Kom igång med att spara till barnen, del 2 av 2
Sök:

Kom igång med att spara till barnen, del 2 av 2

RikaTillsammans-podden #58 - Om barnsparande för dig som känner dig som en nybörjare...

Den här artikeln är fortsättningen på förra veckans avsnitt tillsammans med Claudia Galli Concha, där vi går genom sparande från grunden. I den här artikeln berör vi tillgångsslag, fondtyper, fonder och sätter ihop det till globala barnportföljen.

Jag hoppas att du uppskattade det förra avsnittet där vi med hjälp av Claudia verkligen försöker börja från grunden. I det förra avsnittet gick vi genom aktier, räntor, bankonto och andra grundläggande begrepp. I det här avsnittet fortsätter vi där vi slutade och bygger vidare ända fram till den globala barnportföljen som är en av mina modellportföljer. Det här avsnittet är på många sätt en sammanfattning av dessa artiklarna:

Om du har frågor, ställ dem gärna i kommentarerna eller i frågor och svar, så hjälps vi åt att besvara dem. Du får väldigt gärna också följa Globala barnportföljen via Shareville (annonslänk). Där kan du se exakt vilka fonder jag har och vad som händer i portföljen – bl.a. just det här att jag inte gör något. :-)

Lyssna på avsnittet

Du kan titta på avsnittet via Youtube lyssna på avsnittet via din poddspelare (iTunes eller Acast) eller via SoundCloud i webbläsaren nedan. Prenumerera gärna på våra avsnitt också.

En grov innehållsförteckning följer nedan:

  • 00:00:15 – Fortsättning med Claudia Galli
  • 00:02:36 – Så kan pengarna jobba åt dig
  • 00:04:54 – Välj rätt tillgångsslag
  • 00:06:51 – Välj vilken typ av fond som passar bäst
  • 00:07:43 – Välj specifika fonder
  • 00:10:42 – Fördelning av tillgångsslag i portföljen
  • 00:14:00 – Tidshorisonten avgör investeringsmodellen
  • 00:17:36 – Portföljer för sparande i tre till sju år
  • 00:19:54 – Globala Barnportföljen passar allt långsiktigt sparande
  • 00:22:13 – Så kan vi undvika 40, 40, 40-blåsningen 00:24:26 – 90% sannolikhet för en fördubbling på 10 år
  • 00:29:50 – 60% Globalt, 20% Sverige, 10% Asien, 10% Räntor
  • 00:32:08 – Ha en liten krockkudde i portföljen
  • 00:35:35 – Rätt fonder för långsiktigt sparande
  • 00:38:28 – En portfölj för alla barnen i familjen
  • 00:41:48 – Välj AP7 SÅFA i ditt PPM-sparande
  • 00:44:14 – De resterande fonderna för långsiktig sparande
  • 00:47:54 – Viktigt att tänka på när man får tips och rådgivning
  • 00:50:08 – Långsiktigt sparande kräver tålamod och passivitet
  • 00:52:57 – Fyra-hinkar-strategin för en bra balans
  • 00:57:00 – Den passiva hinken ger bäst avkastning på lång sikt
  • 00:58:57 – Organisera din ekonomis om ett proffs
  • 01:01:11 – Spara i företaget på samma sätt
  • 01:03:01 – Till slut kan avkastningen ersätta lönen
  • 01:04:55 – 72 genom avkastning = antal år för en fördubbling
  • 01:07:09 – Sätt upp ditt eget sparande för en stabil framtid

Precis som vanligt diffar innehållsförteckningen lite mot poddavsnittet, men stämmer väl överens med videon på grund av klippningen.

Transkribering av artikeln

För dig som hellre läser artikeln än lyssnar eller tittar på den, följer en transkribering nedan:

– START TRANSKRIBERING –

JB: Det här är del två av det här specialavsnittet på RikaTillsammans där vi har Claudia Galli Concha med oss. Vi pratar om att komma igång med sparande, både till sig själv och till barnen.

CG: Ja, det känns som att det är lite ”sparande för dummies”, och då är jag en dummy menar jag då.

JB: Nej, jag ser det snarare som att du hjälper oss att verkligen göra detta förståeligt, för det är så himla lätt att man tar för många saker för givet. Detta är verkligen en ynnest att få de här frågorna och prata om detta. Så du som kommer rakt in i detta, kolla gärna på del ett innan du tittar. Om vi bara tar en kort repetition av det vi gick igenom i förra avsnittet, så handlar det om att pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är.

Pengar kan jobba dygnet runt, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. De kan jobba i generationer. Sedan sa vi också att tricket med pengar är att de kan ge en lön och den här lönen kan man sedan sätta i nytt jobb för att tjäna nya pengar, som man sätter i nytt jobb för att tjäna nya pengar, och så vidare. Så man får det som kallas för ränta-på-ränta-effekten, eller avkastning.

Sedan pratade vi om att det finns olika typer av tillgångsslag. Vi pratade om bankkonto och konstaterade att bankkonto är så tråkigt för pengarna att de super ihjäl sig och dör av tristess, för långa tidsperioder. Och trots det har svenskar sammanlagt 1600 miljarder kronor på bankkonton. Om de bara fick 1% på detta hade det varit 16 miljarder i ren vinst varje år.

CG: En sak som jag verkligen tog med mig är att pengar faktiskt förlorar sitt värde. Efter ett år är 100 kronor bara 98 kronor.

JB: Precis, det hade varit schysstare av staten om de tog ut de två kronorna så att man bara hade 98, för då hade man sett det. Nu blir vi lurade för det står 100 kronor, men allt annat har blivit dyrare under året. Det är det som kallas för inflation.

Så kan pengarna jobba åt dig

JB: Sedan sa att vi de andra typerna av jobb som man kan ha för sina pengar är aktier, som är andelar i företag, där man får ta del av företagens vinster. Sedan pratade vi om räntor, att man kan låna ut pengar till ett land eller ett företag, och då får man en ränta för det. Ungefär som när vi tar ett bolån, så betalar vi en ränta till banken. Man gör alltså tvärtom och leker bank själv helt enkelt. Sedan sa vi att för att komma åt aktierna och räntorna så måste man ha ett konto på till exempel Nordnet, som är ”pärleporten” in till nya jobb för pengarna.

CG: Ja, det är tuffa gänget som man ska gå med i för att få tillgång till ”the goodies”.

JB: Precis, och om man inte har ett konto på Nordnet så kan man använda annonslänken på din blogg till Nordnet, eller annonslänken på RikaTillsammans, så får vi en liten krona som gör det möjligt för oss att göra de här avsnitten. Det sista var att vi pratade om att när man väl har öppnat ett konto, så ska man välja ett ISK för sparande till en själv, men för sparande till barnen ska man ha kapitalförsäkring i sitt eget namn, med barnen som förmånstagare.

Vi konstaterade också att om man bara sparar barnbidraget i arton år så är det ungefär en halv miljon kronor, och det är nästan lite för mycket. Då sa vi också att det bättre att spara pengarna och ha de själv, sedan kan man fördela pengarna till barnen, så att man inte gör barnen en björntjänst.

Välj rätt tillgångsslag

JB: Då ska vi fortsätta där vi egentligen slutade. Då är nästa grej den här portföljen, och då sa vi också att portfölj är egentligen där man har sina pengar, den här samlingen. Det kommer från att när man förr köpte aktier så fick man fysiska värdepapper, som man lade ner i sin portfölj. Nu kommer jag att göra tvärtemot vad de flesta är vana med. Detta brukar jag illustrera på bloggen som en pyramid, och för dig som tittar på detta kommer vi att klippa in dig. Du som lyssnar får gärna gå in på RikaTillsammans eller på Claudias blogg, men då handlar det nämligen om att tillgångsslaget, hur du fördelar pengarna mellan bankkonto, räntor och aktier, är det som spelar absolut mest roll för hur din avkastning kommer att gå.

Faktorer som påverkar avkastningen i en fondportfölj över långa tidsperioder (10+ år), något förenklat.

I nästa steg handlar det om typen för det tillgångsslaget, så om vi tar till exempel aktier som tillgångsslag, så är typen till exempel Sverigefonder, ett Sverigeindex, eller väljer jag ett Globalt index, och den sista lilla toppen på pyramiden är då vilken fond jag väljer. När jag gick igenom detta med en kompis så sa jag så här att på engelska kallas investeringar för investment vehicles, alltså fordon, så då kan man säga att aktier är till exempel ett flygplan och räntor är en bil. Så det första beslutet när jag ska resa någonstans är vilket fordon jag vill använda, ska jag flyga eller åka bil? Ibland är det praktiskt att flyga, ibland är det praktiskt att köra bil.

Välj vilken typ av fond som passar bäst

JB: I nästa steg kan jag välja en sportbil, en kombi, en husbil eller en lastbil. På flygplanen kan jag välja private jet eller jumbojet, eller ett stridsflygplan. Sist får man välja den enskilda modellen, så om jag ska ha en sportbil kan jag välja mellan Ferrari eller Porsche. Men det spelar egentligen inte så stor roll om jag väljer Ferrari eller Porsche, för båda är bilar och båda är sportbilar.

80% av avkastningen kommer att ges beroende på vilket tillgångsslag jag väljer,

det vill säga aktier eller räntor, bil eller flygplan. Det kommer ha störst påverkan.

JB: I nästa steg får man välja mellan exempelvis svenska eller globala aktier. Det kommer påverka ungefär 15%, så det kommer att göra mindre skillnad. Om jag åker till Stockholm med en kombi eller sportbil, det gör lite skillnad, men vi pratar fortfarande om 5 eller 7 timmar. Om vi tar metaforen på flygplan, flyger jag med Malmö Aviation tar det en timme, om jag tar ett stridsflygplan så tar det en halvtimme, men det är inte så stor skillnad. Det sista är då exempelvis om man ska SEB:s Sverigefond eller Swedbanks Sverigefond eller Länsförsäkringars Sverigefond, det vill säga har jag Porsche eller Ferrari. Ja, Porschen åker på fem timmar och fem minuter, och Ferrarin på fem timmar och sex minuter.

Och detta är jättekonstigt för om man pratar med en bank så frågar de direkt om man ska ha en Porsche eller Ferrari? Så de tar aldrig ens hänsyn till om det är rätt tillgångsslag. De går direkt till de svenska fonderna istället för att fråga vart du ska resa. Ett tecken på en bra finansiell rådgivare är att de frågar ”Vad är målet med sparandet?”, ”Vad är det du vill uppnå?”. Ett tecken på en dålig finansiell rådgivare är att de direkt rekommenderar vilken fond du ska köpa eller en annan lösning.

CG: Den enda erfarenheten jag har av fonder är när folk började hetsa när man var ungefär 25. Man hade börjat tjäna lite pengar och då tyckte alla att jag skulle börja spara i fonder. Så jag gick in till SEB som jag hade på den tiden, jag har bytt sedan dess, och köpte fonder för 25 000. Jag sa jag vill köpa fonder och ha sa ”Då fixar vi det, hur mycket vill du betala?”. Jag tror att efter ett halvår var de nere på 15 000. Och då blev jag så arg, så då tog jag ut de pengarna.

JB: Det är super vanligt och då blir man ofta bränd och tänker att fonder eller aktier är inget för mig. Det verkar klurigt och så blir det negativt.

CG: Man tänker så här att jag ska lära mig om det här, men sedan finns aldrig den tiden att man lär sig, så då blir det ingenting.

Fördelning av tillgångsslag i portföljen

JB: Precis. Om man ska rita det så är det som den här triangeln. Det viktigaste är tillgångsslaget, för det står för 80%. Sedan har vi då typen som står för 15% av avkastningen och sedan den enskilda fonden står för 5% av avkastningen. Tillgångsslagen vi har pratat om är bankkonto, aktier eller räntor. Sedan finns det några andra, men detta är basplaggen. Typen var Sverige eller Global fond, och fonden är då Länsförsäkringar eller SEB:s alternativ.

Då kommer vi till det sista. Hur ska jag då fördela mina pengar? Liksom vi nämnde tidigare så kan aktier svänga mycket. De kan gå upp mycket men de kan gå ner mycket. En räntefond varierar inte så mycket, eftersom vi har bestämt i förväg hur mycket pengar jag ska få för det här lånet. Så därför brukar jag säga att räntefonder är som en krockkudde. Då kommer vi till den absolut viktigaste faktorn när man ska spara och när man ska välja hur man ska placera sina pengar: Det handlar om tid.

Jag kan faktiskt ta fram en graf och då tänkte jag ta fram den här grafen som visar Stockholmsbörsens avkastning varje år mellan 1870 och 2017. Den här grafen är en av de absolut viktigaste för den visar hur Stockholmsbörsens avkastning har gått ett enskilt år mellan 1870 och 2017. Den visar till exempel att om jag satte in 100 kronor i januari år 1999 , så var de 100 kronorna värda 170 kronor, för att vi hade 70% uppgång. Hade vi satt in 100 kronor i januari 2008 så hade de varit värda 60 i december, för då hade vi 40% nedgång.

Stockholmsbörsens utveckling ett enskilt år mellan 1870 och 2017.

När jag tittar på den här grafen så kan jag säga att den är väldigt slagig, ett år kan det gå jättemycket upp och ett annat år kan det gå väldigt mycket ner. Och det är mer eller mindre slumpmässigt. Detta är varför de flesta gör precis som du sa innan, man köper en fond och så förlorar man hälften av den, så tänker man att oj det var inte för mig. Det är många i vår generation som blev brända både 2001 när vi fyllde 20 och sedan var vi 30 när vi gjorde ett nytt försök. Så vår generation har haft det väldigt tufft i jämfört med de som föddes på 60-talet, som hade en enorm uppgång under 80-talet. Det är inte konstigt att de flesta som är aktiesparare är 60. De har ju haft tur. Det skulle de aldrig erkänna själva, men vi andra ser det. Och jag påstår att när man tittar på detta så är det jättesvårt att investera, för man vet inte vilket år det kommer gå upp eller vilket år det kommer gå ner. Det är som att satsa på casino, man vet inte.

Tidshorisonten avgör investeringsmodellen

JB: Det är här jag påstår att tiden kommer in. Att tiden är den enda fördelen vi har. Det är den viktigaste faktorn, för man ska inte titta på den här grafen, utan man ska titta på hur det ser ut om jag sparar pengarna i tio år istället. Tio år i sträck. Så jag sätter in pengarna i januari 2018, sedan låter jag pengarna vara till december 2028. Så jag låter pengarna vara ifred i tio år och det som är intressant i den här grafen är att om man tittar så är alla staplarna från andra världskriget positiva. På den förra hade vi upp ena året och ner andra året.

 

Stockholmsbörsens avkastning över alla 10-års perioder mellan 1870-2017

Stockholmsbörsens avkastning över alla 10-års perioder mellan 1870-2017

Det är därför jag invänder när folk säger att köpa aktier eller fonder är som att spela på casino. Ja, det är för att man tittar på ett års sikt. Men om du tittar på det på tio års sikt så har vi ingen tioårsperiod sedan andra världskriget som har varit negativt. Då pratar vi om varje tioårsperiod. De sämsta tioårsperioderna som vi hade runt 20-talet… Inget fantastiskt decennium vi hade där med nazismens storväxt i Europa, etc, men även där hade du typ bara förlorat 5%, vilket är på paritet med inflationen. Jag påstår att investera pengar i aktier över en tioårsperiod är mer tryggt i genomsnitt än att ha pengarna på ett bankkonto i tio år.

CG: Det är det här som gör att man inte blir klok. Varför gör inte då alla det här?

JB: För att de flesta vet inte om det.

CG: Du borde ju bli president. Ekonomipartiet.

Portföljer för sparande i tre till sju år

JB: Tack, bra idé. Så detta är ju tricket. Om vi nu hoppar tillbaka till tillgångspyramiden så ser vi att ju längre tid jag kan investera mina pengar, desto mer aktier ska jag ha. För att om jag bara kan investera mina pengar på ett års sikt, då spelar jag casinospel där det kan gå upp eller ner. Därför säger jag att om du bara ska ha pengarna på 1, 2 eller 3 års sikt, skit i börsen. Då ska du bara ha pengarna på ett bankkonto. Men om du ska ha pengarna under en längre tidsperiod, då måste du investera i aktier. För du kommer få avkastning och det är tryggare än bankkonto för bankkonto råkar ut för inflation. Och tumregeln är att man ska ha 10% i aktier per år man kan låta pengarna vara ifred. Så om jag kan låta pengarna vara ifred i 0 år, 0%. Kan låta pengarna vara ifred i 5 år, 50% i aktier. Kan jag låta pengarna vara ifred i 10 år, då kan jag närma mig 100%. Så ett barnsparande kan vara helt och hållet i aktier för att tidsperioden är så lång.

