308. Räntefonder: en introduktion och det viktigaste att veta | Med räntefondbolaget Captor

Spara och investera Strategier
, ,
71

Jag har ju inte varit så närvarande på forumet ett tag, av olika skäl, men tänkte lägga ett längre inlägg för att sammanfatta det jag klurat på :slight_smile:

Enig med tidigare talare. Jättebra avsnitt med mycket bra gäster! :+1:
Jättebra @janbolmeson med ett omtag på räntor! :+1:
Jättebra @Zino med din fantastiska räntetriangel :+1:
@MattiasA90 en eloge till dig också för din investeringsdagbok. Mycket intressant.
Om det inte varit uppe tidigare så har även Henning på Börslabbet skrivit en bra artikel om räntor.

Det jag tänker som skulle kunna vara nästa steg är att försöka hitta “modell portföljer” för räntedelen. Det har ju försökts med tidigare men typ havererat. Eftersom räntor är lite speciella så tänker jag att man behöver skräddarsy det lite mer än aktiedelen för olika typ-portföljer och kanske även för olika personlighetstyper (de som vill ha “good enough” och de som vill optimera) och även investeringssituationer (inte allt är på Aza/Nordnet dvs. begränsat urval, tex. TJP konto).

Jag tycker också det kan vara bra att hålla i minne vad @janbolmeson tagit upp många gånger.

  • 80% av avkastningen beror på beslut om aktie/ränte-andelen
  • 15% beror på fondinriktning
  • 5% på valet av specifik fond.

Rätt mycket av räntediskussionen (mig själv inkluderat) har varit rätt långt inne i de nedre 20%, om inte ännu mer detaljerat :slight_smile: Jättebra och säkert nödvändigt för att komma fram till något "modell portföljs"ish. Alltså lite mer fokus på de 80%en med “big picture” än på de sista 20%en är vad jag skulle vilja ha framöver.

Sen ska jag villigt erkänna att jag är lite partisk och har svårt för en del av ränte-alternativen:

  • Jag måste förstå och gilla innehållet i det jag köper/äger. Speciellt viktigt för mig när det blåser och en tillgång inte går bra. Har jag förtroende sitter jag kvar. Här är nog @captorfonder mer jobb att göra i förhoppningsvis ett framtida avsnitt att förklara tryggheten med deras derivat lösning. Så fort jag ser CDS så får jag “brain freeze” och tänker WMD a la 2008 :fearful::joy: Öppen för mer info dock!

  • Det måste funka över tid. Alltså inte hålla på med passning och byte hit och dit för att tajma.
    P.g.a. av detta så faller HY rätt mycket för mig. De är i min lilla värld mest ett alternativ till aktier när det är värsta lågkonkjuktur och spreaden mot AAA är skyhög. Då skulle man ju gå in i HY, men är det verkligen den typen av tajming jag vill hålla på med (retorisk fråga).
    Också på samma tema faller realräntor för mig. Henning i Börslabbet (artikeln ovan) sa det nog bäst typ att det är en spekulation på att inflationen blir högre än vad marknaden prisat in vid köptillfället. Lite som ovan, är det något jag vill hålla på med att spekulera om (retorisk fråga).

  • Marknaden måste ha rimlig chans att fungera även i kris. Här har jag då svårt för företagsobligationer i allmänhet, investment grade eller inte. Åtminstone är det den del av obligationsmarknaden som fryser oftast, som jag förstår det. Rätta mig gärna om jag har fel. Jag vill att marknaden ska fungera för att jag ska kunna vara opportunistisk i tunga ras - att då kunna öka risken när det är REA (jo, jag vet, det är spekulation). Att gå från räntor till aktier, och då inte sitta fast i företagspapper som inte handlar (jo, jag vet Captor jobbar annorlunda men då fastnar det för mig i mitt upplevda CDS problemet).

  • Vanligt förekommande fonder för att i möjligaste mån gå att välja på olika ställen, speciellt med hänsyn till alla TJP konton. Visst på Aza och Nordnet så kan man vara mer flexibel men basen vill jag gärna ska vara “mellanmjölk” och finnas på de ställen jag behöver det, och om inte ens mina 1a hands val finns där så brukar det finnas ett vettigt 2a hands val i “mellanmjölks” kategorien. Lite av samma anledning som att aktiefonden som i huvudsak rekas är LF Global och inte de Aza/NN specifika varianterna.

