Spara till barn och spara med barn på rätt sätt

De flesta föräldrar vill ge sina barn en bra start i livet. I dagens artikel går vi genom det mesta du behöver veta om att spara till barn eller spara till barnbarnen. Du får även tips på hur du kan spara med barnen, dvs. ge dem en ekonomisk kompetens och ett ekonomiskt självförtroende i området pengar. Det är kanske ännu viktigare.

Det här avsnittet är en sammanfattning av många tidigare artiklar om sparande till barn. Här får du guldkornen från mer än 25 års eget sparande, min bok ”Gör ditt barn rikt” och många års ”experiment” med våra egna barn. Som vanligt har vi även sammanfattat många av de diskussioner som har förts i forumet om både att spara till barn men också att spara med barnen. Äran ska som vanligt gå till dig i forumet eftersom det här är inget vi hade kommit fram till på egen hand.

I denna artikel gör vi också också skillnad på att:

• ”spara till barn” – ge barnen en summa pengar vid något tillfälle, och
• ”spara med barnen” – ge barnen en ekonomisk kompetens och ett ekonomiskt självförtroende

Jag anser helt subjektiv att det senare mycket viktigare än det förra. Jag ger hellre barnen en ekonomisk kompetens och självförtroende med pengar än en stor engångssumma med pengar. Att ge barn pengar utan att ge dem kunskap kan nämligen lika gärna stjälpa som det kan hjälpa.

Målet med tipsen nedan är också att vissa saker är självklara och andra är blir ”det hade jag ingen aning om”-upplevelser.

Om du har frågor eller funderingar, kommentera gärna nedan eller ställ frågan till vår fantastiska community i forumet. Där får du både tips, hjälp och förslag på hur du kan göra eller svar på dina funderingar.

Lycka till med ditt sparande,
Jan och Caroline

Sammanfattning av tipsen

Nedan följer både en sammanfattning men även delvis en innehållsförteckning för tipsen vi går genom i artikeln. De första tipsen handlar om att ”spara till barn och barnbarn”:

Nedan följer tipsen som är mer relaterade till att ”spara med barn” för att ge den en ekonomisk kompetens och ett ekonomiskt självförtroende.

Om du tycker att vi har missat något, kommentera gärna. 👍

Om våra ”Spara till barn” och ”Spara med barn”-tips

Nedan följer ett antal tips, tankar, erfarenheter och konkreta förslag på hur man kan göra olika saker. Jag vill understryka att dessa inte är någon ”sanning”, det är inget som är rätt eller fel, bra eller dåligt samt sant eller falskt. Det är vår och forumets syn på hur man kan göra om man vill. Flera av punkterna nedan idag är dessutom anekdotiska och bygger på våra erfarenheter med två barn födda 2011 och 2018. Det är långt ifrån någon vetenskapligt belagd population.

Ett annat råd på vägen är att inte försöka göra alla tipsen nedan på samma gång. Välj ett av dem, gör förändringen och kom sedan tillbaka. Det är bättre att göra en sak nedan ordentligt istället för att göra allihop utan att det skapar någon verklig förändring.

Lycka till och kommentera gärna i forumet. Den här är artikeln är verkligen något där vi hjälps åt tillsammans.

Tips 1. Spara till dig själv först

Redan innan vi går vidare är det viktigt påpeka att det är viktigare att du sparare till dig själv först, innan du sparar till barnen. Vi fick ingen stor summa pengar när vi växte upp och det gick ganska bra ändå. Det är som de säger innan flygplanet lyfter:

I händelse av tryckfall i kabinen, sätt först masken på dig själv innan du hjälper andra.

Det gäller även i den här situationen. Du som förälder bör först ha en egen buffert, ett eget sparande till pension och till det som behövs under barnens uppväxt (t.ex. boende). När det är på plats, då kanske man kan spara till barnen. Det är alltså ingen naturlag att man måste spara till barnen och det är helt okej att inte göra det. Prioritera dig själv först, barnen kommer ändå komma i första hand i så många andra fall.

Och nej, det är inte som att alla sparar till barnen. En stor majoritet sparar inte till sig själva, än mindre till barnen.

Tips 2. Spara till barn, men spara inte för mycket!

Om du har möjligheten att spara till barnen så är nästa tips att inte spara för mycket. För mig var det här ett ointuitivt råd. Särskilt eftersom jag – samma dag som vår äldsta dotter Freja föddes 2011 – gick ut med en artikel på bloggen ”Så ska Freja bli miljonär när hon fyller 18 år” (av pinsamhetsskäl och kommande anledningar är den numer borttagen).

Insikten kom nämligen flera år senare när jag och min vän Charlie Söderberg skrev boken ”Gör ditt barn rikt”. Då intervjuade vi barnpsykologer, förskolepedagoger, ekonomiexperter och andra investerare. Alla – utan undantag – frågade försynt om det verkligen är så smart att ge en 18-åring en stor summa pengar. En av dem formulerade det till och med i en motfråga:

Skulle du haft mer eller mindre pengar idag om du hade fått en miljon på 18-årsdagen?

Deras poäng var att en stor summa pengar kan lika gärna stjälpa som det kan hjälpa. Det kan ta ifrån ungdomen drivet att skapa något själv, känslan av att ”kan själv” och utveckling av egna insikter, erfarenheter och lärdomar. Man berövar dem till och med resan till den första miljonen som för många av oss som sparar faktiskt är danande.

Tips 3. Bestäm vad du vill hjälpa barnen med

Man får själv bestämma vad som är för mycket eller lagom. Så som vi resonerade i boken var att runt 18-årsdagen sker tre ganska stora ekonomiska skiften. Då ska man:

• Börja sköta sin egen ekonomi
• Skaffa sig ett eget boende
• Försörja sig genom jobb eller studier

Det är tre ganska stora skiften som ska ske i princip samtidigt. Visst har vi skiften senare i livet också, pension, skilsmässa, barn eller motsvarande. Men dessa kommer sällan samtidigt. För att knyta tillbaka till tips två, är rekommendationen här även att inte spara för mycket. Naturligtvis beror det också vad man sparar till.

Det vanligaste sparmålet för föräldrar är bidrag till barnens boende. Men även här tror vi att det inte är lämpligt att ge bort hela kontantinsatsen. I vår mening räcker det gott och väl att sikta på att ge bort t.ex. 50 – 75 %. Låt barnen självt tjäna ihop de resterande 50 – 25 %.

För att konkretisera det; om bostaden kostar 1 000 000 SEK och kontantinsatsen är 150 000 SEK, ge maximalt bort 112 500 SEK. Resterande 37 500 SEK går att spara ihop på egen hand.

Länsförsäkringars rapport: ”Köpa lägenhet 2041 – så mycket måste du spara”

Vi har haft mycket diskussioner kring hur mycket man borde spara till barn. Användaren @Thomas86 i forumet konkretiserade det när han hittade en rapport från Länsförsäkringar med titeln ”Köpa lägenhet 2041”. Med hjälp av Macrobond och Svensk mäklarstatistik prognosticerade Länsförsäkringar priset på bostäder om 20 år.

De konstaterar att för alla kommuner förutom Stockholm ”räcker det” att spara barnbidraget. Det är positivt – samtidigt som man får komma ihåg att det är ju inte syftet med barnbidraget. På sätt och vis är det ju ett misslyckande på samma nivå som i USA. Där får alla föräldrar spara i en college-fond så att barnen kan få en utbildning. I Sverige är utbildningen gratis, men likaväl får föräldrar idag spara till kontantinsats till boende… 😳

Hur mycket ska man spara till barn?

Det är alltid svårt att säga något om hur stor summa man bör spara till barn eftersom svaret alltid är: ”Det beror på”. För någon kan det vara rätt att spara hela barnbidraget medan för någon annan kan det vara helfel. Jag vill minnas att jag har sett siffror att det genomsnittliga sparandet till barn ligger runt 450 kr per månad.

Avanza publicerade den 21 april 2021 följande bild på sin blogg som visar hur stort barnsparandet är hos dem. Det viktiga att komma ihåg med nedanstående bild är att vi inte tittar på ett tvärsnitt av den svenska befolkningen, utan snarare topp-15 % av befolkningen.

Snittet ligger ganska exakt på 500 kr. Notera dock att det hos Avanza skiljer mycket på genomsnitt och median. Läs gärna mer i vår artikel: ”Hur rik är svensken egentligen?”.

Kom ihåg! Det är OK att inte spara till barn, det är okej att inte ge dem en kontantinsats. Varken jag eller Caroline fick några pengar till kontantinsats eller när vi fyllde 18 år och det gick ganska bra ändå. Man får bestämma själv om man har möjligheten och viljan att spara till sina barn eller ej.

Tips 4 – Spara till barnen som du sparar till dig själv

För många år sedan skrev jag en artikel med titeln ”Det är ekonomisk barnmisshandel att spara till barn på bankkonto”. Av samma pinsamhetsskäl som tidigare är den borttagen. Men poängen i artikeln kvarstår. Att spara långsiktigt – t.ex. mer än 10 år – på ett bankkonto är inte att rekommendera.

Anledningen är pengars värde minskar över tid. I Sverige har Riksbanken som mål att pengar ska minska i värde med 2 % i genomsnitt. Det innebär att för ett barn som får 100 kr i doppresent, så kommer den hundralappen bara vara värd ca 80 kr när barnet tar studenten. Du kan själv se hur pengars värde urholkas på Ekonomifaktas sida ”räkna på inflationen”.

Sparande till barn ska således ske på samma sätt som vilket annat sparande som helst. Vi går genom det noga i avsnitt #99 och #238. I korthet handlar det om att gå på forskningens rekommendation som grovt förenklat lyder:

Spara i alla bolag, i alla länder, i alla branscher, i alla storlekar så billigt, regelbundet och långsiktigt som möjligt.

Den mest konkreta översättningen av ovan är antingen en fondrobot såsom LYSA (annonslänk) eller OPTI (annonslänk) alternativt en billig global indexfond med en avgift under 0.4 %.

Tips 5 – Fundera på vems namn som du ska spara i?