JB: På bloggen brukar jag skriva att för ett kortsiktigt sparande gäller bankkontot, för även om det är dåligt för att pengarna jobbar ”ideellt” på kort tid, så har de inte börjat supa ännu. Om man ska ha pengarna i 4-6 eller kanske 3-7 år, då har jag det som heter Nybörjarportföljen. Med Nybörjarportföljen sätter man ungefär 60% i aktier och 40% i räntor. Det är en klassisk portfölj, så även om jag har valt att kalla det för Nybörjarportföljen så placerar Norge sina pengar i norska oljefonden precis på det sättet. För då vill man ha avkastningen från aktier, men man vill inte förlora så mycket pengar när det går ner, så man har en stor krockkudde på 40%.

Om man sedan kan ha pengarna långsiktigt så har jag det som jag kallar för Globala Barnportföljen, där man har 90% aktier. Man skulle kunna ha 100, men det finns en viss forskning som visar att om man har 90% och sparar de sista 10% i en räntefond i alla fall, så är det bättre för om du behöver akut ta ut pengar eller om det sker en krasch så är det bra att ha en liten krockkudde. Det är som att ha hjälp på sig när du cyklar. Så tidshorisonten bestämmer hur mycket aktier man ska ha.

CG: Men förlåt, de här pengarna jag skulle sätta in då, 90% som jag kommer sätta in på mitt Nordnet-konto, kan jag ta ut de pengarna när jag vill eller låser jag dem?

JB: Nej, du kan ta ut dem när du vill och det är det vi ska titta på nu. Hur man bryter ner detta rent konkret. Nu när vi är på 10’000 meters perspektivet, att vad är det för tillgångsslag? Som vi sa innan, det viktigaste när jag ska åker till Stockholm det är bestämma om jag vill ta flyg eller bil. Här säger vi att det är lämpligt att välja flyg, vi vill ha aktier. Men, för att svara på din fråga, om jag sätter in pengar när jag har valt de här indexfonderna och ångrar mig, då säljer jag av och får tillbaka pengarna. Men tricket här är att låta pengarna vara. Ju längre tid desto högre sannolikhet är det för att det går plus.

Globala Barnportföljen passar allt långsiktigt sparande

JB: Då har vi då bestämt hur ska vi fördela pengarna i tillgångsslaget. Om vi nu tar barnen som exempel och så går vi till den Globala Barnportföljen, och bara för att det heter Globala Barnportföljen så betyder det inte att den bara funkar för barnsparande. När vi spar till pension är det också en lång tidshorisont och då gör man exakt samma sak. Jag döpte det till Barnportföljen för att man har en lång tidshorisont när man spar till barnen och det har man i pension också, så det funkar utmärkt. Vill man göra det i sitt företag så funkar det utmärkt också.

CG: Det tror jag att jag har. Jag har något optionsparande heter det, vad är det?

JB: Det vet jag inte. Det är inte en tjänstepension?

CG: Nej, eller så här var det. Jag hade ett möte med Max Mathiessen och då frågade de om jag ville pensionsspara. Och jag vet inte om det är för att jag är halvitalienare och har den sydländska kulturen i mig, så jag kände att nej det vill jag inte, för jag vill inte tänka på när jag blir 60, 70. Däremot kan jag spara, men jag vill inte ha någonting som heter pensionssparande, då får jag panik. Då sa de att jag kunde spara i optionsfonder i firman.

JB: Det låter livsfarligt, helt ärligt.

CG: Ja, det är de säkert. Den heter Movestic Liv, eller något sådant. Men kan jag ta bort det sparande och sätta in det i sådana här?

JB: Ja, det skulle jag rekommendera.

CG: Perfekt, då slipper jag det där.

JB: Ja, jag skulle välja Nordnet för ditt företag eller för din pension. Precis som du säger så är det många som får lite ångest av pensionssparande. Jag påstår att vår generation kommer tyvärr behöva spara för jag räknade lite på pensionen. Jag är ju 81:a och jag vet att du inte är en dag över 22.

CG: Nej, men jag är 78:a, alltså född 78. Jag hoppas ingen var osäker, men för att förtydliga.

Så kan vi undvika 40, 40, 40-blåsningen

JB: Och jag får inte ihop matten. Vi kommer inte få lika mycket pengar som våra föräldrar får. Så märkte jag att jag hade några adresser i nyhetsbrevet som var @riksdagen.se, så jag mailade en riksdagsledamot och sa att jag ville prata om pension. Han sa absolut och så träffades vi på Riksdagen, jag fick vandring och vi käkade lunch. Då sa jag ”Vet du vad, Per Penning på Twitter skrev att de flesta i vår generation, 70/80-talister, men 90-talister också såklart, kommer råka ut för den här 40, 40, 40-blåsningen.” Då frågade han vad 40, 40, 40-blåsningen var och jag sa att jag visste inte heller vad det var, men de flesta av oss kommer jobba 40 timmar i veckan, i 40 år och sedan leva på 40% av lönen. Jag sa också att jag får inte ihop matten och oroar mig för att det inte kommer vara pengar i pensionssystemet när jag ska gå i pension 2040. Då tittade han på mig och sa du får inte nämna mitt namn eller citera mig, men du behöver inte oroa dig för det kommer inte finnas några pengar. Ungefär så.

Två år senare kom pensionsutredningen som sa att vi kommer behöva jobba längre. Sedan är jag supernörd, så jag sparar ju alla mina orangea kuvert, och där står det alltid en pensionsprognos över hur länge man kommer behöva jobba för att få samma pension som en 65-åring. Det roliga är där, att för några år sedan så behövde jag jobba till jag var typ 67 år och 11 månader, och varje år så ökar den där med kanske 2, 3 månader, för samma belopp. Så nu är jag uppe på 68 år och 11 månader, så det är som att sitta i fängelse och man får två månader varje år och jag har inte ens misskött mig.

90% sannolikhet för en fördubbling på 10 år

JB: Det coola är att gör du detta nu, sätter ihop Nybörjarportföljen, så kommer pengarna jobba åt dig. Statistiskt sätt så har du ungefär 90% sannolikhet att pengarna kommer dubblas vart tionde år, så om du har en miljon nu så kommer det fördubblas om tio år, så då har du två miljoner. Ytterligare tio år, så fördubblas det från två till fyra, ytterligare tio år när du är 60 år, fördubblas det från fyra till åtta. Det handlar om att få igång de dubblingarna så fort som möjligt, och ju mer pengar du har, desto mer kommer det att fördubblas. Så tricket är inte att börja hålla på med pensionssparandet och vara superaktiv, utan det handlar om att sätta igång en portfölj som du nu gör för barnen, göra det till dig själv också och du kommer på de här 30 åren innan du går i pension att fördubbla pengarna två gånger. Så det är bara att låta dem göra det.

CG: Återigen, varför vet inte alla det? Då skulle alla ha mycket bättre ekonomi i Sverige, eller ja, i världen. Men vi kan ju börja här.

JB: Ja, men jag är också fascinerad, men vi lär oss inte det i skolan, vi lär oss det inte på universitetet eller någonstans.

CG: Jag fyller ju 40 i sommar och det har tagit mig upp till nu att ta tag i det här efter en lunch som vi satt på och jag tänkte ”Vänta, jag behöver ekonomi för dummies. Jag måste veta för jag har ingen aning.” Jag tror att min akilleshäl har varit att jag har alltid tänkt att man måste vara väldigt insatt och väldigt aktiv. Många har sagt till mig att jag borde börja med aktier, eftersom jag tycker om att sitta på nätet och är väldigt aktiv på nätet. Jag köper och säljer mycket på Blocket, så folk har tänkt att jag skulle tycka det vore roligt att sitta och köpa och sälja. Jag har alltid tänkt att det skulle passa mig, och att jag bara behövde sätta mig in i det. Men det har tagit mig 10 år och jag har fortfarande inte orkat sätta mig in i det. Så, tills jag gör det och blir en av den där 6 framgångsrika av de där 1000, så är ju det här en mycket bättre lösning känns det som.

60% Globalt, 20% Sverige, 10% Asien, 10% Räntor

JB: Precis, det är det som är myten, att man ska hålla på. De flesta av oss har barn och man vill hellre spendera sin tid med barnen. Det är det som jag tycker är det absurda, för forskning visar att man får bättre avkastning när man inte engagerar sig. Men vi hoppar tillbaka och tittar på hur man ska fördela pengarna. Så vi ska lägga 90% i aktier och vi ska lägga 10% i räntor. Då är frågan hur man ska fördela pengarna och det går att göra det olika enkelt och svårt. Jag påstår att man inte ska lägga allt i Sverige och det jag har konstaterat är bäst efter de här tio åren är att placera pengarna enligt storleken på världens företag. Så man tittar vilka länder som har de största ekonomierna, vart det växer snabbast och så fördelar man pengarna med lite i Sverige, mycket i USA, mycket i Kina…

CG: Måste man ha lite i Sverige? Vi återkommer alltid till Sverige, men det är ändå så litet, då kan man lika gärna satsa på Holland.

JB: Ja, bra fråga. Det är första gången jag har hört den. Jo, så skulle man kunna resonera, men man ska ofta ha en del pengar där man bor för man är ändå associerad med hur ekonomin går i landet man bor i. Så går det bra i Sverige, så vill man gärna se det i sina pengar också. Detta har jag skrivit mycket om på på bloggen, men då säger jag att om vi ska investera 10 000 kronor, så ska 60% ligga i globalt, i hela världens största bolag. Nu har vi valt tillgångsslag, nu väljer vi typerna. Så 60% globalt, 20% Sverige.

Sverige anses ju också vara en högriskbörs. Utomlands när man tittar på Sverige så tycker man att när världen går upp, så går Sverige mer upp, när världen går dåligt, så går Sverige mer dåligt. Så man säger att när USA nyser så får Sverige förkylning, så Sverige är också bra på det sättet att det ökar risken liten så man får möjlighet till större en avkastning.

CB: Hur kommer det sig?

Ha en liten krockkudde i portföljen

JB: För att vi är en jätteliten ekonomi, då blir det stora svängar. Vi hade till exempel George Soros, som är en finansman, han ensam sänkte den svenska kronan på 90-talet. En person som tävlade med riksbanken, så Sverige är en pyttenation. Så 20% i Sverige, 10% i Asien och tillväxtländer som Indien och Sydkorea, för att det mesta händer just nu i Asien. Ekonomiskt så växer de fortfarande, medan USA och Sverige har ”växt färdigt” och växer högst 2% om året, då växer Kina 8% eller 10%.

CG: Varför skulle man inte ha mer där då? Det känns ju logiskt att man skulle våga satsa mer där?

JB: Ja, men då har då återigen svängningarna. Till exempel en global svänger om du har en hundralapp mellan 130 och 70, så svänger Sverige mellan 150 och 50, en Asien kan svänga mellan 200 och 20. Du har jättestora svängningar, så man vill hålla det balanserat.

CB: Ja, det har vi pratat om innan. Att om det svänger för mycket nedåt så tar det lång tid att komma upp igen.

JB: Och när du ändå köper de globala så får du de också, så detta är bara att vi lutar oss lite mer till Asien och tillväxtbörserna. De sista 10% ska vara räntepapper, så det är den lilla krockkudden. Så vi har en liten, liten krockkudde. Då har vi valt tillgångsslagen. Jag ska bara repetera. 90% aktier, för att tidshorisonten är lång, 10% är räntor och obligationer. Sedan i nästa nivå har vi valt typen. Då har vi valt globalt 60%, 20% Sverige, 10% Asien och tillväxt, samt 10% räntefonder.

Hur man väljer specifika fonder

JB: Nu ska vi bryta ner den sista nivån där vi väljer specifika fonder. I Sverige har vi då kanske 4000 fonder och vi har 30 globalfonder, vi har 30 Sverigefonder, vi har 30 tillväxtfonder, så hur ska man välja? Det är en hel vetenskap där också, men där brukar jag varje år gå igenom alla fonderna och sedan säger jag detta är de bästa sportbilarna, detta är de bästa kombibilarna, detta är den bästa Sverigefonden, detta är den bästa globalfonden. Och det som egentligen spelar störst roll när man tittar utifrån detta perspektiv, är hur mycket pengar man betalar för fonden. Ju billigare desto bättre.

Det är också lite annorlunda mot allt annat som man är van vid, för vi är vana vid att man får det man betalar för. Stämmer i alla områden förutom fonder, där det är ”ju billigare desto bättre”. För då får du mer för pengarna. Den där ränta-på-ränta-grejen fattar bankerna också, så om du betalar 3% i avgift så har du gett bort hälften. Så av den där dubblingen som vi pratade om, efter kanske 10 år, då har du gett bort en halv miljon, medans om du har en avgift på 0.2% eller gratis, då får du hela miljonen och bankerna får ingenting. Så låga avgifter är ett av de viktigaste kriterierna.

Jag har en lista på bloggen och vi lägger en länk här nedan, och alla de här köper du via pärleporten Nordnet. Roligt, de kommer älska det där. Jag kan säga till Theresa som jag brukar prata med. Så av de 60% så tar vi hälften, alltså 30% i en fond som heter Länsförsäkringar Global Indexnära. Fonden kostar 0,22, det är en av de bästa globala indexfonderna. Jag brukar säga att man ska betala 0,4% i avgift om man vill ha en tumregel. Betalar man mer så i nio fall av tio så blir man blåst. Det finns undantag, men det är 2 på 100. Här vill jag också vara supertydlig med att vi har ett samarbete med Nordnet, så det tjänar vi pengar på om du använder annonslänken. Men vi tjänar inga pengar på fonderna, så här pratar vi om de fonder vi själva har och jag har också detta publikt på RikaTillsammans, så man kan gå in och se att jag har de här fonderna själv.

CG: Sedan kan jag ju bara tillägga att Nordnet har jag haft långt innan du och jag träffades, så det är inte därför jag har Nordnet.

Rätt fonder för långsiktigt sparande

JB: Om man då ska investera en tusenlapp, då lägger man 300 kronor i Länsförsäkringar Global Indexnära. Då kommer du få några ören i Apple, några i Samsung, några i Johnson & Johnson, alltså världens 1600 största bolag. Det kommer ibland folk och säger att det är så riskabelt med aktier, man kan förlora allt. Ja, teoretiskt, men om du ska förlora allt i en global indexfond det betyder att Apple, Samsung och alla dessa bolagen ska gå i konkurs samtidigt. Om världens 1600 största bolag eller om Sveriges 30 största bolag i konkurs samtidigt, då är börsen vårt minsta problem. Då har vi inte mat, det är på den nivån. Så 30% i Länsförsäkringar Global Indexnära, och då går man bara in på sitt Nordnet-konto, du kan faktiskt logga in medans jag pratar, så kan du ser hur man hittar och hur man köper det.

Den andra globala indexfonden heter SPP Aktiefond Global och där lägger vi de andra 30%. Anledningen att vi har två olika är lite, lite, lite, lite riskspridning, men det handlar om att SPP Aktiefond Global investerar i lite fler länder.

CG: Här står det mitt investeringssparkonto.

JB: Då kan du gå upp till ”sök värdepapper” där uppe och där skriver du ”Länsförsäkringar”.

CG: Hur hittar jag det här om jag inte får veta det från dig?

JB: Ja, det är det som är knökigt. Det finns en sajt som heter Morningstar.se, där man kan se alla fonder och all fakta. Problemet är att det blir information overload. Det är jättepraktiskt för mig som vet vad de hundra nyckeltalen betyder, men för någon annan så är det jättesvårt. Så du söker fram Länsförsäkringar Global Indexnära och klickar på köp. Om man då har 1000 spänn, så skriver man 300 kronor och klickar på köp.

En portfölj för alla barnen i familjen

CG: Vi kan ju ta mig som exempel nu. Jag ska ju då köpa för 50’000. Det är mitt totala till barnen just nu. Det är det ska lägga in. Ska jag spara till dem separat?

JB: Nej, du ska spara till dem i samma portfölj. Det är mest en rättvisegrej. Om jag tar mig och min bror som exempel så är jag född 81 och min bror är född 85. Om mina föräldrar hade sparat barnbidraget, 1000 kronor i månaden, så hade jag ’99 fått ut 2,7 miljoner. Min bror är född 85, han fyllde 18 år 2003, och då hade vi precis haft IT-kraschen, så han hade fått ut 600’000. Med samma sparande. Det är bättre att man spar till alla barnen på samma konto, sedan delar man upp värdet på det kontot när det är dags.

Sedan får man göra lite matteövning för att det ena barnet blir äldre tidigare än det andra, men det kan man räkna ut rättvist. Så man öppnar en kapitalförsäkring i sitt eget namn och sätter in båda barnen där. Det enklaste du gör sedan är att du öppnar en kapitalförsäkring. Man kan alltid ringa Nordnets kundtjänst om man behöver hjälp med det. Sedan sätter man båda barnen som förmånstagare och flyttar in de 50’000 kronorna. 15’000 ska sedan in på Global Indexnära och 15’000 ska in i SPP Aktiefond Global.

CG: Så den här kapitalförsäkringen som jag köper det är som ett konto?

JB: Nej kapitalförsäkringen är som den där Ica-påsen vi pratade om innan. Den styr beskattningen, så att kapitalförsäkring eller ISK det styr bara hur det beskattas. Portföljen är detta där vi har delat upp pengarna.

CG: Men om jag sedan vill börja spara till mig själv också, vad gör jag då?

JB: Då öppnar du ett ISK-konto.

CG: Men min egen portfölj den kan jag jobba med på exakt samma sätt som jag gör med barnen?

Välj AP7 SÅFA i ditt PPM-sparande

JB: Ja, och din pension, exakt samma sätt. Det enda undantaget här är PPM. Premiepensionen som vi alla får från staten, för där finns det en specialfond som man inte kan köpa annars, Såfas Sjunde AP-fond, så det enda man behöver göra i sin PPM det är man har här sjunde AP-fonden Såfas och den är skitbra. Det är den man får om man inte har gjort något val och det är jättekul för då är man passiv, lat och gör ingenting, och vem är det som tjänar mest pengar? Jo, den som är lat och passiv. Det kan man se på minpension.se. Det var bara ett sidospår, så i alla andra områden där du har en sparhorisont på tio år eller mer då gör du så här.

Det enda specialfallet är att nu får man själv värdera om 50 000 är mycket eller lite pengar, men nu pratar vi om det som att man går in och köper för alla pengarna nu. På en långtidsperiod så är det statistiskt sätt det bästa man kan göra, för att det är det som ger störst sannolikhet för bäst avkastning. Problemet är att vi gör detta och sedan efter midsommar så kommer det en stor börskrasch och då kan man förlora 20% vilket kan kännas skitjobbigt som nybörjare.

Då kan det ibland vara bättre att man kanske börjar med 25 000, väntar ett halvår, och sedan sätter in de resterande 25’000 kronor. Så kan man göra om det blir för läskigt och man sover dåligt, då är det bättre att ta en lägre summa. Men om jag hade gjort det med mina pengar så hade jag köpt för hela direkt. Barnen är i treårsåldern, de har 15 år på sig, gå in med hela kittet.

CG: Ja och faktum är att om jag inte går in på Nordnet och kollar så har jag ingen aning. Jag vet ju ingenting om börskrascher. Jag som har så hög energinivå jag har så mycket annat jag måste hålla på med.

De resterande fonderna för långsiktig sparande

JB: Skitbra, så då har vi tagit hand om den globala delen. Då ska vi ta hand om Sverige-delen. I Sverige-delen har vi en som heter SEB Sverige Index, och där tar vi 5%, så där blir det 2’500 kronor för dig i den. Sedan har vi den andra som heter Exakt Småbolag, där tar vi också då 2 500 kronor och den sista heter Spiltan Aktiefond Investmentbolag, där tar vi 10%, så det blir 5000 kronor. Alla de här söker man via pärleporten Nordnet.

Så då kan man skriva Spiltan så kommer den upp, så trycker man på köp. Och sedan gör vi för oss igen gör vi samma sak. Då har vi Swedbank Robur Access Asien 5%, vilket är 2’500, och sedan tror jag att vi har en som heter Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära på ytterligare 5%, och då har vi fyllt den här kvoten på 10% Asien. Sedan har vi två räntefonder och då har vi Spiltan Räntefond Sverige på 5% och Öhman Realobligationsfond på 5%. Så då fördelar man pengarna på detta sätt.

CG: Det här är alltså ingenting som man som vanlig person behöver veta, utan man behöver bara lyssna på Jan. Du tycker inte att folk behöver vara insatta i fonder, indexfonder, vad som händer…

JB: Det kan man göra om man vill, men du får ingen guldstjärna för det. Du får inget plus i kanten.

CG: Det är bättre att bara lyssna på folk som kan?

JB: Nej, det ska man inte heller göra okritiskt. Man behöver fråga sig själv om det verkar rimligt det folk säger. Detta är en portfölj som kommer leverera ett genomsnittligt resultat. Detta är inte en vinstmaximerande portfölj utan detta är en portfölj som du ska kunna köpa idag och inte logga in på ditt Nordnet-konto förrän barnen är 18. Nordnet och Skatteverket sköter sedan skatten åt dig, du behöver inte göra någonting. I deklarationen kommer det att stå att Nordnet har rapporterat att du har tjänat så här mycket pengar och eftersom det är en kapitalförsäkring så har du betalat 1% skatt.

Viktigt att tänka på när man får tips och rådgivning

CB: Claudia hade ändå en poäng i sin fråga, vem ska man lita på? Hur ska man veta att informationen är korrekt?

JB: Vi har ett avsnitt med en oberoende rådgivare och det man behöver vara klar på är vad människan har för incitament. Tjänar människan pengar på att ge råd? Det är det som är problemet i finansbranschen, att rådgivare tjänar olika mycket pengar beroende på vilka val kunderna gör. Jag tror till exempel att RikaTillsammans har blivit så stort under de här tio åren för att jag inte tjänar en enda krona på om du väljer Länsförsäkringar eller SVP eller någon annan av de här fonderna. Jag investerar också på detta sättet själv, så jag har gjort den här researchen för min egen skull, så på det sättet kan man säga att jag har oberoende. Sedan försöker jag vara supertydlig på att jag tjänar pengar om du väljer Nordnet eller om du väljer Avanza, men jag gillar Nordnet.

Där gjorde i en intervju med en oberoende rådgivare för det finns bara väldigt få i Sverige. En av dem är heter Henrik Tell som vi intervjuade i avsnitt 34. Han går igenom de här grejerna man kan titta på, men den viktigaste frågan är var får du din ersättning från? Vad tjänar du för pengar beroende på vilket val jag gör? Det man behöver vara medveten om är att portföljen förutsätter att du inte har ett superstort engagemang, den förutsätter att du inte lägger en massa tid på det, den förutsätter att den kan få vara ifred i 15 år, men det är också så att under ett enskilt år så kommer du aldrig vara bäst. Om man skulle ska Tour de France som exempel, så är inte detta en cyklist som kommer att vinna något av etapperna, men denna cyklisten kan mycket väl vara den som vinner totalen, för att han kom på sjätte plats i alla lopp. Medans någon som vann ett lopp kom på 20e, sedan 10e, sedan blev han etta igen, men sedan bröt han.

Långsiktigt sparande kräver tålamod och passivitet

JB: Så denna portföljen kommer aldrig vinna en etappseger, men på ett 15-årsperspektiv har den stor sannolikhet att vinna hela loppet. Detta baseras inte på någon förhoppning, utan på forskning och statistik. Denna portfölj ska i genomsnitt göra 7-8%, men det är superviktigt att veta att det är inte så att du sätter in pengarna nu och så kommer den att göra 8% till nästa sommar. Det kan mycket väl vara så att den är på 50’000 nu, i jul är den 100’000, men under påsklovet nästa år är den 75, sedan ökar den till 150 för att sedan falla till 80 för att sedan öka till 100. Utan tricket är att du har detta genomsnittet under de 15 åren.

Det man kan göra, som du har varit inne på, är att lägga till 2’500 varje månad. De här 2’500 är skitbra att lägga till varje månad och då köper man precis på samma sätt. Du fyller bara i att du vill spara 2 500 kronor och vill ha 30% i Länsförsäkringar och Global Indexnära så räknar den ut det åt dig på Nordnet. Sedan kan den säga att med 5% blir det mindre än minimiinsättningen i Asienfonden, då kan du skippa den just för månadssparandet och sedan tar du det när du ombalanserar. Men det tar vi sedan.

Så månadssparandet är skitbra för när den har sjunkit till t.ex. 75, det betyder att för 2 500 kommer du få flera andelar, så just månadssparandet kommer göra att avkastningen blir ännu bättre. Man ska göra samma sak hela tiden, oavsett om det går upp eller ner. När det har fallit och när krisen kommer, då kan vi ta en ny inspelning.

CG: När jag sitter här och gråter, biter på naglarna och ångrar alltihop.

JB: Precis, för då kommer jag försöka värva dig till att lägga in mer pengar. För man säger ”köp billigt”, och det är billigt i en krasch. Problemet är att man aldrig vet när kraschen kommer. Så månadssparande in, välj samma fördelning, same same. Det är verkligen så här att this is it.

Fyra-hinkar-strategin för en bra balans

CG: För det här är ju barnens och jag vet att de kommer jag inte behöver talla av överhuvudtaget. Sedan har jag mitt eget sparande där jag då har en summa pengar på ett sparkonto i banken. Jag har både på mitt företag och privat. Hur ska jag tänka där? Det ska ju ändå kanske räcka till livet om det händer något oförutsägbart. Säg att jag har 100 000.

JB: Det är en jättevanlig fråga, hur ska jag fördela pengarna? Och jag tror att det bästa sättet om jag har kommit på hittills det är att man mentalt kan tänka som att man har fyra hinkar som man ska fylla. Den första hinken kallar jag för Bufferthinken, och där hade vi en minister Anne Wibble, hon sa ju så att alla svenskar borde ha en årslön på banken, men det är orimligt för de flesta. Var femte person i Sverige klarar inte en oförutsedd utgift på jag tror det var 11 000 kronor. Dessutom så tycker jag att det är onödigt för du hamnar aldrig i en situation i Sverige där du inte har någon inkomst, för i värsta fall så blir det socialbidrag.

Så jag brukar säga att det första man ska ha är en Bufferthink. Innan man ens börjar spara till barnen. Bufferthinken kan vara ett års utgifter minus alla garanterade inkomster man har. Så man räknar ihop alla sina utgifter, sedan drar man av garanterade inkomster som till exempel tre månaders uppsägningstid, då är det garanterat att man kommer få in säg 60’000. Då kanske man hamnar på 80’000 i buffert. Då är det första hinken. När den första hinken är full svämmar vattnet över till nästa hink och då har vi den här mellanriskhinken då man ska börja investera. Den första hinken är bankkonto, det är pengar man behöver använda om något skiter sig.

Nästa hink är Mellanriskhinken. Denna ska hjälpa mig på kanske tre till sex års sikt, eller tre till sju års sikt, och då är tillbaka på det resonemanget innan, hur ska jag fördela mina pengar på tillgångar? Flygplanet eller bilen? Och över tre till sex år, med 10% per år, så hamnar det på 60% i aktier och 40% räntefonder. Då är vi där igen. I Barnportföljen gjorde vi 90/10, och istället för 90/10 gör vi ni nu 60/40. De flesta vuxna bör ha ett 60/40-sparande, med 60% aktier och 40% räntefonder. Att ha räntefonder är en krockkudde, men man behöver inte en hel hoppborg. Så när den hinken sedan är full, du börjar man med 90/10-hinken. När man har de här tre hinkarna då kommer man förmodligen tycka att ekonomi är så pass roligt att då vill man kanske göra någon spännande grej, som att köpa en enskild aktie eller något sådant, och då har man den sista aktiva hinken, alltså Lekhinken.

CG: Är det där du går in och köper en Google-aktie då?

Den passiva hinken ger bäst avkastning på lång sikt

JB: Precis. Jag har majoriteten av mina pengar i den här passiva hinken, 90/10-hinken och 60/40-hinken. Så det är ett sätt att tänka på när man ska fördela sina pengar. Så kan man tänka i ett företag också.

CG: Men när vi har pratat om mig nu så har vi bara pratat om den passiva hinken.

JB: Ja, för att vi har pratat om sparande till barnen och det var lite exkluderat utanför din ekonomi.

CG: Men jag frågade om jag ska göra exakt samma för mig?

JB: Då skulle jag göra en buffert.

CG: Det har jag.

JB: Då skulle jag säga att detta är ändå en hög risk, det är därför det är på 10 års sikt, men du kanske vill ha några pengar på fem års sikt. Så då har vi den här Mellanrikshinken med Mellanmjölk.

CG: Så Mellanrikshinken är inget jag tjänar mer på än den Passiva hinken?

JB: Nej.

CG: Är man hyfsat safe ekonomiskt så ska man gå direkt på den passiva hinken.

JB: Ja, exakt. För det är den som kanske kommer ge 8% om året, men den kanske också svänga för att det är mycket aktier. Mellanrikshinken är nästan 50/50 så den kommer inte svänga så mycket. Den kommer bara ge mellan 3-5% avkastning per år. Och Bufferthinken kommer inte ge någon avkastning för där jobbar pengarna ideellt på bankkontot. Återigen är vi tillbaka på tiden, att tiden avgör risknivån mer eller mindre. Kort tid ingen risk, lång tid mycket risk. Men mycket risk på lång tid är en låg risk, för då är vi tillbaka till att vi har ingen tioårsperiod på svenska börsen eller globalt som har gått negativt på de senaste 70 åren.

CG: Precis, men jag kollar här nu också på den aktiva hinken där man ska ha kul. Att försöka slå index, är det att du köper och säljer och tjänar på att köpa och sälja?

Organisera din ekonomis om ett proffs

JB: Ja, casinot. Men vi har inte pratat så mycket om alternativa tillgångsslag, vilket är det man lägger i den aktiva hinken. Vissa människor vill till exempel ha guld, andra vill ha fastigheter, eller man vill ha skog eller man vill göra andra grejer. Men det kan man göra när man har sin bottenplatta färdig. Först buffert, mellanrisk, passiva hinken, barnen hamnar lite på sidan för de flesta behöver inte barnens pengar. Om man behöver barnens pengar då ska man inte spara till barnen överhuvudtaget, utan det är bättre att du sparar till dig själv än till barnen, för alla undersökningar visar att barnen är en reflektion av dig själv. Om du är stressad över ekonomi så kommer barnen bli stressade och då hjälper det inte att man har får 200 000 när man är 18. Jag fick inga pengar när jag blev 18 och det har gått ok i alla fall.

Så skulle jag organisera ekonomin. Först en buffert och den andra fördelen är att när man tänker på det sättet så blir det också naturligt att man lär sig lite mer. Man blir van att köpa den här Länsförsäkringsfonden och då är det inte lika läskigt sedan när man går på den mer passiva.

Vi har ändå börjat safe, vi sa vi köper alla världens bolag. I din portfölj till barnen give or take det kommer vara 3000 bolag, medans när du öppnar ditt Nordnet-konto då köpte du två pyttebolag i ett världsperspektiv, en pyttebörs och bolagen var dessutom i samma bransch, så det var verkligen att lägga alla äggen i samma kort. Och det är ett super vanligt misstag. Nu köper vi 3000 bolag i alla branscher i alla länder.

Spara i företaget på samma sätt

CG: Nu har jag en sista fråga och det är lite bonus för det har inte med privat sparande att göra. Jag har ju även ett aktiebolag där jag har ett sparkonto.

JB: Gör då precis på samma sätt, men då måste företaget öppna ett konto. Och företaget får inte öppna ISK, företaget för öppna ett KF (Kapitalförsäkring). Så då öppnar du en kapitalförsäkring i företaget, givet att du har ett aktiebolag. Så aktiebolaget blir kund hos Nordnet, öppna en kapitalförsäkring och sedan gör du samma grej där. Men jag skulle rekommendera samma tänk.

Om vi tar vårt bolag, jag och Caroline, så har vi också en buffert på sex månadslöner, så om vårt bolag inte skulle få in enda krona så kan vi ändå betala ut löner till oss i sex månader. Sedan tycker jag att det är orimligt att vi inte skulle få in några pengar på sex månader så vi har bestämt att sex månader är lagom. Så det är vår Bufferthink. Sedan har vi en Mellanriskhink som är då kanske tre eller två års löner för oss båda och sedan efter det har vi den passiva hinken. Och jag har investerat pengarna i företaget på exakt samma sätt som man gör privat. Det är ingen skillnad. Sedan kan man också ha en aktiv hink om man vill gå in i andra bolag eller andra investeringar. Men återigen, många gör tvärtom. Att man köper högriskgrejerna först, bränner sig, och sedan slutar man. Istället ska man börja safe och bygga upp basen, och när man har basen så kan man unna sig att göra de andra äventyren.

CG: Det är väl också då den aktiva hinken blir rolig, för om man kastar sig på den direkt så blir den väldigt läskig.

Till slut kan avkastningen ersätta lönen

JB: Ja, och sannolikheten i den aktiva hinken är de där tusen, så i 994 fall av 1000 så kommer du inte lyckas. Då menar jag på att det är bättre att ha den passiva hinken som basen och när den avkastar säg 100’000 ett år, då kan jag 15’000 av dem till den aktiva hinken och då gör det ingenting om jag förlorar de 15’000, för nästa år kommer den passiva hinken generera ytterligare 100’000. Då får man den här tryggheten att pengarna jobbar och till slut kan man välja om man vill jobba eller hur mycket behöver man. Jag och Caroline är nu i den fasen där våra pengar avkastar en årslön varje år, så en av oss behöver inte jobba idag, för vår Mellanriskhink och passiva hink ger så pass mycket värdetillväxt. Men det har ju också tagit 15 år.

CG: Ja men gud, nu är jag manglad i huvudet, men jag är också så taggad att gå hem och shoppa helt enkelt, för det är lite det man gör man sitter och shoppar. Men shoppa något som är lite mer hållbart.

JB: Ja och det är extremt roligt att shoppa någonting som ger en mer pengar.

CG: Ja, ska shoppa små arbetare som ska börja jobba för mig.

JB: Ja, precis. Skönt att du också säger politiskt inkorrekta grejer. Jag sa det i något avsnitt att man kan se pengar som sina små barn som man skickar på arbete.

CG: Ja kanske inte barn, men soldater har jag hört på Shark Tank. Ett av mina stora favoritprogram där de pratar jättemycket om att skicka ut soldaterna och ta hem pengarna.

72 genom avkastning = antal år till fördubbling

JB: Ja och en grej man kan komma ihåg, nu är det kanske överkurs, men om man vill komma ihåg hur snabbt pengarna dubblas så är det en tumregel som är så här 72 genom avkastningen är antalet år tills pengarna dubblas. Så om vi har 72 genom 8% så betyder det att det blir nio år. Eller om jag har 10% så blir det var sjunde år. Just de här fördubblingarna, till exempel till pensionen, ja kan du få att pengarna fördubblas för i början när man får 10% i avkastning så har man en tusenlapp och tycker att 10% på 1000 ger en hundralapp, så då hade man fått mer om man hade jobbat en timma övertid.

Men vi glömmer bort att de 10% funkar på en miljon också. Det funkar på 10 miljoner också och om du har en miljon, som de flesta kan komma upp i, då är det 100’000 som är 10%, vilket kräver många timmars övertid. Så procent är skitviktiga, så när du nu mäter i början och på barnens avkastning skit i vad det är i kronor, utan titta på procenten, för det är det som är viktigt.

CG: Men ni som sparar i princip bara på det här sättet, det betyder ju att då handlar det om mängden ni kan sätta in som gör att ni får en väldigt bra avkastning, eller hur? Så det är inte att ni gamblar.

JB: Ja precis, det är tvärtom. Vi har pengarna fördelade exakt på detta sättet och det kan man ju se till exempel på bloggen, för Nordnet har en funktion som heter Sharebill, där man kan se hur man har pengarna. Jag tror att det kan vara en jättekul grej för dig på bloggen att sätta upp nu den här via Sharebill för då kan alla dina läsare ser hur du har fördelat dina pengar och hur det går för dig. De kan inte se summan, men de kan se fördelningen och utvecklingen. Då blir det väldigt transparent.

CG: Dels kan de gå in och kolla där men man kan ta skärmdumpar kanske och lägga på bloggen?

Sätt upp ditt eget sparande för en stabil framtid

JB: Ja, precis. Så det är verkligen tiden. Det ska bli sjukt roligt att göra detta avsnittet om 15 år, när barnen är 18. Vi satte ju målet till Freja att hon skulle ha en miljon, och sedan efter några år så hade vi några hundra tusen och när vi skrev boken så insåg vi att Freja ska inte ha mer än 250’000. Så när hon ser det avsnittet så kommer hon säga ”Fan, ni lovade mig en miljon! Vad hände här?”

CG: Jag måste tacka att jag fick vara gäst. Jag har lärt mig så mycket. Som sagt, hade vi inte haft det mötet vi hade och det är något fint med livet att man har de här mötena och att man faktiskt inte är rädd för att haka fast i vissa människor och ställa frågor.

CB: Vi tackar också för vi gillar ju att få gå ner till det nitty gritty.

JB: Du som tittar eller lyssnar på det här, ställ frågor för guds skull för detta är så viktigt. Om du gör detta nu kommer du att tacka dig själv i framtiden. Det tar fyra timmar att sätta upp första gången, men sedan behöver du inte göra något på 15 år. Pengarna kommer minst dubblas en gång under den tidsperioden och det är skitcoolt. Så stort tack Claudia.

CG: Kommentera gärna på min blogg claudiagallaconcha.se, där kommer Jan svara på frågor och jag svarar på det jag kan. Jag kommer vara transparent med vart jag lägger pengarna och hur det går.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Kommentera

34 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej, Tack för fantastisk blogg och pod! Varför använda Nordnet eller Avanza och inte bara sin vanliga bank. Tror man kan välja globala indexfonder och räntwefonder även där. Är det för att utbudet på fonder än mindre eller tar de extra avgifter?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eva
  2. Vit pil

    Hej Jan

    Jag pratade med en arbetskollega om barnsparande och hon har 2 pojkar 4år och 15år gamla.
    jag följer allt du skriver och du rekommenderar att man ska spara till barnen i samma portfölj.
    det äldre barnets pengar är ca 18ggr större än det yngre.
    min fråga är:
    ska man spara i två olika portfölj eller spara ihop i samma?

    tacksam för svar

    0
    Gravatar ikon för användaren
    everth
  3. Vit pil

    Har beställt boken Gör ditt barn rikt och det var faktiskt rikatillsammans bloggen som fick mig att börja spara i aktiefonder igen. Tyvärr så har jag svårt att låta bli och tweaka portföljen varje gång jag har varit. Jag har nyligen fått barn och tänkte i början dumpa hela avkastningen till ungen när barnet blir vuxen. Nu har jag hamnat på andra tankar och det är nog bäst bidra med pengar till körkort eller en kontantinsats. Fick själv inga pengar när jag fyllde 18 och det har jag inte lidit av heller.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Shippo (@greysn0w)
  4. Vit pil

    Hej. Tack för att ni gör ekonomi roligt! Var kan jag läsa och Framförallt FÖRSTÅ hur jag ska pensionsspara och hur jag bör tänka och välja aktier när jag vill ”slå börsen ”? Gärna så enkelt som möjligt dvs för dummies

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Louise
    1. Vit pil

      Det kommer en artikelserie om det också snart förhoppningsvis. Men principerna är i stora drag samma. Du kan göra exakt samma sak som i barnsparandet ovan till dig själv i form av pensionssparande, givet att du har 10+ år kvar till pension.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej! Har sedan en månad tillbaka ålöjt många av era avsnitt! Vill därför tacka för ny inspiration och vägledning.

    För barnsparande har du varit tydlig kring KF och förmånstagare. Men vad gäller mitt eget sparande sköter jag både min mans och min ekonomi genom våra gemensamma konton. Vad är dina rekomendationer gällande detta? Är det möjligt att ha ett gemensamt ISK?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erika
    1. Vit pil

      Ja, jag rekommenderar bara KF vid barnspar. Till sig själv ska man ha ISK. Tyvärr är ISK personliga så de går inte att dela på. Men man kan ju skriva ett separat avtal sinsemellan angående det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej!
    Jag undrar om du har räntefonderna på ett traditionellt aktie&fond-konto eller har du dom på ett isk? Lyssnade på en annan podd och fick intrycket av att det var dåligt att ha räntor på ett isk.

    Sen undrar jag om ni målsparar(tidsram 5-10 år) på något annat sätt än på sparkonto?

    Tack för en väldigt lärorik podd!

    Mvh

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tobias Ljunggren
    1. Vit pil

      I sak är det korrekt. Om man bara ska ha räntefonder så är det bättre med en vanlig depå. Sedan är det dock skillnad på räntefond och räntefond och jag upplever att vinsterna med att ha allt samlat i samma depå i det flesta överstiger den kostnaden man eventuellt förlorar på skatten. Men det är något man får ta ställning till själv. Jag själv gör inte den skillnaden utan har alla portföljerna i ISK.

      Angående din andra fråga – jag har mitt sparande uppdelat enligt Fyra hinkar-strategin.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Jan! Jag har suttit och väntat på nästa avsnitt sedan igår eftermiddag! Nu har jag väntat länge nog! ;)

    Tack för en fantastisk blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    John
    1. Vit pil

      :-) Lite svårare att planera nu när man har en liten bebis i hushållet. Hoppas att du gillar det idag!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Oxå en fråga till… hur fördelar man rent konkret om man tänker ett sparande med 60/40% utöver det andra 90/10%-sparandet? Kan man få en lista (liknande den på Claudias blogg) på hur man fördelar 60/40%-sparandet?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marie
    1. Vit pil

      Enkla svaret vore ju att man ökar räntefonderna med en faktor 40/10 och minskar aktiefonderna med en faktor 60/90. Jag skulle dock nog inte välja just de fonderna, men det viktiga är att få tummarna loss och göra förbättringar och inte vara perfektionist och vänta tills man hittat den perfekta lösningen.

      Själv kör jag lite annat upplägg: jag låter månadssparandet gå in i räntefonder i en vanlig depå, jag köper härvid mer av en kort räntefond än den fördelning jag vill ha. Sedan i början av januari & juli så säljer jag av av den korta räntefonder och sätter in pengarna i en KF där jag köper aktiefonder enligt fördelningen jag tänkt mig. För att konkretisera med 1667kr/mån:

      8% AMF Räntefond lång
      8% KPA Etisk räntefond
      8% Spiltan Räntefond
      68% Swedbank Robur Penningmarknadsfond
      8% Swedbank Robur Realräntefond

      Efter ett halvår kommer jag ha betalat in 800 kr på vardera förutom Swedbank Robur Penningmarknadsfond som har fått in 6800kr. Jag säljer då av för 6000kr och flyttar över till kapitalförsäkringen där jag köper aktiefonder för 6000kr. På det sättet har jag sammanlagt köpt räntefonder för 4tkr och aktiefonder för 6tkr.

      Anledninget är att man får betala schablonskatt för insättningar på kapitalförsäkringen, speciellt illa är det för insättningen som kommer i slutet av december & juni som man får beskatta för dessa pengarna som om man haft dem i 6 månader, men hinner inte räkna med att få någon meningsfull avkastning på dessa.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  9. Vit pil

    XACT Småbolag/PLUS Sverige Småbolag o Öhman Realobligationsfond som Claudia o du tipsar om finns inte. XACT Svenska o Öhman Realräntefond A är det närmaste jag hittar… är det dem? Eller vad ska man välja?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marie
    1. Vit pil

      Vilken aktör söker du hos? Utbudet kan variera hos olika aktörer, i avsnittet utgår de från Nordnet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
    2. Vit pil

      Ja genom Nordnet 🤔 Konstigt!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Marie
    3. Vit pil

      Jag tycker man skall välja Swedbank Robur Realräntor istället. De har lägre avgift sedan Öhman höjde sina avgifter. Även om inte skillnaden när så stor och Swedbank inte är speciellt billiga tycker jag man skall markera iaf mot avgiftshöjningar.

      Avgifterna kan utgöra ett rejält sänke om man ser över tid.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  10. Vit pil

    Hej, jag vill börja med att tacka er för dessa två fantastiska inlägg #57 – 58.
    Min sambo som tycker ekonomi är det tråkigaste som finns satt tillsammans med mig och ville bara se/höra mer utav er. Ni lyckas tilltala en ointresserad person och det är svårt att uppnå.
    Jag själv läser allt du skriver :)

    Vi har en fråga som jag formulerar på ett sådant sett att du kanske juridiskt får svara på det.
    Frågan går ut på att en egen tolkning gjorts på den teorin som lärs ut och ett exempel önskas. Vi vill även förstå varför man väljer att göra på det sättet som du eventuellt svarar med.

    Låt säga att två helt slumpmässiga person är 25 år idag.
    Har en buffert på vars 150 tkr på banken.
    Har årsutgifter som täcks upp av deras garanterade inkomster.
    Kan spara vars 10 tkr.
    Vill spara i minst 30 år för att de vill ha en bra pension eller gå tidigare…

    Hur hade du lagt upp denna typ av budget för dessa 25 åringar och framför allt varför på det sättet?

    Mvh Fredrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Hej!

      Nu är jag inte Jan men tänkte svara ändå :)

      Med de förutsättningar som beskrivs låter det som att globala barnportföljen skulle vara det naturliga valet, spara på lång sikt till pensionen och då rejäl buffert finns, kunna lägga fokus på det. Kan ju även finnas mer kortsiktiga mål dock, såsom resor eller boende inom en tid som man då kan ha ett målsparande för.

      Hälsningar
      ELin

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  11. Vit pil

    Hej, jag har nu lyssnat på ett par avsnitt och ska själv komma igång framförallt med sparandet till våra tre barn. Det är dock en sak som jag trots upprepade lyssningar inte förstår och det är anledningen till att ett KF är bättre än ett ISK när det gäller barnsparande? Jag förstår att det är bättre att spara i mitt/min makes namn än deras, men att jag kan välja förmånstagare hur påverkar det egentligen? Iom att det är jag som styr över pengarna hela tiden förstår jag inte hur KF, som inte verkar vara bättre i något annat fall kan vara mer fördelaktigt i detta? Jag känner att jag måste missat något. Vore tacksam för upplysning i frågan eftersom min hjärna inte får ihop logiken 🤔
    Mvh
    Karin

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
    1. Vit pil

      Hej! När man väljer förmånstagare så innebär det, ifall det värsta skulle hända och du går bort, att det är just barnen som ärver pengarna. Annars kan tillgångar som sparandet delas upp på annat vis i arv. En annan fördel med KF är att man kan också enkelt med en blankett skriva över ägarskapet. Det kan du inte med ett ISK i ditt eget namn, då behöver du sälja av alla fonder/aktier och ta ut pengarna medan de kan fortsätta investeras i KF trots att det överlåts till barnet.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
    2. Vit pil

      Den viktigaste egenskapen med kapitalförsäkring är hur den funkar när ägaren dör. Då tillfaller 101% av förmögenheten till förmånstagaren (ja du läste rätt – formellt sett är det en livförsäkring och betalar alltså ut mer än förmögenheten vid dödsfall).

      Detta för också med sig lite andra egenskaper. Bland annat är den under vissa omständigheter skyddad från utmätning vilket innebär att ditt barn inte förlorar ”sitt” sparande ifall DU skiter i det blå skåpet och får kronofogden efter dig.

      I övrigt är beskattning snarlik ISK, men man betalar dessutom en premie (för själva försäkringen). Det är därför extra viktigt att välja med omsorg (t.ex. Avanza eller Nordnet) – bortsett från uselt fondutbud har storbankerna valt att dessutom ta ut oskälig premie på KF. För ISK får de inte det, men de kan ha ett utbud som suger och bara har fonder med höga avgifter (till banken).

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  12. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack igen för din information. Du är jättebra!

    Det ska kanske nämnas att aktiebolag behöver en LEI-kod för att handla aktier. Kostar ca 1 000:-/år och försämrar kalkylen.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
    1. Vit pil

      Jo, men dock gäller inte det kravet när man handlar med fonder.

      Skall man köpa aktier direkt bör man ju ha ett ganska rejält kapital och då kanske man kan räkna hem kostnaden för LEI? För direktägande utgår ingen ”förvaltningsavgift” utan endast courtage utöver kostnad för LEI.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  13. Vit pil

    Tummen upp! Var kan jag läsa hur jag ska placera mina sparade pengar som ska användas inom 2-4 år till husköp? Isk vilken portfölj? Mvh Louise

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Louise
    1. Vit pil

      2-4 år räknas som kort sikt i investeringsvärlden, så jag hade valt ett sparkonto med så hög ränta som möjligt (jag själv sparar till bostad inom ett par år hos Avida Finans). Om portföljerna och när de passar kan du läsa här: https://rikatillsammans.se/fondportfolj/

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
    2. Vit pil

      Alternativt kan man placera i räntefonder. Man kan lätt acceptera durationer på upp till sparhorisonten (dvs medellånga räntor).

      Sen kan man ju ta en måttlig risk om man så önskar. Tumregeln är väl max 10x sparhorisonten i aktier? Det skulle innebära att du kan ha 20-40% i aktier (tycker kanske det högre låter mycket).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  14. Vit pil

    Två fantastiskt bra avsnitt. Även om jag gillar när det blir avancerat och nördigt så tycker jag det är klockrent med den här typen av inlägg på er blogg. Mitt i prick!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Vad roligt att du skriver det Thomas. Det gjorde mig jätteglad. Jag lovar att snart återkomma med lite fler nördiga artiklar också. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Hej å vad peppad jag bli nu är det dags för mig. Sitter med Nordnet och skall börja Globalt Månadspar. En fråga hur skall jag fördela sparandet i fonderna varje månad om jag kopierar er. Hur många % i varje fond? Ser fram emot ert svar och tack för alla tips :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Linda
    1. Vit pil

      Om man sparar i kapitalförsäkring så kan det vara bra att vara medveten om att pengar som sätts in beskattas för ett helt kalenderhalvår. Har man räntefonderna som sig bör på vanlig depå så gör man nog bättre i att låta månadssparet gå dit och sen vid halvårsskiftet balansera om.

      Man låter alltså månadssparet gå till räntefonder där man övervikar på en kort räntefond. Sen i början av juli/januari så säljer man av denna och flyttar in pengarna på kapitalförsäkrinängen och köper de aktiefonder man behöver (detta är en del av periodiska ombalanseringen).

      Skall man flytta pengar åt andra hållet så är det slutet av juni/december som gäller.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  16. Vit pil

    Gud vad jobbigt att lysssna på detta avsnitt. Mmm Mmmm Mmmmm Mmmmm Mmmmm

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken, ska försöka tänka på det till nästa gång! :-/

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.