Jag undrar dock vad de gör rent praktiskt? Har i tidigare fall sett att de konstaterat att företag brutit mot marknadsföringslagen, men utdelas någon straffavgift eller liknande? Annars känns det som lite tandlös spambekämpning.
Från Hallå konsuments hemsida: Ett effektivt sätt att slippa reklam är att sätta en skylt på brevlådan med till exempel texten “ingen reklam, tack”. Om du fortsätter att få reklam hem i brevlådan trots skyltar får du kontakta företaget och förklara att du inte vill ha den. Om inte det heller hjälper kan du göra en anmälan till NIX-nämnden.
Vissa typer av oadresserade försändelser som gratistidningar och samhällsinformation (exempelvis information från politiska partier och ideella föreningar) räknas inte som reklam enligt branschens definition. Det innebär att vissa sådana försändelser delas ut trots att du satt upp en ”nej till reklam" och/eller "nej till gratistidningar”-skylt. Du kan heller inte slippa undan reklam som följer med som bilagor i morgontidningar och liknande.
Det är valfritt för företagen att använda NIX. Lapp på dörren gäller bara för oadresserad reklam.
Något som är mycket mer effektivt är att reklamspärra sig i de största kommersiella adressregistren. Då får personuppgifterna inte längre lagligen användas för marknadsföring till nya kunder. Som en bonus så blir du både av med direktreklam och telefonsamtal.
Det här var en adresserad broschyr utan tydlig avsändare. Tråkigt att de inte åker på en avgift för att sluta med sitt otyg. Antar att man i teorin kan anmäla till polisen?
Ska kolla upp spärrarna för adresserad reklam. Tack! Har dock varit förskonad från det.
Det strider mot 21 § marknadsföringslagen att skicka reklam via personadresserad post till konsumenter som tydligt motsatt sig att metoden används.
NIX-nämnden har uttalat att spärregistret NIX adresserat nått sådan omfattning och spridning och har sådan tillgänglighet att de som anmält sig dit i lagens mening har gjort det tydligt att dessa inte vill att metoden används. Det innebär att företag måste undersöka om mottagarens namn och adress finns i NIX adresserat innan reklamen skickas.
I domen mot Svenska elbolaget och Svenska telebolaget slår Patent- och marknadsdomstolen fast att företagen brutit mot 21 § i marknadsföringslagen när de ringt upp konsumenter som valt att nixa sitt abonnemang och på så vis tydligt visat att de motsatt sig marknadsföring via telefon.
Utöver marknadsstörningsavgifter på 120 000 respektive 350 000 kronor innebär domen att de båda bolagen förbjuds att kräva betalning för tjänster som konsumenter inte har beställt. De förbjuds att kontakta personer som har registrerat sin telefon i NIX-registret.
Ett liknande resonemang borde gälla även Nix adresserat.
Här är ett exempel från Nix-nämndens hemsida för oadresserad reklam: 24-269 - NIX-nämnden
Trädfällarlaget AB har brutit mot 21 § marknadsföringslagen genom att skicka oadresserad reklam till en konsument som tydligt motsatt sig det
Så samma lag.
Angående adress i utskicket så var det för någon föreställning och det stod med liten text på ett ställe vilka som var arrangörer. Men inte tydligt i något hörn eller så. Men det stod.