5.1. Om barnets tillgångar överstiger 384 000 SEK måste det anmälas till kommunen

En väldigt viktig – men ofta bortglömd – fråga att ställa sig när man ska spara till barn är hur det juridiska ägandet ska se ut. De flesta av oss är inte medvetna om att barns ägande av pengar är väldigt reglerat i den svenska lagstiftningen sedan 1988. Då släpptes förmynderiskapsutredningen som tillsammans med propositionen 1993/94:251 konstaterade två huvudsakliga problemsituationer:

1) föräldrar som i och för sig vill sina barns bästa men saknar erfarenheter och kunskap för att kunna förvalta barnens egendom, i vart fall avseende mer omfattande egendom och egendom som kräver aktiv bevakning, och

2) föräldrar som kan ha ett intresse av att använda sina barns tillgångar på ett otillbörligt sätt.

Man bestämde sig att lösa problematiken genom att införa en gräns om 8 prisbasbelopp (ca 385 000 SEK). Om barnets tillgångar överstiger denna gräns så ska det anmälas till kommunens överförmyndare. Om vi tittar på Föräldrabalken SFS 1949:381, kapitel 13:

2 § När värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, tillämpas bestämmelserna i 3-7 §§ för förvaltningen.

SFS 1949:381, 13 kap.

samt paragraf 3 §:

3 § Inom en månad efter det att värdet på en omyndigs tillgångar överstigit det belopp som anges i 2 § första stycket skall föräldrarna ge in en förteckning över den omyndiges egendom till överförmyndaren.

Har egendom tillfallit en omyndig med villkor om särskild överförmyndarkontroll enligt 2 § andra stycket, skall föräldrarna ge in en förteckning över egendomen till överförmyndaren inom en månad därefter.

SFS 1949:381, 13 kap.

Man kan ha många åsikter huruvida detta är bra eller dåligt. Jag personligen tycker det är bra då lagstiftarens intention har varit att skydda barnen som inte kan försvara sin egen rätt. Men jag kan ärligt säga att jag inte hade en aning om det här.

5.2. Fri föräldraförvaltning – men barnens pengar är barnens…

Utöver ovanstående lagstiftning om anmälan till kommunen är det även viktigt att vara medveten om barnens rättigheter till sina pengar. Som förälder har man skyldigheter gentemot barnen även om man har det som kallas fri föräldraförvaltning. Detta stycke är en sammanfattning från Konsumenternas som vi varmt rekommenderar.

De skriver att man som förälder ska förvalta barnens tillgångar på ett omsorgsfullt sätt och alltid agera på det sätt som gagnar barnet. Pengarna ska placeras på ett säkert och ge en skälig avkastning. De bör förvaltas försiktigt med betoning på trygghet.

Man får lov att använda en del av barnens pengar för barnets uppehälle, utbildning och allmänna nytta. Naturligtvis beror det på barnets ålder, föräldrarnas möjligheter och villkor. Men det är viktigt att komma ihåg att barnets pengar får t.ex. INTE blandas ihop med föräldrarnas. De får inte förvaras på samma konto. I praktiken innebär det att många banker inte tillåter en överföring från barnens konto till ditt konto som förälder.

Bankföreningen som hjälper svenska banker har gett ut ett faktablad: ”Om barns tillgångar” och en skrift: ”Bankfrågor för ställföreträdare för barn och vuxna” där de skriver:

Det är föräldrarnas skyldighet att se till att pengar och värdepapper, som tillhör barnet, förvaras på sådant sätt att de inte sammanblandas med förälderns egna eller annans tillgångar. [..]

För att förälder ska kunna låna pengar från sitt barn krävs att god man utses för att företräda barnet, samt att överförmyndaren samtycker till åtgärden. Detta gäller även tillfälliga handlån och oavsett beloppets storlek. Lånet måste ges mot ränta och säkerhet. Dessutom ska en amorteringsplan upprättas. [..]

Bankföreningen, ”Bankfrågor för ställföreträdare för barn och vuxna”, 2020 samt ”Barns tillgångar”

Specifikt denna var intressant:

Det är inte möjligt för föräldrar att inför barnets 18-årsdag utföra transaktioner i syfte att hindra barnet från sina möjligheter att därefter disponera sina egna pengar.  De beskrivna reglerna om förbud att blanda ihop barnets pengar med sina egna,  förbudet att ge bort barnets tillgångar samt reglerna om jäv och utlåning gäller även i dessa fall.

Bankföreningen, ”Bankfrågor för ställföreträdare för barn och vuxna”, 2020 samt ”Barns tillgångar”

Det är således väldigt relevant att ställa sig frågan om du ska spara i ditt eget namn eller i barnens namn.

5.3. I vems namn ska du spara i?

För att sammanfatta detta tips så kan man grovt förenklat säga att om du sparar i barnens namn så gäller följande:

• Det är ansett vara en gåva och det är barnets pengar
• Man har fri föräldraförvaltning till barnets 18 års dag
• Du får inte sammanblanda pengarna med dina egna
• Således kan får man inte föra tillbaka pengarna till eget konto
• Du tar ingen risk vid din skilsmässa eller dödsfall
• Om värdet är över 384 000 SEK så måste det anmälas till kommunen

Om du sparar i ditt eget namn så gäller följande:

• Du kan välja när barnet ska få ut sina pengar
• Det finns en risk vid dödsfall / skilsmässa då pengarna inte är garanterade gå till barnen

En vanlig variant för att lösa ovanstående problem är att spara i sitt eget namn i en kapitalförsäkring. Då är det du som äger pengarna (typ, egentligen äger försäkringsbolaget pengarna, men det är överkurs för en annan dag) och bestämmer när barnen ska få ut dem. I händelse av dödsfall så kommer pengarna utbetalas till barnen direkt och inte ingå i dödsboet.

