En djupdykning i indexfonder

En intervju med Emil Ahlberg, en av grundarna till indexfondbolaget PLUS Fonder

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med PLUS Fonder / PSG Capital AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

I dagens avsnitt, som är ett samarbete, intervjuar vi Emil Ahlberg från PLUS Fonder som är ett av få bolag i Sverige som bara erbjuder indexfonder. Vi dyker ner i allt från ”hur ser arbetsdagen ut för en indexfondförvaltare?” till viktiga nyckeltal för indexfonder såsom trackning error, active share, avgifter och liknande. I det tillhörande bonusavsnittet kommer vi även prata om de tre nya indexfonder som de kommer att släppa i höst, som de gärna vill ha din feedback på.

Det är ju ingen nyhet att jag och Caroline är stora fans av indexfonder. Det är ett väldigt bra och enkelt sätt att få marknadens genomsnittliga avkastning. En avkastning som de flesta – både småsparare och professionella förvaltare – inte lyckas överprestera mot över tid. Jag började ju spara 1996 och var då väldigt aktiv i nästan 15 år innan jag till slut gav upp och blev aktivt passiv. Det vill säga att aktivt började investera i indexfonder eftersom jag handen på hjärtat inte slog index vid en rättvis och rationell jämförelse på perioden 1996 – 2010-ish.

Det är inte ofta man träffar någon som gjort en liknande resa. I våras, när vi uppdaterade modellportföljerna, så gjorde vi en större ändring. Då – innan vi hade något samarbete – rekommenderade jag att byta ut SEB:s fond ”SEB Sverige Index” mot den relativt nystartade fonden PLUS Allabolag Sverige. Framförallt på grund av bredare exponering och billigare avgift. I samband med researchen var jag i kontakt med Emil, en av grundarna och hörde deras historia, vilken var ganska lik vår.

Emil Ahlberg och hans två kollegor hade börjat med att aktivt förvalta en småbolagsfond, PSG Microcap. De hade en god avkastning på över 16 procent om året över 8 år, tre riktigt starka år där de blev bland de bästa fonderna för att sedan ha ett par svaga år. Vid en noggrann jämförelse så insåg de att de – trots en årsmedelavkastning om 16 % – inte hade slagit ett rättvist valt index, t.ex. OMX Small Cap. Då avvecklade de fonden och valde att satsa på billiga indexfonder. Trots att de själva sannolikt hade tjänat mer på att behålla sin aktiva fond med högre avgift.

Mig veterligen är det enda fondbolaget i Sverige som bara har indexfonder. Många andra fondbolag har sina ”vanliga” aktivt förvaltade fonder och sedan några kompletterande indexfonder. Här är det precis tvärtom. Här är de billiga indexfonderna i fokus, vilket av självklara anledning är något som tilltalar oss på RikaTillsammans. Särskilt eftersom fokuset dessutom hittills har legat på små bolag. Något vi har pratat en hel del om i de senaste avsnitten och på forumet, där vissa till och med argumenterar för att man ska skippa storbolagen och bara investera i småbolag.

Eftersom det fanns så mycket spännande att prata om, har vi delat upp veckans avsnitt i två delar. Den här första delen handlar mer om indexfonder i allmänhet och nästa del handlar mer om PLUS Fonder, deras befintliga indexfonder och framförallt deras tre helt nya och kommande indexfonder. Där har även Emil bett oss att be dig som läser, att hjälpa till och rösta vilken indexfond du önskar ska släppas först. Rösta nedan:

Som vanligt vill vi annars säga tack för att du följer och hänger med oss. Nästa vecka kommer vi inleda en serie om att investera i investmentbolag med fördelar, nackdelar, myter och andra tankar.

Med vänliga hälsningar,
Jan och Caroline

Sammanfattning av de viktigaste punkterna

Jag tycker att dagens två avsnitt är spännande. Särskilt eftersom vi aldrig har intervjuat en indexfondförvaltare och faktiskt inte heller nördat ner lite i indexfonder. Nedan följer därför en sammanfattning med de viktigaste punkterna. Sedan finns hela avsnittet transkriberat nedan. 👍

Viktigaste punkterna
  • Ett index tas ofta fram av en tredje part, ett bolag som t.ex. SIX, Nasdaq, MSCI eller motsvarande.
  • Ett index består av ett urval företag baserat på t.ex. Stockholms mest omsatta (OMXS30), världens största (MSCI World), USAs 500 största (S&P500) och så vidare.
  • Indexfondens uppgift är att följa urvalet i jämförelseindexet så nära och så billigt (max 0.4 %) som möjligt.
  • Avvikelse från jämförelseindexet mäts med nyckeltalet aktiv risk (eng: tracking error). Man vill ha ett så lågt tal som möjligt, de som är bäst i världen (Vanguard) har 0.05 % (5 baspunkter), genomsnittet enligt Morningstar ligger på ca 35 baspunkter.
  • Nyckeltalet aktiv andel (eng: active share) visar hur stor matchningen är mellan jämförelseindexet och fonden. Ju högre siffra desto större avvikelse. För en indexfond vill man ha ett så lågt värde som möjligt.

Emil Ahlberg är även aktiv i forumet där han har svarat på frågor och många av frågorna i dagens avsnitt kommer från följande trådar i forumet:

Har du någon ytterligare fråga så går det således bra att ställa den i kommentarerna här eller i forumet. 👍

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen Emil Ahlberg, du är en av grundarna till plusfonder (PSG Capital), som har fonderna ”PLUS Alla Bolag Sverige Index”, ”PLUS Småbolag Sverige Index” och ”PLUS Mikrobolag Sverige Index”. Idag förvaltar ni över 1 400 miljoner kr, ni har över 60 000 andelsägare. Du själv har en bakgrund som civilingenjör från Chalmers, du har mer än 20 års bakgrund inom finans, du har studerat på Harvard och har en master från Stanford. Du har jobbat på Investor med Private Equity. Är det något som du vill lägga till?

Emil: Tack så mycket, väldigt trevligt att vara här. Jag kan tillägga att jag även har jobbat några år mer operativt som CFO med ansvar för företagsutveckling. Jag har även suttit i styrelser för noterade bolag och varit ordförande i revisionsutskottet.

Jan: Vi känner ju inte någon som har pluggat på Harvard och Stanford, vi måste ställa den uppenbara frågan.

Caroline: Ja precis, hur var det?

Emil: Det är häftigt och intensivt.

Man pluggar och sover mest och upplever inte så mycket av det som finns runtomkring även om Stanford är som en enda stor trevlig country club.

Jan: Förtjänar det sitt rykte?

Emil: Ja delvis, där finns ett stort engagemang både från studenterna och professorerna. Lärarna är väldigt bra på Chalmers där jag studerade också.

Caroline: Men det kostar ju lite att gå där. Hade du stipendium?

Emil: Terminen på Harvard kom från egen ficka, lite aktiepengar delvis. Jag fick Markus Wallenbergs stipendium, de betalade egentligen hela kalaset på Stanford.

Ett intresse för matematik

Jan: Hur kommer det sig att du hamnade på ekonomi? Du kommer ändå från Chalmers från början.

Emil: Jag började räkna lite grann som 6 åring, jag har alltid haft ett stort intresse för matematik. Det höll i sig tills jag började räkna matematik på Charmers och det började bli mer abstrakt, då blev det tufft.

Parallellt har jag haft ett stort intresse för ekonomi och företagande, jag har haft små affärsverksamheter hemma när jag var ung för att tjäna lite pengar. Jag har hyrt ut eller sålt saker till familjemedlemmar.

Jag köpte mina första aktier när jag var 14 år, jag tyckte att jag gjorde bra analyser då men med det jag vet idag gjorde jag princip noll analys. Kan man tjäna pengar på pengar, det låter bra tyckte jag redan då.

Jan: Det är som vår dotter, hennes strategi är att bara köpa aktier i bolag som hon har någon relation till, typ Youtube, Disney, Netflix, Google och Volvo. Det sjuka är att hon har slagit index med typ 40% de senaste åren.

Emil: Det låter som en vettig approach.

Varför ska man investera i en indexfond?

Jan: Nu har vi två avsnitt här framför oss där vi ska prata om Plusfonderna, nya fonder som ni avser släppa under hösten 2021, vi ska prata om din strategi och om hur du funderar kring investeringar.

Vi har pratat mycket om investeringar i indexfonder här på bloggen men aldrig riktigt pratat om indexfonder mer specifikt. Vi börjar lite generellt och sen bryter vi ned det i era fonder och era nyheter.

Varför tycker du att man ska investera i en indexfond?

Emil: Då får du en bred diversifierad portfölj till en låg avgift. Till alla de som inte verkligen orkar sätta sig in i enskilda aktier så tycker jag att en fond är bra. Det finns skäl att tro att en indexfond som då generellt alltid har en låg avgift ger en bra avkastning över tid. Det viktigaste med allt sparande är att man ska vara långsiktig.

Vad är en indexfond?

Jan: När du pratar korta och långa perioder vad menar du med det?

Emil: Jag kan tycka att 10 år är en lång period. Det är många som vill veta hur man tjänar pengar på ett år.

Jan: Vad brukar du säga då?

Emil: Om man investerar på så kort sikt så handlar det mer om tur.

Om du vet att du ska ha pengarna om 1 år då är det nog ett sparkonto du ska ha pengarna på.

Jan: Skönt att vi säger exakt samma. För folk som vill tjäna mer pengar på ett år så brukar jag säga att de ska skaffa sig ett mer välbetalt jobb alternativt starta eget.

Hur skulle du beskriva en indexfond? Hur skulle du förklara för någon som är 8 år gammal?

Emil: En fond är en sammansättning av bolag, en indexfond utgår ifrån ett index som någon har satt ihop. Det är ofta marknadsviktat, ett stort bolag brukar utgöra en väldigt stor del av fonden.

Desto större bolag, desto större del utgör de i fonden, det är proportionellt. I vårt fall följer vi ett index slaviskt, varje dag gör vi en analys där vi tittar på tredje decimalen av en procent för att se om vi avviker mot indexet.

Jan: Index är som ett jämförelsepris på ICA, det är någonting som man jämför med.

Emil: Normalt sett om vi vill följa ett index, då vill de ha lite betalt för det. Ett index idag påverkas av många olika företagshändelser, det är utdelning, uppköp, nyemissioner så det är väldigt mycket att hålla koll på.

Det behövs datorer för att hålla koll på ett antal hundra bolag på det sättet. Förr fick man göra det enkelt.

Dow Jones industrial 30 är ett index som fortfarande refereras till idag, det är så lustigt för där väger man bara in priset på aktier. Man tar inte hänsyn till vikten av eller värdet av ett bolag, det är den enklaste typen av index.

Varför ska man jämföra med ett index?

Caroline: Kan vi bara backa lite grann, så en indexfond är en sammansättning av aktier från låt säga 100 bolag som någon annan tar fram? Varför ska man behöva jämföra med något index? Vad är syftet?

Emil: Indexet skapar ett universum av aktier kan man säga.

Om jag förvaltar småbolag och någon vill få ett grepp om hur duktigt den förvaltas över tid då ska man jämföra med hur aktierna har gått i det universumet, inte hur exempelvis tyska storbolagsaktier har gått.

Man måste jämföra med något som är samma, något som är relevant.

Jan: Om jag tittar på mjölk så vill jag inte jämföra med jämförelsepriset för bananer. Du vill kolla på jämförelsepriset för mjölk.

Caroline: Om vi överför det till indexfonder då och det här jämförelseindexet. Hur fungerar det?

Om man köper en indexfond så vill man att den ska vara så nära jämförelseindexet som möjligt. Om jag vill investera i småbolag för att jag har läst inom forskningen att småbolag tenderar att gå bättre än storbolag.

Jan: Då kan man gå till Emil så kan han säga ”Titta vi har en fond som heter Plus småbolag Sverige”, jämfört med indexet för småbolag så vill jag att den fonden ska matcha så nära som möjligt.

Caroline: Om de inte gör det då?

Jan: Om den inte gör det så säger man att det är en dålig indexfond, den följer inte sitt index. Då finns det olika nyckeltal, till exempel tracking error.

Man vill se avvikelsen mot index och då säger exempelvis Vanguard som har indexfonder att det max ska vara en avvikelse på 5 baspunkter. Den vanligaste avvikelsen enligt morningstar är 0,38 basbunker, tror jag.

Emil: Skulle vi ha 0,05 i avvikelse då skulle vi vara väldigt nöjda.

En diskussion på forumet

Jan: Nu blir detta en nördig fråga men det kommer ifrån en diskussion som vi hade på forumet.

Varför är alla index marknadsviktade? Varför är de inte likaviktade? Eller prisviktade? Man hade kunnat ha ett index där man säger att alla bolagen ska ha lika stor plats i indexet.

Emil: Jag har inget rätt svar men låt säga att du har ett bolag som Ericsson med ett antal hundra miljarder i marknadsvärde och sen har någon annan ett bolag som bara är värt 150 miljoner.

Då kan jag tycka att Ericssons utveckling ska ha lite större vikt i hur totalen utvecklas än det mindre bolaget. Jag kan tycka att markandsviktningen är rimlig.

Jan: Forskningen säger ju att man ska marknadsvikta så det är ju rätt svar enligt teorin.

