Fri förfoganderätt betyder att den som ärver får använda och göra vad den vill med egendomen under sin livstid, till exempel sälja, ge bort eller konsumera den.
Däremot får personen inte bestämma i sitt eget testamente vem som ska ärva just den del som kommer från den ursprungliga arvlåtaren.
En viktig följd av detta är att det ofta finns rätt till efterarv. Det innebär att den del som kommer från den första avlidna personen senare ska gå vidare till dennes arvingar (till exempel ett särkullbarn), när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort.