Då kommer centralbankerna göra nästa steg i att rädda världen med stimulanser, alltså från räntesänkningar, trycka pengar, till då tankar om MMT som blir då lite mer och mer galna. Då kommer kanske börser och guld, allting kommer gå upp igen.

Jan: MMT står för ”modern monetary theory”, medans jag vet att typ alla… Jag har inte träffat någon som egentligen är positiv till detta av folk som jag följer som investerar. Det var en som till och med kallade det för ”magic money tree”. Kan vi försöka förklara det tillsammans? Nu blir detta överkurs, det var inte här vi skulle hamna.

Detta är en gammal teori. Amerikanska Bernie Sanders ekonomiska rådgivare introducerade detta, som mer eller mindre säger att så länge en stat kan ha sin egen valuta och kontroll över sin egen valuta, så kan de trycka hur mycket pengar som helst. Då kan man finansiera allt för befolkningen.

Eric: Jag ska inte säga att jag är en expert på MMT, men jag försöker förstå mer eftersom det dyker upp och kommer nya politiker i USA och även stora förvaltare som Ray Dalio tror ju också att det här kommer, som ett symptom på någonting dåligt. Vad är det centralbanker gör? Klassiskt, man måste backa lite i tiden. Vad är det första centralbankerna har gjort när det blir lågkonjunktur förr i tiden? De sänkte räntan för att stimulera ekonomin. Det var redskap nummer ett. Det är väl det enda redskap man har använt fram till 2008.

Jan: Det var detta vi pratade om i förra avsnittet, att när ekonomin går bra så höjer man räntan för att det blir svårare att låna pengar och konsumera. Efterfrågan minskar. När det är dåliga ekonomiska tider och folk är arbetslösa så sänker man räntan och det blir billigare för företag att anställa och så får vi igång ekonomi.

Eric: Det har varit grundredskapet, sedan kom den sista krisen där man sa att det här räcker inte, vi måste göra mer. Då började vi med det här QE, ”quantitative leasing”, alltså att man trycker pengar samtidigt och stödköper obligationer. Man tog ett verktyg till. Nu finns det varianter på det också ytterligare. Går vi längst ut på den här skalan så börjar man hitta teorier som MMT.

Om medborgarlöner

Eric: En del säger ”helikopterpengar” också och vi hör redan orden här också att det ska finnas en garantilön. Att alla får lön, oavsett om man arbetar, medborgarlön heter då. Det bygger på det att vi ger alla pengar så kan alla gå ut och konsumera. Sedan vad det skapar för incitament för att arbeta, sköta sig och bygga företag, där haltar det lite. Men tanken här är att vi ser till att alla har pengar för då kommer alla konsumera. Konsumerar alla så rullar hjulen.

I det här med MMT så är det nämligen så skyddar man sig så att om det blir för mycket fart, om man delar ut för mycket pengar, ja då höjer staten skatterna så förminskar man med lite andra redskap. Men det är verkligen lite av fantasiteori men sannolikt kommer den här fantasiteorin försökas innan förtroendet… Det är där det kommer bli problem.

När förtroendet för att centralbankerna eller staterna med magiska instrument kan skapa system… Någon gång kommer befolkningen inte tro på det. Alltså kejsaren utan kläder, vi kommer nå den punkten i slutändan. Men jag tror att någon form av MMT kommer komma i nästa kris.

Jan: Särskilt som vi ser i USA nu, att det är mycket på vänsterkanten detta drivs. Det är demokraterna som vill ha detta. Staten vill trycka mer pengar så att alla får det bättre, men det kommer få konsekvenser.

Caroline: Det känns som att det är någonting som kommer hända, som inte är så trevligt. Jag kan inte peka på vad det skulle vara.

Eric: Normalt sett har vi ändå lärt oss att du jobbar eller gör något fysiskt för att skapa någonting, och bygger någonting, så blir det någonting från det du gör. Men helt plötsligt kan allting skapas från ingenting. Från himlen. Det känns säkert skönt, men man slår sönder alla incitament att jobba om alla får pengar från staten.