Emil: Eftersom de är större så ska de få större påverkan i hur index utvecklas. Det är en intressant frågeställning.

Jan: Det finns ju också fundamentalviktade index, där de som har högst lönsamhet har störst plats i indexet.

Emil: Vår utgångspunkt är att man ska kunna mäta våra fonders prestation mot index, därför ska vi äga exakt alla bolag.

Vi lägger inte till eller tar bort några bolag. Om man gör en massa justeringar gentemot ett index så är det svårt att veta hur fonden presterar, det kan vara bra men det går inte att veta.

Vilka är de viktigaste indexen att ha koll på?

Jan: Vad många inte vet idag är att det finns fler index än vad det finns aktier, man kan skapa vilket universum som helst. Jag såg någonstans att det finns 40 000 index. Vilka är de viktigaste indexen att ha koll på?

Emil: Det beror nog på vad man har för syfte eller vad man vill åstadkomma.

Någon kanske vill följa ett globalt index, någon kanske vill följa det som alla bolag följer nu, det svenska indexet med börsens alla bolag. Det går nog inte att säga vilket som är viktigast.

Caroline: Finns det inga basplagg i garderoben?

Jan: Det tycker jag att det finns, nu kommer jag säga emot dig här. Global index tycker jag är viktigt att man har. Om man tror på forskningen så är global index bra. Sen skulle jag säga att ett svenskt brett index som er fond är bra.

Tillväxtmarknadsindex är också bra tycker jag. Av någon anledning är inte Kina, Sydkorea, Taiwan, Brasilien, Indien osv med i ett global index. Vet du varför?

Emil: Jag har ingen aning men om jag tillåter mig att gissa lite så kan det vara så att det är möjligt att indexet man refererar till är ganska gammalt och att dessa marknader var ganska små då.

Det blir även jobbigt om man ska följa de här indexen om man ska ta med alla bolag från alla länder.

Vilka är de vanligaste indexen?

Jan: I Sverige finns det många index, vilka upplever du är de vanligaste som du brukar komma i kontakt med?

Emil: För hela börsen finns Nasdaq och SIXRX.

Jan: Kan man säga att de är identiska?

Emil: Om det finns skillnader så är de marginella skulle jag säga. Vi går efter Nasdaq indexet.

Jan: Jag har ofta utgått ifrån SIXRX för det indexet har längst historik, ni följer ju det jättebra, det är så jag hittade er. När jag investerar så tittar jag på forskningen som säger att man ska investera i allt och sen letar jag upp ett index som har allt.

Nästa fråga är då hur man hittar en fond som följer det indexet så bra som möjligt. Jag skulle säga att det vanligaste som folk refererar till är OMX30 vilket är de 30 mest omsatta bolagen.

Detta för att det är det som pratats mest om i rapport, när man på nyheterna säger att börsen har gått bra eller dåligt så refererar man oftast till OMX30. Avanza som jag egentligen tycker om, jämför med OMX30 vilket då får tillföljd att de flesta vill jämföra mot OMX30.

Emil: Jag brukar säga att alla får väl göra som de vill, men det är konstigt om man tar bort drygt 300 bolag för helheten. Det har nog återigen att göra med historik, går man tillbaka 20 år då var de 30 bolagen ännu viktigare.

Caroline: Behöver man inte uppdatera sig lite då?

Jan: Uppdaterar du så tappar du historiken.

Caroline: Det är väl en bra historik men man måste väl också kunna skapa ny historik.

Jan: Det är därför man skapar ett nytt index. Många jämför äpplen med päron. Jag vet andra fondförvaltare som blir frågade om hur deras exempelvis globala fonder har gått gentemot stockholmsbörsen, det är som att jämföra äpplen med päron.

Det är viktigt när man jämför sin portfölj att man jämför äpplen med andra äpplen.

Låga avgifter är viktigt

Jan: Du sa att låga avgifter är en viktig grej. Varför är det viktigt med låga avgifter?

Emil: Avgiften dras ifrån fondförmögenheten, den minskar andelsägarnas pengar. Har du en högre avgift så måste du förtjäna den genom att överträffa index, det har visat sig vara svårt.

Jag och mina kollegor Rikard och Mikael har jobbat med det i många år. I grunden gillar vi att analysera och välja aktier, i vårt DNA så är vi kanske inte indexinvesterare. Vi förvaltade en fond, ”PSG Micro Cap”, under nästan 8 år, precis innan vi lanserade PLUS Fonder.

