Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Spara med och till barnen - Bonusavsnitt från RikaTillsammans
Introduktion och bakgrund
Jan: Välkommen till Rika Tillsammans och dagens bonusavsnitt som handlar om att spara till och framförallt spara med barnen. Detta är en inspelning från vår live-träff som vi hade på Instagram där ni i communityn ställde supermånga frågor. Det blir allt från ska man spara i ett ISK eller en kapitalförsäkring till barnen, hur lär man barnen om pengar, när kan man börja spara till dem, vad finns det för verktyg om det inte finns kontanter utan man ska använda digitala pengar, hur kan man göra månadens aktie med allt från en sexåring till en tonåring. Det blir verkligen som en godispåse - gott och blandat.
I inspelningen kommer jag också prata lite om julkalendern 2025 som egentligen var bakgrunden till att vi faktiskt höll den här träffen. Jag påstår att det är mycket viktigare att spara med sina barn - att ge sina barn en ekonomisk kompetens, ett ekonomiskt självförtroende, en medvetenhet. Det är mycket viktigare än att ge dem pengar. För ger man dem pengar så kan det lika gärna stjälpa som att det kan hjälpa.
Problemet är att alla vi som har en tonåring vet att uppmärksamhetsspannet är ungefär typ noll. Så man behöver fånga det där intresset.
Förra året gjorde vi ett experiment eftersom vår äldsta blivit tonåring. Vi undrade hur vi ska prata med våra barn om ekonomi och pengar. Folk är så vana vid julkalender - 24 luckor med ett tydligt slut, man vet att det är en liten sak, det här lilla stegets kraft om dagen. Så där kan du köra om du inte körde julkalendern förra året, eller köra den igen. Det är 24 luckor där du och din tonåring får ett 2-3 minuters videoklipp varje dag som ni lyssnar på tillsammans och sen pratar om ekonomi.
Det kan vara allt från frågor som “om inte pengar vore ett problem, vad skulle du gjort mer av eller mindre av?” Då får både tonåringen svara och du får svara. Förra året vittnade väldigt många om att det blev jättefina samtal. Man kommer prata om vad man önskar sig, vad man vill ha versus vad man behöver. Vi införde det här “vill-ha-behöver”-konceptet och kom också in på att automatisera sparandet, sätta upp ett sparande i en indexfond, skillnad mot räntefond med mera.
Det var till och med någon i communityn som skrev att när de frågade sitt barn hur det gick på hemkunskapsprovet, så svarade barnet “det var samma sak som vi gjorde i julkalendern förra året!” Om du tycker det låter spännande, hoppa gärna på rikatillsammans.se/julkalender.
Kvaliteten kan vara lite sämre än vad det brukar vara när vi kör i studion eftersom detta är inspelat från en live-träff. Men jag hoppas att det är okej. Njut av detta bonusavsnitt, kanske vi ses i julkalendern, och annars ses vi där ute precis som vanligt.
Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Live-sändningen börjar
Jan: Jag har fått fyra A4-sidor med frågor i förväg så jag tänker att vi kommer ha en del att prata om. Men jag lovade 12.00 så vi kör igång då. Lite spännande och lite nervöst - första gången helt enkelt!
Jag har Oliver här bredvid mig. Oliver, du får komma in här och säga hej! Oliver har gett klartecken att vi är redo att köra. Varmt välkommen till dagens livesändning. Detta är ett experiment, jag hoppas att ni har lite överseende. Vi ska prata om barn, vi ska prata om spara med barnen och spara till barnen. Detta initiativet kommer från att ni på Instagram framförallt har skickat in jättemycket frågor. Så vi går uppifrån och ner med lite frågor. Skicka in har du en fråga så bara ta in det efterhand.
ISK eller kapitalförsäkring för barnsparande?
Den första frågan här var från Sara Hedin, Jessica Kuhlstrid, Red Kenyan, Johan Ullson och massa andra: Är ISK eller kapitalförsäkring bäst för barnsparande och vad är skillnaderna?
Ett av de vanligaste misstagen jag har sett folk göra är just den här frågan: Ska jag spara till barnen i mitt eget namn eller ska jag spara till barnen i barnens namn? Som så ofta när det gäller ekonomi så är svaret både och, men med olika syften.
När du sparar till barnen i deras namn är det viktigt att veta att då är det barnets pengar. I lagstiftningen står det att har du gett pengarna till barnet så är det barnets pengar, och du kan typ inte ta tillbaka pengarna.
Jag vet att många i communityn har varit med om att de gett barnen pengar och sen behövt använda dem själv, men inte kunnat föra över det från barnens pengar till sitt eget konto. Därför brukar jag säga: Spara till barnen - alltså om du ska spara en större summa - spara det i ditt eget namn så att du har kontroll på pengarna. För annars är det barnets pengar, och från 18 års ålder har barnet fullt dispositionsrätt.
När det gäller ISK eller kapitalförsäkring (KF), så är skillnaden att en kapitalförsäkring är en försäkring. Om du dör går pengarna direkt till barnet utan att passera dödsboet. Medan om det är ett ISK går pengarna till det vanliga dödsboet och sen fördelas dem. Då måste man ha testament och överenskommelse med de andra arvingarna att de här pengarna går till barnen. Så kan man välja en KF brukar det utifrån bara detta juridiska perspektivet vara bättre.
Min rekommendation: Spara med barnen i ett ISK i deras namn med en liten summa pengar. Spara till dem i en KF i ditt eget namn om möjligt. Vissa som till exempel Lysa tillåter inte KF, då får man göra det med ett ISK och sen ha en överenskommelse i testament att pengarna ska gå till barnen.
Hur mycket ska man spara till barnen?
Sara Hedin frågade: Vad är en rimlig summa att spara till barnet när de fyller 18?
Här har jag en lite kontroversiell åsikt. Jag påstår att det är bättre att spara med barnen än spara till dem. Jag hade en ambition när min tonåring föddes 2011 - jag skrev till och med en artikel på Rika Tillsammans där rubriken var “Så ska Freja bli miljonär när hon fyller 18” - lite cringe i efterhand!
När jag skrev boken “Gör ditt barn rikt” 2018 träffade jag en massa barnpsykologer. De sa: “Jan, det är kanske inte det smartaste. En stor summa pengar kan lika gärna stjälpa som hjälpa. Du tar ifrån barnet drivet. Alla vill ju ha barn som är ödmjuka och drivna.”
Därför är jag idag inte någon jättefantast av att man behöver spara någon jättestor summa till barnen. Prioritera hellre att spara till dig själv och prata ekonomi med barnen, lär dem om pengar.
En rimlig summa tycker jag är kanske två tredjedelar till en kontantinsats om man har den möjligheten - inte mer. Barnet behöver få bygga sin egen möjlighet. Kan man inte spara pengar till två tredjedelar av en kontantinsats är det fine. Vissa föräldrar har utrymme på huset eller boendet och kan hjälpa till på det sättet. Vissa har inte möjlighet att spara alls och det är okej.
Mina föräldrar hade inte råd, jag fick inga pengar när jag fyllde 18 och det har gått ganska bra ändå. Se det inte som någon naturlag att man är en dålig förälder om man inte sparar till sina barn. Tvärtom - prioritera sparandet med barnet istället.
Veckopeng - när börja och belopp?
Karin Hamm, Barbara, Pernilla Mesh, Julia Sunderby och massa andra har frågat om veckopeng - när börja och belopp?
Frågan är sällan när barnen är redo utan snarare när vi vuxna är redo. Barnen fattar mycket mer om pengar än vad vi vuxna tror att de fattar. Jag har experimenterat lite med våra barn och vi började faktiskt vid fyra, fem års ålder.
Anledningen till att vi började var att när vi gick till leksaksaffären kände jag mig alltid som värsta föräldern. Ungen pekade “jag vill ha det, jag vill ha det” och jag sa bara “nej nej nej nej”. En gång kom jag till och med på mig själv att jag ljög - “vi har inte råd”. Då tänkte jag att jag säger till barnen att vi ska inte ljuga i vår familj, vi pratar sanning, och sen går jag och ljuger för dem.
Jag pratade med barnpsykologer som sa: “Man kan förstöra för barnen på två sätt - antingen köper man allt de vill ha när de vill ha det, eller så säger man nej hela tiden och visar att det är pengar i brist.” Det ger en trist definition av ekonomi som hushållning med en resurs i brist.
Mycket bättre är att säga till barnet på leksaksaffären: “Jag fattar att den är viktig. Berätta varför den är viktig, hur kommer du leka med den?” Låt dem ha samtalet och sen säg: “Jag vill också köpa detta till dig, så vi får åka hem och göra en plan för hur vi ska kunna köpa den här saken om ett par dagar.”
Vi gjorde så att vi sa “vi kan hjälpa till med lite pengar men du får också hjälpa till själv”. När barnet var fyra-fem år hade vi behållare med filtkular som man fyllde på. “När denna behållaren med filtkular är full kommer vi kunna gå och köpa det här.” Det bästa av allt som förälder är att många gånger glömde barnet bort att det faktiskt önskade sig saken. Ibland var det viktigt och då hade man det här gemensamma projektet.
Man kan börja från 4-5 års ålder och sen får man anpassa efter barnets förutsättningar, intresse och var barnet är mentalt. Vi har två barn och det är helt olika beroende på var de är. Vår tonåring är intresserad ibland och då kan man fånga lärotillfället när det önskas ett par nya jeans eller när det är julkalender. Vår sex- och sjuåring är ibland superintresserad och ibland inte.
Digitala pengar för små barn
För småbarn finns en app som heter Tjing (T-J-I-N-G) som är till för att lära barn om pengar när allt är digitalt. De försöker ha fina former och mynt, man kan växla, de har pengaträd och det är jättefint. I betalversionen har de till och med aktier kopplade till riktiga aktiekurser.
Med vår sjuåring har vi köpt en McDonalds-aktie och en Disney-aktie. Häromdagen kom hon springande med iPaden: “Pappa, pappa, titta här! McDonalds-aktien - nu har tjurarna vunnit, den har gått upp 35 kronor!” Sen tog det två minuter och hon sa: “Det är nog för att Majken var på McDonalds förra veckan och kollade på Netflix. Det är nog någon som har kollat på Netflix denna veckan!” Det är fantastiskt - hon är sju år och det är inte helt korrekt men ändå inte långt ifrån verkligheten hur det faktiskt funkar.
När man är sex år och pratar om ränta på ränta säger vi inte “ränta på ränta” utan: “Pengar gillar att hänga med sina kompisar och när pengar hänger med sina kompisar blir de fler.” Vi gjorde det genom att på natten smög och la in pengar i spargrisen eller fyllde behållaren med filtkular. Med vår 13-åring kan man börja prata om utdelning och procent när de i sjuan haft procenträkning i skolan.
Prata med barnen om pengar
Beloppmässigt får man ta vad som är moget. Väldigt många av oss vuxna pratar inte med våra barn om pengar eller vår situation, men barn är nyfikna. Om man har en god ekonomisk situation är det ganska rimligt att barnet kommer ha en god ekonomisk situation även i framtiden. Då tycker jag att man måste ge barnet mer och mer ansvar.
När jag hade event i Stockholm frågade jag hur många som pratat autentiskt med era barn om pengar. Väldigt många sa att de inte gjort det utan kommer göra det när barnen flyttar hemifrån, fyller 18, tar studenten, får barn eller köper sitt eget boende. Men tänk om vi faktiskt ska ha ett autentiskt samtal med barnen om hur familjens ekonomi ser ut och göra det tydligt att det inte är deras ansvar?
Jag har en historia om en kompis där tonåringen kom och frågade: “Pappa, är vi rika?” Pappan dyckade frågan och slingrade sig. När vi pratade om det sa jag: “Tänk om din tonåring är ute och frågar ‘ska jag gå ut?’ och du frågar ‘vart ska ni?’ och han börjar slingra sig och ljuga. Det hade ju inte varit okej?” Han svarade: “Du gör ju samma sak med pengar.” “Det var skit, jag var tyst med dig Jan.”
En annan situation där tonåringen frågade “har vi mycket pengar?” och föräldrarna dyckade det. Då tog barnet kreditupplysning på sina föräldrar och hade missat att det går en kopia på kreditupplysningen till föräldrarna! Så prata med barnen och inkludera dem.
Veckopeng eller månadspeng?
Anpassa efter barnen. När de är unga är det hellre veckopeng så att pengarna kommer ofta. Man kan ha hög ränta - får de en hundralapp och sparar den får de tio kronor ränta den veckan så att det syns att pengar växer.
Vi har prioriterat att lära våra barn att det finns tre sätt att tjäna pengar. De flesta av oss är uppväxta med att det bara finns ett sätt - genom att jobba, anstränga sig och byta tid mot pengar. Men i verkligheten finns faktiskt flera sätt:
- Jobbsättet - att tjäna pengar genom arbete
- Bidrag - från föräldrar, barnbidrag eller staten
- Kapitalinkomster - mina pengar kan tjäna pengar
Vi har alltid försökt visa att när något ska köpas: Du får jobba ihop en tredjedel, en tredjedel kommer från oss som föräldrar som ett bidrag, och en tredjedel kommer från dina kapitalinkomster (även om pengarna kanske inte kommit från utdelning per se).
Pengauppdelning och prioriteringar
Någonstans vid 15-16 behöver de börja ta ansvar för sin egen ekonomi. Alla fattar att fotboll kräver träning men vi glömmer bort att även veckopeng kräver träning. Man måste ge barnen möjlighet att få träna själva och misslyckas. Som förälder skapar man en “safe to fail”-miljö där det är okej att misslyckas - att de lägger alla pengarna på fika och sen missar att det behövdes ett vinterplagg.
Vi hade ett experiment hemma där det pratades mycket om en dyr jacka. Vi gav henne tillräckligt med pengar för att köpa jackan och sen såg vi om jackan dyker upp. Dyker den upp var det kanske inte det vi hade prioriterat, en märkesjacka, men då kan vi prata om det. Dyker inte märkesjackan upp vet vi att hon klarat det testet och klarar ansvaret att få mer pengar.
Digitala lösningar för barn utan telefon
För kontant vs digitala pengar rekommenderar jag Tjing-appen som blir digitala kontanter. Det funkar superbra från 5-6 års ålder.
Hur lär man barn hantera pengar och få sunt pengatänk?
Anna-Maria, Milavic, Lundström, Vilmer och många andra frågade detta.
Barn gör inte som man säger till dem. Barn gör som vi gör.
Det handlar om att inkludera barnen, prata med barnen. Vår viktigaste uppgift som förälder är att skapa lärotillfällen, att fånga de här små tillfällena. Varje gång ett barn vill ha något är det tillfälle att prata om pengar. Varje gång ett barn pratar om framtiden eller vi pratar om resa kan man väva in pengar i allt. Vilken semester vill vi göra nästa år? Nu är det snart jul - vad önskar ni en julklapp, hur ska vi prioritera?
Skapa ursäkt att prata pengar. Det är det som julkalendern handlar om - 24 ursäkter att prata om pengar med sin tonåring. Till exempel en av frågorna är: “Om inte pengar vore ett problem, vad hade du gjort mer av i ditt liv? Vad hade du gjort mindre av i ditt liv?” Sen lyssna på barnet och börja dela med sig.
Förra året utmynnade ett sånt samtal i att föräldrarna sa att familjen åkte skidor i Sverige och barnen önskade sig att åka till Alperna. “Det är jättemycket dyrare att åka till Alperna än att åka skidor i Sverige.” Barnen svarade: “Då behöver vi inte så mycket julklappar utan låt oss som julklapp prioritera att åka till Alperna!” Då hade man ett fantastiskt samtal om vad saker kostar, att ekonomi handlar mycket om prioriteringar, att ekonomi är en pensel man målar sitt liv med.
Claes Hemberg hade ett tips: Ge barnet 200 kronor och säg “köp mjölk, köp det här och sen handla något du upplever att vi behöver”. När barnet kommer tillbaka får man förklara: Varför valde du det här? Varför köpte du just det här? Hur gick din beslutsprocess till? Skapa möjlighet att prata om pengar - det tror jag är det viktigaste.
Barn och tonåringar kan hantera pengar. Kan man hantera ett dataspel - och dataspel idag är sjukt komplexa med olika ekonomier och resurser - kan man hantera en veckopeng. Det är inte ett problem.
Spara till flera barn rättvist
Oliver: Jag såg på Instagram frågan om man har flera barn - sparar man rättvist då?
Jan: Ett klassiskt misstag är att man sparar till barnen separat - ett konto till det ena barnet, ett konto till det andra barnet. Problemet är att det kan bli väldigt orättvist.
Om jag tar mig själv - jag är född 1981, min lillebror är född 1985. Om våra föräldrar teoretiskt hade investerat 1000 kronor i månaden för mig mellan 1981 och 1999 hade det blivit typ 1,5 miljoner med ränta på ränta och IT-bubblan. Hade de sparat 1000 kronor i månaden till min bror som är född 1985 och fyllt 18 2003, precis i kraschen efter IT-bubblan, hade han fått ut 600 000.
Som förälder kanske jag upplever detta rättvist som ganska viktigt - man vill att båda barnen ska ha lika mycket. Om diffen är 900 000 är det inte som att man som förälder direkt säger “jag betalar mellanskillnaden kontant”.
Därför säger jag att det hade varit mycket bättre för våra föräldrar att spara till oss båda i en pott. Det hade blivit typ 2,1 miljoner som man delat på hälften. Har man barn i olika åldrar finns massor av matematiska sätt - till exempel att när första barnet fyller 18 får det 25% av pengarna, när andra barnet fyller 18 får det motsvarande belopp, och sen resterande summa delar man hälften-hälften. Då får båda barnen samma belopp.
Spara till barnen i gemensam pott, spara till barnen i ditt namn. Gör det i en KF om det går, annars i ett ISK med testament. Sen har vi ett sparande till dem i vårt namn och ett varsitt sparande i deras eget namn där barnet får träna.
Bostadskö vs kontantinsats
Ylva Göransson och CH Gustafsson frågade om att ställa barnet i bostadskö versus kontantinsats.
Jag är tveeggad. Vi gör själva HSBs bospar till våra barn. Det är kanske inte den mest fantastiska finansiella produkten i världen - länge var det kassafonder, dyra fonder men man fick poäng. Har man möjlighet att hjälpa barnen till en delvis kontantinsats behöver man inte alltid göra det via sparandet utan man kanske har utrymme på sitt eget boende.
Jag skulle säga nej, ställ dem inte i bostadskö - med det sagt har jag gjort det själv! En viktig grej för er som tänker hjälpa barnet med första bostaden: det är inte bara kontantinsatsen. Detta misstaget gjorde jag. Erik Tessén och andra i forumet påpekade att en ung person som är 23 år och jobbar på kafé tjänar 23 000 i månaden, men en lägenhet i Stockholm kostar över 1,5 miljoner. Även om hon hade råd till kontantinsatsen klarar hon inte amorteringskravet med 4,5 gångers årsinkomst. På 250 000 som årsinkomst kan du bara låna typ 1 miljon. Där behöver man som förälder vara medveten om att det är både kontantinsats och kvar-att-leva-på-kalkyl som behöver klaras.
Hjälpa större barn med bostad och körkort
Tycker jag om man har möjligheten. Samtidigt - låt dem betala inte hela, betala en del. Ta inte ifrån barnet drivkraften och förmågan att göra det själv.
Jag har en kompis som kommer från en förmögen släkt där det är mycket generationsväxling. Han sa: “Vet du vad Jan, nu är jag 40 och jag är så sjukt stolt. Sen jag var 16 år gammal har jag fan inte tagit en krona från släkten utan allt jag har gjort har jag skapat själv.” Det kan vara ett roligt perspektiv - ibland känner man att man ska kratta för barnen och sen får man en unge som ger en fingret och inte alls vill ha det man bidrar med!
Ekonomi för barn med särskilda behov
Mia Askenboom frågade: Hur tryggar man ekonomin för barn som inte kommer kunna arbeta heltid?
Det är klurigt och jag har inget bra svar. Jag kan berätta hur andra har gjort i communityn. Vissa har haft samtal - jag vet en som har tre barn varav det ena barnet har särskilda behov och inte kommer kunna jobba heltid. De pratade med de andra barnen och sa: “Är det okej att arvet inte kommer bli jämnt fördelat, att det här barnet får en större summa pengar eftersom barnet kommer alltid ha det finansiellt mycket jobbigare?”
Ett annat sätt är att man sparar och investerar eller anpassar sina egna utgiftsnivåer så att man kan bidra till det här barnet. Sen finns det andra som inte har möjlighet att spara. Jag vill vara supernoga - man är inte en dålig förälder eller dålig person för att man inte kan spara. Det är okej. Våra föräldrar kunde inte spara. Jag känner många som inte kan spara och det är okej. Det som jag inte tycker är okej är att inte prata om ekonomi med barnen. Att prata med dem även när det är tufft är jätteviktigt.
Spara till barnbarn
Bert Karlsson och Red Kenyan frågade: Hur sparar man till barnbarn rätt att ta ut vid mindre ålder?
Sparar man till barnbarnen - spara också i ditt eget namn, antingen kapitalförsäkring med barnbarnen som förmånstagare eller ett ISK. Sen skriv i testament eller kommunicera att de här pengarna ska gå till barnet.
Oliver: Fick en fråga på Instagram - om man har barn på gång, kan man lägga till dem i en existerande kapitalförsäkring?
Jan: Ja, man kan lägga till förmånstagare i existerande kapitalförsäkring. Det är bara att skicka in en ny förmånstagarblankett till försäkringsbolaget så löser de det. Man kan sätta 50-50 eller vilken fördelning man nu vill sätta. Det är oftast inget problem - ring kundtjänst på företaget.
Barnsparande och eventuell separation
Daniel91 frågade om barnsparande och eventuell framtida separation. Där är det kommunikation, försöka göra det, skriva det i samboavtal. Men kolla med en jurist för jag är inte jurist och kan inte det exakt. Oftast brukar man vara överens som förälder i de frågorna upplever jag. Annars får man ta det som ett separat sparande.
Bästa sparformen som ensamstående med barn
Elna frågade om detta. Som ensamstående med barn har man ofta det ganska tufft ekonomiskt. Spara till dig själv först, se till att du har en buffert, se till att du kan sova gott om natten. Sen därefter gäller precis samma regler som vanligt sparande.
Jag är ett fan av fondrobotar som Lysa eller Opti för att de hjälper ofta till med det som brukar kallas för Advisors Alpha - de hjälper till med att guida dig genom processen, se till att risken blir rätt. Det kan till och med vara så att de säger “du har för dålig ekonomi för att spara, du borde prioritera dig själv, se till att du får din ekonomi i ordning innan du börjar spara till barnen.”
Prioritera dig själv. Som man säger på flyget i händelse av tryckfall i kabinen: sätt först på masken på dig själv innan du försöker hjälpa andra. Gäller absolut vid barn.
Tips på bra fonder
Kibsa Pajdeg, Hellis, Mauritio frågade om detta. Jag är ett fan av fondrobot. Vill man inte ha en fondrobot - en fond som har “global” i namnet, kostar under 0,4% i avgift och finns på den banken där du sparar. På Swedbank är det Swedbank Robur Global Access, på Avanza är det Avanza Global, på Länsförsäkringar är det Länsförsäkringar Global. Ta en billig bred global fond för det långsiktiga sparandet på 10 år eller mer. Kortsiktigt sparande 0-3 år - bankkonto. 3-9 år - ta mittemellan.
Automatiskt sparande för tonåringar
En grej vi gjorde i julkalendern förra året: Det bästa sparandet är det automatiska sparandet - det som sker varje gång utan att man tänker. Varje gång det kommer pengar in sätter man av lite pengar precis som vi vuxna. Betala dig själv först.