Tips 6. – Testamentera med särskild förvaltning

Våra jurister tipsade för ett tag sedan om att det finns något som kallas särskild förvaltning i den svenska lagstiftningen som man kan använda när man vill spara till barn. Det innebär att man som förälder (eller gåvogivare) kan ange att pengarna ska förvaltas av en särskild förvaltare utan att t.ex. föräldrarna eller barnen har något medbestämmande.

Ett sådant villkor kan också skrivas in i ett testamente, i ett förmånstagarförordnande i en (kapital)försäkring eller i ett pensionssparande. I villkoret kan man man ange att egendomen ska förvaltas av förvaltaren längre än till barnets 18-årsdag.

Så här ser en del av den särskilda förvaltningstexten i vårt testamente (se hela i forumet):

Det som våra gemensamma barn XXXX YYYY, ÅÅMMDD-NNNN, och XXXX YYYY. ÅÅMMDD-NNNN, erhåller i arv efter oss ska ställas under särskild förvaltning utan överförmyndarkontroll.

• En femtedel (1/5) av den förvaltade egendomen ska utbetalas när barnen fyller 18 år.
• När barnen fyller 23 år ska hälften (1/2) av den då befintliga förvaltade egendomen utbetalas.
• När barnen fyller 28 år ska resterande andel av den förvaltade egendomen utbetalas.

Det är vår önskan att våra döttrar vid det tillfället avsätter en tiondel (1/10) av den sist utbetalda andelen av den förvaltade egendomen till eventuella barnbarn som enskild egendom.

Som vanligt när det gäller saker som ska fungera juridiskt rekommenderar vi att ta kontakt med en jurist. Det är inte värt att använda mallar från nätet och ta risken att spara några hundralappar och riskera att ha ett avtal som inte håller när det ska. De flesta av mina juristkompisar brukar himla på ögonen när de läser mallar på nätet. I forumet har du en lista med rådgivare som vi rekommenderar.

Tips 7. Spara till barnen på ett rättvist sätt

Det sista tipset när det gäller ”spara till barn” är att spara rättvist till dem. Ett vanligt misstag är att om man har flera barn (eller barnbarn) att man sparar till dem på olika konton. Det är en god tanke och man tänker att det är rättvist eftersom man sätter in lika mycket pengar på kontona.

Det stämmer i och för sig, men problemet är att om vi nu utgår från att man placerar pengarna (och inte har dem på bankkonto) så påverkas värdet mer av den underliggande tillgången än hur mycket man sätter in. Låt mig ta ett exempel.

Nedanstående bild är ett simulerat månadssparande om 1 000 SEK per månad i 18 år för mig och min bror. Jag är född 1981 och fyllde 18 år 1999. Min bror är fyra år yngre och född 1985 och fyllde därmed 18 år 2003.

Där ser vi att jag hade fått ut nästan 2.8 miljoner kronor på detta månadssparande eftersom jag fyllde 18 mitt under brinnande IT-rally (1999). Min bror som var lite senare på det hade fått ut ca 0.8 Mkr för att han fyllde 18 precis efter kraschen (2003).

Jag vet inte hur du tänker, men som förälder så hade man ju tyckt att det är jobbigt att den ena ungen ska få väsentligt mycket mer än den andra. Som staplarna ovan visar så kan det dessutom skilja med enorma belopp, på den nivån att man inte kan betala mellanskillnaden.

På ekonomispråk kallas det här för ”sequence of risk”. De specifika åren som sparas påverkar mycket. Därav att jag anser att det vore mycket bättre med en pott på 3.6 Mkr som delades på två istället. Det blir mer rättvist. Det här tipset handlar således mer om ett rättviseperspektiv än om något legalt krav eller motsvarande.

Överkurs: Lite graf-bonanza när det gäller 18-åriga sparhorisonter

I och med att jag räknade på ovanstående så var det enkelt att göra ytterligare några simuleringar. Således kommer här lite grafer som kuriosa, som du kan använda för att ge dina föräldrar dåligt samvete. 😂 Som synes påverkar tidsperioden väldigt mycket.

Nedan följer en liknande graf, dock omräknad på årlig avkastning.

Sammanfattar vi det i lite nördig statistik så får vi följande för rullande 18-årsperioder på den svenska börsen (SIXRX) mellan 1888 och 2021:

• Insatt kapital: 1 000 SEK/månad, 216 000 SEK på 18 år.
• Medelvärde efter 18 år: 770 000 SEK
• Medianvärde efter 18 år: 570 000 SEK
• Antal 18-års perioder som gick plus: 93 % (=125 / 134)
• Medianavkastning: 9,0 % per år
• Medelavkastning: 9,3 % per år

Som vanligt visar ovan att ju längre sparhorisont, desto bättre. Det jämnar ut avkastningen, minskar risken och du har över 90 % sannolikhet att få ut mer än du har satt in. Om vi räknar om det hur mycket pengar ett sparande blir vid olika belopp så fungerar nedanstående tabell ganska bra:

Det som är värt att notera extra noga när det gäller att spara till barn är ränta-på-ränta-effekten i slutet. Det tar 18 år att komma upp till ett belopp om t.ex. 50 000 SEK vid ett sparande om 100 kr/mån, men sedan dubblas pengarna på 7 år mellan 18 och 25. Oavsett belopp. Värt att komma ihåg. 😉

Tips 8. Spara MED barnen

Ännu viktigare än att ”spara till barn” påstår vi är att ”spara med barn”. Det vill säga att ge barnen en ekonomisk utbildning och ett ekonomiskt självförtroende. Vi tror att de flesta kommer tjäna betydligt mer pengar över en livstid baserat på sin ekonomiska kompetens än summan pengar de får på 18-årsdagen.