Förstatligande av börsen och företagen

Jan: Jag kommer ihåg när vi hade FikaTillsammans i Göteborg så pratade vi om detta om att schweiziska centralbanken äger mer A-aktier i Facebook än vad Mark Zuckerberg äger. Det är också en konsekvens som ingen hade tänkt på från början. Kan du bara dra det kort?

Eric: Ja vi har ju sett ett fenomen kanske då i Schweiz och särskilt i Japan, där man har kommit längre i det här att det inte händer någonting. Där då staten trycker pengar och inte bara köper obligationer utan man köper börsen också.

Jan: Rätta mig om jag har fel, men schweiziska franc är en ganska stabil valuta, eller har varit det historiskt. Och så höll den på att bli dyr och när den blev dyr så blev det svårt för de schweiziska företagen att exportera. Man ville sänka värdet för att det skulle bli billigare för schweiziska företag att exportera. Så man tryckte schweiziska franc och sålde dem. När man sålde så fick man US-dollar och värdet minskade. Då satt de plötsligt med en massa US-dollar och då beslutade de att köpa aktier. Så köpte de Facebook-aktier.

Eric: Precis, och Japan har gjort det. Japan använder då fenomenet ETF:er för där köper de hela marknaden så att de inte är inne och stör. Men det som har blivit är att de är ETF-marknaden, staten, och staten blir den största ägaren i alla bolag, så det blir ett förstatligande.

Jan: Ja, vilket egentligen är det sjuka. Det vi pratade om var att vänstern och kommunismen har förstatligat företagen. Men här har vi då högern som då pratar om QE och effekten blir att både vänster- och högerkanten driver politik som kommer resultera i att förstatligas. Precis som du och jag pratade om, vart är liberalerna? Vart är de mitten-tänkarna? Men de är bara borta.

Eric: De är borta, för att alla tycker det är skönt att staten köper börsen. Det känns ju skönt för det hjälper börskursen att gå upp och alla tycker att det är skönt att det går upp. Men det är ingen som tänker på att vi jobbar ju för att få våra kronor. Vi sliter för att få våra kronor och vi köper de här aktierna på den här kursen, och staten bara trycker pengar och konkurrerar om samma aktier.

Det är klart att i början känns det bra. Det går upp och alla är nöjda, men ingen ifrågasätter det eller tänker på vad som kommer hända om det fortsätter.

Staten trollar fram pengar

Caroline: Då tänker jag att om man förstatligar företag på det viset, de blir väldigt passiva. Staten som äger Facebook till exempel. Nu är de passiva, men det är väl vad man gör sedan som är att förstatliga. Så länge man inte gör något speciellt så händer det ju ingenting i de företagen.

Eric: Nej, men överhuvudtaget staten ska inte in och köpa aktier. De ska inte inköpa obligationer heller. Det har ju gått från att vi människor arbetar, skapar och gör saker, och det är det som skapar tillväxt, till att staten skapar pengar och köper obligationer med låga räntor och aktier. Vi lutar oss alla mer mot ”staten fixar det”. Frågan är hur länge det går bra, för någonstans har man trott på att det är individen som arbetar och jobbar och skapar. Det här är totala motsatsen.

Någon sa väl så här att all sådan politik är jätteskön tills pengarna som man tar någonstans ifrån, tar slut. Då fungerar det inte längre. Men så länge det finns någonstans man kan ta pengar från är det jätteskönt för alla. Man når ju en återvändningsgränd. Du kan inte bara trolla fram, någonstans måste det vara att saker skapas på ett verkligt sätt.

Caroline: Har vi inte redan nått dit att det inte behöver vara så?

Eric: Så länge vi tror. Det är därför jag säger att det handlar om förtroende. Så länge vi tror på centralbanken och staten, och det är samma sak med valutor. Valutor är egentligen förtroendefrågor. Så länge någon tror på en valuta så är den stabil. Så fort folk börjar bli oroliga, när den cirkeln går igång, och det kan vara Turkiet eller Sydafrika, det är många länder där valutorna börjar tappa värde snabbt. Och det har hänt i Europa i många länder också. Då blir det liksom katten på råttan. Det går väldigt fort.