Vi sa att man ska sätta av en viss summa pengar. Freja satte av 80 kronor. Nu har det gått ett år sedan vi körde julkalendern, typ 50 veckor, och hon satt av 80 kronor i veckan av sin veckopeng. Det var typ 4000 spänn nu och hon var helt chockad: “Pappa titta detta!” För det syntes inte när hon loggade in på banken så för henne var det som bonus.
Samma principer som funkar för oss vuxna - automatiskt sparande. En del pengar som är det långsiktiga sparandet som du investerar, en del till det kortsiktiga sparandet där man bygger upp en liten summa pengar.
Från 13 års ålder kan man öppna ett Avanza-konto. Man kan ha ett konto med Swish på sin vanliga bank. Vår dotter har ett konto på Swedbank - ett transaktionskonto kopplat till Swish och ett sparkonto. Varje gång vi sätter in veckopeng eller hon får Swish från farmor tas det pengar varje vecka till sparkontot. Där upptäckte hon att hon hade 4000. Sen går det automatiskt pengar till Avanza där det köps en global indexfond, och hon har en liten pott där hon har en läkhink.
Exakt samma struktur från 13 års ålder som man har som vuxen. Pengar kommer in, du behöver ett buffertkonto, ett lönekonto som du betalar räkningar från. Du skickar över en del pengar automatiskt till din fondrobot eller globala indexfond. Sen har du ett konto för periodiserade utgifter som semester. Den bästa träningen är den realistiska träningen. För vuxen snittsvensken kommer det in 31 000 i netto, 39 900 i brutto. För en tonåring kanske det kommer in 500 eller 1000 kronor i månaden. Men upplägget är samma.
Fyra typer av veckopeng
Vi blev inspirerade av en amerikan som sa att man kan dela upp veckopengen i fyra delar:
-
Konsumera nu - Vår sexåring har redan innan vi vaknat valt ut ett paket på Toca Boca för 29 spänn där vi ska köpa nya byggnader och kläder. Det går direkt till konsumtion.
-
Konsumera sen - Man sparar till något man inte kan köpa direkt utan behöver spara ihop fyra veckopengar för att kunna köpa en lite större grej. Motsvarar semester när vi är vuxna.
-
Långsiktigt sparande - Ränta på ränta i en indexfond eller pengaträdet i Tjing-appen.
-
Välgörenhet - Pengar som ska ges bort. Med pengar kommer ett ansvar och med det ansvaret kanske man ibland får hjälpa de som inte har lika mycket pengar. Det kan vara allt från att skänka pengar till Världsnaturfonden - barnen får välja själva vad pengarna ska skänkas till. Den som sitter utanför ICA och har det tufft eller Världsnaturfonden?
Har man denna uppdelning på fyra delar är det inga problem att beroende på ens ekonomiska situation kanske ge 200 kronor i veckopeng när andra barn bara får 25. Man kan dela upp det: 50 kronor får du använda nu, 50 kronor är för att spara ihop till en senare konsumtion, 50 kronor är till ditt långsiktiga sparande och 50 kronor är till välgörenhet.
Entreprenöriellt tänkande
Jag har en kompis som är superentreprenörig. Han sa: “Jag vill inte lära mina barn att tjäna pengar som jobb utan jag vill att mina barn ska se lite mer som entreprenören - att se behovet.” Han betalade sina barn när de såg ett problem. De behövde inte lösa problemet, utan när barnen kom och sa “pappa det behöver krattas i trädgården” kunde han ge dem en ersättning för att de såg ett problem. Sen kunde de dessutom komma med en lösning och då betalade han för lösningen också.
Man kan använda veckopeng för att skapa incitament. Vad vill jag skapa för incitament? Lek med barnen utifrån vad som är viktigt. Ta det utifrån barnets förutsättningar - ibland är barnet superintresserat, ibland inte alls intresserat. Det som funkar på ett barn funkar inte nödvändigtvis på andra barn.
Månadens aktie
Vi körde månadens aktie från när barnet var åtta-nio år. Barnet fick välja - det var inte att vi gjorde en kassaflödesanalys utan det var en aktie, en andel i ett företag. Vilka aktier finns i din värld?
Vi gick på Emporia här i Malmö. “Titta, man kan köpa en H&M-aktie! Eller titta, du kollar på Netflix, då kan vi köpa Netflix.” Vi köpte en aktie. Syftet var inte att tjäna pengar utan att kunna prata om aktier och se att en aktie är inget konstigt - det är något naturligt, något du kan äga och det genererar pengar.
Min tonåring kan tydligen välja aktier som har bättre avkastning än en global indexfond. Hon fångade för några år sedan sex av de här Mag7-aktierna och jag sa skämtsamt: “Jag lägger ner, du får ta över Rika Tillsammans, det får bli en aktiv förvaltningsblogg!”
Sysslor och veckopeng
Oliver: Kan man säga att om man har hundra kronor veckopeng och så utförs inte vissa sysslor, kan man dra av? Är det ett pedagogiskt bra sätt att jobba med sysslor?
