16 privatekonomiska prepping tips – Del 1 av 2.
Sunt förnuft för en mer robust privatekonomi
I dagens artikel diskuterar vi de första 8 av 16 tips kring att göra sin privatekonomi mer robust och stabil. Fokuset ligger på hushålls- och vardagsekonomi framför placerings och sparande då vi pratar om det i så många andra artiklar. Egentligen är det inget märkvärdigt utan vanligt sunt förnuft.
Äras ska den som äras bör och det här avsnittet är inspirerat av bloggrannen Lars ”Cornucopia” Wilderäng och hans artikel från mars i år. Vi utvecklar hans lista vidare, ger våra perspektiv och lägger till några egna tips – framförallt i nästa veckas fortsättningsartikel. Jag kan även passa på och rekommendera Lars blogg och böcker, faktiskt en av tre bloggar jag följer på daglig basis.
Nedan följer första åtta tipsen som vi går genom i dagens artikel:
- Ha konto och pengar på flera banker
- Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
- Ha kontanter i reserv
- Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
- Gör dig oumbärlig på jobbet
- Minimera de passiva utgifterna
- Ha en buffert i form av bufferthinken
- Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet
I nästa veckas avsnitt kommer vi bland annat ta upp viktiga papper och dokumentation, att vara schysst mot sina efterlevande, jobba på relationen, öka sitt humankapital och ytterligare några ämnen. Egentligen inget märkvärdigt då mycket är sunt förnuft.
Precis som vanligt handlar det inte om att känna ett behov av att göra eller agera på allt. Jag själv brukar nämligen ibland bli allergisk på tips-listor. De innebär ofta att man ska vara någon über-mensch som går upp 04:30 efter 8 timmars sömn, yogar, mediterar, äter vegetariskt, tränar, har kvalitetstid med allt och alla och ingen lever så. På samma sätt behöver man inte göra allt, utan min rekommendation brukar vara att bara välja en enda punkt. Då kan man sedan med gott samvete känna att man har tagit ett litet otillräckligt steg. Poängen är nämligen att många små otillräckliga steg blir i längden väldigt tillräckliga. ?
Förhandstips och testskott kring bankkortet/appen Revolut
I övrigt kommer i artikeln även ett förhandstips. Jag har ett tag planerat att göra en ”Bästa kreditkorten 2019”-artikel men jag har upplevt det knökigt då jag tycker att de flesta kreditkort har blivit sämre. Preem har blivit sämre, Nowo som har varit en favorit har blivit sämre och så vidare. Jag har under året testat Revolut, både privat och via företaget, och jag måste säga att jag är väldigt nöjd och inte minst positivt överraskad – även om den inte ger någon bonus och inte ens har någon kredit. Någon beskrev det för mig som att om de vanliga kreditkorten är som en dum-tjock-tv så är Revolut som en Apple-TV.
Med tanke på dagens avsnitt om att ha konto på olika banker, pengar i olika valutor och inte minst smidigheten är det min topp-kandidat. Rekommendationen är således både ett testskott kring vad ni läsare tycker och ett förhandstips. Du får gärna testa Revolut via min sponsrade länk nedan. Det är kostnadsfritt och du får hem kortet gratis om du sätter in 100 kr (annars kostar det typ 60 kr). Som sagt, det kommer mer info i ett senare avsnitt:
(*) Uppdatering 190807: Just nu kör Revolut en kampanj där vi får 200 kr och du får 200 kr om du testar deras kort. Det är kostnadsfritt för dig och pengarna sätts in när du har verifierat kontot och gjort din första insättning. Gäller endast om du inte har beställt kort tidigare. Det här erbjudandet gäller ungefär 2 veckor framåt.
Patreon och test av digitala FikaTillsammans i höst
Dagens andra kombinerade test och tips handlar om FikaTillsammans. I höstas/våras körde vi ett par FikaTillsammans-tillfällen i Malmö, Stockholm och Göteborg med väldigt lyckat resultat. Framförallt var det många som uppskattade att få träffa och ställa frågor till många av poddgästerna live. Jag och Caroline tänkte därför testa en digital variant av det här under hösten med olika teman och gäster.
På kvällen den 7 augusti kör vi en digital FikaTillsammans i form av en frågestund. Den 5 september har vi bokat in Eric Strand, som var med häromveckan i avsnitt #109 och #110, för att ge sin marknadssyn och svara på frågor live. Om det faller ut väl så kommer jag boka in fler gäster under hösten. Det är också ett sätt ge ett mervärde till dig och andra som stödjer oss via Patreon.
För dig som inte vet vad Patreon är, så är det ett en tjänst där du kan stödja oss genom att varje månad typ ”prenumerera”. Du väljer själv vad du tycker det är värt och förbinder dig självklart inte till något. De flesta som sponsrar gör det med ca 7 USD per månad. Ungefär en fika i månaden brukar jag säga. I utbyte försöker vi skapa aktiviteter som ovan, lägga ut tips som vi inte lägger ut här på bloggen och så vidare.
Ett stort tack för den här veckan och vi hoppas att du gillar dagens artikel!
Många hälsningar,
Jan
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Transkribering av dagens avsnitt
För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.
— START TRANSKRIBERING —
Idag är det dags för avsnitt 112 och idag är det nästan lite som julafton för mig; jag får kombinera privatekonomi och prepping. Tanken är väl nu här att vi i två avsnitt ska prata om 16 privatekonomiska eller hushållsekonomiska prepping-tips. Hur skulle du definiera prepping?
Caroline: Prepping kommer från engelskans ”prepare”, att vara förberedd. Och det finns en hel prepping-rörelse, som inte har så mycket med ekonomi att göra. Det handlar mer om att man ska se till att man har ordentligt med mat hemma om det skulle bli strömavbrott i en vecka, eller om något annat överraskande skulle hända i infrastrukturen i Sverige.
Jan: För mig handlar det egentligen om att man har en ekonomi som är förberedd eller robust. Jag gillar att använda orden robust, uthållig och hållbar. Men först och främst ska man alltid ära den som äras bör. Inspirationen till det här avsnittet kom faktiskt från en blogg-granne, som heter Cornucopia, Lars Wilderäng. Jag har träffat honom någon gång och jag blir alltid så starstruck. Jag kände mig som när man hade träffat en tjej på krogen när man var 15 och inte visste vad man skulle säga.
Vi började väl blogga ganska samtidigt, för mer än tio år sedan. Han skriver om ekonomi, samhälle, politik och försvarspolitik. Det är faktiskt den enda bloggen jag läser varje dag. Han har också skrivit böcker och jag ser upp till honom. 21:a mars 2019 så skrev han en artikel som hette 10 Privatekonomiska Tips, eller prepping-tips. Det blev jag inspirerad av och detta är helt enkelt en utveckling av den artikeln. Jag delar inte riktigt hans åsikt i alla delar, men det mesta var väldigt bra. Så jag har helt enkelt lagt till, utökat, tagit bort… Så det blev en lista med 16 tips. Du bara skrattar åt mig?
Dagens fokus på privatekonomi och hushållsekonomi
Caroline: Nej, det är roligt. Har du mejlat honom nu och sagt att du har tagit hans lista och tagit bort lite grejer? Men ändå är du starstruck. Du gillar ju att bli inspirerad och få utveckla det, eller hur?
Jan: Ja, precis. Det är väl den sanna civilingenjören i mig. Svårt att komma på något eget, men man kan ta andras grejer och göra dem mycket bättre. Det finns alltid ett bättre sätt att göra det på. I avsnittet kommer det vara fokus på hushållet, alltså privatekonomi och hushållsekonomi. Inte på kapitalinvesteringar. Detta handlar inte om hur man preppar inför en finanskris, liksom hur mycket räntefonder ska du ha eller aktiefonder, för det pratar vi så mycket om i andra avsnitt. Här tänkte jag faktiskt bara fokusera på livet, snarare än placeringarna på Avanza, Lysa eller Nordnet.
Jag tänker att de här 16 tipsen förmodligen kommer delas upp på två avsnitt, men det får vi se nu när vi spelar in lite live, så får vi se om det blir ett avsnitt som blir extra långt, eller om det blir två. Jag hatar egentligen listor och detta blir ett av de få list-avsnitten vi har på bloggen. Man blir alltid så trött, för då tänker jag att då ska man gå upp fem på morgonen och man ska meditera… Ingen lever så. Det jag menar är att det är ingen som gör alla de här 16 grejerna, eller har gjort, om ens jag. Min intention är att man kan använda detta som inspiration och ta kanske en punkt efter det här avsnittet.
Caroline: Vad bra. Det är precis som du säger, man kan lätt bli överväldigad och känna att man inte orkar, så slutar det med att man inte gör någonting. Men man behöver inte ta alla 16, utan man kan ta en grej.
Ansvarsbegränsning och villkor
Jan: Precis. Sedan kan man också ha detta lite som en checklista, att man kanske gör en grej om året. Vissa saker vi kommer prata om är inte akuta grejer. Jag tänker att vi behöver ta det här med ansvarsbegränsning och villkor. Avsnittet är inte sponsrat, men vi kommer referera till sponsrade länkar. Så om du använder vårt tips får vi en liten ersättning. Det är det sättet vi framför allt finansierar bloggen på, så att vi kan hålla alla avsnitten gratis och faktiskt utan reklam. Men det kostar inget för den som klickar på länken.
Sedan är det också viktigt att säga att rekommendationer, åsikter och slutsatser ska man se som allmän information – inte som finansiell rådgivning. Det ska inte heller uppfattas som en sådan. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning, det vill säga, pratar man vi om saker som har hänt historiskt så finns det så klart ingen garanti för att det kommer hända i framtiden. Och saker och ting kan öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora alla sina pengar.
Och som sagt, detta avsnittet har vi sammanställt från Cornucopia, från andra sajter och vi bedömer innehållet som trovärdigt, men den juridiska formuleringen är ”källorna har bedömts tillförlitliga, men kan inte garanteras”. Har man en fäbless för juridisk text, så kan man läsa på rikatillsammans.se/villkor.
En definition av SHTF-scenarion
Jan: Jag tänker också, om vi hoppar rakt in i det, att vi ska fokusera på realistiska scenarion. Vi ska inte fokusera på sådana här SHTF-scenarion. Shit hits the fan. Jag har faktiskt tagit med en definition jag hittade på nätet, för jag tänkte att du skulle fråga vad det stod för. Kan inte du läsa den?
Caroline: “When a hidden or contained problem (the shit) is suddenly exposed or spirals into utter chaos (shit making contact with rotating fan blades) causing a change of tactic from problem elimination (disposal of shit) to damage control or abandonment (cleaning of all traces of bits of scattered of shit or escaping as situation is now unmanageable)” – källa: ”Urban Dictionary”
Jan: Ja, när man har ett litet problem eller man lever sitt liv, och så plötsligt blir ett litet problem, som att betala räkningar, blir plötsligt ett jättestort problem. Alltså ”shit” som först är hanterbart och sedan blir det jättestort. Man blir arbetslös, eller det blir finanskris, en partner vill skilja sig, eller någonting. Något hanterbart ”skit” blir jättestort för att det träffar den här fläkten. Allt sådant som man innan kunde bortse från problemet, eller kunde eliminera problemet, så blir det plötsligt att man måste hantera det.
