Vad är ett och hur arbetar ett investmentbolag?

Dagens artikel är ett samarbete med det börsnoterade investmentbolaget Infrea AB. Tillsammans med dess VD Tony Andersson diskuterar vad ett investmentbolag gör, hur man arbetar, hur man skapar värde för aktieägarna, varför de har blivit populära bland småsparare, skillnaderna mot fonder och private equity-bolag och det magiska tricket multipelarbitrage som investmentbolag utnyttjar för att skapa värde.

De så kallade investmentbolagen är väldigt populära hos många småsparare. Det är inte utan anledning då många av de stora investmentbolagen såsom Investor, Industrivärden, Lundbergsföretagen, Latour m.fl. över längre tidsperioder har överpresterat mot index. Investmentbolagen ingår även i alla våra modellportföljer genom fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag. 

Jag har gillat investmentbolag ända sedan slutet av 90-talet när jag hörde talas om dem första gången. Men helt ärligt så fattade jag inte grejen förrän nästan 10 år senare i och med Tobias Schildfats bok ”Vägen till din första miljon”. Om man förenklar kan man säga att investmentbolag är företag vars affärsidé är att köpa, äga, förvalta, utveckla och eventuellt sälja andra bolag. 

Även om de har många likheter med fonder så finns det en del väsentliga skillnader. En av de viktigaste skillnaderna som jag ser det är att de ofta har en stark ägare som ofta borgar för en långsiktighet. Många av de svenska förmögna släkterna har sina egna investmentbolag – t.ex. släkten Wallenberg (Investor AB), Douglas (Latour AB), Lundberg (Lundbergsföretagen) m.fl. Just den här långsiktigheten är viktig eftersom det är en av de bästa faktorerna för värde skapas enklast och bäst över tid. 

Det finns också en hel del ”trick” som investmentbolagen använder för att skapa värde t.ex. multipalarbitrage och hävstång. Syftet med det här avsnittet, som är ett samarbete med det börsnoterade investmentbolaget Infrea AB, är att ge en inblick ”bakom kulisserna”. Det vill säga prata med någon på insidan om hur ett investmentbolag arbetar, hur de tänker, var värdet skapas, vad utmaningarna är, vad man kan tänka på och en hel mängd andra saker. 

I artikeln nedan får du även en lista på svenska och utländska investmentbolag som jag har satt ihop över åren. Vi hoppas att du gillar dagens avsnitt och som vanligt, kommentera gärna!

Hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning av avsnittets viktigaste punkter

Nedan följer en sammanfattning av det som jag tycker är det här avsnittets viktigaste punkter. Jag vill också direkt vara tydlig med att det här en sponsrad artikel och att jag tidigare har ägt Infrea-aktien men sålde hela innehavet innan den 21 november, i god tid innan publicering, för att eliminera risken för intressekonflikt.

Att direktäga aktier har en högre risk än fonder. Risken är dessutom än högre i små företag som Infrea, där historiken är kort, antalet ägare är få och likviditeten därmed är dålig. Typiskt en liten aktiv hink-investering om man nu bestämmer sig för det. 

Investmentbolagens affärsidé – köpa företag billigt, äga, utveckla och förvalta

De flesta investmentbolags affärsidé är att köpa andra bolag, gärna onoterade företag som kan köpas billigt, äga dem över tid och utveckla dem genom aktivt arbete i t.ex. styrelser och sedan tjäna pengar på utdelningar eller försäljning.

Skillnade på affärsängel, private equity och riskkapitalbolag och investmentbolag

Affärsänglar är ofta privatpersoner som investerar sina pengar i bolag i väldigt tidigare faser. Riskkapitalbolag och private equity-bolag är i princip samma sak. De använder sina investerares pengar för att köpa, äga, utveckla och sälja bolag. Investmentbolag är ofta långsiktiga ägare som vill äga, förvalta och utveckla bolagen. Många investmentbolag är idag maktbolag som kontroller stora poster i andra bolag noterade som onoterade.

Affärsängelskap och private equity kräver stora summor

Att vara affärsängel kräver ofta minst två miljoner i startkapital (se t.ex. avsnitt #44 med affärsängeln Filip Larsson). Att investera i riskkapital bolag kräver ofta insatser på 10 miljoner eller mer. Ibland kan man komma med via kontakter, men då är ofta minsta investeringen ändå 1 miljon eller mer. Noterade investmentbolag kan man ofta bli delägare för några hundralappar.

Riskkapital och investmentbolagen tjänar pengar genom multipelarbitrage och hävstån

Ett av de viktigaste sätten som investmentbolag tjänar pengar på är genom belåning som ger en hävstång på avkastningen och s.k. multipelarbitrage. Onoterade bolag handlas nämligen ofta på en multipel (=multiplikator eller faktor) på årsvinsten.

Säg att ett bolag gör en vinst på 1 miljon per år, så är det inte ovanligt att det värderas på en multipel 5, det vill säga 5 gånger årsvinsten vilket ger 5 miljoner. EBITDA-multipeln idag på onoterade bolag är 3-7. Samma multipel på börsnoterade bolag ligger historiskt på 9-13. Det vill säga att bolag blir automatiskt (”magiskt”) mer värt av att ägas av ett börsbolag. Mycket av kritiken mot investmentbolagen kommer från att värdeskapandet kommer från multipelarbitraget och den finansiella hävstången, snarare än att investmentbolag förädlar de ägda bolagen.

I en fond betalar du pengar, i ett investmentbolag får du pengar

Jag kan inte låta bli att tänka på Tonys citat i intervjun som är så sant. I ett investmentbolag får du ta del av den vinsten som företaget gör, medan vi i en fond får betala en fondavgift. Många investmentbolag kan man ju säga är som ”minifonder”

Investmentbolag ger en väldigt hög avkastning till en väldigt hög risk

Tittar vi i Sverige så finns det nästan ingen portfölj som historiskt har gett så hög avkastning som investmentbolag. Men de har också haft bland den högsta risken. Det finns mycket som kan gå fel i ett investmentbolag (tänk Ratos) och man behöver vara medveten om risken. Särskilt i ett litet investmentbolag som Infrea. Jag själv direktinvesterar ju väldigt lite i enskilda aktier. Särskilt när det finns bra fonder som Spiltan Aktiefond Investmentbolag som ger en bra exponering mot de svenska investmentbolagen. Jag kan även tipsa om hemsidan ibindex.se som ger en lista över de största svenska investmentbolagen.

Mitt eget förhållningssätt till Infrea AB specifikt

Jag personligen gillar riskkapital, private equity och investmentbolag. De ligger väldigt nära mitt vardagsjobb att arbeta i småbolag strategiskt och operativt. Det ger mig fördelen att faktiskt förstå vad de gör ”på riktigt”. Parallellt med mina vanliga portföljer är det i den här typen av bolag som jag helst investerar pengar i. Med det sagt och att avsnittet är sponsrat, så är det tusen saker som kan gå fel och det är en hög risk.