En annan insikt från när vi skrev ”Gör ditt barn rikt” är att barn förstår och är mycket klokare än man tror. Om man som 7-åring kan hantera appar och spel som har komplicerade ekonomiska system, då är det inga problem att hantera en veckopeng. Det handlar således sällan om frågan:

När är barnen redo att prata om pengar och ekonomi?

Utan det handlar nog oftare om:

När är jag som förälder redo att prata om pengar och ekonomi med mina barn?

När vi pratade med experter så sa det att från ungefär fem års ålder är barnen redo att föra enklare ekonomiska resonemang. Man kan till och med tänka på det som att varje gång ett barn vill ha något, undrar något eller ställer en fråga då är det ett lärotillfälle eller ett fönster som är öppen.

Vår uppgift som föräldrar (eller mor/farföräldrar) är att fånga några av dessa tillfällen, väl medvetna om att vi kommer att missa majoriteten av dem. Jag kan inte nog betona att det inte handlar om att köra stora powerpoint-festivalen utan det handlar om att ta det på deras nivå med insikt om att fönstret ofta bara är öppet någon minut.

Notera att nedanstående fortsättningstips är anekdotiska och baserade på våra erfarenheter och ingen ”sanning”, det är inget rätt eller fel, bra eller dåligt eller något du måste göra. Se det som en inspiration. Vi har även en diskussion på ämnet i forumet.

Tips 9. Ställ en motfråga istället för att ducka eller ljuga

Ett tips som jag lärde mig av barnpsykologerna vi pratade med var att när barn kommer med en fråga som du upplever jobbig, så kan en bra strategi vara att ställa en motfråga. Exempel på frågor som barn kan komma med som kan vara ”känsliga” är t.ex.

• Är vi rika?
• Hur mycket pengar har vi?
• Vad tjänar ni per månad?
• Vad kostade vårt hus?
• Hur mycket pengar har jag?
• etc.

Lite beroende på sammanhang så är det inte alltid lämpligt att svara med rätt svar. Då kan en lämplig motfråga vara t.ex:

Vilken spännande fråga, varför undrar du det?

Många gånger visar det sig nämligen att barnen inte alls undrar om det absoluta beloppet, utan frågan kommer från ett samtal med kompisarna, från en oro eller något annat. Det brukar vara mer effektivt att adressera den underliggande frågan än att svara med kronor och ören. Även om det så klart också behövs ibland.

Tips 10. Spela i samma lag som barnet – var inte bara ett ”nej”

Något som frustrerade mig mycket som ny förälder när vår äldsta dotter var i fyra-års-åldern och började ha vilja ha saker på Lekia, var att jag blev en skittråkig förälder. Varje gång hon sa att hon ville ha något så blev jag en ”nej”-person som i ”Nej, vi kan inte köpa det.”

Vid ett tillfälle ljög jag till och med för dottern genom att säga ”Nej, vi har inte råd” / ”Nej, jag har inga pengar” eller ”Nej, vi kan inte köpa det.” Det var inte sant överhuvudtaget. Än värre; jag trillade i fällan att göra ekonomi till något tråkigt. Ekonomi blev ju då plötsligt något som byggde på ”Nej”, ”Inte”, ”Brist” eller prioritering mellan två saker där man egentligen ville ha båda sakerna. Tråkigt och inte alls det jag står för här på bloggen där ett mantra brukar vara ”säg och istället för eller”.

Jag beklagade mig för en kompis och fick tipset att börja spela i samma lag, att göra en variant på tips 7.1. Istället för att säga ”Nej” blev rekommendationen att säga:

• Vad spännande! Berätta, varför önskar du denna?
• Jättekul! Jag vill gärna köpa den till dig, låt oss göra en plan för hur det kan gå till.
• Självklart vill jag också att du ska ha den, hur ska vi finansiera det tillsammans?

På det här sättet blir man inte nätdomaren som säger nej och man blir inte heller den som inte sätter gränser. Tvärtom blir man ju en lagspelare med barnet där man får ett gemensamt mål, ett gemensamt spel och inte minst mängder av nya saker att prata om. Återigen så fungerar det inte alltid och man behöver anpassa det till situationen, men det fungerar förvånansvärt ofta.

Tips 11. En tredjedel som lön, en tredjedel som bidrag och en tredjedel som utdelning

En utveckling för oss utifrån tips 7.2 ovan var att börja resonera kring ”finansiering”. Det vill säga hur skulle barnet kunna betala för saken som det ville ha. Jag minns inte längre var jag plockade upp det, men vi började resonera att det var ett bra sätt att introducera olika inkomstslag.

I verkligheten som vuxen finns det egentligen bara fyra sätt att tjäna pengar eller finansiera saker på:

• Inkomst av tjänst – det vill säga lön på jobb som man gör åt någon
• Inkomst av kapital – ränta, utdelningar, värdeökning och liknande
• Bidrag / Gåva – pengar man får av någon annan då man uppfyller vissa krav
• Kredit där – där man lånar pengar av någon annan

Vi skippade det sista sättet och började säga till barnen att vi hjälper självklart till med finansiering av prylen som de önskade. De kunde få:

• En tredjedel som bidrag / gåva
• En tredjedel från deras investeringar (typ avkastning / udelning)

Men den sista tredjedelen är de tvungna att finansiera själva genom något slags jobb. Tillsammans bestämde vi vilket problem som behövde lösas hemma (beroende på ålder och mängd pengar) och sedan fick de välja om de tyckte att det var värt arbetsinsatsen. På det sättet hamnade ju makten, möjligheten och ansvaret i deras händer. Var det viktigt så gjorde de jobbet, var det inte viktigt så var de ju de själva som valde att inte köpa det (och vi behövde inte säga nej).

Återigen behöver ovan anpassas till ens eget barn i fråga, men som princip har det här fungerat förvånansvärt väl. Sedan har naturligtvis alla tre tredjedelarna kommit från oss, dvs. vi har ”hittat på” att en del är från investeringarna. Vi har inte pratat utdelning, ränta-på-ränta eller liknande utan det har bara varit att ”pengar blir fler om de investeras tillsammans.”

Tips 12. Sparande med kulor i en glasburk (4 – 7 år)

När vår äldsta dotter var runt 5 år experimenterade vi lite med att leka ekonomi. Det som fungerade för oss var en lek med kulor en glasburk. Kulorna var vanliga filtkulor från Panduro och leken var att fylla glasburken med kulor tills den blev full.

När den var full så åkte vi till Lekia och så fick hon köpa (nästan) vad det ville. Det fanns ingen koppling mellan en kula och ett visst värde. Istället var syftet att ha något att prata om, att jobba tillsammans kring och ha något att se fram emot. Ett sätt för mig att kunna säga: ”Självklart vill jag köpa saken till dig, men vi måste ju se till att glasburken hemma med kulor är full först.”

Glasburken fylldes på när Freja hjälpte till med något efter hennes förmåga. Varje vecka kom även en gåva i form av veckorpeng och den fylldes också på magiskt av sig självt på natten. Ju fler kulor i burken, desto fler kom det dit av sig själv. Vår egen variant av ränta-på-ränta-effekten.

Jag ska vara helt ärligt med att det här fungerade olika bra i olika perioder. Ibland var intresset jättestort och ibland var intresset totalt obefintligt. Återigen en möjlighet för oss föräldrar att träna på att fånga inlärningsögonblicken.

Tips 13. Månadens aktie (från 7 år)

När dottern blev äldre började vi med en lek inspirerad av twittraren Stefan Thelenius. Hans barn är något äldre än våra och han hade en lek som han kallade för ”månadens aktie”. Vår variant blev att dottern varje månad fick en del pengar av oss som skulle investeras i månadens aktie. Denna aktie fick hon själv välja helt efter eget huvud efter saker i hennes värld.

Syftet med månadens aktie har aldrig varit att tjäna pengar som det är när man vill spara till barn. Huvudsyftet är rent pedagogiskt att göra aktier till något som kan komma upp i dagligt tal, att visa att inkomst av kapital är ett minst lika vanligt sätt att tjäna pengar som att ha en lön. Det är inte heller några stora summor utan ofta har vi bara köpt en aktie av respektive bolag.

Det har dock gett upphov till många roliga samtal. Särskilt när Freja plockade ihop en portfölj över tid bestående av bolag som finns närvarande i hennes värld såsom: Youtube-aktien (Alphabet), Netflix, Activision, ICA-gruppen, H&M, Volvo, Disney m.fl. Mycket namnkunniga- och tillväxtaktier. Föga förvånande sprang hennes portfölj rundor kring vår basportfölj och fondrobot. På forumet är det ett stående skämt att det borde vara Freja som förvaltar familjens pengar. 😂

Efterhand som hon har blivit äldre så har vi byggt på samtalet och konceptet, inkluderat henne i att det ligger i ett eget ISK på Avanza. Vi har pratat om hur mycket pengar det är, vi har pratat om hur värdet ökar på aktier, men även visat när det minskat i värde. Vi har även pratat grovt om hur företag fungerar (”att du hellre är aktieägare än VD eftersom VD jobbar åt styrelsen som bestäms av aktieägaren”) och liknande.

I perioder tycker Freja det är kul, så många gånger får jag gå och vänta på att inlärningsfönstret öppnas. Då försöker jag fånga det viktigaste och det känns många gånger hopplöst och att man är en fånig förälder som driver sin grej. Men, ibland dyker det upp små händelser som ändå gör att jag ser att de där 3-4 minuterna på veckobasis gör skillnad. I skolan hade de t.ex. haft en pjäs om samhället och då hade hon sagt till läraren att hen hade glömt aktieägarna. Jag trodde jag skulle dö av stolthet. 😊

Tips 14. Veckopeng – tre typer av veckopeng

Jag har bokstavligt talat skrivit kapitel i en bok om veckopeng så det är ett kärt ämne som jag totalt misslyckas med i verkligheten med barnen just nu. 🤦‍♂️ Jag vet inte riktigt om det är teorin det är fel på eller mitt genomförande av den. Så här är en sammanfattning av teori, tips och andra böcker.