Det var som namnet säger en mikrobas fond med i median 800 miljoner i market cap, vi levererade 16,4% avkastning i snitt under de åren efter avgifter.

Om man ska jämföra med ett index som är mest likt, dvs OMX Stockholm smal cap GI så var vi faktiskt lite sämre än indexet. Vi tyckte att vi borde kunna överträffa index men det är inte så lätt över tid.

Caroline: Det låter jättemycket med 16,4%.

Emil: Det är mycket, hade vi jämfört med OMX30 så hade vi utklassat det indexet. De första 3 åren gick det otroligt bra för oss, året som följde gick det relativt svagt, vi backade inte men vi gick inte upp lika mycket som index.

Som aktie- och fondförvaltare har vi stor respekt för att det är svårt att slå index över tid. Man måste jobba tillbaka avgiften och överträffa index.

Framtiden i Sverige är indexfonder

Emil: Vi startade bolaget 2008, började förvalta PSG Micro Cap fonden hösten 2009 efter att ha analyserat alla noterade bolag i norden upp till 5 miljarder i värde.

Då kom vi fram till vilken typ av fond vi ville starta, vi kom på att det var ganska svårt att slå index och att vi därför skulle ha en lågprisprodukt som vi kallade det på den tiden.

Jan: Detta är superspännande. Det visar vikten av index. Hade man jämfört med OMX30 så hade ni sett grymma ut. Det är inte alla som jämför med det universumet där man tillhör.

Jag såg någon Morningstar-studie som visade att uppemot 30% av alla fonder har fel jämförelseindex. De jämför sig på ett sätt som gör att de ser bättre ut.

Det är väldigt prestigelöst av er att faktiskt säga att trots att man är smart och har gjort ett bra arbete ändå inte kunna slå index. Hur gick de samtalen till? Det är inte de vanliga, särskilt bland aktiva fondförvaltare.

Emil: USA ligger före Sverige i många avseenden och framförallt i passiv förvaltning, en mycket större del av det förvaltade kapitalet var indexfondskapital där, då. Vi såg att framtiden i Sverige nog är indexfondsförvaltning med låga avgifter.

Det finns ingen i Sverige idag förutom vi som är fokuserade på indexfonder, de flesta har det men har mycket mer aktivt förvaltat kapital. Vi kände att det förmodligen på lång sikt inte kommer vara någon som konkurrerar med oss.

Att slå index är svårt

Jan: Hur hanterar ni det emotionella? Jag har gjort ungefär samma resa, jag förvaltade aldrig någon fond men efter 15 år så insåg jag att jag enskilda år slog index med hästlängder.

När jag slår ut det på 15 år så slog jag inte index. För mig ledde det till en ganska stor självransakan, jag kände att jag inte var tillräckligt smart, inte lägger ner tillräckligt med tid.

Ett tag kände jag att jag skulle ha läst ekonomi för då hade det gått. Men sen började jag läsa studierna så insåg jag att det inte handlar om att vara smart, det handlar inte om att ha läst en ekonomiutbildning. Hur jobbar du med balansen mellan aktivt förvaltad vs passivt förvaltad.

Emil: Privat har jag inga problem med att avvika mot index kraftigt under en lång tid. Men i en fond där man har en massa andra andelsägare blir man utvärderad dagligen.

När det inte går bra blir det mycket frustration om man som fondförvaltare underpresterar mot sitt jämförelseindex. Även om vi är långsiktiga mäts man lite på den sista perioden.

Det var tufft emellanåt, då spelar det ingen roll att man har haft perioder där det har gått jättebra. Det är lite berg-och dalbana.

Caroline: Läser ni forskning kring det här med index? Har ni tid att göra det?

Emil: Nej jag skulle säga att vi snappar upp information här och där. Vi har läst väldigt lite forskning. I USA kanske något fungerar, de brukar ligga ett antal år före oss då kan man anta att det sen kommer till Sverige.

Jan: Många aktiva fondförvaltare har inte kommit till den insikten, de har några bra år och sen har de otur eller så är det någon annas fel när det går dåligt.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Du har ändå insikten om att det är svårt att slå marknaden, du har en egen erfarenhet av det, du vet att indexfonder är stort i USA, det finns en bas i forskningen. Ändå har du på den privata sidan en kraftigt aktiv förvaltning. Du lägger ändå tid på att utvärdera bolagen.

Caroline: Är det för att det är roligt?

Emil: Det är nog lite mitt DNA, jag älskar att läsa årsredovisningar och årsrapporter. Jag vill välja de bolagen som jag tror på.

Jag har en investeringsfilosofi som förmodligen inte liknar någon annan, jag rekommenderar inte heller någon annan att efterlikna det heller men det passar mig.

Jag kan leva med att allt går ned 20% imorgon, för mig vore det värre att ha investerat i något som jag inte kan så bra.

Jan: Jag tror att min poäng här är att det är okej att ibland vara irrationell. Att jag vet att det som är bäst för mig och mina pengar är att placera dem i en indexfond, det kommer att ge bäst avkastning.

Ändå har man dragningen åt att göra sin egen grej tänker jag, det är mänskligt. Man får ha empati för det.

Emil och hans två kollegor

Jan: Vad gör dina kollegor Mikael och Rikard nu?

Emil: De är involverade i Plusfonder PSG capital, det är vi tre som äger bolaget tillsammans. Vi har lite olika uppgifter, vi gör dagliga avstämningar och vi utvecklar verksamheten.

Jan: Jobbar de på andra håll i finansbranchen också?

Emil: Vi gör vissa mindre uppdrag emellanåt, vi har egna medel som vi också förvaltar.

Båda har läst på handels i Stockholm, Rikard jobbade sedan 8 år på Carnegie banking, sen jobbade vi 4 år tillsammans på Provider, det var så vi lärde känna varandra.

Mikael började först som analytiker på Öhman, sen jobbade han många år på Carnegie, där han var ansvarig för värderingsavdelningen och det teamet.

Vi tycker att vi kompletterar varandra bra så 2008 startade vi PSG capital med idén om att ha en aktiv förvaltad fond i någon form.

2015 när vi började fundera på en lågavgiftsfond då tänkte vi först göra det i en aktivt förvaltad kostym. Vi insåg snabbt att ska man hålla riktigt låga avgifter och kostnader så är det den passiva vägen man måste gå.

En palett av fonder

Jan: Låga avgifter är viktigt för oss investerare. Om man har 100 k i 20 år i en fond på 0,3% i avgift i jämförelse med att ha pengarna i en fond som har 1,5% i avgift är skillnaden i avgift stor.

Skillnaden är att man antingen har betalat 16k i avgifter eller 70k i avgifter. Ni har 1,5 miljarder i förvaltat kapital och era fondavgifter ligger på runt 0,4, hälften av det brukar gå till Avanza eller Nordnet, kvar är ca 0,2%.

Med en snabb överslagsräkning har ni en omsättning på 2-3 miljoner, det är ju inga stora pengar om man ska bli rik i finansbranschen.

Emil: På PSG Micro Cap-tiden, den aktivt förvaltade tiden, så tog vi ut väldigt modesta löner, vi har kvar ungefär 8 miljoner i vinstmedel från den tiden som vi finansierar det här med.

På lång sikt vill vi ha en palett av fonder där man ska kunna hitta nästan allt man vill ha i fondväg. Att etablera en fond kostar pengar i drift. Därför har vi sagt att vi först ska lansera två småbolagsfonder och sen när vi ser att vi är ”break even” på dem så går vi på med nästa fond.

Vi driver verksamheten med ett litet underskott som vi finansierar med tidigare vinster. Många tar in externt capital men vi tre äger bolaget till 100%, vi vill ha kontroll över hur vi ska driva bolaget.

Vi vill inte ha någon annan som kommer och säger att vi måste höja avgiften eller liknande. Många andra tar in massa kapital och gör massa marknadsföring och går stort, det är en variant.

Nackdelar med indexfonder

Jan: Vi har pratat om fördelar med indexfonder, vilket är låga avgifter och att det är enkelt osv. Vad är nackdelarna med indexfonder? De nackdelar som jag brukar höra är att det är tråkigt, att det är genomsnittligt och att man aldrig kommer slå index.

Emil: Eftersom man har en del av 330 bolag så hinner man inte ta ett ägaransvar, man hinner inte gå på stämmor eller sitta i valberedningen.

Skulle indexfondsfenomenet bli väldigt stort så att indexfonder utgör en väldigt stor del av ett bolag så skulle det bli ett färre antal ägare som får ett stort inflytande. Jag har tittat lite på svenska bolag och jag kunde inte hitta något där indexfonder utgör 10% eller mer, tvärtom.

Jan: Kritiken låter, speciellt i USA och inte lika mycket i Sverige, att det bara finns 13 personer som rattar de här stora indexfonderna.

Emil: Om vi skulle bli så framgångsrika så att vi får väldigt mycket kapital då skulle man ha resurser att ha personer som är aktiva i bolagsstämmor och valberedningar om så skulle efterfrågas.