Jan: Vi tabbade oss med liknande. Vi sa “okej, du får veckopeng” och så skulle hon tömma diskmaskinen. Vår tonåring ville inte tömma diskmaskinen. “Då får du ingen veckopeng.” Hon svarade: “Det är okej, jag behöver ingen veckopeng denna veckan.” Det var inte okej!
Vi insåg att ta bort veckopengen funkade dåligt. Det är ungefär som i fotboll - man ska straffa någon som spelar fotboll genom att ta bort fotbollen. Det är kanske inte det bästa.
Lösningen för oss var att vi plockade bort kopplingen till diskmaskinen. Vi sa: “Plocka undan efter sig, sätta in i diskmaskinen - det ingår i att bo i den här familjen. Det är inte kopplat till veckopeng utan något man gör oavsett.” Jag tror inte man ska straffa genom veckopeng. Man ska ha en veckopeng som är “de här pengarna får du, det är typ som ett bidrag. Men vill du ha mer behöver du anstränga dig.” Då kommer också en del av dina pengar från ditt sparande.
Börja tidigt med sparande
Kan man börja vid fyra års ålder eller tre års ålder? Absolut! Till exempel filtkular och fylla en bägare. Prata inte pengar utan bara “när den här behållaren med filtkular är fylld går vi till Lekia och då får du köpa på Lekia precis vad du vill.” Det var inte kopplat till om det kostar 50, 100 eller 400 kronor.
Efterhand som det växer - vår sjuåring har lärt sig räkna i skolan så nu tycker hon att det är jättekul att räkna i Tjing-appen. Vår tonåring är för stor för Tjing-appen, där har vi Swish istället. Därför är julkalendern till för en tonåring - där har vi ränta på ränta-resonemang, köp en indexfond, köp en räntefond, du behöver ett Avanza-konto. Från 13 års ålder kan barnet ha ett eget ISK med en egen inloggning. Det var viktigt för oss att hon kan logga in på sitt ISK på Avanza själv.
Börshandlade fonder för tonåringar
“Min 14-åriga grabb har sagt att han vill investera i börshandlade fonder, hur vägleder jag honom?”
Dela upp det i två - ett där han får göra precis som han vill själv, och sen ett där man pratar om basparandet. Egentligen det vi pratar om med fyra-hinkar-principen som vuxen. Du kan ha en läkhink där du kan gå bananas. Låt dem misslyckas, låt dem köpa krypto, låt dem köpa de grejerna som man kanske inte ska köpa. Den där AI-aktien som har stigit 3000%.
Låt barnen misslyckas. Det är mycket bättre att de misslyckas med 1000 kronor eller kanske till och med 5000 kronor som 18-åring än att de misslyckas med 50 000 eller 500 000 kronor när de är 50.
Låt barnen misslyckas så tidigt som möjligt med så lite pengar som möjligt. För en tonåring är 1000 kronor jättemycket pengar. Att förlora dem svider lika mycket som för någon som är äldre att förlora en större summa pengar.
Sommarjobb och prao
Oliver: Jag har sett en del att föräldrar går och söker sommarjobb åt sina barn. Hur tänker du kring sommarjobb? Du har väl barn som snart kanske är i läge för det?
Jan: Låt dem klara saker själva. Hjälp dem på traven. Gör inte saker åt dem. Som förälder vill man ju sina barns väl och jag påstår nog de flesta av oss curlar våra barn.
Nu handlar det om prao för vår tonåring. Jag kan öppna dörren men du måste gå igenom dörren själv. Jag kan fixa e-postadressen till personen du kan mejla, men du får mejla själv.
Skapa incitament - varför är det viktigt? Vår dotter ville ha en ny iPhone för hon hade en jättegammal iPhone. Vi satte upp ett gemensamt projekt, iPhone-projektet. “Du kommer behöva spara ihop minst 3500 kronor själv. Sen kommer vi bidra med en del, vi kan ta en del från ditt sparande, men du får bidra själv.”
Vår tonåring hade sitt första delvis sommarjobb och hon tyckte att just det jobbet var ganska pestigt. Det var fantastiska erfarenheter att prata om att man kanske vill utbilda sig eller engagera sig så att man får ett jobb man trivs med och vill ha.
Gör inte allt åt dem, ge dem inte en björntjänst. Ge dem inte hela kontantinsatsen, ge dem inte pengar till hela körkortet, betala inte allting. Låt dem få anstränga sig. Självförtroende kommer bara genom att anstränga sig, klara något och sen kunna titta tillbaka och säga “titta, jag gjorde det själv”. Det är superviktigt.
Tjäna pengar utanför börsen
Daniel Lysta frågade: Finns det sätt att tjäna pengar utanför börsen?
Ja! Det finns en app som heter Yepstr där man kan anlita tonåringar. Det funkar bra i storstad. Ens barn kan söka jobb där. Vi har anlitat barnvakt och just nu har jag ett jobb ute där vi behöver hjälp att plocka upp löv i trädgården, räfsa löv. Jag har lagt ut ett jobb via Yepstr-appen och sen kan någon tonåring söka det, komma hit och räfsa. Sen betalar man och de fixar alla sociala avgifter.
Det funkar skitbra. Vi vuxna kan bidra till att skapa jobb för andra tonåringar, och som tonåring är det ett bra sätt att få lite extra pengar.
Kapitalinkomster - varför är det viktigt?
Norman frågade om månadens aktie och vill ha lite mer åldersanpassat.
Varför är det viktigt med månadens aktie? Det finns något som heter kapitalinkomster. Pengar är mycket bättre på att tjäna pengar än vad du och jag är och någonsin kommer vara. Jag upplever att skicka ut mina barn i vuxenvärlden utan att ha förklarat för dem att det finns något som heter kapitalinkomster är att be dem spela fotboll på ett ben eller hålla ena handen bakom ryggen i basket.
Därför har värdepapper varit viktigt. Vi har en sjuåring - vi började när hon var 5-6 med Tjing-appen. I Tjing-appen om man prenumererar får man aktier där. Det är som ett värdepapper och man kan följa det. Det är väldigt pedagogiskt med tjurar och björnar. Det funkar från sex års ålder.
Från tio års ålder började vi prata på riktigt. “Titta här, nu köper vi, du får välja en aktie.” Vi gav exempel: Vilka saker använder du i din vardag? Vi köpte en aktie i taget och berättade hur det har gått för den där aktien. När det var tonåring hade vi kontot på Avanza, ISK, riktiga aktier. Hon fick gå igenom hela processen själv. Som tonåring kan man inte köpa eller sälja aktier själv utan det måste den vuxna göra. Hon går till sista steget till köp, sen funkar det inte att trycka på köpknappen, då gör jag åt henne via mitt konto. Men hon kan logga in, se sina aktier, se sin indexfond.
Månadens aktier funkar på de här tre nivåerna från sex års ålder. Är man osäker på hur detta går till - det är därför vi har julkalendern. Man får korta videoklipp, jag förklarar, man tittar på det tillsammans, man pratar om det och sen gör man det.
Moraliska överväganden
“Jag kämpar själv med att köpa en etta och växte upp fattig” - återigen, full respekt för det. Det är därför jag säger att kunskap kan man ge barnen utan att ge dem pengar.
“Är det moraliskt rätt att använda en större del till kontantinsats för större boende?” Den är klurig. Mycket lättare hade varit: “Är det bättre att köpa det lite större boendet?” Då brukar jag säga att det brukar löna sig.
Avslutning
Nu har vi hållit på nästan en timme så jag tänker att jag ska runda av. Om ni uppskattar detta, skriv gärna kommentarer, tumme upp! Då kan vi köra detta fler gånger med andra ämnen. Vi behöver inte bara prata om barn.
Eftersom vi fått in alla de här frågorna var det kul. Nu är det snart jul, barnen kommer önska sig massa saker, man kommer börja planera för nästa år - det är ett fantastiskt tillfälle att ta i akt att börja prata med barnen. Bara önskelista är ju ett fantastiskt tillfälle att prata ekonomi med barnen.
Stort tack till de som supportar på Patreon-communityn som gör detta möjligt att vi kan sitta här och prata om det här utan att det behöver vara någon sponsor eller massa reklam. För dig som är supporter via vår Patreon-community får du julkalendern utan kostnad på Sitt Plats eller VIP-nivån.
Vill man läsa mer om den är det rikatillsammans.se/julkalender. Det är 24 luckor, 24 tillfällen att prata om ekonomi med dina barn. Konkreta uppgifter ni får varje dag på SMS - både du och barnet får tre-fyra minuters video, en kort instruktion. Det kan vara “köp en global indexfond” ena dagen, andra dagen “gör en önskelista med saker du behöver, saker du vill ha, saker som hamnar mittemellan”. Det kan vara “om inte pengar var ett problem, vad skulle du vilja göra mer av eller mindre av i livet?” Sätta igång ett automatiskt sparande, skillnaden på en räntefond och en aktiefond - den här basen helt enkelt. Det är en ursäkt.
Caroline: Så det var hela den här live-inspelningen.
Jan: Jag hoppas att du gillade det, att du fick med dig något matnyttigt. Är det någon fråga som du tyckte “Jan här var du otydlig” eller “hur menar du här?” eller “den här frågan svarade du inte ens på” - då är det självklart välkommen att bara hoppa in på rikatillsammans.se. Där kan du klicka in dig i forumet och skriva en fråga så tar vi det självklart där.
Som sagt, är du sugen att hoppa på julkalendern så är det rikatillsammans.se/julkalender eller tryck i beskrivningen där bör finnas en länk. Det vore fantastiskt roligt att få göra det tillsammans även i år.
Med det sagt, stort tack och så ses vi!
Men vi lär oss och är glada över att det sipprade upp till ytan.