Infrea-aktien är relativt ny vilket innebär en kort historik, den är noterad på First North, den är okänd (=77 ägare på Avanza), den har en liten omsättning, dålig likviditet, ingen utdelning (än) osv – i princip allt talar emot den. Det som jag däremot gillar med Infrea och som gör att den förtjänar en observationspost är att den är som ett noterat private equity-bolag i det tidiga, billiga och riskabla skedet.

Mina tankar om investmentbolag

Jag föredrar ju fonder framför sparande i enskilda aktier av flera anledningar. Inte minst på grund av riskspridningen. I princip de enda två undantagen jag gör från regeln om att inte direktäga aktier är den aktiva hinken och investmentbolag.

Du som har läst min annons- och transparenspolicy har nämligen förmodligen sett att de aktier som jag äger är majoriteten investmentbolag. Det är bl.a. Alphabet, Berkshire Hathaway, Bure, Creades, Eastnine, Industrivärden, Investor, Kinnevik, Latour, Lundbegsföretagen, Midway, NAXS, Ratos, Sampo, Spiltan, Strax, Svolder och Öresund. 

Anledningarna till att jag äger dessa är ju st att de har överpresterat mot index och är som ”små fonder”. Dessutom gör de som Tony säger – de betalr mig pengar istället för att jag behöver betala dem pengar som jag gör med fonder. Sedan ska jag säga att för de flesta av oss är fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag ett fullgott alternativ som för 220 kr per 100 000 kronor (0,22 procent) ger oss samma exponering.

Investmentbolag ger absolut högst avkastning i simulationer (till högst risk)

När jag skrev boken ”Gör ditt barn rikt” så gjorde jag rätt mycket tester på olika portföljer. Den portfölj som alltid gav överlägset bäst resultat – i form av maximerad avkastning – i simulationerna var investmentbolag. Att det stämmer med verkligheten visar följande graf:

I simulationerna gav investmentbolagen en medianavkastning per år på nästan 14 % (i 50:e percentilen). Sannolikheten att de skulle ge en avkastning högre än index (på 7,5 %) är mer än 75 % på 10 års sikt. Det är extremt bra.

Det är dubbelt så mycket som jag räknar på aktier i genomsnitt. Det betyder mer eller mindre att pengarna dubblas vart femte år. Det är en enormt hög avkastning och långt bättre än i princip alla indexfonder. 

Anledningen till att jag dock inte rekommenderar investmentbolag fullt ut är att de har en väldigt hög risk. När de går bra, så går det bra, men när det går dåligt, så går det riktigt dålig. Nedanstående bild visar en Monte Carlo-simulation där jag har gjort 10 000 simuleringar på investmentbolag (SIXRX-FIIF) över en 30 års period. 

Bilden den maximala förlusten i form av antalet (frekvensen) gånger portföljen har varit och vänt på respektive botten. 

En slutsats man kan dra är att portföljen i nästan 50 procent (=summera alla staplar från -60,7 % och till vänster) av fallen kommer uppleva en maximal nedgång på mellan -60 % och -86,7 %. Det vill säga att det kommer att vara en sjukt skakig resa. En resa som de flesta inte kommer att palla med. Jämför en nybörjarportfölj där samma simulation ser ut som följer:

Det syns ju tydlig hur mycket lägre risk det är i nybörjaportföljen där majoriteten av alla utfall ligger under en maximal förlust på -40 % medan investmentbolag börjar på -40 % på sin skala på x-axeln. 

Vilket gör att vi hamnar tillbaka i diskussionen vad är rätt risknivå för mig och min tro på att de flesta sparare tar för höga risker. Något jag har skrivit rätt mycket om på sistone: 

• Gult ljus på marknaden | Tre tips till att se över sparandet - Ett tillfälle att verkligen fundera över sin riskexponering mot aktier
• Avanza: värdet på din depå har gått ner mer än 60 % - Ett meddelande som kan få en att sätta kaffet (man inte dricker) i halsen...

Nu behöver man ju inta välja mellan att gå all-in och inte ha det alls, utan man kan ha med det som en tydlig del i portföljerna. Något som jag också har gjort i form av fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Till våren kommer eventuellt fonden  SEF Independent Investmentbolagsfond A också komma med

Private equity-bolag, riskkapital- och investmentbolag

Eftersom jag gillar investmentbolag blir steget ganska kort att gilla även private equity och riskkapitalbolag. Det gäller naturligtvis som vanligt att förstå verksamheten de bedriver och vilken risk man tar. 

För ett par år sedan hade jag möjligheten att delta på sidan på några av de investeringar mina mer förmögna vänner gjorde. Den stora insikten jag gjorde då var att de i mångt och mycket tog mindre eller annorlunda risker än den vanlige småspararen. 

Det handlade många gånger om att de tog risker i form av likviditet (dvs pengarna låstes under ett antal år) men i utbyte var avkastningen ofta väldigt bra och till relativ låg annan risk. Man investerade inte i förhoppningsbolag utan i bolag som redovisade vinst och hade ett track-record. Man hade alltid flera alternativ – t.ex. försäljning eller långsiktigt ägande och värdeskapande genom utdelningar. 

Samt att man har nästan alltid en ganska riskfri huvudidé – som t.ex. multipelarbitraget. Det vill säga att man köper onoterade bolag på en värdering på t.ex. 3-7 gånger årsvinsten och sedan noterar man dem i ett börsbolag och får då automatiskt en värdering på ca 9 – 13 gånger årsvinsten.

En annan sådan bärande idé är att använda hävstång i form av finansiering från t.ex. banker, andra ägare eller räntefonder. Det ger också en högre relativt riskfri ökad avkastning om man är duktig på det finansiella vilket dessa bolagen ofta är. Även om det kan låta magiskt, så är det ingen rocket-science. 

Det är naturligtvis inte snutet ur näsan att hitta, köpa, utveckla och förvalta dessa bolag, än mindre att gå genom hela processen att börsnotera och driva ett publikt bolag. Det är mycket jobb, men det är inte ett jobb som bygger på att man har ”tur” eller andra oförutsägbara bärande faktorer. Det handlar mer eller mindre om att ”bara” göra. 

Problemet är ofta att dessa PE-bolag bara tar in stora belopp (ofta från 5 till 10+ Mkr i minsta insats) från sina investerare. Det beror både på lagreglering att man inte får sälja det hur som helst, men också för att man inte vill ha med småsparare att göra det ofta är omständigt, inte bara administrativt. 

Det som är unikt i Sverige – som vi pratar om i avsnittet – är att vissa av dessa PE-bolag är börsnoterade som investmentbolag. Vilket gör det möjligt för oss småsparare att ta rygg på dessa proffs med väldigt marginella summor på några hundralappar.

