308. Räntefonder: en introduktion och det viktigaste att veta | Med räntefondbolaget Captor

Från deras hemsida:

Fonden investerar kapitalet i säkerställda bostadsobligationer och obligationer utgivna eller garanterade av stater, kommuner och överstatliga organisationer.

Men, välkommen ner i kaninhålet. Det är framförallt svenska säkerställda bostadsobligationer (endast AAA) som används som säkerhet för att med hjälp av ränteswapar (=clearat derivat, dvs derivat utan motpartsrisk?) förlänga löptiden till 10 år. Syftet med detta är att åstadkomma en fond som i princip bara förändras i samband med räntan. Dvs. har typ 0 i kreditrisk och 100% exponering mot räntan.

Det tog mig ett par varv att förstå det här och jag är fortfarande inte säker på att jag fattar alla nyanserna.

Senaste månadsrapporten:

2 gillningar

Mmm, tyckte att de sade bostadobligationer i avsnittet, och blev osäker med beskrivningen på Avanza.

Är skeptisk till att använda den för egen del, för den är lurig att simulera i Monte Carlo-körning när jag inte förstår den. Den ser dock lik ut IS04 när man tittar på kurvorna.

Intressant, säg något mer?

Fungerar inte deras jämförelseindex om du vill ha längre historik Handelsbanken Govt Index multiplicerat med 1.6? @captorfonder är det 3M-indexet eller ett annat index?

Gäller att kunna välja någon rimlig standin på simulator-sajten och de är amerika-fokuserade.

Vi brukar titta på Handelsbankens Statsobligationsindex. Det finns tyvärr ingen information om det på deras hemsida. Nasdaq har ett motsvarande som man ser här, https://www.nasdaqomxnordic.com/index/index_info?Instrument=SE0001356718

Med 1,6 i jämförelsen med Handelsbankens index för Iris Bond avser vi att indexpositionen är 60% belånad. Och som finansieringskostnad använder vi Stibor dagslåneränta (“TN”) plus 0,4%. Det är tycker vi en rimlig estimering för vad som är investerbart på riktigt för våra typiska kunder. För enkelhets skull så ombalanseras den här positionen dagligen i vår beräkning.

Iris Bond har också ett internt index som vi använder för att risklimitera fonden. Fonden är styrd med relativ Value-at-Risk mellan fondens positioner och det här interna indexet. För det här indexet har vi data tillgängligt sedan 29 december 1995. Det är OK att använda om man vill titta bakåt och vill få rätt storlek på fondens riskbidrag i en portfölj. Men det är samtidigt byggt enkom baserat på svenska swapräntor, och därför så tappar man effekten från rörelser i kreditspread på AAA obligationerna.

För någon som är flink med kod så har vi ett API via vilket vi kan dela data. Här är en URL för Iris Bonds interna index t.ex. https://api.qipple.com/public/api/opentimeseries/5813595971051506189ba416

// Martin

5 gillningar

Tack för ett mycket intressant avsnitt! Jag är glad att ha kunnat bidra. Tyckte det var mest intressant att höra Captors resonemang kring hur vi i Sverige i princip “hyr” våra fastigheter av banken, och det smarta sätt de åstadkommer valutasäkring på i sina fonder. Nu förstår jag varför de valt att använda derivat såsom swappar och CDS:er.

Äntligen känns det som att forumet är på väg mot någon form av konsensus avseende svenska räntefonder!

Jag skulle vilja påpeka/diskutera 4 saker:

1. Denna bilden är förvirrande:


Förstår att denna bild är baserad på den tidigaste versionen av triangeln som postades, men den blir förvirrande när du använder den bredvid vår modifierade version. Vi har ju valt att ha kreditrating som vågräta streck genom triangeln, alltså borde alla statsobligationer vara på samma linje. I nästa bild i karusellen gör du just det.

2. Gäller verkligen duration = sparhorisont för diversifieringssyftet?


I denna bild skriver du att durationen bör matcha sparhorisonten. I min värld gäller dock detta endast för nedre vänstra hörnet (stabilitet). Denna tumregel är ju till för att man inte ska riskera att förlora pengar nominellt, även om det sker räntehöjningar under sparhorisonten. För nedre högra hörnet (diversifiering) vill man alltid ha lång duration.

3. När ska man använda Captor Aster Global Credit?
Jag har svårt att förstå i vilka situationer jag skulle vilja använda denna fond. Eftersom både Captor Iris och Captor Aster High Yield är mer “specialiserade” byggstenar, kan jag väl lika gärna byta ut en andel Iris mot High Yield, om jag är ute efter mer kreditrisk. Kan ni hjälpa mig förstå syftet med fonden bättre, @captorfonder?

Global Credit är visserligen globalt diversifierad jämfört med Iris, men det väger inte upp det faktum att jag inte litar på företagsobligationer vid en djup lågkonjunktur, och därför föredrar Iris. Det bästa i mina ögon hade förstås varit om Iris (eller en ny kompletterande fond) också var globalt diversifierad :wink:

4. Optimal ränteallokering i en 50/50-portfölj?
Jag tycker det är synd att Captor svarade så utsvävande på detta. Det pratades löst om hållbara obligationer och att kombinera Captor Aster Global Credit och Short-term för att uppnå önskad duration, men det hade varit intressant att få ett konkret portföljförslag.

Själv anser jag inte att korta räntor har någon plats i en mellanrisk/pension/FIRE-portfölj, utan att man enbart bör fokusera mot diversifieringshörnet (långa säkra obligationer) och eventuellt avkastningshörnet (high yield). I avsnittet pratar Daniel om att AP7 gör misstaget att ha för mycket korta räntor, vilket leder till sämre pensionsutveckling än nödvändigt.

1 gillning

Jag tycker denna typen av portfölj är svårast också. T.ex en 50/50-portfölj kan ju ha olika syften. Som exempel kan den ju användas för målspar på 4-9 år som Jan brukar beskriva mellanriskportföljen. Men den kan ju också ha en jättelång sparhorisont på 30-50 år om man använder den när man uppnått FIRE. Vill man då bygga räntedelen på samma sätt oavsett eller bygga den olika?

T.ex tänker jag om man ska använda portföljen som medellång sparhorisont så kanske man kombinerar korta/långa/krediter men om man ska ha jättelång horisont så kanske enbart långa obligationer.

2 gillningar

Rätt! Jag korrigerar senare idag.

1 gillning

Ja, håller med dig. Problemet kanske är att vi försöker klumpa ihop för mycket under begreppet “mellanrisk”, vi behöver ställa mer specifika frågor.

3 gillningar

Tack för ett bra och informativt avsnitt. Jag kanske har missat något, men tittar man på olika former av räntefonder så finns det ju ingen direkt avkastning för dessa som är större än vad man kan få på ett sparkonto idag. Se t.ex Spara i räntefonder - Över 300 fonder, från 0,1% i avgift | Nordnet Varför skall man ta denna risk med räntefonder som dessutom kan gå back? Kopplat till detta så är det vad jag vet inte möjligt att sätta tjänstepension på ett sparkonto - varför är det så om man nu skulle vilja ha något stabilt och invänta bättre köplägen för aktier t.ex nu när det ser lite skakigt ut?

Så frågan är varför man överhuvudtaget ska hålla på och krångla med räntefonder?

1 gillning

Tagit bort personlig information.

2 gillningar

Bra avsnitt, för övrigt. Känns som ett av de tillfällen när sponsring av avsnitt funkar bra för att det är tillräcklig alignment i filosofier att det går att ha ett väldigt konstruktivt och intressant samtal.

3 gillningar

Jag planerar att fortsätta ha 100% aktiefonder i alla låsta konton (ppm/tjp) och justera totala risken bara genom att ändra i min ISK-del och ombalansera där. Det kräver förstås att jag fortsatt har tillräckligt mycket i ISKn att jag kan ha en total balans som stämmer med mitt aktie/ränte/guld-mål genom att bara ändra i ISKn.

4 gillningar

Detta har stämt de senaste 15 åren, men har ändrats senaste året efter räntehöjningarna. Såhär ser marknadsräntorna ut för svenska bostadsobligationer i skrivande stund:

Räntan är alltså ca 4% för alla durationer, vilket innebär att svenska räntefonder för närvarande ger 4% per år i förväntad avkastning. Detta är högre än vad du kan få på bankkonto idag (utan bindningstid). Lägg dessutom till att om styrräntan skulle sänkas närmaste åren (om vi går in i lågkonjunktur) så kommer långa räntefonder att få en extra skjuts, och skydda din aktieportfölj från nedgång.

För mig ser alltså räntefonder ut att vara extremt attraktiva i dagsläget.

6 gillningar

Hej Zino, Daniel är inte på plats men låt mig försöka förklara hur jag tror han tänkte i podden:
High Yield ser vi som en lågrisk aktieallokering eftersom kreditspread är så volatil och rör sig i samma rikting som börsen. Vi skrev en analys om detta på hemsidan: Skattning av aktie- och räntebeta i företagsobligationer - Captor

Captor Aster Global Credit visar upp en klart högre förväntad avkastning än Iris tack vare Investment Grade kreditindex. Eftersom fonden rullar kreditindex varje halvår är risken för default i våra ögon liten (ett namn under IG får inte vara med i nästa säsong).
Investment Grade Obligationer har historiskt sett uppvisat god riskjusterad avkastning.
Vi tror också att volatiliteten i Aster kan bli lägre än i AAA då kreditrisk och ränterisk normalt sett inte är korrelerade

50/50 portfölj det Daniel ville säga är att genom att kombinera Aster Global Credit och Aster Global Credit Short Term kan man skapa en Global Investment Grade Portfölj i SEK med precis så mycket ränterisk som man önskar. Det han också sa är att 50% av respektive fond skapar en portfölj med en kredit och ränterisk ganska lik det index som ofta används av andra förvaltare/fonder - Global Agg - skillnaden är att investerare i Aster får svensk ränterisk och undviker valutahedge problematiken.

9 gillningar

Stort tack för snabbt svar!

Jag tror också att Aster Global Credit kan uppvisa både högre absolut avkastning och riskjusterad avkastning än Iris, men jag är inte så intresserad av avkastning när det kommer till mina räntefonder. Jag är intresserad av att öka portföljens riskjusterade avkastning.

I artikeln ni länkade mig kommer ni fram till detta:

Alltså är jag orolig för att Aster Global Credit har en väsentligt högre marknadsrisk än jag är bekväm med, trots att allting är Investment Grade. Vid en lågkonjunktur kan jag alltså inte lita på att den fonden kommer kunna växeldra min portfölj på samma sätt som Captor Iris kan. I avsnittet säger Peter att Global Credit är som “Iris PLUS den globala kreditmarknaden”, men jag känner mig inte trygg med att detta gäller under marknadsstress.

Jag inser att det kanske bara kokar ned till hur trygg man känner sig med den extra kreditrisken i Aster Global Credit, jämfört med Iris. När jag vill öka avkastningen i portföljen känns det som att jag hellre tar in mer aktier eller Aster High Yield.

4 gillningar

Riktig bra avsnitt!
Räntefonder börjar verkligen bli mycket mer förståerliga nu.

Måste säga att Captor passade perfekt som gäster, dels har dom ju väldigt intressanta produkter med tydliga “building blocks” vilket gör att de blir enklare att förstå, dels var dom pedagogiska och kunde förklara både räntevärlden och deras produkter utan att det blev säljsnack (vilket för mig är den perfekta säljstrategin :laughing: )

Tycker som någon sa tidigare att sådana här sponsorer är ju 100% rätt, de passar väldigt bra in på RT och blir absolut inget som skaver.

Bra jobbat!

11 gillningar

Bra avsnitt och bra genomgång… fortfarande “skittråkigt”, men det är ju en av de stora poängerna med räntor. :slight_smile:

4 gillningar

(fat finger, återkommer)

1 gillning