Så, med det sagt, så att alla vet ungefär var jag kommer ifrån så tänkte jag sammanfatta det jag nördade på för ett tag sedan i tråden nedan och försöka ta det ett steg framåt till dvs. hur jag själv kör idag. Det handlade om att översätta Vanguards Target Retirement Fund (alltså deras generationsfonder) allokeringen till svenska förhållanden med svenska fonder. Jag vet inte med er andra men jag håller själv Vanguard rätt högt och gör man ungefär som de gör lär man hamna hyfsat rätt är min tanke.

Det jag tittade på var framförallt två parametrar - kreditkvalitet & duration. Att hamna så nära Vanguard som möjligt på dessa parametrar men utifrån svenska förhållanden med svenska fonder. Min konkulsion av vad Vanguard gör är

  1. Satsar på mycket högkredit kvalitet, genomgående cirka 85% AAA-A och bara runt 15% BBB. Nästan ingen High Yield eller lägre. Tydligen vill de undvika konkursrisker.

  2. Durationen går från knappt 7 år tidigt i livet ner till drygt 5 år långt in i pension. Intressant att det faktiskt inte skiljer så mycket över årtiondena. 7 år:ish är vad förstår hela höstacken av obligationsmarknaden ligger på globalt. 5 år är nog bra mycket längre än vad många pensionärer legat på (indikation på att kritiken mot AP7 räntefond med 3 år kan vara berättigad).

För att göra detta någorlunda effektivt valde jag ut mina favoritfonder med olika typ av exponering

  • Captor Iris som det riktigt långa statspappersalternativet. Avgift 0.74% stod det på Avanza när jag gjorde studien men ser att den gått ner till 0.5%! Duration 10 år. 100% AAA.
  • Storebrand Obligation. Avgift 0.21%. Duration drygt 5 år. 95% AAA-A och resten i BBB. Det är väl den som är närmast (minst långt ifrån) Captor Iris mht duration bland billiga mellanmjölksalternativ.
  • Swedbank Realränta (även om jag har svårt för tillgångsslaget så ingår det i Vanguard TRF). Avgift ca 0.4%. Duration drygt 5 år. Så gott som 100% i AAA-A.
  • AMF Mix för att fånga in utländska räntor. 75/25 utländska/svenska statspapper. Valutasäkrad. Avgift 0.13%. Duration runt 4 år men kan vara värt att notera att deras mandat är 2-12 år. De har också ökat durationen senaste tiden. 85% AAA-A och 15% BBB.
  • AMF Lång som innehåller ca 30% företagsobligationer investment grade för att kunna härma Vanguards kreditkvalitetsprofil. Avgift 0.14%. Duration knappt 4 år. 70% AAA-A och ca 30% BBB.

Inte tagit in andra Captor fonder dels då jag inte visste de fanns när jag gjorde studien och att jag för egen del ville ha ett batteri med lite vanligare fonder som finns på fler ställen.

Högrisk portfölj

Syftet är att maximera avkastning genom hög aktieandel typiskt 90/10 kanske med ett spann 70/30 till 100/0. Jag går inte in på aktieandelen och dess allokering för där har nog de flesta bra koll.

Räntedel typiskt 10%. Spelar ju inte jättestor roll vad man sätter detta i så länge det åtminstone inte är speciellt korrelerat med börsen. Alltså helst statspapper och inte företagsobligationer. Avkastningen på portföljnivå lär inte hänga på valet av räntefond men ändå två alternativ

  • Avancerad (härma Vanguard TRF): 4% AMF Mix, 4% Captor Iris, 2% AMF Lång. Ligger nära i kreditkvalitet. Något lite kortare duration än Vanguard, drygt 6 år mot 7 år. Avgift drygt 0.3%.

  • Förenklad. 10% AMF Mix eller 10% Captor Iris (om man vill ha högre duration). Ligger också nära i kreditkvalitet. Duration 4 år med AMF Mix (just nu men som sagt det har ett mandat på 2-12 år) eller 10 år med Captor Iris för den som vill. Avgift 0.13% med AMF eller 0.5% med Captor.

Mellanrisk portfölj

Syftet är att balansera avkastning med stabilitet. Typiskt 50/50 eller 60/40. I min mening samma sak oavsett om det är för ett målspar, vet inte pengar eller stay rich (30+ år). Återigen fokus på räntedelen.

Nedan för 50/50 fallet men om man har något större eller mindre räntedel så kan man i princip bara fördela på samma fonder med ungefär samma split mellan dem. Spelar inte jättestor roll.