Lista på svenska och några utländska investmentbolag 

Nedan följer en, ej heltäckande, lista på svenska investmentbolag jag håller koll på (=min bevakningslista på Avanza, håll till godo): 

• Bure
• Creades
• Eastnine
• Havsfrun B
• Industrivärden
• Infrea
• Investor
• Kinnevik
• Lifco
• Latour
• Lundbergsföretagen
• Naxs
• Ratos
• Strax
• Svolder
• Traction
• Vostok New Ventures
• Öresund

Här är några utländska:

• Aker
• Alphabet
• Amazon
• Berkshire Hathaway
• Brookfield Asset Management
• CapMan Oyj 
• Danaher
• Fairfax Financial Holdings
• Lecuadia National Corp
• Liberty Media Corp
• Loews
• Markel Corp
• Onex Corp
• Norvestia Oyj
• Orkla
• Panostaja
• Parker Hannitin
• Sampo
• Scandinavian Private Equity
• Small Cap Danmark
• Taaleri

Om du har tips på andra investmentbolag, skriv gärna i kommentarerna. Så hjälps vi åt. 

Transkribering av det här avsnittet

Nedan följer en transkribering av hela avsnittet för dig som är som jag och hellre läser artikeln än lyssnar på poddavsnittet eller ser videon. 

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt 77, som är ett samarbete med det börsnoterade investmentbolaget INFREA och idag så ska vi prata om investmentbolag från ett helt nytt perspektiv. Vi ska prata lite om hur de skiljer sig från en fond, varför investmentbolag tenderar att vara framgångsrika och hur arbetet går till rent konkret.

Tony Andersson från investmentbolaget INFREA

Som gäst har vi idag Tony Andersson, som är VD på INFREA. Varmt välkommen. Detta är första gången som vi har en börs-VD på plats i podden, så det är lite premiär. Du är civilingenjör, du har lång karriär som VD och som chef på en massa olika bolag, som Skanska och Bravida. Du har jobbat mycket med uppköp av bolag, Mergers och Aquisitions, och sedan förstår jag också att du gillar att vara ute i skogen och naturen. Du är från Jämtland och du har dessutom en Ferrari 348 från 1992.

Om vi ska ta det från början; du och jag träffades genom en gemensam bekant som heter Lena. Tack, Lena. Hon sa, ”Du måste träffa Tony. Han är fantastisk. Han driver det här bolaget och vet du vad som är det coola med det här investment bolaget? Även om allt går åt skogen och det blir kris, det zombieapokalyps, de kommer behövas med sin verksamhet.

Då tänkte jag att det där måste vi prata mer om. Jag har också varit aktieägare hos er. Idag när vi spelar in och fram tills publiceringen äger jag inga aktier, så att det inte ska bli någon intressekonflikt. Idag ska vi prata om vad ni gör.

TA: Ja, vi är ett investmentbolag och vi försöker skilja oss från resten så klart. Vår nisch är ju då infrastruktur. Jag brukar säga att det är det byggda samhället vi bor i, utanför husen. Det blir äldre, samhällena blir större och de blir gamlare och slitna, och det måste underhållas. Det är vår nisch. Men det betyder inte att vi själva är byggbolag, utan vi investerar i bolag som finns i den nischen.

Vi äger ett asfaltverk, men också rören i marken. Till exempel på hösten om det regnar och blir översvämning i brunnarna på parkeringsplatserna och man blir irriterad, då har inte vi varit där. Det är sådana som behövs, men syns inte. Det är mark, anläggning, brandskydd, VA, som är vatten och avlopp, de rören som ligger under asfalten, i marken, som man inte tänker på. De finns bara där.

Jan: Jag tänker så här, investmentbolag, det är ju superpopulärt. Särskilt bland många av oss småsparare. Hur skulle du beskriva ett investmentbolag?

Beskrivning av ett investmentbolag

TA: Först måste jag säga att det är säkert folk som tycker att jag har fel i det jag ska säga, men det är min tolkning. Investmentbolag investerar i andra bolag och vår avsikt är att avsiktligt åstadkomma bästa möjliga substansvärde för våra ägare. Jag skulle säga att investmentbolag är aktiva ägare, mer än om man jämför med en fond, där det blir med passivt ägande.

En fond investerar också i bolag, men det är inget bolag, det är en produkt. Sedan köper fonden in sig på bolag, men inte lika stor del som oss. Vi köper minst hälften, för vi vill vara en aktiv ägare och sedan ger vi avkastning, alltså aktieutdelning. Men en fond tar avgift. Så det är skillnaden.

Substansutveckling innebär att vi vill att de företag vi investerar i ska växa och att det ska ge avkastning. Så egentligen tre huvudnyckeltal som vi styr på är tillväxt, lönsamhet och kassaflödet. Kassaflödet är till för att vi ska kunna återinvestera en del av vinsten, men vi ska också dela med oss av en del av vinsten till våra ägare hela tiden.

Vår aktie köps direkt på börsen, men om det är någon som vill investera mycket i en direktinvestering i oss så kan man få en viss rabatt. men också om vi köper bolag, om man tänker hur ett investmentbolag jobbar, så jobbar vi utanför börsen. Vi letar efter onoterade bolag och jag tror att det finns ungefär 1000 noterade bolag i Sverige, medan det finns 300 000 onoterade.

Ett onoterat bolag är ofta lägre värderat än ett noterat, så vår största hävstång är att finna de här onoterade bolagen som passar in i vår nisch, lyfta in dem i vår noterade värld, så blir de plötsligt mer värda. Så det får en hävstångseffekt redan där, men det slutar inte med det, utan vi jobbar på att hitta synergier mellan våra egna företag och aktivt hjälpa företagen att komma vidare. Till exempel generationsväxlingar, till exempel om man måste investera för att komma till nästa nivå, och så vidare.

Caroline: INFREA, hur många är ni där? Jag tänker ni behöver ha folk som analyserar företag som ni vill köpa och så vidare.

TA: Vi är bara två, för vi vill inte lägga på kost på våra företag heller. Vi vill vara aktiva i dem. Vårt trick är att vi köper hjälp när det behövs, vi har ingen stor overhead. Men vi kanske behöver utveckla oss med en eller två i framtiden, men inte mycket mer än det. Så vi är ett litet investmentbolag.

Jan: Jag gillar konceptet investmentbolag, som jag upplever är en ganska unik konstruktion för Sverige. Investmentbolag i Sverige, som aktier, som Investor och Industrivärlden har slagit index enormt över lag. Tobias Schildfat skrev ju den där boken ’Vägen till din första miljon’, just om investmentbolag.

Då var min första tanke att om det är så här i Sverige, så måste det också vara så utomlands, men jag har inte hittat några indikationer på att det är likadant utomlands. Sedan har jag pratat med folk och det är flera som säger att investmentbolag är en ganska unik företeelse i Sverige. Vad tänker du?

Hög tröskel för private equity

TA: Jag tror att överallt finns det en form av investmentbolag, men de kanske kallas riskkapitalister. Då är det privata fonder på den privata sidan. Det som har hänt i Sverige är att några av oss har gått på börs och blivit publika, så vi är i princip ett publikt private equity företag.

Igen, min tolkning, men med private equity är det ofta väldigt höga trösklar för att vara med på de där resorna. Alltså, väldigt stora insatser. Man måste ha måste mycket. Men när man är börsnoterad som vi så räcker det att köpa en aktie, och det kan vara bara tjugo kronor.

Jan: Jag håller med. Jag och Caroline gjorde en private equity-investering och vi kom med tack vare att vi har kompisar som har väldigt mycket pengar, så då finns vi vara med. Och det var ändå en miljon som minsta insättning. Men om vi också ska särskilja de här, för det finns lite olika, som affärsängel, riskkapitalist, private equity. Om du skulle urskilja de olika från varandra?

TA: Som jag uppfattar det, affärsänglar är ofta enskilda privata människor med en förmögenhet eller pengar i alla fall, som de investerar i en startup eller någon som ska växa snabbt. Då får man kunskap, ett nätverk, men framförallt kapital. Det är lite mindre summor då. Det är en privatperson som investerar i en startup.

Riskkapitalist är vi på ett sätt också, men vi som investmentbolag tänker nog mer långsiktigt. En riskkapitalist investerar också på tre till sju år, sedan ska de avyttra bolagen, medan vi som investmentbolag är mer tillväxtbolag och hjälper bolag i generationsskiften och sådana saker. Så riskkapitalister har kanske också mer eget kapital, medan vi jobbar mer med någon form av finansiering. Mycket banklån. Räntefonder är populära har jag hört.

Jan: Jag håller helt med. Min upplevelse är också att affärsänglar eget kapital, riskkapitalister andras kapital. Men jag är tillbaka till det där med varför investmentbolag är annorlunda i Sverige. Jag vill bara testa en grej. Jag har en egen teori, även om jag också stjäl mycket från andra.

Det handlar lite om att om man tar de stora företagen som Investor, som vi har haft i hundra år, allt det har varit mycket att vi har varit ett litet land och vi har varit tvungna att lite som Nationalteatern sjöng om staten och kapitalet, att det har gjort att de tillsammans har kunnat bygga det Sverige vi har.

Skillnaden mellan investmentbolag och konglomerat

Ibland säger vi att Sverige är ett socialistiskt land, men om vi tar ISK-skatten som exempel, så har vi bland de lägsta kapitalskatterna i världen. Då är det vissa som ter sig så att det har varit väldigt lönsamt i Sverige att bygga upp den här typen av investmentbolag, för att det har varit skattemässigt förmånligt. Är det något du känner igen, eller?

TA: Det är svårt att jämföra med andra länder, de känner jag inte till, men jag tror också att det är en tanke till där att vi investmentbolag, det ligger i ordet att vi återinvesterar. Investmentbolag har visat sig att det finns kapital ute på marknaden och man kan investera det i ett bolag, men genom att knyta ihop de bolagen så kan man föra kapital mellan bolagen och investera i det bolaget man behöver just nu. Då får du en uppåtgående spiral, om du har tre, fyra bolag tillsammans. Men jag kan inte svara bättre än så.

Caroline: Vi pratade ju innan om det där med… Jag sa att Warren Buffet, hans Berkshire Hathaway är väl ett investmentbolag? Och då tyckte du att det är inte säkert att det är det, utan det kan vara som ett konglomerat, att det är en annan form.

TA: Vi har ju något man skulle kunna kalla för maktbolag i Sverige också. Där har vi Industrivärlden och Investor. De använder de bolagen för att kontrollera andra bolag, medans vi använder våra investmentbolag för att växa bolag.

Jan: Skulle du säga att det är en skillnad mellan konglomerat och investmentbolag? För det pratar man mycket om med Johnson & Johnson och Alphabet, att det är nästan ett typ av investmentbolag.

TA: Ja, ta Assa Abloy, det är ett jättestort investmentbolag. De köper bolag och återinvesterar hela tiden. Securitas har också gjort en sådan resa, men det är mer industrikoncerner då. Vi som investmentbolag, om man håller sig inom en nisch, blir man en industrikoncern till slut? Ja, kanske.

Det är väldigt fina gränser, men någonstans där går den. Det som skiljer oss i Sverige är vi har så många noterade investmentbolag, och då har man ju en öppenhet och en transparens, som man inte har annars. Också det att en vanlig privat investerare kan hänga med och få samma information samtidigt.

Jan: Jag gillar det, för ofta får jag frågan, ’Jan, investmentbolag då?’ Som att vi pratar mycket om fonder, men jag är väldigt positiv. Det jag gillar så mycket med investmentbolag framförallt är att det är ofta en stark ägare bakom, och att man verkligen har långsiktigheten. Det är något som är väldigt sällsynt, kan jag uppleva.

Ett långsiktigt perspektiv

TA: Ja, långsiktigheten men också aktivt ägande. För vi sitter med i alla styrelser, vi följer bolagen väldigt tätt hela tiden. Vi hjälper dem att komma vidare, så vi är en aktiv coach man kan säga, i alla de här bolagen. Det är många bolag som till exempel har kommit till sitt glastak, och det kan vara att man står inför ett generationsskifte, man vill ha ett kontrollerat sådant, men man kan ändå inte släppa taget själv.

Man kanske vill investera vidare för att till exempel, vi kan ta vårt asfaltsverk, vi ska bygga mer men bolaget i säg har inte eget kapital och det är svårt att få lån i banken till hela och då kan vi skjuta till kapital i form av ägarlån, för att komma vidare. Men framför allt det många som uppskattar att få lite ”proffs-coaching”. Man uppskattar det privat också ibland, tror jag.

Jan: Absolut, jag brukar ju säga det att ingen har blivit framgångsrik på egen hand, utan man behöver något annat.

Caroline: Jag tänker på den bakgrunden som du har, du har ju suttit i olika bolag och varit på chefsnivå. Den bakgrunden måste ju vara väldigt användbar. På vilket sätt, specifikt skulle du säga det?

TA: Våra innehav uppskattar verkligen när coachen förstår vad de pratar om. Man förstår deras problem. Geografi, med typ av nisch, typ av bransch, hur funkar affärerna för dem och affärsmetodiken specifikt. Min bakgrund inom de större bolagen har också gett mig en annan målbild som man kan ge de små bolagen, som annars inte hade sett hur långt de skulle kunna komma om de tänker sig för.

Det är klart att jag också har gjort fel på vägen, och vi lär av varandra. Men sedan inom våra portföljbolag kan man sprida kunskapen. Vi har ett antal bolag och den bästa VD:n kan få följa med till nästa bolag, som inte har kommit dit ännu. Då korsbefruktar vi dem, som ska lära sig av varandra.

Jan: Sedan har du berättat att på en av dina tidigare tjänster så var det ditt jobb att köpa upp bolag. I alla sådana här finanshistorier och M&A, alltså mergers och aquisitions, det är det finaste man kan göra. Är det så sexigt?

TA: Nej, det är det inte, men det är stimulerande. För man träffar enormt mycket människor och alla är olika. Jag brukar säga att det vanligaste ordet jag hör är ’speciellt’. Allt är så speciellt, så man måste förstå det speciella hela tiden, när man rör sig i olika miljöer.

Ytterst så handlar det om att vi ska växa, det är ju det. Jag kan ta vårt lilla bolag, om det omsatte 650 miljoner i fiol och vi gjorde ett förvärv i höstas på 120 miljoner. Det blev 20%, bara ett förvärv. Och vi bör kunna klara 2-4 förvärv på ett år, så när man satsar på en investering, absolut ska man tänka långsiktigt, men man ska också ge tiden för växt. Det är det vi jobbar mest med, att få till växt.

Jan: Om du snabbt skulle kunna gå igenom fördelarna och nackdelarna med ett investmentbolag i förhållande till en fond?

TA: Fonden kanske är lättare att sälja på dagen, för att en aktie i oss måste säljas över börsen så klart. Sedan vet vi att ett bolags värde är inte alltid en akties värde, utan det är tillgång och efterfrågan mer och vad man tror om nischen och framtiden. Visst är det så.

Men tänker man långsiktigt, så skulle jag säga att kanske utan vetenskaplig grund ligger det en hävstång på investmentbolag, i och med att investmentbolag är som riskkapitalbolag, fast publika. Vi är en produkt, utan vi är faktiskt en fysisk organisation och en fysisk aktie, så vi är något reellt.

Den vanligaste missuppfattningen om investmentbolag

Jan: Vad skulle du säga är den vanligaste missuppfattningen om investmentbolag?

TA: Otydlighet. Det får väl investmentbolagen också ta på sig tycker jag, att man är otaliga. Vad är nischen, vad satsar ni på? I vårt fall har vi verkligen försökt vara tydliga. Det finns andra som investerar höger och vänster, och då blir det svårt att som privatperson hänga med. Och hur går det för de här olika branscherna?

Jan: Ja, det är roligt. Jag ska inte nämna några företagsnamn, men vi har en företagsgrupp i Malmö som gör kikarsikten, diskmaskiner och läkemedel, i samma koncern. Fantastiskt framgångsrika, men hur hittade de in under ett och samma tak? Men ni är tydliga. Har det varit med flit att ni har valt saker som behövs även om det blir krig.

TA: Det är min styrelse som har satt den ambitionen till mig, att vi ska hålla oss och vi ska bli tydliga. Mitt uppdrag är att skapa en stabil aktie över konjunktursvängningar. Och i och med att kan kommer från den här branschen och känner den så väl så jag vet om att den finns även om det är lågkonjunktur, för att jag har själv jobbat i lågkonjunkturer inom de här branscherna.

Jan: Är du en sådan som också ser dra emot lågkonjunkturerna?

TA: Nej, det gör jag inte. Det går ju bra nu och det får det gärna göra ett tag till, men kommer den så kommer den och har man varit med ett tag så har man inifrån sett hur man ska agera i den då. När börsen faller så behöver det inte betyda att bolagen slutar leverera pengar. Det är där vi börsbolagen jobbar annorlunda med våra innehav.

Versus en fond då, så kan man väl säga att en fond kan sälja sin del i ett bolag de äger, men vi sitter så tungt så det är väldigt svårt att sälja det direkt när det svänger. Där emot kan vi följa bolagen tätt och se när det viker, så kan vi vara snabba på att skapa en högkonjunktur eller lågkonjunktur, att följa med på vår kostnadssida i våra bolag och få dem att fortsätta leverera pengar, även när det är lågkonjunktur, om man är inom en nisch som behövs även om det inte är så många som investerar i övrigt i samhället. Utan underhåller då, så det är så vi tänker.

Viktigt att tänka på gällande investmentbolag

Jan: Det finns en författare som heter Max Söderpalm, han skrev en bok som heter ’Det är i backarna man rycker’. Jag gillar det där. Men vad är det som kan gå fel i ett investmentbolag?

TA: Det vi försöker vara noga med, men det är så klart det är människor vi köper aktier av också. Till exempel, ett av våra bolag, en av de som sålde som ville vara kvar, han olyckligtvis gick bort, helt oplanerat. Då blir det ett hack och då måste vi parera snabbt. Det är klart att man förutsätter att de bolag man köper ska gå bra, men de kan också ha problem som inte syns. Man försöker vara noga, man försöker ha processer, och försöker väga in erfarenhet, men det är ändå rationella system som man fyller på med orationella människor. Då blir det så ibland och det är väl där det går snett.

Jan: Jag förstår att det är supersvårt för dig att recensera, eller jag vill inte ens att du ska behöva recensera andra företag, men jag menar att det finns till exempel investmentbolag som har gått jättebra i många år och sedan plötsligt så går de inte bra längre.

Jag kan tycka att det kan vara klurigt för mig som småsparare att kunna bedöma framtiden kring investmentbolag. Om du skulle ha ställt dig på utsidan och du skulle investera i investmentbolag, vad skulle du tittat efter?

TA: Om vi lyfter det rent finansiella åt sidan för ett tag, så läste jag en bra bok för många år sedan, en gammal bok som heter ’Good to great’. Den har hängt med mig, och alla bolag styrs av människor och man måste förstå engagemanget i ledningen. För om det finns engagemang och en marknad som fungerar, så finns det en förutsättning. Det är frågan om hur man tar sig an det, så det är för oss viktigt. När

vi investerar, att hitta den där entreprenörsandan, att man ser att det drivet finns och att man vittnar om att man ska vara kvar eller driva vidare och att man förstår gemensamt utmaningar. Sedan måste man titta på hur växer de, hur mycket är de belånade, så att det inte blir en lånebubbla som det var i början på 90-talet, utan det ska finnas sunda parametrar. Man kanske inte behöver vara så övervetenskaplig, men att de växer och att de delar ut pengar.

Jan: Just det där också att de delar ut pengar. Jag har sett investmentbolag på börsen som delar ut mer än de tjänar. Det är jättekonstigt. Då tar de från sitt eget kapital eller lånar pengar på banken till exempel. Trots att jag brukar säga att man inte kan förutsäga marknaden, man kan inte analysera, så är jag ändå lite nörd och brukar läsa årsredovisningar.

Min tes är att vissa av de här investmentbolagen har ägare och sedan behöver de ägarna kapital, och föra kanske andra projekt eller företag som de har vid sidan av, och då behöver de kanske ha 500 miljoner i utdelning och då får de fixa det, oavsett vilket. Det har hänt mer än en gång. Stora bolag har också gjort det. Sedan kan man kanske klara det i ett antal år, men jag tänker, kanske i jämförelse med en privatekonomi, haltar. Du kan ta på kredit, men någon gång ska det betalas tillbaka.

En fokus på tillväxt

TA: Alltid. Men jag tror att för att vara trygg som investerare då, då ska man nog titta på hur bolaget är sammansatt. Alltså, finns det ägare som är så dominanta att de kan indirekt styra så att säga, annars är det ju årsstämman som beslutar vilken utdelning vi ska ge.

Men som investmentbolag, jag läste också den där ’Vägen till din första miljon’, och det var då det här med spara eller slösa, men då var det det där investera, och det var då lampan tändes hos mig då. Och det är precis vad vi gör. Man får inte dela ut allt, utan man måste återinvestera för att växa ytterligare, så dela ut lite, men återinvestera.

Så investmentbolag som har en god växt med ett bra kassaflöde, och delar ut lite men inte allt, det är väl ett sundhetstecken alla tre där tror jag. Men också att de är i en tydlig nisch som man förstår, tror jag också är viktigt, så att det inte är diffust. För då kan du hänga med på vad som händer.

Sedan finns det investmentbolag som bara investerar i Sverige, som vi. Men sedan finns det de som är globala också, då kan det vara lite svårare att hänga med.

Caroline: Det kändes som att vi kom in på ett spår här nu, som jag tänkte fråga mer om. Du pratade om dominanta ägare och irrationella människor. I och med att ni äger delar av bolag, så måste det ändå vara så att det finns andra viljor också som ni stöter på. Hur jobbar ni där? För att alla ska vara på samma spår, på något vis.

TA: Som investmentbolag så finns det olika modeller och metoder, men en modell som vi brukar använda oss av det är att de som säljer sitt bolag ofta är en form av grundare eller ägare, hänger med ett tag. Men som minoritet, under väldigt tydliga former.

Vad vi får göra med bolaget och vad de får göra. Så de har ett tydligt incitament att driva det vidare ett par år, för i och med att vi har skrivit på avtalen och fått tillträde till bolaget, så känner inte vi bolaget, men då har vi också fått en tid som vi kan följa med bolaget och lära oss bolaget och förstå dess marknad. Där igenom jobbar vi med minoriteter ett tag, innan vi köper helheten.

Caroline: Då är det också människor som har tänkt sig att sälja bolaget, så de har en tanke att fasa ut sig. Så då blir det inte den här, ’Ni ska inte komma här!’.

Investmentbolag tjänar pengar genom multipelarbitrage

Jan: Vad är policyn på INFREA, hur mycket ägande vill ni ha?

TA: Vi säger minst 51% för att vi vill vara i kontroll på våra innehav. Helst 100, men det är en övergångsfas där. Sedan ser vi gärna att de som vi köper bolagen av att de följer INFREAs aktie ett tag. Att de är snälla och återinvesterar i oss, för då brinner de även för INFREA så att säga, så det blir ingen suboptimering, utan de tittar på den stora aktien också. Så är det.

Jan: Nu blir det lite överkurs. Vi ska prata om multipel arbitrage. Du sa det innan, i en bisats, ’sedan köper vi upp dom, de blir en del av oss, och sedan får de en börsvärdering’. Så för de som inte vet vad multipel arbitrage är, vill du förklara?

TA: Jag ska försöka. Bolag värderas ju och ofta värderar man bolag på framtida intjäning och det kan man kalla en multipel med hur mycket de gör i rörelseresultat. Det är inte som P/E-tal. Price per earning, det är mer vad du ger för pengar, men vi värderar nog mer på framtida intjäning och tillväxt. Om man till exempel värderar ett bolag till fyra gånger dess lönsamhet, så om jag köper ett bolag för fyra gånger dess lönsamhet, så ska jag ha bolaget gratis i fyra år innan jag börjar tjäna pengar på det.

Men under de här fyra åren, om jag får bolaget att växa så det blir dubbelt så stort, så kan jag minska den där avbetalningstiden på lånet till tre eller två år. För det är som ett form av lån. Men sedan finns det en hävstång till, att mitt bolag INFREA, med de bolag vi har i våra portföljer redan, kanske är värderade till tio. Så genom att flytta in ett bolag som är värt fyra till tio, så bara med en den rörelsen så blir det dubbelt så mycket värt. Då blir avbetalningstiden lite kortare.

För att generalisera, så onoterade bolag, det är väldigt svårt att sälja sådana aktier för att det inte är på en öppen marknad, men INFREAs aktie är noterad så man kan lätt sälja och köpa den. På Avanza eller Nordnet till exempel. Noterade bolag är generellt högre värderade än onoterade.

Framför allt att insynen och sådant gör att det blir enklare att analysera och sådana saker. Sedan, ett litet bolag kanske har svårare att växa, men om vi har två små bolag inom samma nisch och så får man ihop dem till ett, då kan man tycka att det mer värdefullt när det finns synergier. Om vi har då en väska, en portfölj, med flera likadana bolag och lyfter in ett ensamt sådant bolag i vår miljö, så blir det plötsligt högre värderat. Låt oss säga tio då. Bara genom att göra den rörelsen så har du gjort 2,5 gånger pengarna.

Detta har att göra med en massa parametrar, men framför det att onoterade bolag är generellt lägre värderade. När man sedan för in bolag under det här paraplyet så uppstår synergier, man hittar effektivitet, investerar för att växa vidare, etc.

Det handlar egentligen om multiplicerade framtida intjäning. Om vi är med och investerar i bolaget så blir förhoppningsvis tillväxten högre och kan leverera mer pengar framtiden.

Ett private equity för allmänheten

Jan: Detta lärde jag mig när vi investerade det där lilla private equity-bolaget, att ganska många private equity-bolag har det som affärsidé. Att man köper de här onoterade bolagen, för att det är väldigt hög risk i onoterade bolag. Det är mycket som kan gå åt skogen.

Så paketerar man ihop och det och säljer det till ett riskkapitalbolag eller ett investmentbolag eller börsnoterade. Det som jag var lite fascinerad över är att detta är sådant man aldrig hör talas om annars som småsparare. Du kommer inte åt de här private equity-bolagen om du inte kan investera 10-20 miljoner. Det är det som är av grejerna jag gillar så mycket att ha med dig i podden idag, för här kan man egentligen vara med på samma resa och man väljer själv hur mycket man vill investera.

TA: Ja, vi är ett private equity för allmänheten kan man säga.

Jan: Om jag ska vara lite tuff nu då, lite kritisk, så när jag har pratat med många finansiella rådgivare och sådant så säger de att private equity ger i genomsnitt 15% om året. Det är skitbra om man ska ha det som en del av sin portfölj, men avkastningen skapas oftast snarare av hävstången och multipel arbitrage, än av bolagsutvecklingen. Vad skulle du svara på en sådan grej?

TA: Jag skulle jämföra det med om man har ett litet byggföretag som har service och entreprenörsverksamhet. Serviceaffären är lönsam över tid, men inte lika mycket pengar som att göra stora häftiga projekt. Så så är det. När vi investerar är det mycket pengar som kommer in på en gång och det är svårt att öka ett bolags värde lika mycket som att lyfta in ett nytt bolag på 120 miljoner. Det går inte att få upp ett bolag så fort.

Men vår ambition är inte att ha hockey-stick-bolag, utan vår ambition är att över tid var ganska stabila i tillväxt och kanske ligga på en direktavkastning mellan 2-4%. Men tillväxten ska vara betydligt högre, kanske mellan 10-20%. Så de som investerar i oss, det är framförallt att ha en tillväxtaktie som levererar över konjunktursvängningar. Om man vill vikta sin portfölj. Man kan köpa en aktie i ett investmentbolag, men man kan köpa en aktie i vilket bolag som helst.

Men ofta om man köper en aktie i bolag så är de inom en nisch, en produkt, då är det ännu högre risk. Vi har trots allt en viss riskspridning i och med att vi är på många bolag samtidigt. Kanske lite olika marknader. Fonder jobbar lika på det sättet.

Uppskattning av ett företags värde

Jan: Jag är ganska duktig när det gäller riktigt, riktigt små bolag, men jag kan uppleva att det är en enorm disconnect. Jag vet till exempel att små bolag som står i ägarskiften, säg att de omsätter 20-30 miljoner, gör kanske 2-3 miljoner i vinst, de säljs på kanske 3-4 gånger årsvinsten. Det är inte orimligt, jag har sett sådana affärer nära. När man tittar på börsen så pratar man om 11, 15, 30… Netflix var uppe på 128 gånger pengarna. Vad är din kommentar till det?

TA: Mellan 30-300 miljoner, det är vår nisch. Sedan tittar vi på fragmenterade marknader. Det finns väldigt, väldigt många små bolag, och då blir det generella bolaget väldigt lite värderat. Och det är det segmentet vi jobbar. Men sedan att Facebook och sådana bolag kan värderas så högt, jag har ingen kommentar till det förutom ”grattis!”. Det är ofantliga pengar. Vi köper för 3-6 gånger pengarna, det beror lite på vilken nisch det är. Men det ligger ofta där.

Jan: Min upplevelse i de styrelseuppdragen jag har, så ligger det ofta mellan 3-7. Sedan skulle jag säga börsen mellan 9-13.

TA: Ja, jag håller med. Vi har ju de här VA, anläggning och brand. För att skämta lite, brand är ju hett just nu, så det är lite högre värderat generellt, eftersom det kommer lagkrav. Nu har man till exempel bestämt att man ska brandskydda tunnlar och det händer väldigt mycket inom det segmentet just nu.

När det gäller mark och anläggning och grävmaskiner, så tycker man däremot att det är tråkigt. Det är ingen som vill investera. Jag tror också att det här med multipel hänger lite på utbud och efterfrågan också. Om det är en liten efterfrågan på den typen av bolag, så sjunker priset så klart, men IT-bubblan var jättehipp. Fastighetskrisen var likadan. Plötsligt blev en fastighet övervärderad till mycket, mycket mer.

Där INFREA har slagit sig in är just de branscherna som bara ska fungera, som man inte tänker på. För man blir bara irriterad om det inte fungerar. Man blir bara irriterad om det är en stor grop mitt i vägen, ’Varför har ingen fixat det?’

Bolag som intresserar INFREA

Jan: Lite kort, hur ser förvärvningsprocessen ut?

TA: Man kan börja med hur vi hittar bolag. Vi har en dröm att man ska ringa oss först, direkt när man kommer på idéen att man ska sälja. Men det väl alla investmentbolags dröm. Man måste ha bestämt sig att man ska gå vidare på något sätt och att man själv inte har kapaciteten, kunskap eller viljan.

Eller så kan man vara så ärlig och säga att jag vill göra annat i framtiden, men då måste man vara beredd att hänga med ett tag innan man fasas ut. Så att vi får en chans. Men vi har hittat det bästa sättet, det är genom våra dotterbolag. De känner sin bransch, de känner sin nisch, de har vinst där ute och det snackas mellan bolagen. Där får vi jättemånga tips.

Vi är då intresserade av företag som har mellan 30-300 miljoner i omsättning, inom mark och anläggning, brandskydd eller VA. Infrastruktur. Just nu rör vi oss mest i Märlardalen, Norrköping, Linköping, Västkusten och Skåne.

Jag har en egen dröm, att öppna det fjärde området. I Sverige har vi en väl fungerande industri, men runt industri finns det väldigt många bolag också, som man inte tänker på, som servar industrin.

Jan: Detta är lite roligt, för jag och mina kompisar vi gillar att investera i små bolag och vi brukar säga att det ska vara osexigt, inga startups, utan små osexiga bolag i osexiga branscher. Det är det bästa. Så skrev jag detta till en kompis som är en av Sveriges bästa managementkonsulter och han skrev, ’Ja, detta är det roligaste man kan göra med byxorna på.’

Vad svarar du på frågan ’Varför ska man köpa INFREAs aktie?’

TA: Ja, framförallt att den ska vara stabil över tid och aktier generellt ska man investera i på lång sikt. Konjunkturen svänger också, men vår nisch och vår bransch svänger inte så mycket. Vi ska fortsätta leverera pengar, även när det är börskrasch. Det är det viktigaste, att vi levererar pengar.

Den vanligaste missuppfattningen

Jan: Vad är den vanligaste missuppfattningen kring er?

TA: Framför allt att man inte är känd, ’Vad är ni för några?’ och så där. Vi har inte funnits på börs så länge och innan det var vi ett private equity-företag. Då hade vi bara 50 ägare, 50 förmögna, som vi hjälpte att investera. Men missuppfattningen med investmentbolag, det tror jag är att det finns alldeles för många otydliga investmentbolag, som har kört i olika riktningar.

Det kanske är svårare att få en träff med en fondförvaltare än att få en med oss tror jag. Oss kan man få en personlig kontakt med ganska enkelt. Vi är nog mer tjänstemannaföretag. Jag tror att de ser på oss som banker och så där mer, men vi är tjänstemän.

Jan: Det där tänkte jag på. Innan Lena introducerade oss så tyckte jag att jag har ändå hyfsad koll på investmentbolag, men er hade jag inte hört talas om. Där också, om jag ska vara lite tuff, det som jag upplever som under den tiden jag var aktieägare hos er, och jag kommer bli det sedan när vi har publicerat detta igen, så handlar det väldigt mycket om att aktien är illikvid. Det är inte så mycket handel i aktien. Hur tänker ni kring det?

TA: Framförallt, vi befinner oss på first north idag, så vi har en ambition att gå vidare till small caps så småning om, men då måste man visa sig duglig först. Sedan är det att vi vill sprida kännedomen om oss, men det är förknippat med kostnad också. Vi ser nog mer det där som ett långsiktigt race också, så vi agerar där som vi agerar med våra bolag.

Det är jättesvårt det där med att sprida kännedomen. Vi är så klart här på podden idag, man kan vara med på aktiedagar, vi hade en artikel om oss i Svenskan och vi kommer få en till framöver, men det är så mycket mediabrus där ute, så det är jättesvårt att ta plats. Jag tycker att det här var jätteintressant, men vi planerar att bygga en långsiktig relation i de lokala facktidningarna, inte Dagens Industri utan mer för folket som investerar, så vi kommer ut. Det är väl den strategin som vi tänker långsamt bygga på. Det är också en kost och vi måste hålla igen på den också så att det inte tar för mycket av resultatet.

Jan: Jag tänker att är man långsiktig så spelar inte det så stor roll, men man behöver vara medveten om att det är ryckigt i försäljningen. Jag tror att jag tittade idag när vi spelade in och då vara det tusen aktier till salu, och spreaden var ganska stor. Alltså om någon vill sälja för 16,50, men de som vill köpa vill köpa på 15,50. Då är avståndet ganska mycket i procent. Det gillar man inte, utan man vill ha så liten spread som möjligt.

Det är många småsparare som är intresserade av utdelning. Hur är utdelningspolicyn, hur tänker ni där?

TA: I och med att vi noterades i år så har styrelsen sagt att inom två år ska vi försöka ge aktieutdelning. Vi har ingen utdelningspolicy ännu, men vårt mål är att kanske ligga på en 2-4%. Det handlar framför allt om att växa, speciellt när vi är relativt små, som nu. Det blir en väldigt stor hävstång på den sidan de närmaste åren. Sedan när man blir väldigt stor, då är det svårare att få den tillväxtsidan. Då är det också avkastning så klart på det.

Jan: Kan du berätta om din Ferrari?

TA: Jag har kört motorcykel innan men när vi fick en son så förbjöd min fru mig att åka motorcykel. Då köpte jag Ferrarin istället och den hittade jag här nere i Skåne faktiskt. Jag smet iväg och köpte den. Den var inte så dyr, men den är väldigt fin. Jag använder den bara på soliga dagar och då tar jag med mig grabben. Frun också, men hon tycker bara att den låter.

Jan: Vad är ditt favoritordspråk?

TA: Jag har inget, men de som känner mig har aldrig hört mig säga att det är omöjligt. Det finns alltid två lösningar på ett problem, så tvärtom, ingenting är omöjligt.

Tonys inspirationskällor

Jan: Vad skönt. Är det någon person som har inspirerat dig?

TA: Det är flera som har inspirerat mig. Framför allt under min karriär så har jag haft många duktiga ledare och chefer, så har man fått plocka ihop sin egen sanning så klart. Men jag har jobbat väldigt mycket med det här att förstå människor, och där har jag jobbat bland annat med Anna Ottosson.

Min fråga till henne var, för hon jobbade i landslaget i många år, och hade Anja Persson. Hur kan man jobba i ett landslag när man ändå är individualister som tävlar med varandra? Hon sa att hon hade aldrig kommit så långt om hon inte hade haft ett lag. Och det ska man komma ihåg, att även om man är framgångsrik, så har man ett lag runtikring sig. Så det har byggt väldigt mycket i mig.

Caroline: Vad intressant, som du säger Jan, att man blir aldrig framgångsrik helt själv. Men jag är alltid intresserad av vad det är för komponenter som gör att man tillsammans kan lyfta varandra.

Jan: Jag tror att det handlar om att vi inte är kapabla att tänka nya tankar själva. När jag föreläser så brukar jag säga att om du inte tror mig, vänd dig till den som sitter bredvid och berätta om en tanke du aldrig har tänkt förut. Det brukar bli väldigt tyst. Allt vi har tänkt är en variant på det man har tänkt innan, så man behöver den där inputen att någon annan säger någonting eller en bok.

Caroline: I ett lag har man ju uppgång och nedgång hela tiden och jag kan tänka mig att man får mycket stöd också när man är med andra.

TA: Om alla kan skilja på person och sak, det är jätteviktigt. Jag såg en dekal, nu var det länge sedan man hade dekal bak på rutan, men jag såg en gång som sa att blinkers är bättre än tankeläsning. Det tycker jag är så bra i allt mitt företagare, för jag försöker vara så tydlig som möjligt med vart jag är på väg. Då blir det lättare för alla andra att följa.

Det var en annan klok man som sa till mig, ’Gå inte baklänges in i framtiden’. Med det menar man att titta inte bakåt när du går in i framtiden, för då kommer du slå in i något. Du måste vända på dig och titta på det och vara ärlig mot vad du ser och försöka parera hela tiden och samtidigt var tydlig och visa vart du går, men gå aldrig baklänges. Och håll inte kvar vid det gamla för länge ville jag säga också.

Jan: Är det någon bok du kan tipsa om?

TA: Just nu läser jag Sapiens. Det finns några intressanta bitar där om hur valuta uppkom och varför. Hur det är en del av vår evolution. Hur handel kom till. Den är tjock, man får hållas ett tag, men den är läsvärd.

Jan: Fantastiskt stort tack att du ville komma och vara med i podden. Jag hoppas att du kan tänka dig att göra om detta, för det känns inte som att vi är klara. Tack så mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på nyhetsbrevet

Om du inte är en återkommande besökare rekommenderar jag att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är gratis och vår ambition är att det ska komma ut ca en gång i månaden. 

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet så gillar du nog även: 

• Vägen till din första miljon - alla kan bygga en egen pengamaskin - Bokrecension av Tobias Schildfats bok om investmentbolag
• Ska man spara i investmentbolag? - Läsarfråga om att investera i investmentbolag som slagit börsindex...
• Avanza: värdet på din depå har gått ner mer än 60 % - Ett meddelande som kan få en att sätta kaffet (man inte dricker) i halsen...
• FikaTillsammans med Kavastu, Marcus Hernhag och Alexander Gustafsson - Paneldiskussion från 25 okt där vi svarar på era och publikens frågor
• Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning

Vad tänker du om investmentbolag?

Det skulle vara kul att höra vad du tyckte om det här avsnittet. Om du har frågor direkt till Tony så kommer jag även be honom att svara på kommentarerna här på bloggen så gott det går. 

• Har du investmentbolag i ditt sparande idag?
• Hur tänker du kring dem i ditt sparande?
• Har jag missat något investmentbolag på min lista?

Tack för den här veckan och hoppas att vi ses även nästa söndag. Då blir temat ett helt annat. Då kommer vi prata om bucket-lists! :-) 

Jan och Caroline Bolmeson

2 december, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 2 december 2018 klockan 15:17 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.