Det går liksom inte att stoppa en sådan spiral. När alla börjar bli oroliga över om deras pengar är värda någonting. Vi har ju sett i Sydamerika där man får lönen varje dag, för du litar inte på det. Nu har vi litat på det och vi utnyttjar det förtroendet, men någon gång kan man gå för långt med att hitta på konstgjord ekonomi. För de lever på att vi har förtroende för dem och de får inte gå över den gränsen.

En tanke om framtiden

Jan: Hur tror du att det här kommer utspela sig? Vi kan inte sitta här och förutsäga framtiden, men hur skulle det kunna se ut?

Eric: För mig känns det som att… Tyvärr är det som vi sa att centralbankerna räddar inte kanske problem utan de skapar nästa problem genom att sänka räntorna för lågt. Då går börsen upp och det är jättebra att det går upp, men det går upp för mycket, så det finns för mycket luft i börskurserna. Vi kommer få en nedgång. Vi behöver inte exakt när den kommer, men den har alltid kommit på de här 50% – 60% och det kommer komma igen.

Frågan är bara då blir centralbankerna och staterna så rädda, nu blev de lite rädda i höstas när det hände efter hösten, till jul då kom räntesänkningen, men nästa gång det går ner 30% kommer de då vara så rädda att det ska gå ner till 60% att de vill stimulera mer. Då kommer det här MMT och då kanske börsen går upp igen. Så skyddet i börsen är att de kommer gå in och rädda marknaden igen.

Då kanske aktiekurserna går upp mycket mer än vad de gjort nu, för då skapas det ännu mer pengar. Det hade varit sunt med den här riktiga nedgången, tror jag, men det har visat sig att de vågar inte vara med längre när det går ner så mycket. Då kommer de till undsättning och räddar med ännu mer aggressiva modeller.

Jan: Nu spekulerar vi ju bara här, men borde inte det vara ett tecken på att man borde egentligen då öka aktieexponeringen?

Eric: Absolut, men om vi nu leker med tanken på att det borde gått ner 60% för att få en normal värdering. Redan den resan ner 30% innan de sätter igång det här kommer vara så läskig, så det kommer vara svårt att sitta still även om slutresultatet om tio år är att börsen kommer vara värd mycket mer på grund av att de ”räddar”. För den räddningen återigen kommer inte vara en bra räddning.

Vi ska ju inte prata droger här, men om vi tar de som använder starka droger och säger att de mår bra när de har drogen i sig, då mår de jättebra. När drogen har slutat verka då börjar de må dåligt. Istället för att avvänja sig vid det här, så tar man en ny drog. Då känner de sig bra igen med drogen i sig. Tar man bort drogen så gör det ont. Fenomenet är ju då att man tar inte lika mycket drog utan man tar lite starkare för att känna sig lite bättre. Centralbankerna ger oss den här drogen och så mår vi bra och sedan kommer problemen. Istället för att ta hand om det får det bli en högre dos.

Jan: När vi egentligen skulle behöva åka in på behandlingshem och avgifta oss.

Eric: ”Avskuldsanera systemet”. Men inga politiker vill ju sitta på makten under en sanering. Det är ett garanterat sätt att inte bli omvald. Alla vill välja den lätta vägen.

Erics bekymmersfria portfölj

Jan: I avsnitt 105 pratar vi om RikaTillsammans-portföljen och Permanent-portföljen av Harry Browne, vars syfte var att klara alla ekonomiska väder. Om du skulle rekonstruera en portfölj för om du skulle ta semester i tio år. Utan att logga in på ditt konto under den tiden, hur skulle du placerat en ”worry free” portfölj?

Eric: Harry Browne-portföljen tycker jag är jättebra, med 25% aktier, 25% guld och 50% räntor. Om vi tar den får vi ett enkelt svar. Där det 25% långa räntor och 25% korta räntor.

Skippar vi de två och lägger det på aktier och guld så har vi 50/50. Vad som är bra är att fortsätter börsen upp så tjänar jag pengar på det. Blir det riktig kris så kommer det se bra ut också. En bra hedge.

Eric Strand

Jan: Spännande. Apropå detta, jag tror jag såg någon siffra eller om det var du som sa att samtidigt som centralbankerna skickar ut pengarna och sänker räntan, så har de köpt guld. Jag tror att 2018 var det 651 ton guld. Varför köper de guld?

Centralbankerna köper guld varje kvartal

Eric: Ja, så är det.

Centralbankerna har varit då nettoköpare av guld varje kvartal sedan 2010. De har varit köpare hela tiden. Jag brukar säga så här att man ska inte lyssna på vad centralbankerna säger utan man ska titta på vad de gör. Här ser man verkligen vad de gör.

Eric Strand

Det är att guld och silver, men särskilt guld här som valuta, det är de enda pengarna som inte har motpartsrisk. När det blir problem nästa gång så är det på motpartrisksidan. Det är inte börsen, utan det är motpartsrisken.

Alla som har lånat ut de här pengarna kommer vilja ha tillbaka sina pengar när de blir oroligt. Om alla vill ha tillbaka sina pengar samtidigt då kommer en del fallera, för alla kan inte betala de som har lånat, bolag och vad det nu är. Då kommer vi få stora problem. Och alla vill ha sina pengar först. De här motpartsriskerna vill man inte ha och guld är den enda investeringen som inte har en motpartsrisk. Det är det som är så unikt med guld. Det är det centralbankerna har sett, att ska vi stå hyfsat starka, så ju mer guld desto bättre. Plus att Ryssland och Kina nu vill vara mindre och mindre beroende av USA.

USA styr så mycket att Ryssland har till och med sålt alla amerikanska statspapper och köper bara guld istället. För det är ändå så att USA är det stora imperiet. USA:s makt via dollarn och olja och betalningssystemet Swift börjar få sina törnar. Det är inte riktigt lika mäktigt och alla är inte riktigt lika mycket på USA:s sida. USA försöker bli ännu mer aggressiv i sina handlingskrig för att hitta sin position, att inte tappa sin makt. Det är en maktbalans. Man ser hur Ryssland och Kina vill positionera sig för att kunna klara sig mer själva. Vara mindre beroende av USA och de sanktioner eller då handelsvillkor så att de inte har den makten.

Det är där det händer på den stora nivån. Därför vill de dels ha guld och kunna skicka pengar eller göra affärer inte via dollarn utan mellan Ryssland och Kina direkt. Eller de vill använda blockchain för att kunna flytta pengar mellan varandra, för att inte vara beroende av det som heter swift-systemet, som bankerna använder. Det äger USA. Det gör att USA kan strypa alla banker i Ryssland om de bara säger till att nu stänger vi det här. Då kan de inte göra någonting. Då är Ryssland och Kina i en total beroende-situation. Nu jobbar de för att hitta vägar och använda guld och blockchain för att ta sig ur det beroendet.

Facebooks nya betallösning Libra

Jan: Igår kom det en jättespännande nyhet. Nu spelar vi in det här precis innan midsommar, men det kommer inte publiceras förrän lite senare i sommar. Men då var det att jag har länge varit kritisk till Bitcoin och kryptovalutor. Inte så mycket på grund av tekniken, för den gillar jag, det här med blockkedja. Jag tror på en annan storts valuta där man plockar bort bankerna, men jag har sagt länge att det kommer inte vara Bitcoin, för Bitcoin har inget stort stöd i form av något stort företag.

Jag sa för två avsnitt, i avsnitt 25, att det kommer komma en kryptovaluta som kommer backas av de största företagen och som kommer bli en av de som kan slå igen. Nu lanserade Facebook, tillsammans med Visa, MasterCard, etc, den här Libra. Jag vet inte om du har hunnit se det.

Eric: Absolut, vi ska inte fastna där, men det är ganska tydligt att… Vi pratade om definitioner i det förra programmet angående fonder, men här är det också väldigt viktigt att ta bort ordet ”valuta” ur det här. Då har man ett transfereringsmedel kvar. Det är vad Libra är. Libra är ingen valuta, det är ett sätt att flytta pengar. Det finns ingen anledning att äga Libra. På mitt konto har jag svenska kronor, men jag ska skicka de här till Azerbadjan, då går det via Libra. Om jag gör det från USA gör jag det från US-dollar, till Libra, till svenska kronor.