Veckopeng är jätteviktigt eftersom det är ett konkret sätt för barnen att lära sig att hantera pengar själva. Alla förstår att det krävs mycket träning för att bli bra på fotboll. Samma sak gäller pengar och veckopeng är sättet träna. Det innebär t.ex. att straffa barn genom att ta bort deras veckopeng är ungefär lika smart som att straffa ett fotbollslag genom att ta ifrån dem deras bollar.

När man tittar på veckopeng så finns det några olika typer eller sätt som föräldrar ger veckopeng. De två vanligaste är:

• Den gåvobaserade veckopengen – du får veckopeng som ett bidrag eller en gåva.
• Den prestationsbaserade veckopengen – du får veckopeng i ersättning för en löst uppgift eller prestation

Sedan finns det även modellen ”ge pengar vid behov-veckopengen” som tyvärr är sämst av de tre. Den lär inte barnen någonting eller så lär den dem helt fel saker såsom att be om pengar, tjata eller att någon annan betalar. Tyvärr trillar vi i fällan att köra den här från tid till annan.

Jag tänkte länge att den prestationsbaserade veckopengen var bäst, men Freja visade oss väldigt tydligt problemet med den vid ett tillfälle. Jag sa till henne att om hon inte plockade ut ur diskmaskinen så skulle hon inte få veckopeng. Hennes svar blev då:

Pappa, jag vill inte plocka ur diskmaskinen och det är okej att jag inte får någon veckopeng. Jag behöver ändå inte den just nu.

Ridå. Det var då jag insåg att 1) vissa saker ska inte vara belagda med prestationsersättning, de ingår att man gör för att man ingår i familjen och 2) det är fullt rimligt att barnet självt ska få välja om det vill genomföra prestationen eller inte. Vi vuxna behöver ju inte gå till jobbet om vi inte vill – givet vi är villiga att acceptera konsekvenserna. Numer ser jag alltså den prestationsbaserade veckopengen som en bonus, något man kan göra utöver den gåvobaserade. Det handlar inte om antingen eller, utan de är komplement till varandra.

Tips 15. Överkurs: den entreprenöriella veckopengen

Veckopeng är ju inte något som bara vi funderar på. Jag minns tyvärr inte längre vem det var som på nätet skrev om en insikt han hade fått med sina barn. Föräldern var en entreprenör och försökte också lära sina barn om ekonomi men han konstaterade – för honom – stora brister med den prestationsbaserade veckopengen.

Han skrev att problemet med den är att incitamenten och målen inte är likriktade mellan den som betalar veckopengen och den som ska genomföra uppgiften. Som förälder eller uppdragsgivare så vill man att uppgiften löses så bra och så effektivt som möjligt. Som genomförare vill man – grovt förenklat – göra det minsta möjliga som gör att man kan få uppgiften godkänt, få betalt och gå vidare till något annat roligare i sitt liv.

Eftersom personen själv var entreprenör skavde det här ”minimum”-perspektivet för honom. Istället ville han lära sina barn att vara lite mer entreprenöriga – det vill säga att se andras problem, föreslå en lösning, förhandla om ersättning och lösa problemet. Han började därför betala sina barn mer pengar för när de såg ett problem (t.ex. att trädgården behöver krattas) och kom med ett förslag på lösning än när han själv behövde be dem om en uppgift. Det finns nämligen ett värde i att se problemet och adressera det.

En utveckling på ovan som han skrev var att han dessutom funderade på ”ansvar och befogenheter”. I företag så behöver man ge sina medarbetare både ansvar men även befogenhet och resurser att lösa problem. Han överförde det resonemanget på sina barn och när problemet ”kratta i trädgården” som barnen hade upptäckt skulle lösas, så hade de befogenheten att bestämma över honom och hans fru.

Det vill säga att man både löste problemet tillsammans, men barnen fick även arbetsleda, ha en situation där de fick berätta för föräldrarna vad som skulle göras och bestämma när kvaliteten var uppnådd. Samtidigt lärde de sig att bara för att man är ansvarig för något, så betyder det inte att man måste genomföra det själv. Något jag vet många kämpar med även som vuxna.

Vi själva har både lyckats och misslyckats med ovanstående i praktiken. Men de gånger som vi har lyckats har det faktiskt varit väldigt uppskattat av barnen. För dem är det coolt att för en gångs skull kunna berätta för mamma och pappa vad de ska göra.

Tips 16. Fördelning av veckopeng

En annan sak som jag plockat upp under åren (minns tyvärr inte källan) är att man även kan resonera och sätta riktlinjer för hur veckopengen ska användas. Man får naturligtvis anpassa till sin egen situation men vi har lekt enligt följande.

• 25 % till konsumtion i närtid där barnet helt får bestämma själv
• 25 % ska gå till uppskjuten konsumtion (t.ex. sparande till en större pryl)
• 25 % bör investeras i någon form av tillgång, t.ex. aktier
• 25 % ska ges bort i form av välgörenhet

Här har jag också insett att man behöver bita sig i tungan. Från tid till annan upplever jag att pengarna går till något ”överprisat plastskit”. Men jag inser också att så kan man resonera kring mitt intresse för teknikprylar. Poängen är att alltså att låta barnet få ha sin fria konsumtionsrätt på den första delen.

