Hej forumet.
Har i dagsläget 100% aktier i isk portföljen och månadssparar just nu fortsatt in 5000kr/månad från egna bufferten dit. Går hem på föräldraledighet i vinter och kommer fortsatt ha detta spar aktivt fram tills jag börjar jobba igen. Sparar inte in från lönen nu då vi slagit ihop ekonomin helt sålänge en av oss är föräldraledig.
När jag börjat jobba igen, kommer jag som det ser ut nu ha 400k kvar på bufferten. Eftersom jag jobbar igen då så kommer jag fortsatt månadsspara in från lönen istället för bufferten i aktieportföljen.
Nu har jag börjat fundera på om man kan komplettera aktieportföljen med ett separat ISK, där man tar, säg 100k från bufferten och lägger i en billig räntefond. Då får man förhoppningsvis lite avkastning på det istället för att pengarna bara ligger. Har försökt läsa på om räntefonder med det känns lite rörigt att tolka allt.
Som jag förstår det är det säkrast att investera i svenska räntefonder och statsskuldväxlar? Min tanke är enbart att ta en del av bufferten och stoppa i räntefond för att det ska generera en liten avkastning än att pengarna bara ligger.
För säkrast utfall just nu, är det bäst att ta en kort/mix/eller lång räntefond? Jag förstår att det kan skilja på bästa alternativ beroende på hur styrräntan höjs/sänks? Vill ha det mest säkra alternativet på räntefond (om man kan dra den slutsatsen), så likt ett sparkonto med ränta med andra ord…
31 år, så många förespråkar kanske att fortsatt ha enbart aktier, men jag tänker ändå att lite ränta på del av bufferten inte skadar.
En kort räntefond med låg kreditrisk är så nära sparkonto du kan komma. AMF Kort är ett sådant exempel. Den har en total avgift på 0,12 %.
Värt att fundera på är att en investering på ISK bör ha en förväntad avkastning som är högre än schablonintäkten för att löna sig skattemässigt. Det är på gränsen att en kort räntefond med låg kreditrisk kommer att nå över den nivån. Av denna anledning väljer många att ha buffert på sparkonto. Ett sätt att höja den förväntade avkastningen är att ha räntefonder med företagsobligationer, men då höjs ju också risken.
Går förslaget om skattefritt upp till 150 000 kronor på ISK igenom till 2025, kan korta räntefonder med hög kreditvärdighet bli mer intressanta.
Tack för svar.
Ja, jag läste det också att det kan bli väldigt snäv balans mellan avkastning och den årliga skatten. Så jag kanske ska:
Avvakta och se om nivån höjs för skattefritt och tillsvidare fortsätta ha bufferten på sparkonto och köra på med månadsspara till aktiefonderna.
Välja en räntefond med längre löptid och hoppas avkastningen blir OK. I alternativ 1 är det 10+ år jag kan låta pengarna ligga, i alternativ 2 kanske upp till 5 år… kanske Mix/Lång ändå är ett alternativ då?
Utav de två alternativen hade jag personligen kört på alternativ 1. Jag ser buffertens huvudsakliga funktioner som beredskap för oväntade utgifter och god nattsömn.
Dock kan man alltid reflektera över en bufferts storlek och huruvida den kan vara mindre eller inte till förmån för ett mer långsiktigt investerande. Det får ju de individuella omständigheterna och den individuella risktoleransen avgöra. Storleken på det långsiktiga och möjligheten att använda sig av det vid akuta behov kan också spela roll.