  • Avancerad (härma Vanguard TRF): 15% AMF Mix, 15% AMF Lång, 10% Captor Iris, 10% Swedbank Realränta. Ligger nära i kreditkvalitet. Duration drygt 5 år vilket är nära Vanguard TRF. Avgift drygt 0.25%.

  • Förenklad. 20% Storebrand Obligation, 15% AMF Mix, 15% AMF Lång. Ligger också nära i kreditkvalitet. Duration ca 4.5 år så marginellt kortare än Vanguard TRF. Avgift ca 0.17%.

Basränteportfölj

Det jag klurat på är att skapa min egen basränteportfölj alltså en 100% ränteportfölj som jag kan skala till den XX% räntedel jag vill ha på ett visst konto. Alltså vill jag ha 40% räntor på ett konto så tar jag 40% av nedanstående andelar och kör på det.

  • Avancerad/Stort urval: 30% AMF Mix, 30% AMF Lång, 20% Captor Iris, 20% Swedbank Realränta
  • Förenklad/Begränsat urval: 40% Storebrand Obligation, 30% AMF Mix, 30% AMF lång
  • Mycket begränsat urval: Finns bara 1-2 av de ovanstående så tar jag dem och smetar ut balansen.
  • Små slattar TJP: Tar en av fonderna bara, finns AMF Mix tar jag den. Det är min favorit.

/End of rant :slight_smile:

18 gillningar
72

Det är precis så jag har gjort hittills. En färdig ränteportfölj för alla scenarion. Inte optimal, men kanske ändå “good enough”.

3 gillningar
73

Fantastiskt avsnitt som vanligt!

Fick mycket bekräftat i detta avsnitt. Framförallt vilka räntefonder som kompletterar aktier bäst i en blandportfölj osv. Känner mig ganska trygg nu med hur jag kan använda räntefonderna.

Jag har några funderingar. Främst i hur en räntefond fungerar och skapar sin avkastning. Mest för att förstå det bättre… Jag punktar upp min uppfattning. Det kan vara fel och korrigera mig gärna. Jag rör om i soppan, det är så jag lär mig bäst :sweat_smile:

En räntefond får sin avkastning från två huvudsakliga punkter:

  1. Teckna obligationer dvs låna ut pengar med en bestämd duration och ränta. Desto högre risk desto högre ränta. Avkastningen borde vara räntan från obligationen.

  2. Sälja och köpa obligationer. Priset på obligationen bestäms av räntan i obligationen, durationen och marknadsräntan idag. Denna punkt ger effekten att räntefonden minskar i värde när marknadsräntan går upp. Priset på obligationen minskar, eftersom man kan få en lika säker obligation med högre ränta.
    Avkastningen är priset på räntefondens obligationer.

Nu till mina funderingar:

Fråga 1:
Stämmer ens punkt 1? Om den stämmer så borde räntefonden kunna ha positiv avkastning även om marknadsräntan är konstant. Säg att vi har en konstant marknadsränta på 2% och räntefonden har statsobligationer med 2% ränta. Då borde räntefonden ge +2% avkastning varje år. Eller är utvecklingen/avkastningen i en räntefond endast från punkt 2, d.vs marknadsvärdet på obligationerna?

För tillfället har vi ökande/konstanta marknadsräntor men ändå har t.ex AMF Kort positiv utveckling.

Min tolkning är att det beror på punkt 1. Avkastningen kommer från nytecknade obligationer med hög ränta.

IMG_1713
IMG_17131170×1450 153 KB

Fråga 2:
Eftersom värdet och priset på obligationer styrs av en bestämd ränta, duration, marknadsränta idag. Då borde räntefonder med liknande obligationer ha samma utveckling? Det kan man inte säga om aktier. Värdet på en aktie styrs helt av spekulation. Eller är jag ute och cyklar i mörkret igen?

Tack Jan och Caroline för ert fantastiska arbete :pray:

1 gillning
74

Så som jag förstått det:

Räntefonder med kort duration påverkas mer av 1, de med lång duration påverkas mer av 2.

Fonden suger ut ränta ur krediten den tid den äger den, men sedan säljer den krediten för att återstående duration börjar bli för kort och köper en kredit med längre duration kvar (rullar). Detta gör räntefonden för att den totalt sett alltid ska ha den duration den lovat. Allteftersom krediterna rullas går fondens avkastning successivt mot nuvarande ränta. Jag tror att korta räntefonder behöver rulla snabbare och då också går snabbare mot nuvarande ränta.

3 gillningar
75

Avkastningen borde vara samma även om inte nya obligationer har tecknats. Själva nedgången under ränteökningen gör så att den förväntade avkastningen blir exakt samma. Marknadsvärdet är jag rätt säker på inkluderar förväntad avkastning, dvs, räntan.

Exempelvis om du köper en ränta i en fond för 1000 kr, och som ska ge 1100 kr om 2 år, dvs ~5% ränta.
Räntan dubblas till 10% av riksbanken direkt efter du köpt den och samhället kollapsar.

Men, du har räntan, men ingen vill köpa den för 1000 kr, som du köpte den för. Istället köper de den för ~900 kr, vilket gör om 2 år så får de 1100 kr, dvs 200 kr eller 10% ränta om året vilket var den nya räntan.

Därav så blir den förväntade avkastningen exakt samma, och att det inte beror på nytecknade obligationer. Eller har jag missat något? :thinking:

1 gillning
76

Korrekt, en obligation är inget annat än en skuld med en andrahandsmarknad och om man bortser från valutarisken så ska normalt risken endast bero på vem som är låntagare och löptiden på obligationen. Notera att en lång löptid på en obligation innebär en högre risk än en kort löptid om pengarna lånas ut till samma låntagare. Dock är det just nu så för statsobligationer att en kort löptid ger högre ränta än en lång löptid, vilket är ett tecken på att räntemarknaden inte fungerar som den ska, kanske det beror på centralbankernas QE eller manipulation av räntorna men sannolikt kommer detta att korrigeras framledes. Antingen kommer de korta räntorna falla eller kommer de långa räntorna att gå upp och priset på långa obligationer falla.

Notera också att om du köper en lång statsobligation som löper på 10 år så får du normalt räntan utbetald årligen och tillbaka hela ditt insatta kapital efter 10 år medan en motsvarande lång räntefond kan ha olika sätt att betala ut räntan och löptiden är 10 år för evigt, d v s allt eftersom obligationerna i fonden löper ut så ersätts de med nya inköp, ofta med en annan räntesats och till ett annat pris. Detta borde innebära att en räntefond inte är lika förutsägbar som en obligation.

Korrekt, och det blir motsatt effekt om räntan går ned, din obligation blir mer värd på andrahandsmarknaden eftersom en ny obligation med samma löptid som du har kvar på din ger sämre ränta.
.

2 gillningar
77

Avsnittet är fantastiskt, men förenklat med tanke på hur kreditmarknaden funkar på riktigt. Förenklingen ligger i relationen mellan så kallade ”marknadsräntan” och värderingen av lån till olika låntagare.

Det finns ingen enskild ränta som styr hela grejen. Ja, centralbanken kan definiera priset för sin primärfinansiering och det ofta har kort- eller långsiktiga konsekvenser i hela pengemarknaden och trygga avkastningen (safe yield), men i helhet styrs dagliga priserna dvs ”räntorna” på räntemarknaden av risktagande vs safe yield, tillgänglighet, likviditet och villighet att köpa. Låter bekant? Vi återkommer till detta.

Den största missuppfattningen här på forumet är att staterna och företagen - eller centralbankerna! - bestämmer sig en ränta för sina obligationer.

  • Nej! Det är marknaden som bestämmer sig! Och ofta har det inget å göra med ”en ränta” utan av en värdering av ett värdepapper som heter obligation. ”Hello. Netflix 2/2021. I pay 96 on hundred. Gotcha. 97? We have a deal.” Är priset lägre än igår, så blev ”räntan” högre. Och vice versa.

Naturligtvis kan ett land eller ett företag (försöka) påverka räntan vid emissionen, men det spelar ingen roll om marknaden inte är villig att betala 100 on 100. Då betalar marknaden mindre och om lånetagaren måste lansera obligationen i alla fall så blir de facto räntan högre än kupongräntan. Alltså, emissionsräntan måste alltid möta marknadens åsikt om låntagarens ekonomiska position jfm marknadens generella riskvillighet, allmänna tillgängligheten av pengar och eventuella andra likadana låntagare.

  • Tex på eurozonen kan ECB sätta vilka styrräntor som helst, men det finns ingen ”euroränta” på bondmarknaden. Finland, NL och Tyskland får pengar med lägre ränta, Grekland med högre ränta. För att Grekland är ett mer riskabelt land.

Företagslånmarknaden funkar likadant, men där finns det tusentals olika lån av olika företag. Och deras värde - och på det viset ”ränta” - prissättas varje minut pga företagens ekonomiska information = på vilken ränta skulle detta företag finansieras idag?

Eller i större bilden kan investerarna bara vara mera villiga att köpa alla obligationer idag än de var igår. Eller ta mer eller mindre risk. Vilka leder till större eller mindre rörelser i hela marknadens värde. Exakt på samma vis som på aktiemarknaden!

  • Ofta blir ”räntan” på tyska eller amerikanska tioåringen faktiskt lägre bara för att man vill köpa de värdepappren när det blåser på aktiemarknaden (”safe haven buying”). Kupongräntan kan vara mycket högre än man får på riktigt bara för att en obligation blir ”överköpt” (mycket över 100 on 100). Och det är bullshit att man betalade minuskupong till tyska staten för några år sen. De var nollkuponglån som var överköpta.

Summa summarum. ”Marknadsräntan” sätts alltid baserad på marknadens vy på (enskilda) låntagarens ekonomiska läge, långivarnas likviditet och allmänna stämningen på marknaden. Och det händer via prissättningen av värdepapper på andrahandsmarknaden. Igen, precis som på aktiemarknaden!

  • Det kan finnas en ”marknadsränta” för svenska tioåringen, men det finns tusentals marknadsräntor - priser för värdepapper! - för lånetagare på obligationsmarknaden som svänger varje minut baserad på köp- och säljtransaktioner.

Jag tycker att det är inget svårt med räntemarknaden när man fattar huvudprincipen. Vad tycker ni?

5 gillningar
78

Hej,

Jag tror du missförstod mig. Kanske.

Jag menar att den korta räntefonden får sin positiva avkastning från obligationer med hög ränta (nu när marknadsräntan är hög). De har alltså hunnit byta ut sina nollränteobligationer mot obligationer med säg 3% ränta. Så de får positiv avkastning från punk 1, ränta från sina obligationer.

Eller tror du att deras positiv avkastning kommer från annat?

79

Grunderna är inte svåra att förstå men ändå har åtminstone jag några frågetecken:

  1. Varför finns det inte en obligationsmarknad med lika enkelt online köp/sälj som aktiemarknaden?

  2. Hur mycket kan man lita på kreditrisk rating av obligationer? Tänker närmast på de amerikanska obligationspaket som innehöll bland annat subprime och skapade en enorm ekonomisk kris 2008-2009. Om jag minns rätt så hade de AAA rating.

1 gillning
80

Korta räntefonder går också ned så att den förväntade avkastningen blir exakt samma som en annan räntefond som har bytt ut alla deras obligationer. Avkastningen kommer från att marknadsvärdet ändrar sig över tid, det kan vara från nya obligationer med högre ränta, eller inte. Min poäng är att det blir exakt samma avkastning, oavsett om de har bytt ut dessa eller inte. Men någon kan rätta mig om jag har fel.

En kort räntefond som inte har bytt ut obligationer med hög ränta har exakt samma avkastning som en som har gjort det. Det är min poäng.

81

Du kanske har rätt. Men det går emot punkt 1 helt och hållet.

Om räntefond 1 har obligationer med 10% ränta.
Räntefond 2 har obligationer med 1% ränta.

Då borde Räntefond 1 avkasta mer än Räntefond 2.

Eftersom kortare räntefonder byter ut sina obligationer oftare. Så är deras huvudsakliga avkastning från punkt 1. De kan även följa ränteuppgången bättre.

En lång räntefond får mer avkastning från punkt 2. Och slås ner mer vid en ränteuppgång.

Men är inte bergsäker.

82

Nja, min poäng är att räntefond 2 har också 10% ränta så fort riksbanken höjer räntan, det är på grund av att marknadsvärdet minskade på räntorna så den blir lika attraktiv som räntefond 1. Ungefär som direktavkastningen på aktier ökar när aktiepriset går ned. Att det skulle vara en skillnad på avkastning mellan lång/kort duration tror jag beror på andra faktorer.

83

Ok. Jag tror jag förstår hur du menar nu. Att priset på obligationerna sjunker så att de blir lika attraktiva som obligationer med hög ränta. Men då måste obligationen med låg ränta säljas för ett lägre pris. Det lägre priset blir som en omvänd ränta för räntefonden.