Den andre fjärdedelen handlar om ett sparande till t.ex. ett större lego, klädesplagg eller liknande. Det vill säga mer eller mindre ett sparande där syftet är att det ska konsumeras. Den tredje delen handlar om att sätta av till att investera så att ”pengarna kan växa”.

Den sista delen har vi använt för att visa att alla har det inte lika bra som vi. Att med pengar kommer ett ansvar att hjälpa andra. Dock har vi även här försökt låta barnen välja själva vem som ska få pengarna. Det har varit allt från bidrag till uttrar, till Världsnaturfonden till tiggare utanför ICA. På samma sätt här har vi försökt låta dem välja själva inom ramen för sin värld.

Tips 17. Låt barnen få lära sig att sälja

En av de mest underskattade kompetenserna i Sverige är enligt mig förmågan att kunna sälja. Försäljning anses av många tyvärr vara lite fult eftersom vi många gånger råkat på riktigt dåliga säljare. Problemet är att vi har lika lite utbildning i försäljning i Sverige som vi har om pengar och då är det inte så konstigt att man inte vet hur man gör.

Den stora anledningen till att jag gillar försäljning är att om du kan sälja, så kommer du alltid att kunna tjäna pengar. Mycket pengar. Att sälja handlar för mig om att skapa win-win för båda parter. Att sälja handlar om att hjälpa någon annan att få det som de vill ha. Försäljning handlar om att lösa andras problem, önskningar och behov. Tvärtom innebär det för mig att om jag inte säljer, då missunnar jag en annan person att få något som de önskar. Men det är en diskussion för en annan artikel.

Min poäng är däremot är att låta barnen få lära sig att sälja. Vi har lekt lite med det här under åren och det som nog har fungerat bäst för oss är s.k. barnloppisar. Det är barn som får ta med sig sina leksaker och sälja dessa till andra barn. Det är ofta väldigt uppskattat då saker är billiga, barnen inser att de kan få väldigt många saker för en liten peng och de bryr sig sällan om att det inte är nytt.

Eftersom vi ibland är föräldrar som inte klarar hålla gränser så har våra barn bokstavligt talat berg av gosedjur. Ett tag införde vi regeln att inga nya leksaker om inte någon annan leksak såldes. Precis som tidigare behöver man anpassa det efter barnens intresse, ålder och förmåga.

En kul anekdot på ämnet var när vår dotter skulle köpa en häst på en barnloppis. Samtalet gick så här:

Freja: Vad kostar hästen?

Säljaren: 5 kronor.

Freja: Jag vill bara betala 6 kr!

Jätteroligt. 😂

Tips 18. Samtalet om pengar är det viktigaste

Sist, men förmodligen viktigare än något annat ovan när det gäller att spara till barn, är att komma ihåg att samtalet med barnen är det som är viktigast. Många av tipsen ovan, särskilt när det gäller sparandet med barnen, går ut på att just skapa möjligheter till samtal. Att lägga ut krokar där samtalet om pengar kan fastna, väl medveten om att man kommer lyckas missa många gånger.

Claes Hemberg berättade för mig hur han gjorde med sina barn när de var små. När han skickade dem till affären så sa han:

Här är 20 kr till att köpa mjölk. Här är ytterligare 50 kr till att köpa något som ni anser att vi behöver hemma.

Jag tycker det är ett fantastiskt smart sätt att ”trigga” ett samtal. Det finns så mycket att prata om när de kommer hem. Varför valde de just den saken? Hur resonerade de? Varför prioriterade de som de gjorde? Hur jämförde de på pris och så mycket mer. Dessutom knyter det an det föregående tipset om att ge både ansvar och befogenhet. Riktigt bra.

Andra smarta sätt är att knuffa barnen i sammanhang där det pratas om pengar. Nu är mina barn fortfarande för små, men det finns organisationer som jag upplever gör mycket bra saker när det gäller ekonomi för unga som förtjänar mer uppmärksamhet.

• Unga aktiesparare
• Ung privatekonomi
• Ung företagsamhet

Det finns säkert massor av saker som vi har missat, men jag hoppas att du hjälper oss genom att kommentera i forumet. Dela gärna med dig av dina bästa tips, vad som har fungerat och inte, så kan vi uppdatera artikeln efter hand.

Ett stort tack och lycka till med sparandet till och med barnen!
Jan och Caroline

Några relevanta forum-diskussioner

Nedan följer en sammanställning av några relevanta forum-diskussioner på detta ämne:

• Hur pratar / leker / lär du dina barn om ekonomi, pengar och investeringar? 
• Hur berätta eller inte berätta för barnen om att vi är rika?
• Spara i alla ära, men hur lär ni era barn att låna? 

Du hittar alla barn-relaterade diskussioner nedan:

• Spara till barn och barnbarn

Här är de sorterade enligt popularitet. Diskussionen kring denna artikel specifikt hittar du här.

Jan och Caroline Bolmeson

13 februari, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 13 februari 2022 klockan 13:20 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Barnsparande - Spara till och med barn.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.