Jan: Man hör också kritik om att indexfonder gör att det blir felprissättningar på marknaden.

Emil: Det kan vara så att jag förstår ett bolag som handlas till 600, vilket jag tycker är väldigt högt, jag hade inte ens köpt den på 400 men den ingår i indexfonden.

Å andra sidan hade jag inte ens köpt den på 150, det är svårt att veta vad som är dyrt och inte. Om det var så enkelt att bara plocka de billiga bolagen varför presterar inte de aktivt förvaltade fonderna?

Jan: Ja precis, varför har man inte en fond med bara de bolagen?

Emil: Jag är ju partiskt i det här, jag är ju för indexfonder vilket man måste ha med sig.

En vanlig arbetsdag som indexförvaltare

Caroline: Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en indexförvaltare?

Emil: Det finns en del som man gör varje dag och en del som man gör när det behövs. Varje dag börjar man med att laddar ned indexsammansättningen, sedan gör man en så kallad navsättning, sedan gör man avvikelse analysen.

Sedan skickar man iväg navsättningen för fonderna till morningstar, de skickar sedan ut det till Avanza och liknande. Vi har ett antal distributörer, Avanza är klart störst och viktigast för oss men vi har även Nordnet osv.

För alla dessa så gäller det att fram till kl12 eller 13 så kan man köpa eller sälja andelar. Distributörerna skickar de här transaktionerna till oss och kl14 kan man säga att vi stänger.

Då ska vi summera hur mycket köp och sälj vi har på fonden, nästan alla dagar har vi nettoinsättningar.

Caroline: Vad betyder nettoisättningar?

Emil: Varje dag utan undantag så är det någon som vill köpa andelar i respektive fond och varje dag utan undantag så är det någon som vill sälja andelar. I år har det varit två dagar när uttag har varit större än insättning.

Nästan varje dag får vi en summa som vi ska köpa aktier för, vi måste replikera index.

Med nettoinsättningarna ska man sprida ut aktieköpen på alla bolag som är med i index, det kan vara 170 bolag som vi lägger in köporder i. I mikrobolagsfonden så har vi en del mindre likvida värdepapper, där får man ha lite fingertoppskänsla.

Förvaringsinstitut

Jan: Ofta kan man tycka att förvalta en indexfond är som att ha en dator, det kan en dator sköta. Egentligen krävs en del skicklighet även med en indexfond. Hur fungerar det rent praktiskt bakom kulisserna i en fond? Ni får ju inte in pengarna på ert konto om jag har förstått det rätt. Kan du ge oss den bilden?

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Emil: Alla fonder har ett förvaringsinstitut, det är något man måste ha. I vårt fall är det Danske Bank. Alla tillgångar ligger hos Danske Banks förvaringsinstitut som själva gör kontroller och revisioner.

Jan: Vad är det de kollar?

Emil: Att de instrumenten som ska ligga där gör det. Dels gör de det automatiserat dagligen men de gör även manuella revisioner ett par gånger per år.

Vad skulle hända om fondförvaltaren går i konkurs?

För att hålla låga avgifter måste man ha låga kostnader, FCG Fonder AB hjälper oss att administrera och förvalta fonderna. Så det gör vi inte själva, något som andra har haft åsikter om.

Jan: Om jag lägger in 1000 kr fonden så gör jag det från min depå på Avanza, vad händer med den 1000-lappen?

Emil: Dels går en order via Avanza till FCG Fonder och sen går pengarna till fondinstitutet, i vårt fall Danske Bank. Alla aktier kommer in och går ut där också.

PSG Capital betalar Danske Bank en signifikant avgift både per transaktion och en procentuell avgift av förmögenheten för att de ska vara fondinstitut.

Jan: Jag tror inte att de flesta tänker på det här när man köper en fond. Man tror att när man sätter in pengarna på en fond så går pengarna från min depå till er depå direkt men så är inte fallet.

Caroline: Varför är det viktigt att man förstår, Jan?

Jan: Det finns en massa farhågor kring det här och det som jag tycker är viktigt då är att man vet hur det går till. Vad skulle hända om fondförvaltaren går i konkurs?

Det är därför det finns ett förvaringsinstitut som kan garantera att även om en fond skulle gå i konkurs så händer det ingenting med mina pengar, de ligger i förvaringsinstitutet på Danske Bank.

Tumregel för avgift, max 0,4%

Emil: FCG har dessutom en separat riskenhet som inte får vara inblandad i det dagliga administrativa arbetet, de tittar på olika limiter och instrument.

