Hej forum-medlemmar,
150tkr – för vissa är det ett sparmål, för andra är det en månadslön.
Jan och Caroline har i de senare avsnitten pratat om vikten av att använda sitt kapital för att uppleva idag, samtidigt som man sparar och investerar. För att det inte finns någon poäng med att vara rikast på kyrkogården.
För oss skulle 150tkr möjliggöra en populärvetenskaplig produktion om hur utbildning och forskning vid Uppsala universitet har lett till att en ikonisk djurart har blivit fyra separata arter.
Vi kan erbjuda er en unik upplevelse och ny kunskap utöver det vanliga.
För en donation motsvarande produktionskostnaden plus egna omkostnader. Ger vi 1-2 personer möjligheten att följa med oss och delta på plats under inspelningen i Indien.
OBS! detta är ingen turistresa utan en vildmarksupplevelse utöver det vanliga.
Läs full presentation nedan och återkom gärna med frågor, funderingar och feedback.
Kung eller bara kunglig?
Hur en titel kan vara skillnaden mellan liv och död.
Inspelningsplatser:
Indien
- Agumbe Rainforest Research Station
(https://agumberainforest.org/ )
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agumbe_Rainforest_Research_Station
Kontakt & expert: Dr. Gowri Shankar
Sverige
- Karolinska Institutet, Stockholm
Kontakt: Jakob Höglund, professor vid Institutionen för ekologi och genetik; Djurens ekologi
Universeum Science Center, Göteborg
Kontakt: Eric Sundman, expert på giftiga reptiler, IUCN-koordinator för bevarande och forskning av huggormar (del av produktionsteamet för denna ansökan)
Kort synopsis av berättelsen
Det är svårt att hitta ett djur med mer ikonisk status än kobran.
Sedan urminnes tider har kobror kopplats till gudomlig makt och skydd, men också till övernaturliga krafter och andlighet. I hinduiska texter och traditioner för dyrkan finner vi de ormliknande övernaturliga varelserna som kallas Nagas (ofta formade som kobror). I forntida egyptisk historia var de ofta centrala i faraonernas kronor som symbol för visdom och makt. Och i många kulturer idag symboliserar kobran fortfarande en länk mellan vår värld och de andliga världarna.
För att inte tala om deras relevans i modern tid [TV-program, varumärken, populärkultur etc.].
En “kobra” är inte bara en art. Det är ett vanligt namn på en grupp av giftsnokar, varav de flesta tillhör släktet Naja, som anses vara de “äkta kobrorna” och omfattar cirka 38 arter.
Men det finns ett kungligt undantag. Som ensam medlem av släktet Ophiophagus och därför tekniskt sett inte en del av de äkta kobrorna, finner vi ändå den obestridda majestätiska Kungskobran.
Med uppmätta längder på över 5 meter är den världens största giftiga orm. Trots sin stora geografiska spridning från Filippinerna och Sydostasien i öst, över södra Kina och till Indien i väst, är den ett undflyende och sällan sett rovdjur.
Alla kobror är mycket giftiga med starka neurotoxiner som påverkar nervsystemet och kan orsaka förlamning och död.
Vad gäller kungen är giftet så potent att om det inte behandlas omedelbart med akuta medicinska åtgärder och lämpligt motgift, kan döden inträffa inom 30 minuter efter ett bett.
Ett bett är bokstavligen en fråga om liv eller död.
Men här börjar historien på riktigt. Om alla kungskobror är av samma art, skulle man anta att ett motgift framställt för ett kungskobrabett i Thailand skulle fungera lika bra för ett bett av en indisk kungskobra? Det visar sig att så inte är fallet.
Denna smärtsamma och nära dödliga upptäckt gjordes av forskaren Dr. Gowri Shankar efter att ha blivit biten av en kung i Indien för 15 år sedan.
Motgiftet som var framställt för kungskobror i Thailand hade ingen effekt på hans tillstånd, och han var säker på att han skulle dö.
Men han hade tur. Den här gången hade kobran endast injicerat en mycket liten mängd gift, och han återhämtade sig så småningom helt. Men händelsen lämnade honom inte oberörd. Istället väckte den en oemotståndlig nyfikenhet att lära sig allt om dessa djur och en drivkraft att förstå den komplexa länken mellan gift, motgift och taxonomi, och slutligen hur denna kunskap kan förbättra samexistensen mellan människor och dessa majestätiska reptiler i hela Asien.
Detta projekt kommer att dokumentera den spännande forskning som utförts av Dr. Gowri Shankar och hans team under det senaste decenniet, där kungskobran (Ophiophagus hannah), tidigare den enda medlemmen av sitt släkte, nu har delats upp i ett komplex av fyra geografiskt separerade arter.
Kungens plats på tronen har aldrig tidigare ifrågasatts. Förrän nu. Då ett olyckligt bett har avslöjat en spricka i den kungliga familjen.
Viktiga biologiska vetenskapliga punkter att lyfta fram:
- Taxonomi och artkoncept
- Biologiska relationer
- Människors interaktion med vilda djur
- IUCN-status/Röda listan & bevarandestatus för arter
- Förståelse av reptilgift och motgiftsprocesser
- Skapa en bättre förståelse och fascination för giftiga reptiler istället för rädsla.
Produktionsteam:
Eric Sundman - Expert på giftiga reptiler och produktionskoordinator, producent
Eric är en erfaren djurvårdare med specialistkompetens inom giftormar. Han arbetar för närvarande vid Sveriges nationella vetenskapscenter, Universeum. Han är också en aktiv medlem av den europeiska djurparksföreningens reptile taxon advisory group och fungerar även som koordinator för IUCN Viper Specialist Group ex-situ-kommitté i Europa,
Eric är också medförfattare till fyra vetenskapliga publikationer om ormgifter tillsammans med den internationellt kända forskaren Bryan G. Fry.
Jonas Stenström - Regissör och filmfotograf
Jonas har en examen i biologi, men specialiserar sig nu på natur- och vetenskapskommunikation för att överbrygga kunskapsgapet mellan vetenskap och allmänhet. Hans produktioner har fått internationell spridning och har visats på flera TV-produktioner och filmfestivaler. Han har också tilldelats en lokal EMMY som regissör för produktioner i USA.
Uppskattad budget
(Tvåpersoners produktionsteam)
Förproduktion
Manusförfattande och logistik
SEK 10 000
Biljetter till Agumbe, Indien (x2)
SEK 28,000 (2x 14,000 SEK)
Produktionskostnader/Teamkostnader i Indien (8 dagar)
(Filmning, tillstånd, personal)
SEK 45,000
Boende för två personer (8 dagar)
SEK 5,000
Mat för två personer (8 dagar)
SEK 5,000
Kamera-/produktionsutrustning (8 dagar)
Ca SEK 15,000
Biljetter till Stockholm (x2)
SEK 2,000
Produktionskostnader i Stockholm (3 dagar)
(Utrustning, boende, produktion)
SEK 10,000
Videoredigering efter produktion (Uppskattat 8 dagar)
(Inklusive redigering, musik, grafik, ljud etc.)
SEK 30,000
Total budget:
SEK 150,000
Länk till publikationen som produktionen bygger på:
https://europeanjournaloftaxonomy.eu/index.php/ejt/article/view/2681
/Mvh Eric och Jonas