Undvik att bli lurad i investeringsbedrägerier

Nio varningsklockor och många förslag på frågor att ställa samt tips på risk- och pengahanteringsstrategi

Den här artikeln har en kort sammanfattande video! Om du har ont om tid eller bara vill få russinen ur kakan direkt, så kan du se vår korta sammanfattning av det här avsnittet och artikeln genom att klicka här →

Dagens avsnitt avslutar vår kombinerade serie kring hur man kan utvärdera en investering och samtidigt undvika bli lurad i ett investeringsbedrägeri. Vi pratar även om ”investeringsromben” kring att man aldrig kan maxa alla aspekterna på en investering i form av hög avkastning, låg risk, hög likviditet, låga avgifter och hög tillgänglighet.

Dagens avsnitt blev även mer personligt än vi hade tänkt, då jag och Caroline även hamnar i en konflikt (live-on-tape) kring investeringen i Trustbuddy där vi förlorade mellan 100 000 och 150 000 kr. Ett samtal vi aldrig hade då, kom upp i videon nu. Vi funderade på att klippa bort det, men testar att behålla det. För det är sådant som man så sällan hör andra prata om. Och, det går att spola förbi. Bara hoppa ca 20 minuter en timme in. Se innehållsförteckningen.

Jag ser att av målen med att investera är att skaffa sig en bättre beslutsprocess. Man kan nämligen aldrig styra utfallet efter att beslut är taget då det på börsen beror på slumpen och andra aktörer. Jag kan ju bara styra processen fram till mitt eget beslut. Därför jag är lite nördig på dessa frågor.

För även om vi i denna video har perspektivet ”bedrägeri” så använder jag samma process för att utvärdera andra alternativ. Principerna och processerna är samma. Här kommer de utifrån perspektivet få varningsklockor att ringa vid skumma situationer.

  1. Orealistisk avkastning (den bryter mot romben)
  2. Kort historik / inget track-record (ofta mindre än 2-3 år)
  3. Du blir uppsökt och lockad med att göra det ”rika” gör
  4. Den andra parten har full kontroll på dina pengar
  5. Ingen insyn av tredje part
  6. Komplicerad strategi som du inte kan förklara för andra
  7. Korta deadline, intensivt, FOMO och fear-of-loss
  8. Behövs det annonsering för att sälja in
  9. Huvudpersonernas värderingar

Sedan är det också viktigt att alltid förstå vad är problemet som dina pengar ska lösa. Om ett företag eller en ägare inte har ett specifikt problem så har de heller inte ett behov av att ge bort aktier. Ingen investering kommer således vara ”perfekt” och inte ha några varningsklockor eller någon nedsida. Det är alltid risken för nedsidan som vi får betalt för.

Om man bara följer tumregeln: ”Låter det för bra för att vara sant, så är det ofta inte sant”. Då undviker man väldigt många problem i sitt liv. Men eftersom vi ändå oftast lockas till den mörka sidan med alternativa investeringar är det viktigaste man kan ha är en god penga- och risk disciplin.

Genom att ha en bra penga- och riskdisciplin så kan man unna sig att vara med i projekt där potential för vinst är stor och risken också är stor. Då kan man hantera att man hade fel i sin research eller om ett legitimt projekt faller ihop på grund av yttre omständigheter.

Min generella tumregel är att använda Fyra-hinkar-principen från avsnitt #133. Den rekommenderar att aldrig ha mer än 10 % av den passiva hinkens värde i sin Lekhink för spekulationer. Använder man inte fyra-hinkar-principen är en bra tumregel: ”Max 10 – 15 % som total summa av alla spekulationer och maximalt 1 – 3 procent i en enskild spekulation.”.

Följer man dessa tumregler, använder frågorna vi går genom i de olika varningsklockorna så kan man ibland unna sig att bortse från regeln ”Låter det för bra för att vara sant…”. Det är i alla så min tankegång just nu. :)

På återseende i kommentarerna eller i nästa veckas avsnitt!
Jan och Caroline

PS. Läs gärna denna sköna sågning av min investeringsromb 45-graders roterade kvadrat i forumet av Jacke77 och Erik A. 😂 DS.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Sammanfattning på ett par minuter

Den här artikeln har en kort sammanfattande video! Om du har ont om tid eller bara vill få russinen ur kakan direkt, så kan du se vår korta sammanfattning nedan.

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt #181 och jag tänker att vi ska fortsätta där vi slutade förra veckan, även om det är ett fristående avsnitt. Det blir en fördjupning i det här med investeringsbedrägerier.

Förra veckan pratade vi mycket om Finansinspektionens checklista om man blir drabbad och vad polisen säger. Sedan började vi med de första kontrollfrågorna som man kan ställa sig. Det går även att använda dessa kontrollfrågor som en process när man ska utvärdera investeringar.

Varningsklockor och kontrollfrågor för investeringsmöjligheter

Det blir lite verklighetskontroller, lite varningsklockor, lite kontrollfrågor, lite tips om hur man kan tänka och göra. Finansinspektionen har gjort en video på en minut där de går igenom sina 10 punkter.

Här är vi ändå inne på timme två. Jag gillar att nörda ner när man kan få titta på det i detalj.

Ta till exempel det klassiska rådet att om det låter för bra för att vara sant så är det oftast inte sant. Jag håller med.

Det är bra i 99% av alla fallen. Om man bara följer det rådet så kommer man att vara safe, men jag har svårt för när saker blir heliga sanningar. Det har också baksida och det kan göra att man missar vissa typer av affärer som kan vara relevanta.

Många av checklistorna, tumreglerna och tipsen från Finansinspektionen och Polisen är super rationella. Följer man dem så är det skitbra. Problemet är att även om rådet är rationellt så är vi småsparare sällan rationella.

Vi vill ha höga avkastningar, vi vill vara bättre än andra, vi vill ha spänning, vi vill inte förlora pengar, vi vill ha roligt, vi vill mäta oss med andra, vi vill se om jag kan klara marknaden själv och vi vill vinna.

Återigen, som vi hade i något avsnitt, efter 25 års sparande och investerande så börjar jag mer och mer inse att det finns alltid ett matematiskt korrekt svar och ett känslomässigt korrekt svar.

Caroline: Finns det överhuvudtaget plats för någon slags magkänsla när det gäller investeringar? Är det inte baserat ändå på erfarenhet? Man har ju ändå inte varit med om allt. Man har inte blivit lurad på vartenda sätt.

Jan: Nej, precis och så kan det vara så att saker är legitima och man förlorar ändå pengar. Jag tänker att en av knorrarna eller poängerna i detta avsnitt kommer vara hur kan jag spekulera på ett ansvarigt sätt?

Hur kan jag ta hänsyn till att jag inte är rationell, att jag vill ha spänning och ha roligt. Jag vill testa och chansa ibland. Jag tror inte att det är antingen eller. Jag tror att man ska göra både och.

Men om jag nu väljer att få från det noterade och reglerade. I princip allt som inte är på Avanza, Nordnet eller en fondrobot är problematiskt på ett eller annat sätt. Men man kan unna sig att göra de sakerna ibland för att man vill ha ett hållbarhetsperspektiv, till exempel.

Bättre processer – inte större vinster – som måttstock för växt

Jan: Jag vill inte att det här avsnittet ska avfärdas som att det bara handlar om investeringsbedrägeri. Detta handlar egentligen lika mycket om att förbättra din beslutsprocess.

Förut när någon frågade mig vad syftet är med att investera så brukade jag svara att det handlade om att tjäna så mycket pengar som möjligt till så låg risk som möjligt.

Eller få så hög riskjusterad avkastning som möjligt. Idag, när jag kanske är lite äldre och lite klokare, så handlar det snarare om att förbättra sin beslutsprocess. Att fatta bättre beslut.

Jag kan ta ett rätt beslut, allt ser ut att fungera, och sedan händer någonting som jag inte har kontroll över. Slumpen, till exempel, och då kan jag inte säga att beslutet var fel.

Min beslutsprocess var fortfarande rätt, men utfallet av beslutet blev något annat. Så hur jag kan jag bli en bättre investerare? Genom att kontinuerligt förbättra min process.

Om jag har tjänat mer pengar så kan det bero på att man har tur och att man hade mer pengar. Det betyder inte att man var en bättre investerare. Men om jag kan säga att min beslutsprocess är mycket bättre idag än vad den var för 10 år sedan, då är jag en bättre investerare.

Det finns också ett tre minuters sammanfattande avsnitt till detta och förra avsnittet. Eller, det blev mer sex minuter. Sedan måste jag göra två rättelser. Först en rättelse till avsnitt #179 där vi pratar med polisinspektör Mikael Ahrtzing.

Vi använde många exempel med Blocket och vi fick ett mail från Blocket där de tackade för att vi pratade om investeringsbedrägerier, men att det kändes samtidigt lite orättvist tyckte de.

Det sker väldigt mycket transaktioner på Blocket varje dag och bedrägerierna är bara en promille och de skrev att det är viktigt för dem och att de arbetar aktivt med att minska mängden bedrägerier.

Vi menade inte att säga att man blir lurad om man använder Blocket. Det händer också på andra plattformar och utanför nätet.

Sedan gjorde jag en så sjukt pinsam grej förra avsnittet. Jag tror att det är ganska många som inte har märkt det, men det var några snälla läsare som hörde av sig och sa att svenska statsbudgeten inte är på 1 200 miljoner, utan 1 200 miljarder. Superpinsamt. Det var ett hjärnsläpp.

Med risk för att jag kommer säga fel nu igen så ligger Rentechs totala förvaltade mängd pengar på 1 659 miljarder kronor. Svenska statsbudgeten, alltså utgifter, är på 1 256 miljarder. Min poäng var att Rentechs förvaltade kapital hade täckt alla Sveriges utgifter i ett år.

Stort tack till vår community

Jan: Ibland tar jag saker för givet och nu när jag lyssnade igenom det gamla avsnittet så tyckte jag att det lät som att jag var kritisk mot regeln att om det låter för bra för att vara sant så är det ofta inte så. Men så är det inte.

Jag håller också med att om man följer den så kommer man vara mer trygg än vad man är i många andra situationer. Jag har ingen invändning mot den regeln, även om det framstod så.

Det rationella är att bara investera på Avanza, Nordnet och Lysa. Alltså reglerade investeringar. Som generell småsparare bör man avstå från onoterade och oreglerade investeringar.

Sedan var vi också inne på det att även om reglerna är rationella så är vi inte det som människor. Ibland vill vi ha den där spänningen och vi gör de extra affärerna för att man kan få en bättre avkastning, men risken är högre.

Det är då vi kommer in på det här med pengar och riskhantering. Det som är roligt är att pengar och riskhantering skiljer sig inte åt om det är en legitim affär eller ett bedrägeri. Jag menar att det är lite samma sak.

Jag vill alltid slå ett litet slag för vår RikaTillsammans-community som vi just nu har på Patreon. Jag tycker att det är bland det roligaste som finns. Det var någon som skrev att det lite som en blogg i bloggen.

Där skriver jag ett eller två anslag och vi har FikaTillsammans och vi gör intervjuer och vi ger tips på investeringar och ger ut en massa extra material. Tack vare detta community kommer den nya bloggen som kommer ut i december att vara fri från reklambanners och vi kan göra avsnitt utan samarbeten.

Fyra frågor att ställa när du blir erbjuden en investering

Jan: Vi ska ta de fyra huvudpunkterna från förra veckans avsnitt lite kort. Det var fyra frågor att ställa sig om man får ett erbjudande om en investering. Den första frågan är:

”Varför lägger inte proffsen sina pengar i det här?” Följdfrågan blir: ”Varför får jag det här erbjudandet?” Jag skojade lite i förra avsnittet och sa att så himla speciella är inte du och jag. Vi har inte särskilt mycket pengar om man jämför med institutioner och fonder och professionella förvaltare.

Jag brukar säga att om du är en av de personerna som är speciell, om du har sålt ett företag och har flera miljarder, då vet du om att du är speciell och då har du ofta helt andra processer för att investera dina pengar.

”Varför har andra tackat nej?” Det säger sig självt att dom du får erbjudandet så har andra tackat nej. Du är inte den första de frågar. Sedan pratade vi om varför just det caset skulle ge en överavkastning.

Caroline: Man kan ju svara väldigt bra på de här frågorna och luras. När vi var yngre och gjorde någon investering som var bedrägeri så var det så att vi ställde vissa av de här frågorna.

Kanske inte varför allt kapital inte har sökt sig dit, men de svarade bra på våra frågor. Varför får jag det här erbjudandet? För att vi vill ge småsparare chansen. Varför har andra tackat nej? Folk har inte tackat nej.

Det är här de stora bankerna investerar och det är orättvist att de får göra det och inte småsparare och nu vill jag ge er chansen. Men du har ändå många checklistor så jag känner att vi kommer ringa in den här bedragaren.

Jan: Ja, det är klart, man är ganska dålig bedragare om man inte har bra svar. Vi har åtta eller nio punkter till. Sedan ska man ställa sig frågan hur vinsten genereras också.

Caroline: Det kan vara så att man får ett komplicerat svar på den frågan och om jag är ny investerare så kommer jag känna att jag inte kan det tillräckligt bra.

En bra investering är förståelig för en nioåring

Jan: Om man inte förstår då ska man inte investera. De bra investeringarna, som t.ex. fondrobot, det kan vår nioåriga dotter förstå. Den köper andelar i aktier i alla noterade företag i hela världen.

Hur tjänar man pengar på aktier? Jo, när du äger en aktie så har du rätt till en liten del av överskottet på den vinsten som företaget ger ut.

Caroline: Men finns det någonting i finansvärlden där jag behöver ha mer kunskap för att förstå en investering än den jag har idag, som är helt vanlig. Jag är en helt vanlig människa som läser media ibland.

Jan: Jag undviker investeringar som jag inte kan förklara på tre, fyra meningar. En nioåring är ett fantastiskt bollplank. Vi investerar i fastigheter – vad är affären med en fastighet?

Jo, man köper en fastighet och sedan hyr man ut den och sedan betalar andra hyra för den varje månad och du betalar utgifter för vaktmästare och el och så blir det lite pengar över. Att driva jordbruk – man köper mark, planterar grödor, man har folk som arbetar där.

Caroline: Ja, jag förstår och jag tycker att saker ska vara så lättförklarade, rent generellt.

Jan: Ja och kan man inte förklara det, som komplicerade strukturerade produkter, så nej. Jag vill inte såga alla strukturerade produkter, men ju mer komplext, desto mer aktar jag mig för det.

Jag gillar inte komplexitet för det innebär att det kommer gå åt helvete förr eller senare för att det är för svårt att greppa. En känd företagsledare sa att man ska organisera sitt företag så att en fyraåring kan leda det, för förr eller senare kommer det en fyraåring som ska leda det.

Som Eric Strand, han tror på ett inflationsscenario och pengarna minskar i värde. Vad är det som har hållit sitt värde i alla tider? Guld. Man fattar logiken.

En grej jag tänkte på efter förra avsnittet är att när jag har jobbat som projektledare så pratar man alltid om projekttriangeln eller projektromben. Erik Fors-Andrée, som har podden Jobbet och Livet, hade gjort en romb och han sa att när du har ett projekt så har du budget, kvalitet, omfång och du har kalendertid.

Du kan inte ha ett projekt med låg budget, som är klart på kort tid, som har ett jättestort omfång och världens bästa kvalitet. De är som de säger på engelska mutually exclusive.

Man måste välja om man vill fokusera på kvalitet, och då kan det ta lång tid. Men om vi har hög kvalitet och stort omfång då kommer vi behöva en ganska stor budget.

Om vi dessutom vill korta ner tiden så kommer budgeten behöva bli ännu större. När man vrider på de här så är det ena på bekostnad av det andra.

Investeringsromben: Avkastning, risk, likviditet och tillgänglighet

Jan: Jag har gjort en egen variant här som jag kallar för ”Investeringsromben”. Man pratar alltid om avkastning och att man vill ha så hög avkastning som möjligt. På den andra sidan har vi risken.

Det vill säga, är det insättningsgaranti? Det är lägsta risken. Vad är risken för att det ska explodera? På en global indexfond har vi inte en garanti för att det ska gå upp, men å andra sidan, risken för att den ska explodera – risken för att en indexfond ska bli noll – är obefintlig, för det innebär att alla bolag i den indexfonden måste gå i konkurs samtidigt.

Då ska 6 000 av världens största bolag gå i konkurs samtidigt. Osannolikt. Ända till andra änden om man investerar i ett enskilt projekt hos en alternativ crowdfunding plattform där det här projektet kan gå åt skogen och då förlorar jag alla mina pengar.

Det har hänt oss med Trine eller andra med Tessin och den typen av alternativa investeringar. Det är inget bedrägeri, utan det är legitimt. Risken var hög men å andra sidan är avkastningen också högre än på ett bankkonto.

Nästa del, som man sällan tänker på men som man ofta vill ha när man investerar, är likviditet. Det innebär att det ska handlas på daglig basis. Om jag till exempel har en fond så kan jag sälja den idag och ha pengarna på kontot inom tre dagar.

En aktie kan jag sälja nu och ha pengarna på kontot om tre sekunder. Likviditeten i stora aktier är enorm. I andra änden har du onoterade investeringar. Vi köpte den för 10 år sedan den aktien, vi har inte kunnat sälja den för ingen vill köpa den.

Då är det ingen likviditet för ingen vill ha den. Sedan vill man också ha likviditet i form av att om jag sparar i en fondrobot till exempel så vill jag inte att minska kravet ska vara 10 miljoner, utan från 100 kronor.

I vissa investeringar vi har gjort så har minimibeloppet varit 10 miljoner och då har vi fått hänga med på friends, fools and family. Då är likviditeten extremt dålig. Så, avkastning, risk och likviditet.

Den sista är tillgänglighet, det vill säga är investeringen reglerad, står den under Finansinspektionens tillsyn, är den på Avanza eller Nordnet eller behöver jag gå till en annan aktör?

Finns aktierna registrerade hos Euroclear, som är ett centralregister, eller är det bara styrelsen som har koll på vem som har vilka aktier i en Excelfil? Är investeringen allmänt accepterad? Vad är avgifterna? Hur är hållbarhetsaspekten? Man kan säga avkastning, risk, likviditet och övriga faktorer.

Min poäng här är också att man behöver välja vart man vill ligga med sin investering. Vad är det som är viktigast? För vissa är det viktigast med låg risk. Då kommer du inte få hög avkastning.

Du kommer ha hög likviditet och det kommer att vara väldigt reglerat, som bankkonto med insättningsgaranti. Vill jag ha en global indexfond? Avkastningen är högre men även risken.

Likviditeten är sämre än bankkontot eller en enskild aktie och tillgängligheten är sisådär, t.ex. med hållbarhet eller komplexiteten. Å andra sidan är kanske den allmänna acceptansen hög.

Bedrägerier är ofta för orealistiska för investeringsromben

Caroline: Ok, så då har du lagt in några sådana investeringsformer. Men om vi nu lägger in ett investeringsbedrägeri i denna. Vad händer då?

Jan: Det går inte. För att ett investeringsbedrägeri ska vara intressant så behöver det vara någonting som det andra inte är. Då säger de ofta att du har jättehög avkastning, garanti, hög likviditet och det är etiskt hållbart. De bara maxar alla sidorna.

Så känner man ofta igen det. Du kommer ihåg avsnittet med Nassim Taleb om tail risk hedge, som jag fortfarande driver som ett sidospår. Jag har skickat mail till Spitznagel men jag inte ens fått ett svar.

Tillgängligheten är att du ska ha 500 miljoner kronor i hans fond. Tänk dig hur mycket pengar du måste ha för att det ens ska vara intressant.

Jag påstår – kanske felaktigt och jag kommer få äta upp det här – att det inte finns någonting som bryter mot den här romben. Ta Eugene Famas fondbolag Dimensional som exempel. De gör riktigt bra indexfonder.

Kommer man till en duktig stiftelse eller ett duktigt företag så har de ofta Dimensional-fonder. De får du inte handla på daglig basis för de kan inte handla på det sättet. Därför behöver man ha pengarna där långsiktigt.

Caroline: Men om vi tittar på investeringsbedrägerier, vad kan de komma med? Är det Bitcoin till exempel? Jag bara funderar lite högt här. Eller inte Bitcoin, utan någon annan kryptovaluta.

Jan: I min värld skulle den investeringen gå åt helvete på risk, den skulle gå åt helvete på likviditet. Jag hade frågat hur pengarna tjänas egentligen, varifrån kommer avkastningen, risken har vi sett. Det är det som är problemet med Bitcoin.

Det svänger enormt mycket, högt och lågt. Tillgänglighet… Jag tycker ändå att jag är datanördig och jag tycker fortfarande att det är svårt. Jag fattar inte riktigt hur man ska köpa Bitcoin.

Jag vet att det finns läsare där ute som reagerar på detta nu, men jag tycker det är svårt. Jag har inte satt mig in i det och det går inte att köpa på Avanza. Jag vet att vissa läsare kommer säga att XTC Bitcoin finns, men återigen, det är inte så att de här fyra frågorna räcker för att man ska avslöja en dålig investering.

Det är i kombination med det andra. Jag bara menar att det är en snabb grej för att identifiera vad som är realistiskt eller orealistiskt. Förra veckan så pratade vi just om det med avkastning på bankkonto. Det ger 0-1%. Räntefonder ger 1-3%. Indexfonder eller aktier 5-9% per år. Alternativa investeringar 9-15% och belånade investeringar, säg 15-20%.

Caroline: Det här är jättebra när man ska investera. Behållningen från den här, om det är ett investeringsbedrägeri, är då att de försöker maxa alla kanterna på romben och bara vara bäst.

Jan: Ja. Det är klart att alla skulle önska en investering som har hög avkastning, låg risk, med garanti, hög likviditet, hög hållbarhet, låg komplexitet, stor allmän acceptans, låga avgifter. Det är den heliga graalen. Men det finns en anledning till varför det inte finns.

Varningsklocka #2. Kort historik / inget track-record

Jan: Varningsklocka #2 är ”Kort historik / inget track-record”. Eftersom investeringsbedrägerier till naturen är olagliga så tenderar livslängden på dessa att vara ganska kort. Förr eller senare så polisanmäls det eller hamnar i media eller det görs en utredning av Finansinspektionen eller liknande.

Det finns de här registren och varningslistorna, etc. Halveringstiden för ett bedrägeri är ganska kort. Det är väldigt, väldigt ovanligt och det är därför den här Murdoch-skandalen är så speciell.

Den höll på jättelänge, men det är väldigt ovanligt. Jag ställde ju den frågan till Michael, som är polis, och jag sa att min upplevelse – som är högst subjektiv – är att saker tenderar att försvinna inom ett till tre år.

I förra avsnittet pratade vi om de olika faserna: försäljningsfasen, proof of concept, investera mer-fasen, avgifter och sedan räddningsfasen. Det händer alltid på två eller tre år att någon av kunderna, alltså de som blivit lurade, skiljer sig eller blir sjuk eller dör eller behöver pengarna och då försöker man göra det där uttaget.

När det inte fungerar, det är då det brukar gå åt skogen. Då får man inte ut sina pengar och så går man igenom sina faser med ilska, förnekelse, acceptans och hela sorgbearbetningen.

En av de här klockorna jag brukar titta på att är att jag inte stressar med grejer. Jag brukar tänka att om detta är en genuint bra grej så behöver jag inte hoppa på nu. Då kan jag hoppa på om tre år.

Om det finns kvar om tre år så vet jag att det var legitimt. Jag har en egen spekulationsbudget så jag brukar ibland lägga 5 000 spänn och testar. Då låter jag pengarna vara där i två, tre år. För mig är det värt den kostnaden, särskilt eftersom vi har bloggen, att lägga 5 000 spänn och se hur det går under ett antal år.

Jag har t.ex. testat ett bolag i Estland, som investerar i fastigheter, som jag tycker har en briljant idé. Jag har ingen aning om det är legit men då håller jag uppe intresset genom att sätta ett par tusen kronor där.

Då kan jag testa det. Jag vill inte låta förmäten och vara nonchalant med ett par tusen, utan för mig ingår det i en strategi. Ibland, genom att göra på detta sättet, så upptäcker man att shit det där var faktiskt en bra grej. Men jag är väldigt försiktig med de här vågorna och det vi pratar om, så jag låter det bara vara där i ett par år.

Caroline: Men jag tänker också att man kan hitta på historia. Jag vet inte, men jag bara slänger ur mig att måste ju kunna fejka historik.

Kontrollfrågor för varningsklocka #2

Jan: Ja, det är klart att jag kan skriva på hemsidan att vårt bolag bildades 1691, vi har fyra års erfarenhet och 1 000 anställda. Men i Sverige har vi årsredovisningar, företagsregistret och så vidare.

Det kan man kolla upp. Sedan, återigen, bör man vara försiktig som Finansinspektionen säger, för de kan skapa fejkade hemsidor för myndigheter och vidare, för t.ex. Hong Kong. Ofta brukar folk säga att man ska Googla, men man hittar så mycket skit när man Googlar.

Jag tycker att det här valet i USA nu är så sjuk illustrativt. Om du följer Newsmax och Fox, då har demokraterna stulit valet. Tittar man som vi i Sverige på CNN eller New York Times så är Trump en mupp som har passerat bästföredatum. Du hittar argument på nätet för att man inte ska ta vaccin även om det kanske inte är superklokt.

Caroline: Det finns en skillnad på att investera i Sverige och utomlands, på vilket information man kan hitta och bakgrund och track record, och så vidare.

Jan: Ja, och det ska jag inte sticka under stolen med. Vi kommer prata om det också, att transparens är viktigt. I slutet av avsnittet ska vi prata om just det här att det alltid finns ett problem.

Det kan jag vara supertydlig med redan nu, att det finns ingen investering som är alternativ eller över huvud taget som inte innebär ett problem. Det är problemet eller den risken du får betalt för.

Det kan vara att företaget behöver pengar för att göra research eller en expansion, så de har inte tillräckligt med kapital. Det kan vara problem som SAS har just nu under Corona när de inte har några kunder.

Det kan vara problem att man behöver uppfylla vissa tillstånd och då behöver man x kronor. Eller så ska man börsnoteras och då behöver man ha x antal aktieägare för att få notera.

Det finns alltid ett problem, annars skulle de inte behöva dina pengar. Vi har inga problem i vårt bolag, t.ex., och vi är intresserade av kapital från någon annan. Det finns inget problem att lösa.

Det var någon kompis som sa att time will either promote or expose you. Jag tänker att tiden är, precis som vi pratar om gällande indexfonder och aktier, den bästa equalizern.

Det är den bästa riskmodifieraren. Bästa avkastningsgenereraren. Det är tid. Jag tänker inte gå igenom detta så mycket i detalj, men jag tror det var Konsumenternas.se som hade ett antal bra frågor som man kan ställa. Jag har kompletterat själv, men det är just för varningsklockan med kort historik.

Då skulle jag fråga: Hur lång är historiken? Vad finns det för ett track-record? Har dessa människor gjort detta innan eller ska de göra det för första gången? Hur kan jag verifiera track-record med hjälp av att ha av tredje part? Det tycker jag är viktigt.

De flesta bra och genuina projekten har en tredje part. Det kan vara en före detta kund / leverantör / juristbyrå / revisionsfirma / bokföringsfirma. Det kan vara någon oberoende part som kan bekräfta trackrecordet.

Kontrollera företaget med ett besök

Jan: För mig är det så enkelt som att säga hur vet vi att du har drivit bolag sedan 2003? Det första året var det en enskild firma och då finns det ingen årsredovisning. Då hade jag sagt att jag har haft detta samarbete med bokföringsbyrån i 10 år.

Sedan har man kunnat ringa till de som gör vår bokföring. Vi hade kunder för 10 år sedan som kan bekräfta att vi gjorde ett jobb för dem. Så vad finns det för referenser, track record, vad är historiken. Sedan kan man be om att få komma på ett personligt besök.

För någon som är legitim så är inte personligt besök något problem.

Men om man kör ett bedrägeri så vill man fan inte ha någon på besök. Det är klassiskt att man åker dit så är det bara en postbox eller så visar det sig vara en adress med 1 200 företag.

En regel som Finansinspektionen har är att man ska slå bolaget i deras register. Men jag är en sjukt dålig bedragare om jag ringer och säger att jag ringer från Bluff och Båg AB, eftersom jag vet att det företaget är med i registret. Då kommer jag istället säga hej, jag är från Bågar AB, eller något annat som inte är med i registret.

Oavsett vad de heter kan jag fråga om jag får hälsa på. Det blir för mig en mycket skarpare kontroll, taget i sitt sammanhang, så klart. Det är ingen naturlag, men det är en detalj som kan ge en hint.

Visst, de kan vara i Hong Kong, men om det ska investeras hundratals tusen kronor i det här projektet… Det finns sajter som Freelancer.com eller Upwork. Du kan erbjuda någon 100 dollar att gå dit, knacka på, ta några bilder, ta en selfie och skicka det till mig.

Det är inte svårt. Man kan be någon på plats. Om du ska investera 1 000 och du har 10 miljoner. Fuck it. Det spelar mindre roll. Även om jag inte delar den uppfattningen egentligen, för jag tycker man ska värdera varje krona lika mycket. Total jämlikhet.

Men om man hittar på genomsnittliga bedrägerier så rör det sig om tusentals kronor. Då är det en ganska billig peng att lägga 500 kronor på en sådan grej.

Varningsklocka #3. Lockar med att göra det ”rika” gör

Jan: Varningsklocka #3 är att man lockar med att göra det ”rika” gör.

Så här tänker jag, att vi som människor är naturligt mottagliga för status och det som andra gör.

Caroline: Särskilt om det avslöjas att det är så här andra gör och du visste inte detta. Du har varit en loser men nu kan du bli en vinnare.

Jan: Ja, och sedan kan vi prata om biologiska drifter för det där. Vi har alla drivkrafter som att man vill komma före sina peers. Man vill komma ikapp sina peers, det är en annan drivkraft, sedan är det makt och sex.

Det är inte det som är poängen, men vi gillar att se upp till personer. Det är därför allt det där med Kardashians och rika människor bländar oss. Det säljs ofta in om att man ska få tillgång till marknader eller affärer som ofta är reserverade för professionella placerare eller rika människor.

Sådana grejer funkar för att det är ett korn av sanning i det här.

Vi ska ta några frågor här som man kan ställa sig för det finns vissa typer av investeringar där minimum är 10 miljoner. Det är till för professionella investerare. Men då ska man också vara medveten om att de gränserna finns av en anledning.

Men innan vi går in på frågorna så ska jag berätta att vi känner ganska många människor som är förmögna och min uppfattning är, om vi tittar på hur de placerar sina pengar, att extremt få av dem gör några skumma grejer som bara är reserverade för rika människor.

Jag vet folk som har över 300 miljoner som har placerat 290 eller 280 av de miljonerna in indexfonder och fondrobot. Resterande 20 miljoner är på sparkonto. Några andra som vi känner köper fastigheter, medan andra har en portfölj av bolag.

Men det är ingen som säger att de investerar i bankcertifikat via Hong Kong på en marknad som ingen annan kommer åt. Det finns inte. Det finns ett enda undantag som jag känner till och där har man gått ihop några stycken för att köpa in sig i ett onoterat bolag som man annars inte hade kommit in i.

Caroline: Låt oss bara fundera på att man kan vara förmögen utan att egentligen veta hur man ska ta hand om sina pengar. Man måste lära sig det.

Man kan vara förmögen genom att man vet precis hur man ska ta hand om sina pengar. Det är också en skillnad, eller hur?

Jan: Min upplevelse är att många av de som har hört av sig till mig, som har mycket pengar, de har inte investerat sig till dem. De har oftast ett företag som de har sålt eller de är bäst i världen på något som de gör, t.ex. konsulter eller idrottare, som har tjänat det på sitt görande.

Få har investerat sig till det och de som har gjort det de har gjort alla misstagen tidigt i sin karriär. Det är därför vi skrev i boken ”Gör ditt barn rikt” att man ska göra alla misstagen så tidigt som möjligt och låta barnen göra det.

Det är när man är förmögen det kan bli läskigt på riktigt. När vi blev lurade på 100 000 kronor av TrustBuddy så var det asmycket pengar, men det var hanterbart. Säg att du har haft en idrottskarriär och tjänat 100 miljoner kronor och blir blåst på 50 miljoner kronor, då är det svårt att starta om sin idrottskarriär som 45-åring.

En trevlig herre från Hong Kong

Caroline: Visst, man vill inte bli lurad när man har mycket pengar. Men jag ville säga att det är en skillnad på det. Man kanske måste lära sig hur man tar hand om sina pengar.

Men det är ändå så att vi inte har hört talas om någon som gör några investeringar i bankcertifikat via Hong Kong eller något annat exotiskt som bara är till för de superrika.

Jan: Tvärtom.

De som vi känner som har mycket pengar investerar sjukt tråkigt. Precis på samma sätt som vi. Smart sparande är inte spännande, så lockas inte när de säger att det är de rika som gör det.

Tvärtom är det för mig så att om någon kommer och säger att detta är vad förmögna människor gör då sätter jag på inspelningsknappen, för då vet jag att ”I’m gonna be in for a ride.”

Jag har ju folk som ringer från Hong Kong och London och jag vet inte hur man spärrar. Det är någon från London som ringer två gånger i veckan och jag har spärrat numret, men de ringer från olika nummer.

Om det är någon som vet hur man kan få stopp på det säg gärna till, men jag svarar ju inte ens. Någonstans har mitt telefonnummer hamnat på någon jävla lista och det är allt från valuta trading till Forex och ”det rika människor gör”.

Frågorna man kan ställa sig är: Varför blir jag kontaktad? Hur har de fått tag på mina kontaktuppgifter? Varför inte fortsätta med rika människor? Om det är nu är till för rika, varför inte fortsätta med dem? Det är mycket mer pengar på mycket mindre tid. Det är så knasigt.

En introspektiv fråga man kan ställa sig själv är vad är det som gör att jag gillar jag prata med ”en äldre herre som brukar ringa från Hong Kong?” Det kan vara trevligt eller gemytligt.

Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig för det var någon på Patreon som skrev att de brukar ha samtal med en äldre herre från Hong Kong och jag kände igen den där äldre herren från Hong Kong.

Det var länge sedan vi pratade men man kände sig viktig och han kallade en för ”sir” och så. Det är det jag menar att man ska fråga sig själv vad får den här personen en att känna.

Vad är det som gör det? För de är ju likable. En bra fråga är om man bara får höra sådant som man vill höra och vad gör min hjärna för att lura mig nu? Är det FOMO? Att det är klart att man måste vara med.

En klassiker var ju när Hare Krisha utnyttjade detta och gick ut och gav blommor till folk på gatorna och sedan kom de efteråt med insamlingsbössa. De hade moraliskt skapat en skuld och fick in jättemycket pengar på det.

Om du har pratat med den här herren 10 gånger och han har hjälpt dig och lyssnat på dig så känner man till slut att man borde göra den där affären. Det är som att bli bjuden på middag tre gånger och tacka nej eller omboka tredje gången. Fjärde gången känner man att nu måste jag fixa till det.

Varningsklocka #5. Full kontroll på dina pengar

Jan: Varningsklocka #5 är när den andra parten har full kontroll på dina pengar. I Sverige, eller på de flesta reglerade marknader, så krävs det att företaget har sina pengar åtskilda från klienternas pengar. Det är inte bara så att de ska vara åtskilda i bokföringen utan de ska vara åtskilda fysiskt.

Det är inte ovanligt att fondförvaltare förvaltar en fond med en massa pengar utan att ha några pengar på sitt eget konto. Pengarna finns på en annan bank och du ger order till den banken att genomföra affärerna.

Caroline: Jag fattar att det inte är ditt privata konto, men företaget har konto på en annan bank helt enkelt och där ligger klienternas pengar.

Jan: På Avanza har jag pengarna på mitt eget Avanza-konto och köper och betalar från mitt finansiärkonto. Att vara en fond är typ att du har ditt konto där borta och jag bara berättar vad du ska göra med pengarna, men jag har inte tillgång till pengarna direkt.

Det är en separation. Det är väldigt reglerat och jag förenklar det grovt här, men man har ofta ett så kallat förvaringsinstitut. T.ex. SEB är ett ganska vanligt förvaringsinstitut för aktierna och sedan har man fondbolaget som har en annan bank för sin verksamhet, så det är separerat.

Ett annat varningstecken är om det inte finns en revisor eller juristfirma eller redovisning där man har insyn. Det var så Madoff kom undan i alla år. De hade full kontroll på klienternas pengar och de satte in pengarna på deras konto och det fanns ingen insyn på det där.

Utifrån detta koncept kan man ställa ett antal frågor. Återigen, en kombination av mina egna frågor och frågor från Konsumenternas.se:

Vilken bank är företaget kund hos? Nästa avsnitt kommer faktiskt handla om banker. Jag är så sjukt less och det kommer ett bank bashing avsnitt för jag har också fått mail från läsare.

Jag skulle öppna konto på en bank för mitt företag och så säger banktjänstepersonen att jag vet inte om jag hade använt din produkt och jag blev så jävla förbannad.

Jag skulle ha svarat att jag använder inte tamponger men det finns en ganska stor marknad för tamponger i alla fall. Vi pausar det för jag blir upprörd bara jag tänker på det. Men i alla fall, det är ganska svårt att bli kund på en bank idag i Sverige.

Sedan ska man be om kontaktuppgift till någon på banken och fråga om ens pengar är skilda från företagets pengar? Och om ja, på vilket sätt? Med TrustBuddy skulle det ha varit så, i teorin, men i praktiken var det inte så.

Jag kan ju säga att jag kör 110 km/h och följer alla lagar, föreskrifter och regler. Sedan kan jag sätta mig i bilen köra 150 km/h. Vår kompis Ludvig blev ju skeptisk till TrustBuddy innan vi blev det för att han hade problem att ta ut sina pengar. Då märkte han att det var något fuffens.

Det finns inga garantier

Caroline: Jag tänker på den här tredje parten som vi pratade om, som jag inte har superbra koll på. Allt som de kan se i ett företag, som redovisningsbyrån till exempel. Hur kan ett företag ha sina egna pengar blandade med klienternas i Sverige idag?

Jan: Det är ju bara för dem att sätta det på samma konto. Det är det som Finansinspektionen granskar, till exempel, eller som en revisor ska ha koll på. Det finns hål och det är inget konstigt.

Caroline: Men det är konstigt för mig i ett sådant reglerat land som Sverige. Det var börsnoterat, så hur fan ska jag då kunna lita på något? Det är konstigt.

Vi pratar om en lista om saker som ska vara uppfyllda för att man ska inspektera om det är bedrägeri eller ej och nu hade vi satt pengar i ett företag som ska vara legitimt och så har de ändå gjort en jävelskap med våra pengar.

Jan: Det finns inga garantier någonstans. Du kan göra allt rätt och det kan ändå gå åt helvete. Det är därför jag inte tror på garantier, t.ex. Garanti är enkelt att säga så länge man inte behöver den.

Å andra sidan, TrustBuddy föll på en massa andra grejer. Det var andra klockor som ringde också. Vi pratade om Wirecard med Andreas och Henrik. De var börsnoterade och de sa att det fanns 20 miljarder kronor i flera år ända tills det till slut konstaterades att pengarna inte var där.

Men det pågick i tre, fyra, fem år. Det var Tysklands största bolag. Det var godkänt av tyska finansinspektionen. Man förbjöd blankning i företaget, har jag för mig. Inte ens bankkonto är säkert.

Kolla Cypern 2008 när de frös bankkontona. De dödade likviditeten. Man pratade om att ta ut pengarna över den statliga insättningsgarantin. I Sverige är det ingen som vet hur bankkontona kommer att fungera i en riktig kris.

Caroline: Kan vi bara kort, kort prata om vad det var för andra varningsklockor som ringde med TrustBuddy?

Jan: Till exempel likviditeten och track record. Nu var det flera år sedan så jag minns inte exakt. Men jag har avskrivit det. Visdomen är ju detta avsnitt. Kontentan är detta vi pratar om nu. Vi la till exempel in för mycket pengar. Och det var inte tre år gammalt.

FI hade inte tillsyn. De kan begära in papper men det gör de inte varje år. Det bygger ändå på tillit, speciellt i Sverige. Ärligt talat, jag är inte så intresserad av vad som sker på den andra änden, för jag kan inte påverka den andra änden.

Nästa fråga är vem som är förvarande institut? Var finns pengarna? Om inte pengarna är separerade från företagets egna pengar, varför är de inte det?

Återigen, bara för att pengarna inte är separerade så betyder det inte att det är en bluff. Det finns tillfällen då man inte separerar på företagets och kundernas pengar, t.ex. när man investerar i onoterade bolag. Sedan ska man gärna kontrollera mottagaren innan man gör en överföring.

Men som sagt, du kan inte lita på någonting. Så fort du investerar så tar du en risk och du kommer förlora, särskilt i början av din investeringskarriär. Det är därför jag säger att man ska göra misstagen så fort som möjligt, så tidigt som möjligt och med så lite pengar som möjligt.

Är du en riktigt duktig investerare så kan du få samma insikter på en förlust på 1 000 kronor som 100 000 kronor.

Problemet är att de flesta av oss har inte samma relation till 1 000 kronor som 100 000 kronor. En tusenlapp i investeringssammanhang är fuck it, medans det först gör ont på 100 000 kronor.

Jag är inte så bra på att vara uppmärksam om det gäller en tusenlapp, utan för mig behöver det vara lite spektakulärt för att jag ska pay attention.

Varningsklocka #6. Ingen insyn av tredje part

Jan: Ska finnas en tredje part, gärna välrenommerad, och för mig är det ofta en revisor. Jag hatar att ha revisor i eget bolag, för då upplever jag att revisorn inte har något syfte.

En revisors syfte är att bekräfta för tredje part att redovisningen är korrekt. Om jag äger mitt bolag själv så behöver jag inte ha någon som bekräftar att min egen redovisning är korrekt. Där är jag negativ.

Men när man har ett bolag med andra personer är det superviktigt med revisor. Det är revisorns jobb att granska att styrelsen har organiserat bolaget ändamålsenligt, har upprättat årsredovisning på korrekt form.

För mig är avsaknad av revisor ofta en show stopper. Det är tvär-nej. Ingen revisor, ingen investering.

Tillsynsmyndighet. Mycket som handlar om pengar är ju reglerat under t.ex Finansinspektionens tillsyn. Men jag anser samtidigt att Finansinspektionen skulle ha behövt mer resurser för att kunna ha mycket bättre tillsyn än vad de har.

Att stå under Finansinspektionens tillsyn är en hygienfaktor, men det är ingen garanti. Allt på börsen är reglerat och alla avtal finns i bakgrunden, så det är tydligt, men om man går bort från den reglerade marknaden måste man fortfarande reglera det själv. Ofta behöver man då ha en hög juridisk kompetens eller ha ett samarbete med en bra juridikfirma.

Det är t.ex. ingen tillfällighet att många fintech-startups som jobbar med folks pengar har jurister direkt i grundarteamet. Eller så har man två programmerare, två säljare och två jurister. Det är väldigt mycket så man behöver ha bra juridisk kompetens.

Man kan fråga vem som är jurist och om man inte kan svara på den frågan så är det en varningsklocka. Frågar man oss så kan jag direkt säga vilka vi använder. Om man inte ens har reflekterat över de juridiska frågorna då är det en varningsklocka.

Ska man lura någon så lägger man inte en miljon på en jurist, särskilt inte en välrenommerad jurist. Sedan följer man upp deras svar med att kolla upp firman och ringa till kontaktpersonen.

Man behöver alltså inte göra allt detta, men det är saker att tänka på. Det här är samlad erfarenhet av vad jag har sett och lärt mig. Det har alltid varit mycket juridik inblandad i de investeringar som vi inte har gjort via Avanza, Nordnet eller fondrobot.

Det har varit aktieägaravtal, KYC-avtal, investerar addendums och så vidare. Det är så sjukt mycket dokument. Jag har lärt mig att det ska vara minst ett aktieägaravtal, sedan ska det helst också vara ett investeraravtal.

Om de inte gör en KYC, alltså know your customer, att man skickar in kopia på pass och svarar på vad pengarna kommer ifrån, det är en fet varningsklocka. Alla som hanterar pengar måste ta reda på pengarnas ursprung.

Det är därför vi alltid måste svara på frågor på Avanza med jämna mellanrum, gällande vart pengarna kommer ifrån, hur ofta man ska göra en insättning, etc. Men om man är bedragare så är det liten risk att man lägger all denna tid och energi på juridiken.

Frågor att ställa här är att be om kontaktuppgifter till revisor, revisionsfirma och juristfirma och kontakta dem. Man behöver inte ha allt, vissa behöver bara en revisor eller jurist och en revisor, så det är ingen naturlag att allt det ska vara på plats.

Fråga om organisationsnummer och kontrollera dessa via offentliga register. Fråga om tillsynsmyndighet och om det säger att tillstånd inte behövs så får man gärna kontrollera med Finansinspektionen.

Då säger man att jag har tänkt investera i det här bolaget, det är ett litet onoterat bolag, kommer vi behöva tillstånd för det?

Sedan tipsar Konsumenternas.se om att man kan fråga var man kan vända sig vid tvist och fråga vilket försäkringsbolag man använder. Om man har ett påhittat bolag, varför skulle man då betala för försäkring?

Varningsklocka #7. Komplicerad strategi

Jan: Nästa varningsklocka är komplicerad strategi. Vi har redan varit inne på detta så vi kan ta det ganska snabbt. Man ska kunna förklara detta för en nioåring och de ska kunna förstå.

Jag har föreläst väldigt mycket och en tumregel är att ju större publik, desto färre frågor. Eller ju större publik, desto oskyldigare frågor. Förutom i digitala möten för då sitter man inte i en publik. Då kan man få sjukt mycket frågor.

Många bedragare utnyttjar att man inte vill framstå som dum eller icke påläst. Jag var i ett möte här om dagen och kände att shit, jag är inte påläst, och då ställer man inga frågor. Komplicerad strategi är en stor varningsklocka för mig.

Jag gillar frågan: ”Kan jag förklara detta för någon annan?” Om jag inte kan det så har jag inte fattat det själv och jag gillar Aktiespararnas generella tips att om du inte förstår, skit i det.

”Kan jag/vi med sunt förnuft resonera oss fram till svar på följdfrågor?” Säg t.ex. att jag har investerat i ett onoterat bolag och så frågar jag mig själv om bolaget gör utdelning, har jag rätt till den utdelningen?

Om man äger en andel av företaget och de gör en utdelning då borde den tillfalla mig. Eller om företaget inte ger någon utdelning, tillfaller det värdet mig i alla fall?

Ja, jag äger fortfarande en procentuell andel av det företaget, så ja, det borde tillfalla mig. Jag kan resonera mig fram till det där med sunt förnuft.

Frågan som vi var inne på i förra avsnittet: ”Förstår jag varifrån pengarna kommer och hur de generas?”, ”Förstår jag och har jag fått riskerna dokumenterade?”, ”Förstår jag kostnaderna och har fått dessa dokumenterade?”

När kommer jag t.ex. betala för att få lov att göra den här investeringen och vad är själva investeringen. Många exempel där dåliga finansiella rådgivare som plötsligt ska ha 8%.

Varningsklocka #8. Korta deadlines, intensivt och FOMO

Jan: Nästa varningsklocka är korta deadlines, intensivt och FOMO. När de är mycket på och hetsar att rundan stänger och nu måste du skynda dig annars kommer du missa det.

Caroline: Men så kan det ju också vara i verkligheten just när det handlar om alternativa investeringar som man gör där det är en tidsperiod där man ska göra saker.

Jan: Så är det ofta, men då vet de ofta i förväg, och återigen, det finns alltid undantag. Jag själv har drivit projekt där det har varit korta deadlines, etc.

Då får man försöka kompensera med andra saker, som mycket hög transparens genom att svara på frågor och berätta varför det är korta deadlines, kunna peka på externa faktorer varför man har den deadlinen. Men i många sammanhang så blir dessa deadlines bara påhittade och ofta kommer det från sidan.

Det kan vara legitimt. T.ex. nu under 2020 var det någon börsnotering om blev så övertecknad att det var på måndagen men de stängde redan på fredagen.

Om man då skulle vara med så hade man plötsligt bara fyra timmar istället för fyra dagar, men då fanns den förklaringen. De var övertecknade och det fanns ingen anledning att ta in mer kapital, så då stängde de. Då fanns det en förklaring.

När jag läste på Polisens hemsida så sa de att det är bedragare som hållit relationen under lång tid, med hundratals samtal, och till slut så kommer det till en punkt när de vill stänga sin affär. Jag personligen hatar detta.

Vi blev själva brända på de här bankcertifikaten för många år sedan precis innan vi skulle gå på planet. Idag hade jag sagt ta dig där bak. Om jag känner mig stressad över någonting då skiter jag hellre i det.

Caroline: Man ska också vara medveten om att om man har vänner som har introducerat en så måste man vara mentalt starkt om man ska säga ta dig där bak.

Jan: Fear of missing out är en jättestark drivkraft. Jag har sett det i flera sammanhang. De säger alla gör detta och så vidare. Jag skrev en artikel på Patreon där jag nämnde att FOMO inte är en bra anledning till att investera.

Det är så många som investerar på grund av fear of missing out. Det är ett varningstecken. Om jag känner en rädsla att shit jag vill inte missa den här investeringen, då har det plötsligt blivit spännande och känslomässigt och det är inte smart sparande.

Det kommer alltid nya tåg från stationen. Är det en bra grej då kommer det att komma fler möjligheter. Du behöver inte vara med på allt. When in doubt, get out.

Tänk också på att du inte är moraliskt skyldig. Du behöver driva din agenda, deras jobb är att driva sin agenda. Ibland skojar vi om det med vår tvååring, som kletar och utforskar när vi sitter och äter.

Du kan bli helt vansinnig om det går över styr, men det är hennes jobb att utforska och kleta ner. Vi skojade att hennes kreativitet är långt mycket större än vad vår är för vem kunde tro att man kunde göra så mycket saker med potatismos.

Varningsklocka #9. Annonsering, mode & testimonials

Jan: Varningsklocka #9 är annonsering, mode & testimonials. Ofta är de här bedrägerierna extraordinära. Då tänker jag att om de är så extraordinära, varför behövs det annonsering i sociala medier eller varför behöver man ringa upp okända människor?

Många av dessa bedrägerier är ofta med det som är på modet just nu, som guld, vissa teknikaktier, småbolagsaktier, osv. Man hakar alltid på det som är mode. Det är ingen som skulle tycka att nu kör vi ett bedrägeri i indexfonder. Det ska vara lite sexigt, för hur ska du annars fånga intresset?

Jag tänker generellt att man inte behöver investera i det som är populärt just nu. Oftast har det tåget redan gått. Det pratade vi om i samband med börsbubblans faser, att när något blir populärt då är det redan på väg mot toppen.

Det var som Kavastu sa, att tricket med att investera är att gå ut i skogen, hitta kantarellerna innan de andra hittar dem, ställa sig där och vänta tills de andra kommer dit och sälja dem då.

En av våra kompisar som har 30 års erfarenhet i finansbranschen han sa att Jan, om det finns testimonials som låter överdrivna, som att folk har vunnit på lotto, då springer jag därifrån.

Det kan vara att nu har jag sagt upp mig, nu tjänar jag 3 000 kronor om dagen på det här, jag har köpt en Ferrari. Den som köper en Ferrari har oftast inget behov av att berätta om det på det sättet i en annons. Kanske på sin Facebook-sida, men inte i en annons.

En bra fråga att ställa sig är varför det marknadsförs på det sättet som det görs och är försäljningsargumenten FOMO eller att du är en idiot om du inte gör detta, du vet inte vad du tackar nej till, du kommer ångra dig. ”Kommer du ihåg att du skulle ha köpt Apple när de var billiga?” Då är det en varningsklocka.

Varningsklocka #10. Huvudmannens värderingar

Jan: Någonting som har blivit väldigt viktigt för mig på sistone är huvudmannens värderingar. Det är att titta på de som står bakom, apropå Ferrari.

Är det någon som kör runt i en Ferrari, har en privatjet, en helikopter i trädgården. Om den som står bakom är en sådan så brukar jag säga att då ligger sällan fokus på att maximera investerarnas eller delägarnas pengar.

Då är man ofta mer intresserad av sig själv. För mig är det väldigt, väldigt viktigt att man tittar på den som står bakom.

Min upplevelse är att de duktiga människorna som har mycket pengar sällan har behov av att flasha dem. Snarare är det tvärtom, för de fattar att det är deras kunder som betalar för allt.

Då kan man fråga sig om den här personen verkar respektera dina pengar eller är det viktigare att du ska känna att du vill bli som dem?

Caroline: Men är inte detta väldigt svenskt?

Jan: Nej, jag upplever det inte så.

Caroline: Det kan vara så att om dina kunder tjänar mycket pengar så tjänar du mycket pengar och då kan du ha din helikopter. Men jag håller med om att det är flashigt.

Jan: Återigen, vi generaliserar. I sammanhang där det har varit mycket fokus på de där helikoptrarna, du vet den här personen flyger privatjet och sådant, då har det ofta varit bedrägerier än tvärtom.

Medan om vi tar legitima och bra investeringar då är det ofta att man är sjukt mån om dig som investerare och att du ska tjäna pengar och att du ska vara nöjd.

Sedan skulle jag väldigt sällan investera i en 25-årig killes affärsidé, framförallt inte om han gjorde på det här sättet. Förmodligen inte. Det är också skillnad på folk som har tjänat sina pengar och gör det de gör för att de tycker att det är kul eller inte har behov av mer pengar och man gör det av rent intresse.

Vi har t.o.m. investerat i projekt där grundaren eller ägaren har sagt att detta är mitt sista projekt i livet. Jag har haft min karriär, jag har gjort mina grejer, jag har tjänat mina pengar, detta är mitt arv.

Ibland handlar det om att skapa en institution som är till barnen och eftervärlden. Att värderingen är helt annan än att man ska bli ekonomisk fri, säga fuck you till världen och köra sin Ferrari i solnedgången.

För mig är det väldigt viktigt. Till syvende och sist, apropå Finansinspektionen och allting, du investerar i en person. Och vem den personen är, den personens karaktär, är sjukt viktig.

Man skulle kunna skippa 90% av de här frågorna och bara vara bra på att bedöma karaktär på personerna bakom. Men hur blir man en bra människokännare? Ingen aning.

Investeringstest med liten summa i två till tre år

Jan: Jag är dålig på det. Jag är så naiv. Men eftersom jag är naiv så har jag gjort det till en strategi. Jag litar på människor, jag investerar 5 000-10 000 eller vad som nu funkar. Sedan blir det spännande att se.

Det är ett ganska billigt pris att få redan på någons karaktär för 5 000-10 000 eller t.o.m. 100 000. Jag tänker på detta lite asymmetriskt, som vi pratade om i avsnitten om Taleb.

Om jag kan begränsa nedsidan så kan uppsidan få vara oändligt stor. Om jag hittar de här människorna jag kan lita på och göra affärer med så kan jag ha dem i 30 år till och göra affärer med. Om jag kan då kan få reda på det så snabbt som möjligt; fine.

Vi kan ta det estniska bolaget som exempel. Jag har testat dem i två år nu för att se om det blir något av detta. Kan jag ta ut pengarna, kan jag prata med dem, jag vill ha ett möte med vd:n och då sa de att då får jag skriva under en NDA.

Då ser jag att här är det någon som har tänkt på juridiken. Och de säger att jag kan flyga över till Estland och träffar dem på kontoret och sedan titta på projekten. Det är nice.

Det är svårt att ta reda på någons värderingar, men jag tror på det här med tid. Investeringsvärlden är väldigt liten. What comes around goes around. Jag skulle inte blåst en investerare. Det är så kortsiktigt. Du kommer inte kunna göra nästa affär.

Det är inte så många som känner till det, men vi har nu ett huvudmannaregister i Sverige. Där kan man se vem som äger bolag, etc. Man kan ofta kolla upp dem i sociala medier.

Vad är det som verkar viktigt för dem i sociala medier? Det är ganska intressant att titta på. En bra fråga jag brukar ställa är varför gör du det här. What’s in it for you? Det är så intressant.

Jag satt i ett möte här om veckan och pratade med en partner om ett samarbete och hela tiden återkom de till att det är klart att om du hjälper oss så ska du tjäna pengar på det. Jag hade inte ens tagit upp att jag ville ha en ersättning.

För mig var det viktigare att jag kunde skicka dem våra läsare och följare till en bra aktör. Om jag fick betalt eller ej det var sekundärt. Jag ville veta hur de jobbar, vad de gör, hur ser det ut.

Då märkte jag att för dem är det viktigt med pengar eller de kanske var väldigt måna om ett samarbete, men för mig blir det ändå lite konstigt. För mig är det viktigast att mina kunder är nöjda.

Jag tror genuint att om jag kan hjälpa andra människor att få det de vill ha så kommer de hjälpa mig att få det jag vill ha. Fuck it vad jag vill ha först. Ge dem det de vill ha, så kan jag alltid lista ut vad jag vill ha i efterhand och jag kommer få det. Men det är min privata värdering, inte en sanning.

Hur stor avgift tar huvudmännen?

Jan: Fråga om referenser på huvudmännen. Duktiga huvudmän har gjort andra människor rikare tidigare. Det är detta jag hatar med Trump. Det är svårt att hitta någon som han har gjort rikare. Allt man läser om folk som har blivit blåsta, har gjort i konkurs, etc.

Caroline: Låt oss inte ta upp Trump, Jan, det är så polariserat.

Jan: Ja. Sedan ska man kolla hur mycket pengar som går till huvudmännen i form av avgifter. Hur mycket hamnar i deras ficka. I projekt jag har drivit har vi delat upp risken, där vi båda investerar pengar och sitter i samma båt.

Jag som har kommit på idén tar en större del av risken, som att jag t.ex. jobbar gratis, och om det blir vinst så delar vi på vinsten. Så har jag gjort i bolag jag har startat.

Det är det schyssta sättet att göra det på, men så resonerar inte alla. Sådant stör mig men det är subjektivt och på värderingsnivå. Jag fattar det. Jag har inte rätt och sitter inte på någon sanning, utan det är bara hur jag tänker.

Förstå vad problemet är

Jan: Nu kommer repetition för detta har vi pratat om. Man ska förstå vad problemet är. I alla möjligheter så finns det ett problem.

Utan ett problem finns det ingen anledning att be om pengar och om det inte finns ett behov av dina pengar så finns det ingen möjlighet. Fatta vilket problem som dina pengar ska lösa. Det är sjukt viktigt.

När man gör en investering, oavsett om den är reglerad eller ej, så kommer inte alla trafikljus vara gröna. Det är ok att det är 10-15 frågetecken i den här checklistan med 40 frågor. Man kan önska att de var gröna, men de är inte det och då får man värdera att vissa kanske är viktigare än andra.

Revisorkrav är svinviktigt för mig. Det spelar ingen roll att det är 39 gröna lampor om de inte har en revisor. Då blir det inte en affär, så det får man fundera på själv internt. Tricket här är att göra en balanserad bedömning och det uppnår man bara genom att testa.

Tips för hantering av pengar och risk

Jan: Då kommer vi in på det sista. Om jag nu ska testa, då är det viktigaste när man ska göra en spekulation, att hushålla pengarna med risken. Tänk om jag har gjort helt fel i min research?

Vad händer om det går åt helvete och jag förlorar pengarna? Oavsett om det är bedrägeri eller legitimt. Vad händer då i min ekonomi och i mitt liv?

När vi tränar kampsport så utgår vi alltid från att shit happens. När det gäller investeringar kan man skydda sig mot dessa shit happens-scenarion med fyra-hinkar-principen.

Man delar upp sina pengar i en bufferthink, en medelriskhink, en passiv hink och en lekhink. Sedan begränsar man alla spekulationer, alla oreglerade investeringar, allt som är lite annorlunda, till lekhinken.

Jag brukar säga att lekhinken bör max vara 10% av den passiva hinken eller absolut maximalt 10-15% av ens totala kapital.

Caroline: Då begränsar kapitalet också vad man kan gå in i, för det kanske är slut på pengarna när ”världens chans” kommer.

Jan: Ja, och det blir värre än så, för jag säger att summan av alla ens spekulationer ska vara 10-15%. En enskild spekulation ska max vara 1-3%. Detta resonemang använder vi även i andra sammanhang, oavsett hur reglerat eller låg risk det är.

Det är en vanlig regel för pengahantering. Vi hade det här solkraftföretaget som vi intervjuade där man kunde investera i solpaneler. Skitbra idé, hög risk, dålig likviditet, pengarna är låsta i 10-15 år.

Det är en hedervärd grej, så vi sätter pengar i det, men det kommer inte vara mer än max 1% av vårt kapital. Då har jag skyddat mig, så även om det skulle gå åt skogen där det max en tusenlapp av vårt totala kapital.

Caroline: Har du någonsin brutit mot den regeln?

Jan: Ja, när oddsen har sett för bra ut för att inte göra det. Alla regler har undantag. Jag har t.ex. en investering som är onoterad och oreglerad där vi gick in med mellan 10-15% av vårt totala kapital. Så vi bröt mot regeln där.

Jag har ofta en lekpott, en ännu mindre del av lekhinken med ungefär 5 000 kronor där jag kan testa lite smågrejer efter en grundläggande hygienkoll, så klart. Det kan vara värt att spendera en mindre summa för att kolla en person eller ett företags karaktär.

Caroline: Hur håller du reda på alla grejerna? Har du ett Excel-dokument när du vill kolla upp hur det har gått?

Jan: Jag använder ju Spirecta . Vi kommer prata mer om vårt det i framtiden. Detta var allt. Nu har vi pratat i tre och en halv timme om det här. Vad har vi missat förutom att jag hade ett totalfel på Sveriges statsskuld?

Kom gärna med tips eller erfarenheter eller varningsklockor som vi har missat, så kan vi testa att göra detta tillsammans. Med det så säger vi tack för ditt tålamod, för att du följer oss och för att du lyssnar. På återseende.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

22 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Slölyssnade på podden i bakgrunden och tror att jag hörde något om att spärra samtal på mobilen. Prova att använda en stjärna när du lägger till nummer i mobilens ”svarta lista”. Jag har lagt in alla nummer från vissa länder i Afrika där (och det fungerar). Men man riskerar möjligtvis att missa ett samtal förstås. Men man kan ju göra en snävare avgränsning. T.ex. +46 729 5* om numren som ringer påminner om varandra.

    Gravatar för användaren
    Daniel
  2. Hej Jan, kolla upp appen truecaller, kan hjälpa dig mot dina besvär av äldre herrar!

    Gravatar för användaren
    Jacob
  3. Det är inte så konstigt att du inte fattar hur man investerar i krypto, Jan. Vad jag vet så är det ingen av de svenska storbankerna som tillåter transferreringar till/från de kända kryptovalutamäklarna. Inte för att det i sig är olagligt, utan troligtvis för att det är lite för lätt att tvätta pengar genom kryptovalutor.

    Vill man investera i krypto i egen crypto wallet från Sverige så är Revolut det enda rimliga alternativet vad jag vet, men inte ens de tillåter inte alla kryptomäklare – endast Coinbase, eToro och Gemini.

    Har ingen erfarenhet av Gemini men eToro ger mig en dålig känsla i magen av deras reklam på Youtube. Coinbase är väldigt kinkiga med hur man tar ut pengar. Man måste t.ex. göra en instättning först från det konto man vill betala ut till och om inte kontonamn stämmer exakt med Coinbase-användaren så går att sätta in, men inte att ta ut – vilket gör att man känner sig lite lurad. Jag hade problem med mina mellannamn så som det står på mitt pass och har fortfarande inte lyckats få ut några pengar från Coinbase. Jag har bara satt in väldigt små summor så det gör inget och jag har inte gett upp ännu, det är dock bra att känna till att det är drygt. Coinbase är också kända för sin dåliga kundtjänst.

    När man handlar med kryptovaluta så måste man skatta 30% av vinsten också precis som för handling med värdepapper utanför ISK. Och den skatten behöver du räkna ut för hand, vilket måste ge lite huvudvärk till alla som daytradear krypto.

    Det är sant att det är en större känsla av kontroll att få hålla sina kryptovalutor i egen crypto wallet istället för via certifikat tillgängliga på Avanza. Vad gäller XBT Provider AB vet jag inte heller om de verkligen är den tryggaste motparten. Men vill du bara köpa de vanligaste kryptovalutorna som Bitcoin, Ether och Litecoin som finns tillgängliga som certifikat på Avanza så förstår jag inte varför någon skulle orka med krypto exchanges.

    Det finns massa risker med att investera i kryptovalutor utöver själva volatiliteten. Marknaden är full av bedragare och man kan uppenbart känna sig lurad även från aktörer som är “legit”. Tycker någon att krypto är spännande som jag så läs på, dubbelkolla att man verkligen kan få ut pengarna, tänk på motpartsrisk och var försiktig!

    Gravatar för användaren
    Jacob A
  4. Grymt bra avsnitt!
    Jag tycker inte den livade diskussionen var onödig. Däremot blev man ju sugen på att höra mer om det hela, även om Jan inte verkar vilja prata mer om det. Kanske någon gång är det är idétorka gällande avsnitt? =)

    Gravatar för användaren
    Ano Nym
      1. Är inte en indexfond summan av värderingarna av innehaven i bolag? Värderingen sätts inte oberoende, utan av aktiva analytiker, indexfonder är ”dumma” pengar som drabbas av detta, inte sant?

        0
        Gravatar för användaren
        Defensiv
      2. Här pratar du om bokslutsdispositoner, eller hur? Att vara ”kreativ” vad det gäller redovisningsregler är i min bok något annat. Jag anser detta gränsar till bedrägligt förfarande.

        0
        Gravatar för användaren
        Defensiv
  5. Hej har blivit av med 800.000kr på Lån.. GROVT BEDRÄGERI enligt Polisen. Är totalt ( ren) 65år nybliven pensionär, tänkte få bättre pension.. Finns det något jag kan göra för att få tillbaka något?

    Gravatar för användaren
    Anita
  6. Det här blev långdraget.. Ni hade kunnat bespara oss från ert gräl 🙊🙉🙈 Tror Jan slog världsrekord i att säga ”liksom” i ett poddasvnitt 😂

    Gravatar för användaren
    Rijad
  7. Hemsidan blev betydligt snyggare och modernare :)

    Jag skulle säga att en stor varningsklocka är en själv, går man i tron att det är enkelt att bli rik snabbt så har man nog gått vilse i sin verklighetsbild. Och då bör man nog jobba med sig själv istället för att fundera kring hur man upptäcker om en investering är bra eller inte. (Under tiden bör man förvisso månadsspara i en indexportfölj.) Det finns bara 4 sätt att bli rik på, och ingen är enkelt, snabbt och funkar för alla.

    – Ärva pengar. (Enkelt om man föds rik, annars omöjligt.)
    – Vinna på tur, ex lotto, kasino, träffar rätt i en superinvestering. (Svårt, troligen förlorar man alla sina pengar.)
    – Hårt arbete, ex bli bäst på något, starta företag, uppfinna något. (Svårt och tar ofta lång tid.)
    – Ränta-på-ränta. (Enkelt och funkar för alla men tar alltid lång tid.)

    Gravatar för användaren
    Erik+Dahlen
  8. Jag tycker att Jan ska bjuda på lite förhandsvisning av nästa veckas avsnitt om banker redan nu, mest för att jag sitter och funderar vilken bank, företagskort och bokföringsprogram som jag ska använda i mina företag..

    Gravatar för användaren
    Ola
      1. Kanske skulle vara en tråd/undersökning i Patreon församlingen? Måste vara fler än jag som funderar på dessa sakerna tänker jag..

        0
        Gravatar för användaren
        Ola
  9. Lika bra som alltid!

    En fråga som egentligen inte har med ämnet att göra, men som jag kom att tänka på. Kommer ihåg att ni pratat om SIXRX som det index ni tycker är bäst. Nu när SEB Sverige Indexfond bytt namn till SEB Hållbar Sverige Indexfond och även bytt jämförelseindex till SIXPRX, anser ni fortfarande att det är den bästa Sverige-fonden? Är indexen lika bra enligt er, eller skiljer de sig?

    Gravatar för användaren
    frallan
  10. Tycker det är jättebra att ni inte klippte bort inslaget. Smålog för mig själv när jag lyssnade, dels för att jag känner igen mig (både i diskussionen och i att gå på nitar).
    Bra att ni visar att ni ”bara” är människor också, och ärligheten, gör bara trovärdigheten högre.
    Tack för alla tips!

    Gravatar för användaren
    Lena
  11. Fundering – vi har läst er blogg massvis med år. Och för under förra året körde vi ett test, där vi jmf vår egna portfölj mot Lysa. Inte bara på avkastning, utan också hur det påverkade oss som familj kring sparandet. Idag kör vi i princip allt vårt sparande genom Lysa baserat på utfallet av vårt lilla test – det gav oss helt enkelt mer frihet till annat för en liknande avkastning/kostnad.

    Men en sak som kommit upp när vi snackat med vänner och bekanta om just Lysa är; ”Den här tjänsten låter för bra för att vara sann”. Och nu när man läst era varningsklockor, så slog det oss att man kan argumentera för att mkt av det ni berört i era senaste två avsnitt passar in på deras tjänst också.

    Hade varit kul att höra hur ni resonerat kring Lysa, då om vi förstått det rätt också har en stor del av ert sparande i den tjänsten. Hur såg er beslutsprocess (fan av Ray Dalio?) ut när ni valde Lysa baserat på ovan?

    Gravatar för användaren
    Calle
  12. Oj vad förbannad Caroline blev. Jag blev rädd hon skulle klättra ur TVn och skrika på mina dåliga investeringar.

    Extra arg var hon på att Trusbuddy var börsnoterade. Hon borde läsa på om Wirecard. Börsnoterade och inkluderade i Tyska börsindex DAX. Och totalt bedrägeri var det.

    Gravatar för användaren
    Jbl
    1. Tyckte man såg att Jan också var ur balans. Riktigt laddad situation.
      Jag har själv förlorat pengar. Det var inget bedrägeri, det gick bara åt helvete.
      Man glömmer aldrig det. Och man blir ordentligt efterklok.
      Det fanns så mycket man kunde gjort annorlunda.

      Vad kan man göra åt misslyckade investeringar i efterhand?
      Troligtvis kommer pengarna inte tillbaka. Varför fortsätta gräma sig?

      Som Jan säger. Man får ta lärdom, acceptera förlusten och gå vidare.
      Jag förstår Caroline, man glömmer inte. Det verkar inte jan heller gjort.
      Han har accepterat men inte glömt.

      Men tack vare dyrköpt kunskap tidigt,
      kan man förhoppningsvis säkra upp sina investeringar i framtiden.

      Gravatar för användaren
      Mattias Högström

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök