Hej jag undrar hur ni med mer än ett barn lägger upp barn sparandet.
Och hur ni låter barnen vara aktiva i sitt sparande?
Och hur ni tänker att pengarna skall tillfalla barnen?
Har två barn och sparat på separata men funderar på att ha ett gemensamt istället. Och ett var för födelsedagspengar och övrigt som dom väljer att sätta in själva. Då det andra käns som om det kanske är svårt att hantera och om dom är omogna så vill jag inte att dom skall tycka att dom skall ha ut det.
Och även kunna ge rättvist.
Sen när det blir äldre vill jag med att det skall ha ett fond och akiekonto var och antar att det kommer ha ett personkonto så blir väldigt mycket konto.
Hur gör ni andra?
Och hur tänker ni kring barnsparet.
Va tycker ni är rimligt att barnen ev får när det är 18-20?
När börjar ni involvera barnen mer i sitt sparande?
Övriga tankar och tips
Har inga barn själv men något avsnitt behandlade frågan om hur mycket pengar barnen bör få och kom fram till att maximum summan bör vara 250 000.
Själv hade jag nog kört Lysa 100% aktier och satt in de pengar som jag avser gå till barnspar varje månad. Sedan när de är 18-20 så delar man det på hälften (om man har två barn t.ex) och sätter in på deras egna bankkonto.
Vi kör ett gemensamt Lysa-konto för båda barnen (och lite buy and hold på avanza). Vi har sparat lite varierat genom åren, före och efter två barn och så vidare, så det var så svårt att räkna ut så det blev rättvist. Tänker att när de är typ femton så kanske man helt enkelt kapar allt i lika delar så blir det mest rättvist, enligt mig.
Ang att involvera barnen i sparandet så är våra barn fortfarande för små (fem och två) men det blir ju mer relevant på sikt. Jan och Caroline har ju både skrivit och pratat mycket och bra om detta, så rekommenderar det!
Har skippat barnsparandet. Ser till att sköta ekonomin och investerandet så bra jag bara kan och sedan kommer respektive barn få ett rimligt bidrag vid utflytt. Ev kommer jag indexera upp för att kompensera att de får sina bidrag olika år.
Ser särskilt barnsparande som en onödig intern byråkrati som stjäl energi och fokus från min kapacitet att sköta hushållsekonomin och investeringarna.
Mitt förslag är att man börjar med individuella konton för att sedan när det närmar sig slå ihop summorna.
Det jag har märkt i bekantskapskretsen är nämligen att de föräldrar som sparat till barnen på ett konto/isk i sitt eget namn har haft tendenser att plocka lite pengar när det har behövts. Inte bara till barnen… Finns alltså skäl att tydligt öronmärka just till barnen. Kanske sätta deras pengar där man inte har övriga pengar?
Det andra jag noterat är att när barnen blir äldre känns det viktigt att de i slutänden får samma summa. Frågan är därför hur pengarna ska överföras om de är bundna i fonder och ska överföras vid olika tidpunkter. Vi funderar på att ge en mindre summa pengar vid 18 eller 20 att leva loppan för och sen en större fast summa när de ska köpa bostad. Ev över- eller underskott löser vi själva. Det är inte säkert att det blir helt rättvist i praktiken men det är det minst orättvisa vi kan komma på.
Håller för övrigt inte alls med om summan 250000. Det kan gälla Malmö med mycket lägre bostadspriser, men i Sthlm är det för lite. Det är dyrt nog ändå att vara ung.
Inget barnsparande än så länge, förutom att vi sparat för att finansiera körkort. Där är det ju enkelt att få det rättvist: vi betalar det i sin helhet, för alla barnen.
Just nu är de två och fyra år. Jag har ett gemensamt sparande på mitt isk konto där deras presentpengar och månadsspar går in. Ca 500kr I månaden för båda just nu.
För att lära dem värdet av pengar så kör vi att de ansvarar för panten. De pantar emellan åt och sparar kontanter i en spargris. De är jätte duktiga med det och lärt sig att spara ihop mynt till typ tidningar.
Funkar bra! Tanken är att de ska få en liknande stor summa till typ insats för boende när det är dags.
Vi har ett gemensamt konto på Opti (9/9) i mitt namn för båda barnen. Tanken är att ge båda barnen lika vid köp av bostad någon gång i framtiden. Jag har inte tänkt exakt hur, generellt tänker jag dra ner risken successivt när barnen blir äldre (därav fondrobot) och kanske ta ut och lägga pengarna på varsitt sparkonto när barnen blir typ 20 år. Dock fortfarande i mitt namn.
Angående delaktighet så har äldsta sonen visat intresse så han fick köpa spelbolag på en ISK som står i mitt namn för sin veckopeng. Det är en eSport-fond som tyvärr backat nästan varje dag sedan köp för drygt ett år sedan.
Sparar i bådr lysa och opti åt barnen, då jag hade svår beslutsångest vad som är bäst. Tycker fördelen med robot för min del var att jag vet att det blir good enough, även om opti är dyrare än vad som normalt rekommenderas här.
Sparar till bägge barnen (6/8 år) på 1 konto (ISK i mitt namn) på Avanza dit barnbidraget går i sin helhet. Tanken är att dela det i 2 lika delar när de är ~25 och ska köpa sina första bostäder. De kommer få hela summan och då vi bor i Sthlm så kommer de troligen behöva all hjälp de kan få med insats. Har inte introducerat dem ännu till sparandet.
Vi har inte berättat något heller vilket jag tror är klokt. Grannungen går runt och skryter om att han minsann har 25 000 kr på banken till bostad som han ska få. Barnen jämför sig på ett onödigt sätt.
Mmm, och då kan man ju fråga sig: är det ens vettigt att ge barnen denna ”skjuts” i livet? Lär man sig inte mer om livet genom att få gå den hårda vägen och själv skrapa ihop till egen insats till exempelvis ett bostadslån? Det är ju ändå ingen som kommer att ge dem en räkmacka under resten av livet så är det inte bäst att de får se det redan från början?
Obs: jag har inget Stockholmsperspektiv på detta, har bara jobbat där för många år sedan men aldrig bott i stan. Klart det är lättare att spara ihop till exempelvis 100k eller 200k än att börja jobba ihop en hel miljon innan man kan köpa en egen bostad. Men det är ju också fullt möjligt att bosätta sig någon annanstans ett tag och etablera sitt vuxenliv där, där priserna och bostadsläget är vettigare. Stockholm har sin charm men det finns många andra fina delar av Sverige också.
Så som det har sett ut på senare år har det varit i princip omöjligt i Stockholm, där kontantinsatskravet ökat mer varje år än vad som varit realistiskt för en nyexad att spara, tyvärr så det har varit ett omöjligt race. Sen vill nog ingen förälder att barnen ska flytta till ett otryggt område där priserna är lägre för att de ska lära sig den hårda vägen. Jag tror inte barn blir bortskämda för att de får hjälp med detta.
Ett ISK som står på mig (så att sparandet kan placeras hursomhelst utan kommunens överförmyndare ska tycka till och framförallt för att inte slänga X kr i knät på en nyligen fylld 18-åring.
Inom kort ska vi också ordna ett eget konto så att sparade födelsedagspengar etc kan sättas in av barnet själv (om så önskas).
Här är förresten en hel del från Jan & Caroline på temat:
Det där är en intressant fråga, och jag har inget självklart svar.
Jag fick inte en spänn, men å andra sidan när jag köpte vårt hus för 20 år sen behövdes ingen insats heller, och banken la på 20% extra på summan “För ni ska väl renovera lite också?”
Idag är bostadsmarknaden helt annorlunda, så lite hjälp med start på vuxenlivet kan vara lämpligt.
Dock kommer inte jag att dela ut hela summan förbehållningslöst, utan de vet att det finns lite pengar (inga jättesummor i vårt fall, drytt 100k blir det, så räcker inte till nån insats till något dyrt boende ändå), men viss del får de när de är 18, men huvuddelen tänker jag “förvalta” tills de har ett vettigt behov.
Jag har dock pratat mycket ekonomi med mina barn, och de pratar redan om att de vill ha Avanza-konto, lägger upp sparplaner för sånt de vill ha osv, så förhoppningsvis har de ett någorlunda sunt ekonomiskt tänk när de blir myndiga (det hade INTE jag kan jag säga…
Det beror väl på vilket syfte pengarna ska tjäna. Är det för att ge barnen en liten extra kapital-skjuts in i vuxenlivet för att de ska kunna ha något att falla bak på, sen om de vill ta körkort, resa eller göra annat får de själva bestämma. Eller ska pengarna helt gå till kontantinsats för ett nytt boende i stockholm. Själv tycker jag att 250 000 nästan låter lite mycket att få som 20-åring (har precis själv fyllt 20 och fick 0 kr). Men du kanske tänker att man delar upp så att de får några pengar för att leva loppan för som jag skrev innan men att du även sparar till deras bostad?
Personligen tycker jag man själv kan spara till sin egen bostad, men sen bor ju jag i malmö och inte i stockholm så det varierar kanske. Kommer också från en familj som under min uppväxt hade det riktigt knapert med pengar vilket kanske gör att jag har en lite vinklad syn på hur mycket en förälder ska spara till sina barn.