Efterfrågan på räntefond 1 och 2 är alltid samma. Detta justeras med pris i förhållande till avkastning. Men räntefond 1 borde ge bättre avkastning både i punkt 1 och 2, därav högre pris.

Eftersom räntefond 1 har högre ränta kan man sälja dem för högre pris också. Därför bättre avkastning. Vilket vi ser på korta räntefonder med positiv avkastning i jämförelse med långa. De långa har obligationer med betydligt lägre ränta pga längre duration.

Men det är nog svårt att jämföra långa mot korta så enkelt. Finns fler faktorer, som du skriver.

84

Räntemarknaden har alltid varit mindre dynamisk och min.-investeringarna i enskilda lån väldigt stora, särskilt i eurozonen. Jag minns när man kunde köpa företagsobligationer med några tusen finska mark.

Tror att rejtingar är lite som analyser man kan köpa om börsbolag. De gör i mångt och mycket korrekta slutsatser om bolag men det kan finnas döda vinklar.

3 gillningar
85

Låter rimligt.

Jag kallade det för marknadsräntan så vi tar bort det kapitlet och kan fokusera på hur räntefonden fungerar.

Jag tycker också räntefonder är enklare än vad jag trodde i början. Framförallt att de är mycket mer förutsägbara och logiska än aktier. Aktiers värde är ren spekulation…

1 gillning
86

Samma princip för de korta räntefonderna gäller för de långa, den förväntade avkastningen justeras också direkt. De blir bara mer volatila, så det svänger mycket mer. Förväntade ränteförändringar gör att det raderar ränteintäkter, skulle jag tro, på grund av durationen. Det vill säga ändringar i räntan påverkar räntefonderna med längre duration så pass mycket att det exempelvis inte blivit mycket avkastning i år.

Se i grafen här, de rör sig ungefär vid samma tillfälle men så pass mycket att det inte blir mycket avkastning i de med längre duration.

image
image783×557 53.3 KB

Eller så är jag ute och cyklar, jag försöker begripa detta också. :thinking:

2 gillningar
87

Låt oss cykla tillsammans då :joy:

Jag tror att en lång räntefond kommer få en liknande utveckling som en kort räntefond men med förstärkning och fördröjning.

Den korta räntefonden har redan hunnit byta ut sina obligationer mot bättre och mer värdefulla.

Den långa räntefonden måste byta ut sina till ett lägre pris pga durationen (förstärkning). De måste även stå med vissa obligationer till snitt durationen är uppnådd, vilket borde ge en fördröjning.

Summa summarum är att den långa räntefonden kommer sjunka kraftigare vid ränteuppgång och sen dröjer det längre innan vi ser positiv avkastning såsom i den korta räntefonden. Men när den väl börjar byta ut obligationerna så kommer vi se en ännu större positiv avkastning och som är mer varaktig.

Om räntan sjunker i framtiden då kommer den långa räntefonden få extra skjuts upp mot skyarna :sunglasses:

Så tänker jag när jag cyklar runt :bike:

88

Nu cyklar du på riktigt, Tomas. :wink:

Man behöver inget utbyte av obligationer. När räntorna blir högre så beteer gamla lånen i fonden sig precis som dom skulle vara ”nya lån”. Kupongavkastningen är fortfarande samma som tidigare men prisutvecklingen av värdepappren i fonden fyller skillnaden mellan gamla kupongräntan och ”nya” kupongräntan.

Är detta förståeligt eller ska jag utveckla vidare?

4 gillningar
89

Ok jag tror jag förstår nu. Priset på obligationen sjunker så att den som köper obligationen får marknadsräntan (”nya” kupongsräntan). En längre duration ger en större hävarm av prisjustering.

Men durationen måste också leda till att långa räntefonder behöver mer tid för att teckna nya obligationer med den nya räntan? De måste väl vänta ut durationen?

Vad är annars orsaken till att en lång räntefond än så länge inte börjar få positiv avkastning såsom korta räntefonder?

Eller det är kanske som @Aen skriver. Att den långa räntefonden också har börjat öka men volatiliteten ”gömmer” den lilla uppgången?

En kort räntefond har idag hämtat sig efter kraschen förra året och t.o.m fått positiv avkastning.

IMG_1714
IMG_17141170×1445 154 KB

En lång räntefond ligger fortfarande back från förra året.

IMG_1716
IMG_17161170×1405 150 KB

1 gillning
90

Nej, räntorna säljs/köp för marknadspriset kontinuerligt, så det är inte därför.

2 gillningar