Caroline: Instrument och limiter?

Jan: Det finns regeler för hur stora innehav fonder får ha, då får inte det överstiga vissa summor.

Emil: Det står under väldigt strikt tillsyn av Finansinspektionen.

Jan: När vi hade vår FikaTillsammans så pratade vi om några nyckeltal, ett viktigt nyckeltal vi har pratat om är avgift.

Jag brukar säga att tumregeln är under 0,4% i avgift. Har du någon tumregel?

Emil: Vi säger att vi ska ha låga avgifter, det vi tar ut ska vara rimligt. Vi tittar också på hur marknaden prissätter.

Vi tycker väl också att 0,4% är en övre gräns för den typen av fonder vi har. Vi tycker att det här är kul, vi vill skapa någonting och vill konkurrera med etablerade aktörer men vi vill ju också på lång sikt kunna tjäna pengar.

Jan: Vi har också pratat om avvikelser mot index, tracking error eller aktiv risk. När man tittar på vilken fond som helst så är tracking error viktigt, det kan man se tracking error på morningstar.

Det ska vara så lågt som möjligt, snittet på alla indexfonder är 38 baspunkter.

Nyckeltalet ”active share” / ”aktiv andel”

Jan: Man brukar prata om active share, aktiv andel som är ett mått på hur mycket av fondens innehav som finns i jämförelseindex. Om jämförelseindex har 100 bolag ska fonden ha 100 bolag, här vill man ha 0 i active share.

Det är ett nyckeltal om man vill utvärdera själv. Active share är egentligen ett omvänt nyckeltal för indexfonder. Du sa att ni vill ha så liten eller obefintlig avvikelse mot index?

Emil: Då kommer man in på något som också är väldigt viktigt för oss. Vi vill verkligen följa index och ha alla aktier för att man faktiskt ska kunna ”benchmark:a” oss mot index. Vad man ska veta är att en indexfond som gör avvikelser från ett visst index gör en skillnad på innehållet, det skiljer indexfonderna åt.

Jan: Många av de avvikelserna handlar om att man till exempel har tagit ett aktivt beslut att plocka bort en viss typ av bolag.

Emil: Oftast är det två saker som gör att man ändrar innehållet i fonden, ofta är det hållbarhet men det kan även vara så att man inte vill hålla på med de minsta bolagen.

Antal bolag i fonden

Jan: Ett till nyckeltal som man brukar prata om kring indexfonder är antal bolag i fonden, ibland har vi diskussioner på forumet om hur relevant det nyckeltalet är. Finns det någon gräns för när det inte spelar någon roll? Vad tycker du?

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Emil: Generellt skulle jag säga att det är viktigare vilka bolag det är än antalet bolag. I en global fond vill man kanske hellre ha fler länder med för en bättre spridning än att ha fler bolag i samma land.

Jan: Ett annat mått man ofta brukar prata om men som ibland känns mer som fåfänga, nästan som att jämföra följare på instagram, är förvaltat kapital. Det kan vara väldigt relevant när det kommer till de minsta bolagen.

När man väljer en indexfond, ska man titta på mängden förvaltat kapital? Vad tycker du?

Emil: Nej jag tycker inte det egentligen har någon påverkan.

När en fond startar så får man inflöden, går det bra får man procentuellt ganska stora inflöden. Då blir det initialt en högre courtageavbränning.

Säg att du har 10 miljoner i fonden en dag och att det kommer in 10 miljoner nästa dag då har du vid dagens slut 20 miljoner i fonden. På de 10 miljonerna man fick in ska man betala 3 punkter i courtage då ska de 10 miljonerna som redan fanns i fonden belastas med de 3 punkterna. Det blir ganska mycket procentuellt.

Caroline: Jag känner mig lite dum, vad är det här med punkter?

Emil: En baspunkt är en hundradel av en procent.

Jan: 0,01%

Hur detta ofta dyker upp är på Avanza, man går in på Plus alla bolag så står avgiften. På Avanza står det 0,25% och sen hör man oss säga att avgiften är 0,2. När det kommer stora inflöden av pengar i fonden så höjs courtage något. Ju större fond desto mindre blir påverkan.

Emil: Globala aktier har andra kostnader än courtage också.

Jan: I nästa avsitt ska vi dyka ned i de nya fonderna, vi kommer prata lite mer om småbolagsfonder som är en av mina favorit fonder, du ska även få svara på lite kontroversiella frågor.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök