Amortera vs investera, träningsbanker och inte överspara till barnen
Frågor och svar från bloggen
I veckans avsnitt pratar vi om att amortera på boendet eller investera, att inte överspara till barnen och att skaffa sig en träningsbank samtidigt som jag kör ett litet rant angående banker.
I veckans avsnitt tar vi upp några av de mest spännande frågorna på bloggen under den gångna veckan. Som jag säger i videon, jag har haft lite dåligt samevete för att jag inte varit så närvarande som jag önskar, men snart blir det ändring på det. Jag hoppas däremot att du kommer att gilla veckans avsnitt som jag och Caroline är ganska nöjda med.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Amortera på bostaden eller spara och investera pengarna?
Det här är en fråga som jag tror väldigt många hamnar i förr eller senare. Jag kan också tydligt uppleva att där finns tre helt olika strategier för hur människor gör:
- Man amorterar järnet eftersom man har uppfattningen att en obelånad bostad är ett eftersträvansvärt mål
- Man amorterar så lite som möjligt och sparar och investerar pengarna.
- Man amorterar inte, sparar inte och konsumerar
Jag är ju en sådan person som gillade Maria i det klassiska Nintendo-spelet ”Super Mario Bros 2”. Han var inte bäst på något, utan han var lagom i alla områdena. Bortsett från det sista alternativet som jag inte rekommenderar någon så tycker jag att man ska göra lite både och. Det är inget vidare att inte amortera alls, men man behöver inte heller göra som jag upplever att vissa gör – det vill säga ”överamortera”.
Mitt resonemang bygger i stora drag på att räntorna i dag är låga, de flesta bör ha räntor i intervallet 1.2 – 1.5 procent. Tittar man på direktavkastning och börsens utveckling så bör de flesta i ett långsiktigt sparande ha en överavkastning mot dessa 1.5 procent. Det vill säga:
- Räntan på bolånen är 1.5 procent
- Börsen ger i årsgenomsnitt 8 procent
- Vinsten är mellanskillnaden på 6,5 procent
De där 8 procenten är dock årsgenomsnitt över längre tidsperioder så man kan också resonera kring direktavkastning på t.ex. 3 procent, och då behöver man inte ta hänsyn till svängningar i värde. Oavsett vilket så är det idag ett alternativ att ta hänsyn till. Sedan tänker jag att man i framtiden kan använda pengarna som man sparar och amortera om räntan ökar.
Spara och investera hellre än att överamortera
Jag tycker i grunden att amorteringskravet är bra och att man bör amortera ner till ca 50 procent av sin bostad enligt gängse reglerna om:
- 2 procent per år på belåningsgrader över 70 procent.
- 1 procent per år på belåningsgrader mellan 50 och 70 procent.
då har man en hyfsad amorteringstakt och man behöver inte amortera snabbare. Kan man då t.ex. amortera 3 procent men bara behöver amortera 1 procent, då är det bättre att investera de 2 procenten tänker jag. Under 50 procent så anser jag inte att man behöver amortera om man sparar pengarna istället.
Jag har skrivit en ganska lång artikel på ämnet tidigare som jag fortfarande tycker är läsvärd och som finns här:
- Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
Tips för dig som har under 50 procents belåning och typ 2 miljoner
En möjlighet som inte alla har (inte vi än i alla fall) är att om man har en låg belåning på sitt hus, under 50 procent och man har ett sparkapital inkl. t.ex. tjänstepensioner, företagets kapital och buffert på mellan 1.5 – 3 miljoner så är man berättigad till ”private banking-bolån” hos både Avanza eller Nordnet. Fördelarna som dessa lånen har är att räntorna är extremt låga, ända ner till 0,69 procent, det vill säga hälften mot dagens listräntor hos de vanliga bankerna. Mitt och Carolines mål med huset är att ta oss ner till den här nivån förr eller senare.
Gå inte med mössan i hand till banken
Relaterat till ovanstående resonemang kom jag och Caroline in på det här med banker och vårt generella förhållningssätt till dessa. Jag kan uppleva det som en sorg att så många fortfarande förhåller sig till banken som en auktoritet, någon som man går till med mössan i hand. Det kanske var befogat för 100 år sedan, men inte idag. Jag ser personligen banken som en leverantör av tjänster relaterade till resursen ”pengar”. De säljer en tjänst som gör att jag kan betala mina räkningar, göra transaktioner, låna pengar och så vidare.
Idag finns det dessutom många leverantörer att välja mellan på den här tjänsten och de är i princip helt likvärdiga. Jag vågar påstå att skillnaden mellan tjänsterna som SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske bank eller nischaktörerna erbjuder är obefintliga. Det spelar verkligen ingen roll vilken man har. Jag skulle säga att det man ska ha för att ha en bra struktur i sin privatekonomi är att ha:
- En ”storbank” för den löpande ekonomin – typ Swedbank, Handelsbanken, SEB eller Nordea
- En ”sparbank” för sin pengamaskin – antingen Avanza eller Nordnet
Dessa skiljer sig nämligen rätt mycket åt. Det andra som jag tycker att man måste var medveten om är att de som jobbar på bank inte är där för att primärt driva din agenda, utan sin egen. Precis som du och jag är anställda av våra arbetsgivare för att tjäna pengar åt företaget, är banktjänstemännen och kvinnorna anställda för att tjäna pengarna till sin arbetsgivare. Det vore ju väldigt konstigt om de prioriterade något annat än det. Därför får man ta de här titlarna som ”personlig rådgivare” med en nypa salt, jag själv brukar tänka att det vore mer ärligt om de skrev din ”personliga säljare” som de gör i elektronik- eller bilaffärer.
Tips om att skaffa sig en träningsbank
Jag har haft så många duster med dessa rådgivare, som tyvärr i många fall är juniora och har både en sämre förståelse och en sämre ekonomi än vad jag själv har, vilket gör att jag väldigt, väldigt sällan tar råd från dessa. Rådet som jag fick vid ett tillfälle från en mentor var:
Ta bara råd från dem som har de resultat som du vill ha.
Jag vill inte dra alla över en kam, men generellt sett bör man inte ta råd från sin bank. Det finns undantag och idag är jag väldigt nöjd med min bankman, men jag har också bytt 13 gånger på samma bank. En tragikomisk historia som jag själv upplevde för ett par år sedan finns här:
- 7 nej senare.... - En sann historia om en förhandling med banken om att låna pengar till ett litet hyreshus
Den historien och en hel mängd andra upplevelser gör att jag väldigt sällan frågar om lov, utan snarare försöker ge dem vad de behöver så att jag kan få det som jag behöver. Det vill säga skapa en win-win-situation. Tyvärr är jag inte alltid så himla bra på uppstuds att jag ska komma på det ”rätta” svaret där och då på mötet, och därför skaffade jag mig för många år sedan en träningsbank.
Jag är primärt kund på Swedbank, men har också konton och är kund hos SEB. Varje gång jag vill göra något nytt som jag inte har gjort förut eller som jag är osäker på, då bokar jag först möte på SEB. Jag går dit och har mötet, antecknar noga (ibland spelar jag även in) alla frågorna som de har som jag inte kan svara på, går hem på kammaren skaffar mig svaren och sedan bokar jag möte med Swedbank. I 98 fall av 100 är frågorna på Swedbank exakt samma som på SEB, men nu har jag gjort min hemläxa och jag har oftast bra svar, vilket inte bara får mig att framstå smartare än jag är, men det hjälper också att få till en lösning som passar alla parter mycket snabbare.
Så det är ett av mina bästa banktips – skaffa dig en träningsbank! : )
Överspara inte till barnen
Den sista bärande konversationen i det här poddavsnittet handlade om att inte överspara till barnen. Jag själv har gjort det misstaget i all väl mening när jag planerade att vår dotter skulle få en miljon när hon fyllde 18. När jag och Charlie skrev boken ”Gör ditt barn rikt (annonslänk)” och pratade med experter, barnpsykologer och andra så konstaterade vi att det kan vara att göra barnet en björntjänst. Istället för att titta på maximala summan man kan spara, så kan man titta på vad sparar man till istället?
Det som vi konstaterade i boken som ett lämpligt sparmål att spara till var att göra övergången till vuxenlivet något enklare. När man är ung vuxen i 18 till 20 års åldern inträffar nämligen tre stora skiften samtidigt:
- Man ska börja studera eller börja jobba
- Man ska flytta hemifrån och skaffa sig sin första bostad
- Man ska börja sköta sin egen ekonomi
Det är tre ganska stora händelser som sker samtidigt. Här kan lite pengar underlätta övergången. Det vi konstaterade som en bra summa var ungefär 200 000 kr. Det räcker till insatsen till en bostad med omkostnader, eventuellt körkort och till en ekonomisk buffert. Det är dock viktigt att barnet får vara med och bidra själv, med t.ex. 5 av 15 procent till kontantinsatsen eller liknande.
Om man då sparar hela barnbidraget på 1 050 kr per månad i 18 år, så blir det vid 8 procents avkastning (läs: indexfondsparande) med stor sannolikhet över 500 000 kr, vilket är mer än dubbelt så mycket pengar som man behöver. Vid ett sparande på ungefär 500 kr per månad hamnar man på ca 200 000 kr. Sedan är det inte sagt att man behöver konsumera de andra 500 kr, men man kan spara dem till sig själv istället.
Med ovan sagt, jag fick inga större summor med mig när jag fyllde 18 år och mitt liv har fungerat ganska väl. Det är långt ifrån alla som har möjligheten till ett sådant sparande och i valet mellan att ge ett barn pengar eller en ekonomisk kompetens, så kommer jag alltid att välja det senare. Det är därför vi i boken fokuserade lika mycket på att ge barn ett ekonomiskt självförtroende och självkänsla som att ge dem pengarna.
Några relaterade artiklar på barnsparande:
- Spara till barnen i fem enkla steg - Undvik Aftonbladets råd och tjäna nästan dubbelt så mycket. Om barnsparande i praktiken...
- Intervjuad i TV4 om att spara till barnen på bästa sätt - Att spara till barnen handlar lika mycket om att lära dem fiska som att ge dem fisken...
- Sparar du på ett rättvist sätt till barnen? - Hur födelseåret påverkar den totala summan som barnet får ut från barnsparandet
- Krönika på företagande.se: Spara inte för mycket till barnen! - Vår uppgift som föräldrar är att underlätta steget in i vuxenvärlden, inte lösa det...
Slutord
Jag och Caroline vill verkligen tacka för allt engagemang, frågor, kommentarer och mejl. Därför vill jag också avsluta med läsaren Magnus manbag. :-D