Det är bara en transportering och den är jättebra. Det handlar om betalningssätt. Det är bra med Libra och då kan Facebook utnyttja sin stora användarbas. Men det har ingenting med valuta att göra. Man måste glömma ordet valuta i detta. Det finns ingen anledningen att äga en Libra, men det är ett sätt att flytta pengar på mellan sändare. Det är jättebra. Men jag förstår också de som gillar Bitcoin eller andra kryptosar. Det som är speciellt med ideologin där är att det är ett decentraliserat system, jämfört med vad vi har haft förut, ett centraliserat system med banker. Ingen av dem är egentligen valutor utan det är ett sätt att flytta pengar på.

Det är intressant att inte behöva göra det via swift-systemet utan att kunna använda blockchain-systemet eller tekniker. Spekulation av värde, det finns ingenting, för det kommer Bitcoin 1, Bitcoin 2, Bitcoin 3, som är snabbare, säkrare och bättre. Så den biten ska man ta bort. Valutor är de verkligen inte men de är transfereringsverktyg. Men det som blir problem för de som har skapat det decentraliserade tankesättet på att det ska inte styras av staten och bankerna.

Libra kommer inte vara decentraliserat

Eric: Där blir Libra som en subvariant på ett vis, som inte bygger på de här decentraliseringsprinciperna. Utan det sitter några andra bakom detta som är ett företagsalternativ till bankerna. Det förstår jag att det stöter emot alla principer mot de som kommer från hållet att det ska vara ett decentraliserat system. Jag tror att Libra blir en framgång i att flytta pengar och ett komplement till Visa och MasterCard, för blockchain-transferering är egentligen en konkurrens till Visa och MasterCard. Så det kommer vara ett verktyg att flytta pengar med, men det kommer inte att ha något särskilt värde.

Det handlar om att flytta pengar på annat sätt än med swift-systemet. Där är alla moderna sätt att flytta pengar på bra. Men vad som kommer vara är att staterna, vi pratade om makt förut mellan länder, men här kommer staterna vilja ha kontroll på detta. För får de inte kontroll på hur pengar flyttas, om det blir osynligt för dem, så har de jätteproblem. För staten vill kunna beskatta alla medborgare och ha koll på vad alla gör. Då måste Libra bli vänligt mot staten och anpassa till staten och då säger staten till Facebook att ni får inte skicka till dem och dem och dem. Då kommer Facebook göra som staten säger.

Alltså, de blir ändå under staten, för ska det bli stort så måste staten gilla systemen, annars kommer de säga ”tyvärr”. Jag tror att det kommer användas jättemycket så länge de gör vad staten vill. Så länge det gör det så kommer det användas jättemycket. Det ser vi i Kina hur pengar rör sig på det sättet. Men staterna vill inte ha det totalt decentraliserat, utan på statnivå. De vill ha koll. Det kommer vara en maktfråga.

(Läs gärna kommentarerna och diskussionen i artikeln på bloggen här där klokare läsare än mig har skrivit.)

Guld räddade Sverige 2008

Jan: Spännande. Nu var det ett sidospår, men jag tänkte hoppa tillbaka till centralbankerna och guld. Jag vet också att du beskrev att svenska Riksbanken hade glädje av sitt guld 2008. Kan du inte bara kort berätta vad det var de gjorde och varför hade vi glädje av det då?

Eric: Allting kommer inte upp på ytan. Det finns däremot ett klipp där Riksbanken berättar vad de gjorde. De svenska affärsbankerna fick problem för att man hade mycket åtaganden i dollar. Men de hade inte dollar utan kronor och när krisen var som värst ville ingen ha kronor. Hela marknaden frös. Då kunde inte bankerna betala med dollar, för de fanns inte. Klarar du inte av dina åtaganden då har du problem. Inte att du går omkull, men nästan. Det är en kris.

Men som tur var så hade Riksbanken en guldreserv, så de gick ut och sålde 50 ton guld. För guld får du alltid dollar, även när du inte får det för kronor. Så Riksbanken säljer guld, får dollar, byter dollar mot kronor. För Riksbanken var det ok att ta emot kronor och bankerna fick sina dollar så de kunde fullfölja de åtaganden de hade i dollar. De räddade banksystemet genom att använda guldreserven. Så viktigt är det och det är sådant som man kanske inte riktigt visste hur allvarligt det var då.

Sverige har ungefär 13% av sin valutareserv i guld, så vi har en del guld. Men vi inte är uppe i den nivån som Tyskland och USA, som har uppåt 80% av sina valutareserver i guld.

Det drar ihop sig till en perfekt storm

Jan: Om vi ska börja runda av och sammanfatta lite så säger du lite så här att det håller på lite att dra ihop sig till en perfekt storm, nästan.

Eric: Ja, det gör det ju från alla håll. Höga börskurser, räntorna som inte kan bli mycket lägre, de kan bli lite lägre igen, men någonstans så är det botten. Då ska allting hända samtidigt. Det är det som är en perfekt storm. Vi har aldrig varit i det läget. Sedan har vi då politisk maktkamp och kamp mellan länder. Liberalismen minskar, populismen på båda kanterna ökar, som i slutändan oftast har samma mål om ett slags förstatligande.

Det blir svårare och svårare, och det ser vi i Sverige, att regera i liberala tankar. För att de här kanterna och vi ser i andra länder som Turkiet och Ungern och USA och Ryssland har ju varit innan populistiskt, nästan diktatoriskt. Det har det blivit i de länderna och det är inte få länder.

Jan: Jag kommer ihåg när jag gick i skolan älskade jag historia. Så sa jag till min historielärare att det hemska är att allt spännande i historien redan har hänt. Då sa han, ”Du Jan, om du bara tittar dig omkring så händer det ganska mycket spännande saker just nu också.” Jag tror det är lite som du sa vid något tillfälle, att det är en spännande tid.

Eric: Ja, det är spännande och det kommer hända. Alla försöker hitta vad är det som ska göra att det händer. Det är inte så det fungerar. Jag vet inte om det finns något bra exempel, men du pratar historia, men typ något sådant här som första världskriget, hur det startade. Vi ska inte ha världskrig nu men det här skottet i Sarajevo, alltså det startar med någon händelse och så börjar det dras igång saker. Det här med sista sandkornet eller den här vattendroppen som får bägaren att rinna över, det är det sista som gör det, men det är uppsamlandet av alla droppar som får det att ske.

En ny ekonomisk cykel

Jan: Där tror jag också att det är viktigt att komma ihåg, så som du också sa i ett annat avsnitt, att det är inte bara negativt, utan detta är världens möjlighet. Särskilt för yngre människor.

Eric: Just det, det var en bra sak förresten, för det fick jag en kommentar som jag ville ta upp. Jag använde ett ord som kan missuppfattas, som är förmögenhetsomfördelning. Vad jag tänker där är att det blir möjligt, om tillgångar och aktier blir billigare att köpa, så blir det billigt för unga människor att börja köpa aktier. Vilket är bra för våra unga människor. Men mitt ord går att misstolka. Jag menar inte en politisk förmögenhetsomfördelning, utan en från marknaden möjlighet för vår yngre generation att kunna köpa fastigheter och aktier billigare.

Vilket känns obehagligt för oss som redan har jobbat upp. Det finns en sundhet i att alla unga får chansen att köpa och att inte bara vi som har samlat upp pengar kan behålla dem. Det behövs de här skogsbränderna ibland, så att det brinner och så växer det upp nya gröna träd. Inte bara hålla det gamla. Men jag har använt ordet förmögenhetsomfördelning, men jag menar det inte ur ett politiskt perspektiv.

Jan: Varje generation behöver få sin chans. Den generationen som är nu har egentligen inte fått någon större chans.

Eric: Det är dyrt för dem att köpa aktier och fastigheter, då måste man få pengar från mamma och pappa. Så var det inte förr. Det tar bort den här, vad jag tycker är viktigt, att ha gjort det själv. Det är så viktigt att känna det. I slutändan handlar det inte om pengar, utan om vad man är stolt över och vad man har gjort i sitt liv. Man lyckades köpa själv. Det är skönt att få lägenheten betald av mamma och pappa eller fixar lån och så vidare. Det går inte annars. Men det är bara skönt; det skapar inte stolthet och ära. När man en dag blir ännu äldre och tittar på sitt liv. Vad har jag gjort och vad är jag stolt över? Det är det som är viktigt.

Erics nya forum AuAg.se

Jan: Jag tänkte att vi ska runda av. Om man är intresserad av de här frågorna så vet jag nu när du står i det här skiftet där du har lämnat ditt gamla fondbolag, dina gamla fonder och håller på att starta upp på nytt, så vet jag också att du har pratat så här att om jag ska starta ett form eller ett ställe där man kan prata om det här och där har du lite idéer. Du kan helt oförskämt få göra reklam för din forumgrej.

Eric: Vi kommer göra en klubb AuAg.se. Au är guld och Ag är silver. Det kommer vara att dela kunskap helt enkelt. En informationsplattform om ädelmetaller och grön teknik-grundämnen, det kommer vara fokus. Sedan om det kommer någon betaltjänst i det också, men det kommer vara väldigt mycket man får tillgång till och vara medlem och skapa ett forum som är lite nischat inom området, men som ändå är intressant. Där jag hoppas att du kommer skriva en gästkrönika.

Det är en väldigt preliminär hemsida, ingen riktig nu. Vi håller på med byrån och så vidare så att det ska bli snyggt efter sommaren. Men det är redan 400 medlemmar som har anmält sig utan att vi har startat, så det är jättekul.

Jan: Ett fantastiskt stort tack som vanligt, Eric. Man blir alltid lite klokare efter att ha träffat dig. Man får alltid lite nya saker att tänka på. Du håller med Caroline?

Caroline: Ja, absolut. Det är kul under tiden också att prata. Det kan bli så otroligt djupt och du har väldigt stor bredd och kan mycket.

Glöm inte bort Kairos

Eric: Jag kan faktiskt göra ett kort tillägg. Det finns två grekiska gudar, för de höll också på med tid. De var två bröder och de hette Kronos och Kairos. Det var två olika tidsuppfattningar. Kairos är egentligen den tiden man vill leva i, när tiden inte existerar, när man bara är. Medans Kronos är kronologisk tid, ett, två, tre. Vad som hände tyvärr då i västvärlden var att vi tog bara fasta på den kronologiska tidsordningen.

Man har tappat Kairos-tiden när man är människa. Nu har vi börjat hitta den mer igen och det börjar bli mer yoga och vi tänker inte annorlunda. Vi börjar hitta tillbaka till den här Kairos-tiden, men grekerna hade redan definition på två tidsuppfattningar.

Jan: Jag hoppas att vi kan få göra om detta om ett antal veckor igen, Eric. Du är alltid välkommen tillbaka. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln med Eric så gillar du nog även följande artiklar:

• Läsarfrågor och intervju med Eric Strand - Om guld, ekonomiska läget, hans egna tankar och risker | Reklam
• Diskussionsfråga: öka andelen guld i modellportföljerna? - Bonus #02 - allt fler och fler källor pekar på värdet med guld som en investering
• Vad är pengar? | En enkel fråga utan ett enkelt svar... - En diskussion med Eric Strand, Pacific Fonder AB
• Möjligheterna med en börskrasch samt läsarfrågor med Eric Strand - Intervju med Eric om börsen just nu och era läsarfrågor
• Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet... - En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious
• Hedgefonder - en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand - Om hedgefonder och marknadsneutrala fonder

Nedan följer andra artiklar som är mer generella men ändå relaterade till ämnet:

• RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
• Guld - Tips till dig som vill köpa, sälja och investera i guld - Fördelar, nackdelar och praktiska erfarenheter av guld och silver

Jan och Caroline Bolmeson

21 juli, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 21 juli 2019 klockan 18:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Guld och silver, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.