Och då kan man inte fly situationen eller man sitter fast med det. I prepping-världen brukar man kalla det för zombie-apokalypsen eller de här stora domedagshändelserna. På tv har jag hört att det finns program som heter ”Doomsday Preppers”.
Förberedelser inför arbetslöshet, marknadspaus & engångsutgifter
Jan: Så vi ska inte prata om jättestora SHTF-scenarion, utan jag tänkte att vi ska prata mer om blir arbetslös eller blir sjuk eller om man ska vårda barnen. Vi hade en god vän vars barn bröt lårbenet, och sedan fick de vara på sjukhus i flera månader. Andra kompisar har föräldrar som är sjuka, så de behöver ta hand om dem. Så när det händer något så att man inte kan jobba eller att man inte får ut någon lön. Det är inte orealistiskt att det ska ske, någon gång i ens liv.
Sedan har jag ett scenario som jag har valt att kalla för ”bankpaus”. Det vill säga att, det händer från tid till annan att man läser att Swedbank är otillgängligt just nu eller bankarna ligger nere, visa-kortbetalningar fungerar inte. Det händer inte så ofta, men det händer från tid till annan. Konkurs… Under finanskrisen var det ju banker som gick i konkurs. Då kunde man inte komma åt sina pengar. Det blir någon paus i tillgängligheten av pengar. Det är ett scenario.
Sedan är det ett scenario jag kallar för ”marknadspaus”, att det blir finanskris, börskrasch, som 2008. Det blir ingen likviditet. Plötsligt kan man liksom inte sälja sina tillgångar, för det är ingen som vill köpa eller sälja. Man kan inte få några lån. Det står stilla på marknaden eller att det blir en överreaktion, som om börsen skulle falla med 80% och man inte kan ta ut några pengar. Men ingen vill ha dina pengar när blodet flyter på gatorna.
Sedan tänker jag på stora engångshändelser eller engångskostnader, som kan hända flera gånger i livet. Men jag kallar det ändå för engångskostnader. Som skilsmässa, att något händer med boendet, som vårt element, eller bilen som behöver service eller går sönder. Att det händer något med barnen, något sådant. Sedan tänker jag också på scenarion där vi pratar om omställningstid. Till exempel om man ska byta jobb, har blivit arbetslös, fått en sjukdom, eller behöver gå igenom en cancerbehandling. Alltså, någonting där det blir en omställningsperiod, då man inte kan fortsätta räkna med att det fortsätter som det är nu. Om man driver företag kan man till exempel bli av med sin största kund – då behöver man ha en omställningsperiod.
Förklaring av ekonomi-uttrycket ”blod flyter på gatorna”
Caroline: Makes sense. Men, det här med att blod flyter på gatorna. Det bara nämner du så där i förbigående, med det är inte alla som har riktigt koll på vad det betyder. Det låter hemskt när du säger det, men det är ett ekonomi-uttryck.
Jan: Ja, att man ska handla när blodet flyter på gatorna. Det är väl väldigt illustrativt. Jag tänker på Stockholms blodbad, liksom. Det har ingenting med ekonomi att göra, men då flöt blodet. Det är där uttrycket kommer ifrån. Man halshögg folk på gatorna och så flöt blodet bokstavligt talat på gatorna. Det var ingen trevlig period. Du zonar ut här, är det semester-Carro?
Caroline: Nej, det är inte det. Det är bara att jag ville att du skulle definiera det. För du hade sagt det innan, att blodet flyter på gatorna. Men det kan vara så att alla inte har koll på vad det betyder.
Jan: Ok, så i den finansiella betydelsen så betyder det när aktier är så billiga att ingen vill ha dem. Man vill bara sälja sina aktier, men det finns inga köpare. Det är bara panik. Folk slutar logga in på sina Avanza-konton, när de inte vill befatta sig med aktier längre. Då ”flyter blodet på gatorna” och det är då man ska passa på att köpa.
Tips 1. Konton och pengar på flera banker
Jan: Ja, första tipset har jag satt rubriken ”Konton och pengar på flera banker”. Då tänker jag så här att en månads utgifter borde man ha på en annan bank än den ordinarie banken som man har. Så till exempel vi som använder Swedbank till våra vanliga affärer, och det beror egentligen bara på att våra föräldrar hade Swedbank, så där har vi varit dåliga på att byta. Men man ska byta bank. Jag såg någon siffra faktiskt som sa att den genomsnittliga svensken är mer trogen mot sin bank än mot sin partner.
Caroline: Det är jobbigt att byta bank, men det kanske också vara så att man faktiskt inte är missnöjd ens med sin bank.
Jan: Då är i alla fall tanken att om man då till exempel har Swedbank, då bör man vara kund på ytterligare en annan bank. Då ska man ha en månads utgifter sparade. Det behöver inte vara SEB eller någon storbank, så länge det är någonting annat än den vanliga. För säg då att det händer någonting med Swedbank, och man inte kan logga in på internetbanken eller deras bankgiro-lösning inte funkar, eller någonting, då vill jag ändå kunna betala månadens räkningar.
Angående hur mycket pengar man ska ha i sin buffert rekommenderar jag att man tittar eller lyssnar på avsnitt 63. Där är det till och med överkursavsnitt för den som tycker att det är jättekul. Sedan ska man då också komma ihåg att insättningsgarantin är upp till 950 000 kronor. Innan var det faktiskt i euro, så då varierade det med kursen. Insättningsgarantin gäller också bara insatta kontanta medel.
Ibland tänker folk att det gäller räntefonder också, med det gäller bara kontanter på konto. Har man det lyxproblemet att man har mer än en miljon, så är det bättre då att dela upp det på flera banker. För insättningsgarantin gäller per bank. Det finns vissa specialregler ibland att det gäller per konto och per person, men det får man kolla upp om det är aktuellt.
Nu kommer jag faktiskt komma med ett förhandstips och en sponsrad länk. Jag har ju dragit mig för att göra avsnittet om det bästa kreditkortet för 2019, för att de kreditkorten jag rekommenderade förra året – Preem – har blivit sämre. Nu såg jag någon kommmentarstråd att de ska börja ta betalt också, vilket gör det sämre. Nowo, som har varit mitt favoritkort i tre, fyra år, har infört en uttagsavgift på de sparpengar man sätter in. Så det har också blivit värdelöst, tycker jag.
Så det har varit svårt. Men jag började testa ett annat kort nu innan vi åkte till England och Kenya, som heter Revolut. Det är helt enkelt en app kombinerad med ett kreditkort. Jag såg att någon hade en fantastiskt bra jämförelse av Revolut. De sa att om bankerna, vanliga klassiska bankerna och korten är som en tv, då är Revolut som en Apple-TV. Plötsligt blir det där dumma visa/kreditkortet med Revolut sjukt smart. Jag kan ha virtuella kort, jag kan ha bankkonton i flera valutor, jag betalar ingen för valutaväxlingsavgift, etc.
Revolut – Kanske årets bästa bankkort
Jag har nu testat det i ett halvår och med stor sannolikhet kommer det bli utnämnt till årets bästa kreditkort. Jag har pratat med Revolut och de ska skicka hit någon vi kan intervjua. Det fungerade så sjukt bra när jag var i Kenya, det fungerade bra när jag var i England. De försöker bli en egen bank. De vill förändra hela bank- & finansindustrin. Ibland frågar folk hur man ska sätta in pengar på Trine utan växlingsavgift, och då är det Revolut ett alternativ.
Jag har dock upptäckt två problem med Revolut. Det ena är att de inte har en riktig insättningsgaranti, eftersom det inte är en riktig bank ännu. Detta vi pratade om precis gäller inte. Men då tog jag kontakt med dem och de sa att de jobbar på att få en insättningsgaranti. Men de har sina pengar på ett klientmedelskonto, så de kommer inte åt några pengar. Ungefär som det fungerar på Nordnet; sätter jag in pengar på Nordnet så kan inte Nordnet använda det för att betala löner till sina anställda. Utan de är på ett så kallat klientmedelskonto.
När de kommer hit får vi verkligen djupdyka. Men det smidiga är att man kan slå flera flugor i en smäll. Istället för att gå till SEB och öppna ett konto och sedan ska man gå till annat, så plötsligt här kan jag på Revolut få det där kortet, och vi kommer komma in på flera tips om utländska valutor, då kan man få det, plus att man får en annan kortutgivare. Så det är skitbra. Gillar man detta och vill testa… Jag ska också säga att det är gratis. Använder man vår sponsrade Revolut-länk (annonslänk), och sätter in 100 kronor, då får man kortet gratis. Då har man inga kostnader. Annars kostar det 60 kronor att få hem kortet.
Men det är ingen årsavgift. Så jag är positivt överraskad över Revolut och man kan använda det som ett komplement i sin ekonomiska prepping. Jag ska också säga att det är inget kreditkort, utan man måste sätta in pengar. Det är ett betalkort. Och det är väl inte heller helt negativt.
Bra, så det var det första tipset: pengar på flera banker. Sedan kan man också säga att en fördel med att flera banker är det jag brukar kalla för träningsbankskonceptet, som vi har pratat om i flera avsnitt. Att när jag ska testa någonting och behöver bankens hjälp, så går jag alltid till den här banken där jag har satt in tillräckligt för en månads utgifter. Sedan testar jag dem och frågar om jag kan exempelvis köpa ett visst hus, så kommer de med en massa frågor, som jag aldrig är smart nog att förstå första gången. Men då kan jag gå hem, prata med dig och prata med kompisar, sedan går jag till Swedbank, huvudbanken, och då låter man alltid sjukt smart. Jag hoppas inte att vår bankkontakt lyssnar på detta, då kommer han säga åt mig att komma dit först.
Tips 2. Betala dina räkningar direkt
Jan: Tips två är att man betalar sina räkningar direkt, med underrubriken: ”Det finns få/inga nackdelar med att betala räkningar direkt och en stor prepping-uppsida”. Det kan till exempel hända att man inte har täckning, för att man har investerat sina pengar eller om man inte har tillräckligt med pengar på kontot, så plötsligt har man räkningar som inte blir betalda. Den enda nackdelen som folk ser är att om jag har pengarna på kontot så får jag ränta under tiden, men nej, räntan är ju 0.
När jag säger betala direkt menar jag inte att lägga in i banken och sätta betalning på förfallodatum. Jag menar betala direkt, så att pengarna dras. För att vad man gör är att då köper man en månads prepping. Då har du betalat för de kommande 45 dagarna. En annan sådan här grej… Jag hatar Klarna. De är fantastiska på hur enkelt saker är, men allvarligt talat, men jag vet inte hur många gånger jag betalat den här jävla (förlåt att jag svär) påminnelseavgiften på 60 kronor.
Caroline: Om jag bara får ta ett sidosteg här nu. Man ska ju ha Klarna-appen, och där ser man att nu ska jag betala min räkning inom två dagar, så den inte förfaller. Men jag har tagit bort den appen från min telefon, för jag handlade annars. Jag vill handla mindre. Jag handlar mindre och jag är inne på Klarna. då och då för att kolla om jag har något som förfaller. Men det är väl också så de tjänar pengar, på påminnelseavgiften.
Jan: Vi har koll på alla våra utgifter sedan tio år tillbaka. Jag lovar att jag har aldrig betalat så mycket påminnelseavgifter som jag har betalat till Klarna. Så nu vägrar jag.
Caroline: Men vet du vad, nu när vi ändå är inne på det här med att man ska betala sina räkningar direkt, med Klarna. kan man ju få varorna först och sedan betala, men då ska man ju betala den med sitt bankkonto direkt på Klarna. Så är det ju klart. Så brukar jag göra nu. Även om det är flera tusen så betalar jag det direkt, så slipper jag ha det hänga över mig sedan.
Jan: Någonting för mig funkar inte med det där. Grejen är den, då ska man ändå säga att jag sköter ekonomin för vårt hushåll, jag sköter ekonomin för fyra aktiebolag, så det handlar inte om att jag är slarvig. Det är någonting i deras process.
Caroline: Deras affär är att du bara har 10-14 dagar och det förfallodatumet är innan. Det kan vara 23:e och betalar du inte dina räkningar förrän 29:e så är du ju körd. Det är nog deras affärsidé. Vi behöver inte prata mer om det, men jag gillar det där, att man ska betala sina räkningar direkt.
Jan: Ja, sedan tror jag också det är viktigt att man skiljer på företag och privatperson. I företag är det olönsamt att betala räkningarna direkt, för då ligger man ofta ute med pengar och det är aktieägarnas pengar. Det känns som att det har spridit sig från företagsvärlden till det privata, att man ska betala på förfallodatumen. Men det är jättestor skillnad på förtag där man har leverantörer, bokföring, ekonomer och datasystembetalfiler.
Tips 3. Kontanter i reserv
Jan: Jag tror att det handlar om att ha kontanter tillgängliga i fall att digitala betalningar och digitala pengar inte är tillgängliga. Min mentor Claes-Erik hade alltid en femhundralapp i bilen. Han sa att om bilen går sönder ska jag alltid kunna tanka en full tank, kunna ta en taxi hem eller lösa situationen på något annat sätt. Detta var femton år sedan. Så man kan diskutera mängden pengar man ska ha i kontant reserv, framförallt eftersom det är ett försäkringsperspektiv på det. Jag tror att man bara blir ersatt upp till 4000 kronor vid stöld eller så.
Caroline: Minns du när vi hade användning för din femhundralapp som du hade under telefonen eller vad det var, när vi var i Thailand för tio år sedan? Vi var i Bangkok och skulle åka hem dagen efter, eller vad det var. Vi skulle ut och gå och jag hade myggbett som hade blivit infekterade, för det var så varmt där. Och jag sa att vi måste skynda oss hem till hotelldoktorn på en gång och jag kommer inte ihåg hur det var… Vi hade inte cash eller så i valutan, men vi hade din svenska femhundralapp och då kostade det ungefär det för att få hotelldoktorn till sitt rum. Då hade vi användning för den. Det har jag tänkt på ända sedan dess. Jag har haft en femhundralapp periodvis under telefonen. Det var väldigt bra. Vi fick växla, men det var en räddare i nöden.
Jan: Grymt, tack. Och det är precis då som vi sa, att det är bra att ha i plånboken, bilen, hemmet, på olika ställen. Då får jag understryka det du sa, att utomlands så är det fortfarande så att ”cash is King”. Jag var ju i Kenya för några veckor sedan och det är roligt… På vissa ställen vill de inte ens ha Kenyanska pengar, utan US-dollar. Om du har US-dollar kan du fortfarande betala precis vad som helst i hela världen. Det ska man inte underskatta.
Caroline: Men hur gör du nu då? Du pratade om US-dollar med mig häromdagen och sa att jag borde sätta lite pengar i det. Vad tänker du kring det då? Privatekonomiskt liksom.
Jan: Privatekonomiskt tror jag att det är bra att ha lite annan valuta hemma. Jag tror det är nästa tips faktiskt. Och att inte bara ha pengar i svenska kronor. Jag minns ju mina släktingar. Mina föräldrar är från Tjeckoslovakien, ett gammalt kommunistiskt land. Under 80-talet när det var kommunistiskt, då hade de alltid D-mark i kontanter. Det var bra för det var en väst-valuta och om du skulle bli smugglad ur Tjeckoslovakien till exempel, då betalade du med US-dollar eller D-mark, men det var mycket enklare att få D-mark för Tjeckien ligger bredvid Tyskland. Så kontanter i reserv… Mängd kan man diskutera, men det är bra ha.
Tips 4. Utländsk valuta
Jan: Nu blev det naturligt att gå över till utländsk valuta, som är tips nummer fyra. Här då tror jag att det handlar om att ha en del av de digitala likvida medlen i utländsk valuta. Nu spelar vi in detta under 2019 och under året kan man väl onekligen säga att den svenska valutan har svängt. Att den har tappat i värde mot US-dollar, Euro, etc. Det betyder de facto att det blir fattigare i Sverige. Våra pengar förlorar värde och vi kan inte köpa lika mycket utomlands som vi kunde innan. Svenska kronorna är en liten skvalp-valuta, så jag tycker att man ska ha en del pengar i andra valutor. Då till exempel som jag har skrivit på sliden är att en bra fördelning kan vara att man har 50% av sina likvida medel i svenska kronor, men sedan kan man ha 25% av sina likvida besparingar, exempelvis i buffert-hinken, på ett euro-konto eller i USD eller i schweiziska franc.
Detta är normalt ganska svårt. Euro-konto är lite enklare, för det kan man göra via Avanza och Nordnet. Det gäller också US-dollar. Så är man kund där är det bara att ansöka om ett sådant konto. Men här kommer tillbaka till det här med Revolut som vi pratade om innan. Hos Revolut så kan man öppna ett konto i schweiziska franc och sätta in pengar på det kontot. Sedan kan man föra tillbaka dem till ett svenskt konto när man behöver dem, eller använda dem utomlands. Hade vi gjort detta för 20 år sedan hade vi sagt att ha ett bankkonto i Schweiz eller utomlands. Idag är det i princip omöjligt att öppna ett bankkonto utomlands, på grund av all lagstiftning.
Caroline: Jag tycker att det borde man få göra om man vill. Jag tar ju mina pengar som är skattade på mitt svenska konto och bara sätter dem någon annanstans.
Jan: Jo precis, men hur ska den banken veta att de är skattade?
Caroline: Jag är lite naiv. Jag tror ju att det finns någon slags konsensus och kontakt där att de får grönt ljus på något vis i överföringen.
Jan: Nej, det är ju därför vi har haft alla de här penningtvättsproblemen. Nu låter jag som värsta fanet av Revolut, men jag är nyförälskad. Men man fattar ju att det är det de har gjort. Att det är jättekonstigt att det ska vara så svårt att öppna ett konto i en annan valuta. Det är jättekonstigt att vi inte har Apple-Pay på alla svenska kreditkort. Varför har vi inte ett virtuellt kort, en virtuell kopia av mitt visa-kort, så när jag ger ut mina pengar så behöver jag inte oroa mig för att det ska hackas. Så här basala, enkla grejer. Varför ska jag betala växlingsavgifter och uttagsavgifter när jag ska ta ut kontanter?
Caroline: Det är sådant som vi bara har accepterat. Men apropå det med att bara acceptera saker, vi kommer ju beröra det hur utländska banker funkar. Speciellt amerikanska banker. Bara litegrann kommer vi att beröra det i kommande avsnitt, och där är det helt sjuka grejer som pågår. Jag lämnar det som en cliffhanger. Vi kommer bara beröra det för att vi läser en bok och där blir man ju helt mörkrädd kring hur amerikanska banker kan bete sig mot sina kunder. Det kommer bli spännande.
Tips 5. Gör dig oumbärlig på jobbet
Jan: Tips 5, att göra sig oumbärlig på jobbet, kommer från Cornucopia. Detta är väl den jag inte riktigt håller med om. Men ska man sammanfatta det så handlar det om att vara så oumbärlig på jobbet att din arbetsgivare vid varsel undantar dig från turordningsreglerna. Så, var viktig, skapa värde, var värdefull på jobbet, helt enkelt. För när varsel och uppsägningar kommer, så gäller normalt den svenska lagen om anställningstrygghet, tror jag den heter.
Det är den som man brukar kalla för ”sist in, först ut”. Men då är det så att om till exempel arbetsgivaren är kollektivavtalsansluten, så kan man nämligen göra undantag från de här turordningsreglerna. Då får arbetsgivaren välja att han Nisse vill han behålla. Så det handlar om att vara viktig, skapa värde på jobbet.
Caroline: Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud nu. Först och främst, så vill man ju jobba på ett jobb där man verkligen älskar det och vill skapa ett värde och man går den här sista milen och hela den biten. Men ibland så är man inte på ett sådant jobb.
Jan: Då byter man jobb. Vi kommer ha ett avsnitt som handlar om det där. En av mina bästa vänner, Niklas Delmar, han driver ett företag som heter HejEngagemang!, och han pratar om den här frivilliga ansträngningen. Att 60% av alla som jobbar i Sverige trivs inte på sitt jobb, eller hade bytt om de hade kunnat, eller gör inte den här frivilliga extra ansträngningen. Han håller på med bok och en massa grejer om just det där. Jag har lovat att vi ska ta med honom i podden och prata om det här med karriär. Han har dessutom jobbat som rekryterare i 20 år, så det ska bli spännande att höra hans tankar kring det här.
Kan vara en dålig strategi
Jan: Men om vi hoppar tillbaka till vår prepping-grej, så handlar det också om att hantera LAS inom familjen. Att till exempel inte vara på samma jobb och att inte göra två jobb-byten på samma gång. Sedan tvekade jag på om detta var grejerna jag skulle ta bort från listan, för när jag hör att någon säger att deras mål är att bli oumbärlig på jobbet, så ryggar jag tillbaka. För då blir du ju låst där också. Jag har sett sådana skräckexempel från IT-branschen. Då brukar man aldrig kunna göra karriär. Om jag är den enda som kan systemet, då kan man inte bli chef, för vem ska sköta systemet som ingen annan kan? Då tror folk att om jag är den enda som kan göra en viss grej så kommer de alltid ha kvar sitt jobb.
Men om det är någon som är ovärderlig på jobbet… Det första man kommer göra som en sund chef, det är att hitta på sätt att ta bort den risken på. Det är en enorm risk. Säg att den personen byter jobb. Då står företaget plötsligt utan någon som kan hantera problemet. Detta hände på Ericsson hörde jag. Det var någon gammal telefonväxel, ett system från 80-talet, och till slut var det bara två personer kvar på hela Ericsson som kunde sköta det. Det är så dåligt på så många sätt.
Caroline: Det låter som den där Coca Cola-historien som vår dotter Freja fick höra i någon myt-bok som vi hade. Bara en sidogrej här då, eftersom det är semester och allting. Sant eller falskt: Det finns bara två personer i hela världen som vet receptet till Coca Cola. Hon trodde det var sant, för det är ju hemligt ju. Då var det så att båda jobbade på Coca Cola och de kunde hälften av receptet var. Hon trodde på det i alla fall. Vi gillar det där mystiska liksom, men så är det naturligtvis inte. Så hemligt är inte receptet. Anyway, låt oss gå vidare.
Tips 6. Minimera de passiva utgifterna
Jan: Ja, då har jag skrivit så här, att fördelen med att hålla sina passiva utgifter låga så låga som möjligt, är att man i en kris snabbt kan anpassa ekonomin till ett nytt nuläge. Då tänker jag så här att ju lägre passiva utgifter… Och för mig är passiva utgifter ungefär samma sak som fasta kostnader. Det är liksom helt enkelt utgifter och kostnader som jag inte kan välja. Jag måste ha mat, jag måste ha någonstans att bo, jag måste ha en hemförsäkring, jag måste sköta min hygien. Den typen av passiva utgifter.
I Balansekonomi, där jag är delägare och har utbildat i många år, så brukar vi definiera passiva utgifter som en utgift man inte får någon upplevelse av energi tillbaka. Det ger mig ingenting. Jag måste betala moms, skatt, ränta. Jag kan inte bara skita i att betala maten eller ränta eller försäkringen. Så ju lägre passiva utgifter man har, desto bättre. Fördelen är att det förenklar omställningen. För det betyder att alla mina andra utfinner är aktiva.
En aktiv utgift ger dig en upplevelse av energi och den är valbar. Ibland säger folk till exempel att de ska sluta gå ut på krogen, eller sluta fika, men det kan man sluta med direkt. Det kommer liksom inte automatiskt tillbaka nästa månad, som till exempel ett lån gör. För den räntan måste du betala i alla månader framgent. I en passiv utgift på många sätt binder du upp ett framtida kassaflöde. Det är mycket värre än att ha en stor engångsutgift, på det sättet. Det handlar oftast då om lån, leasing-avtal, abonnemangsavtal, prenumerationer.
Detta är anledningen till varför vi inte köper ny bil. Vi har råd med ny bil nu. Jag skulle kunna tänka mig att leasa en bil. Men säg att man tappar en kund då, då sitter man där med leasing-kostnaden i företaget, men jag har ingen kund, och då kan jag inte bara dra ner på det. Här tycker jag att man kan ha en årlig översyn för att minska ner. Vi kommer också återkomma under hösten med flera avsnitt om aktivt och passivt, hur man kan mäta det och följa upp på olika sätt. För jag har lite idéer kring det där.
Tips 7. Bufferthinken (Fyra-hinkarna)
Jan: Nästa är bufferthinken. Då tänker jag att genom att man har bufferthinken så skyddar man sig mot plötsliga händelser i livet, eller på marknaden. För den som inte är insatt i vad vi pratar om nu så är det avsnitt 47 som gäller, där vi pratar om hur man kan få balans i sparandet.
Caroline: Ja, hur man kan dela upp sin ekonomi, så att pengarna gör det de ska, på olika ställen.
Jan: Ja, precis. Ett vanligt misstag vi har sett är att man har för lite risk i sin ekonomi, eller för mycket risk. Detta är ett sätt att skydda sig mot oförutsedda händelser och skydda sig mot att marknaden går ner, etc.
Caroline: Jag tycker framför allt att det är ett sätt att ha koll på alla pengar man har sparat och hur man ska investera dem, och vilka pengar som ska lägga på konton för att man ska lägga handpenning på ett hus, eller något annat. Om diskmaskinen går sönder. Det är skönt att veta att ingenting kan gå så fel att man inte har råd med det.
Jan: Precis så är det. Vi går igenom det i detalj i avsnitt 47. Summan då i buffert-hinken ska tillsammans med försäkringar täcka ett års utgifter. Anne Wibble kom med detta och hon har fått mycket skit och blivit episk eller klassisk i privatekonomi att ha en årslön på banken, för grejen är att det är ouppnåeligt för de flesta. Men grejen är också att det är dumt utifrån ekonomisk synpunkt, utifrån det som man kallar alternativkostnad, för att ha kanske då 500 000 som ett hushåll kanske kan ha under ett år, att ha så mycket stående på ett konto utan ränta, när vi dessutom har en valuta som minskar i värde och inflation, det är inte så supersmart.
Då är det bättre att investera dem. Därför säger jag att man inte behöver täcka ett helt års utgifter i bufferthinken. Du har ju kanske två månaders uppsägningstid. Då kan du dra ifrån de två månaderna. Då har kanske en inkomstförsäkring på 80% av din lön i sex månader och a-kassa. Då kan du dra ifrån det också. Så det behöver inte bli så mycket pengar som det först låter.
Bufferten varierar från hushåll till hushåll
Jan: Beroende på vad man har för livssituation och ekonomisk möjlighet och så, men för oss, så är det runt 100 000. Det är det vi behövde ha. Vi har två små barn, vi bor i ett hus där saker och ting går sönder, så nu fick vi använda, vad var det, typ 30 000 till nytt element och VVS-lagning.
Sedan har vi en kompis som heter Filip, han är affärsängel och var med i avsnitt 44. Han har en tes, han brukar säga ”försäkra det du inte har råd att betala”. Vi har lite olika åsikter där, för jag är väl räddhare, så jag gillar försäkringar. Men här handlar det om att ha hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, barn eller bilförsäkring, livförsäkring, och sådant också. För det gör att du minskar kapitalbehovet du behöver ha bundet i bufferthinken.
Sedan behöver man då dock komma ihåg att vid en anstormning, till exempel om många blir arbetslösa samtidigt, eller så, då kan det ta tid innan man får pengarna från försäkringarna. Innan A-kassan eller företagen som har inkomstförsäkringen börjar betala ut. Det märker man också under sommartider, att allting tar mycket längre tid. Det behöver man också vara medveten om.
Tips 8. Diversifiera arbetsgivare
Jan: Sedan kommer vi till diversifiera arbetsgivare. Där tänker jag också att man ska öka riskspridningen genom att inte jobba i samma bransch och inte hos samma arbetsgivare, inom familjen. När man till exempel har en konjunkturnedgång, så drabbar den olika branscher vid olika tidpunkter. Vissa förtag drabbas alltid först.
Caroline: Det här låter som ett jättebra tips, men egentligen, man kan ju träffas på jobbet och så vill båda jobba kvar. Ska man vara så präktig att den ena byter jobb, för ”tänk om”? Det kan vara tufft.
Jan: Men återigen, man behöver inte göra alla de här grejerna. Men då behöver kanske inte båda jobba i IT-branschen, som IT-konsulter för Ericsson. Det är väl kanske att lägga lite för många ägg i samma korg. Och sedan kan man då dessutom investera i Ericsson, för att man tycker att man känner till det. Då blir det en rejäl smäll.
Men tydligen är inte detta ovanligt. Det kom ju upp i avsnitt 107, med Pontus Kopparberg. Han sa att det finns folk som jobbar i fastighetsbranschen, som har spekulerat i nybyggnadslägenheter, som bor i Stockholm och allt handlar om fastigheter. Då har man en enormt stor exponering mot det. Här undviker man då nedläggning, varsel och de här bitarna.
Så detta var 8 tips av 16, så vi har 8 tips till nästa söndag. Var det något som stack ut för dig?
Caroline: Det var nog mest att jag är lite kvar mentalt i det sista, att jag kan tänka mig att det kan sätta igång lite för många, som jobbar inom samma bransch, eller mot samma uppdragsgivare och så.
Viktigt att vara medveten om de risker man tar
Jan: Återigen, handen på hjärtat, du och jag har ju en enorm risk där. Det är inte bara att vi jobbar i samma bransch, vi jobbar i samma företag, som dessutom bara består av oss två. Som dessutom bara har ett verksamhetsområde. Så det är inte superbriljant.
Caroline: Så sitter jag här och skrattar. Nej, men det är det inte. Sedan tänker man att det är lugnt, vi har koll. Men det kan sätta igång tankarna.
Jan: Vi kompenserar ju detta med att ha en ganska stor buffert för en sådan här grej. Men det har jag tänkt på, tänk om bloggen skulle bli hackad, och vi blev av med alla artiklar? Plötsligt så har vi ingen blogg – vad gör vi då? Det är en enormt stor risk. Men som det där Elon Musk-citatet du satte upp på kylskåpet.
Caroline: Ja just det, som visade sig vara från Mark Twain. Men strunt samma, Elon Musk sa att det är ok att ha alla ägg i samma korg, så länge man kontrollerar vad som händer med korgen till 100%. Typiskt honom. Jag gillar det.
Jan: Återigen, lite sunt förnuft. Det är inga pekpinnar eller att vi har det perfekt, utan tvärtom är det många av de här tipsen som vi själva bryter emot. Men återigen, det handlar inte om att göra rätt, utan att ta ett medvetet val, och att tänka igenom det ordentligt.
Caroline: Ja och kanske att göra det som krävs för att man ska kunna leva med det valet.
Jan: Ja, och då kanske det är så att man kompenserar att vi är på samma arbetsplats genom att multiplicera bufferthinken med 2,5. Pang, så är det färdigt. Då klarar man två års arbetslöshet, till exempel. Eller att vi tar en högre inkomstförsäkring. Det finns 100 lösningar, men då är man i alla fall lite medveten om det. Det är väl lite som vi sa i det här avsnittet vi hade för någon vecka sedan här med Eric Strand, att Eric har den egenskapen ibland att när man träffar honom så mår man lite sämre efteråt. För att man har lärt sig nya saker och man kanske var lyckligt omedveten.
Kommande avsnitt
Jan: Så hoppas jag också att jag kan bidra ibland, att man kan inspirera folk att gå från lyckligt omedveten till lite olyckligt medveten. Jag tänker att vi ska runda av det här avsnittet, för vi är snart uppe i en timme. Vill man hänga med oss även i framtiden och framför allt få nästa veckas avsnitt med de resterande åtta avsnitten, då är det bara att prenumerera på oss i din podd-spelare, om du lyssnar på detta. Eller om du är på YouTube-kanalen, prenumerera. Numera måste man klicka på någon klock-ikon har jag förstått, för att få notiser om när det kommer nya videoklipp.
Nyhetsbrevet kan man prenumerera på via rikatillsammans.se. Det kommer ut en gång i månaden och sociala medier, vi är mest på Facebook. Sedan vill jag naturligtvis säga ett stort tack till våra patroner, de som stödjer oss på Patreon och gör det möjligt, till stor del, att vi kan hålla de här avsnitten reklamfria. Jag tror att jag har tackat nej till femton reklam-samarbeten under de senaste tre veckorna, om casino. Det är någon casino-sjuka. Vi vill inte ha reklam – framför allt inte casino-reklam.
Så tack till dig som är patron och som stödjer oss. För dig som inte vet vad det är så är det ett sätt man kan välja att bjuda oss på en fika, liksom 30-50 kronor i månaden, som man donerar på Patreon. Då får man extramaterial i utbyte. Vi har haft digital träff med en massa patroner, då vi satt två timmar en onsdagskväll och pratade. Då går man till patreon.com/rikatillsammans.
Tack för den här veckan, så ses vi i del två, nästa söndag.
— SLUT TRANSKRIBERING —
Relaterade artiklar
Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:
- Fyra-hinkar-principen 2021 - Ett sätt att strukturera din ekonomi som ett proffs för att få bättre balans och kanske även bättre avkastning över tid
- Buffert och pengar för oförutsedda utgifter - En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
