Jag trodde, helt ärligt, att det var ett nytt stilgrepp. 
3 gillningar
Samma på Spotify!
Kändes som man tjuvlyssnade lite…
2 gillningar
När jag lyssnade till intervjun med Pontus uppfattade jag det som att Pontus tyckte att en portfölj som kan förväntas avkasta ca 4 % per år (Mellanrisk, Stay Rich) endast skulle innehålla high yield och andra räntepapper? Hörde aldrig Pontus nämna något om en viss andel “aktier” i en sådan typ av portfölj. Har jag missuppfattat Pontus?
Nej, det är min upplevelse också. 
Går väl i linje med att många professionella portföljer ligger ju långt under 50 % i aktier och skulle det vara en ren kapitalbevarande portfölj, varför ta in aktierisken överhuvudtaget… Det är tankespjärn på riktigt.
2 gillningar
Jag tyckte att det var ett väldigt konstigt uttalande. För en sådan portfölj är det för mig självklart att man hade velat diversifiera med många olika tillgångsslag, för att öka den riskjusterade avkastningen och minska drawdowns. Det är ju inte heller så att räntor alltid kan förväntas avkasta 4%.
2 gillningar
Dessutom är 4% snittavkastning troligen för lite för att klara 4% regeln
2 gillningar
Frågan blir lite missvisande då det är inte 4% avkastning man vill ha, utan man vill kunna ta ut 4% per år i x antal år med X% chans att gå i konkurs. Men jag förstår att Jan tog upp det på det sättet. En annan fråga eller det man kan titta på är hur portföljen är uppbyggd vid 65 års ålder för AP7. Men de har ca 20 år horisont och så är det bara PPM.
1 gillning
Hans svar hoppas jag också skall förstås ur den aspekt som våra pensionsförsäkringar har att förhålla sig till: förväntad livslängd som pensionär. Kollar man in vilka alternativ man har som regionalt anställd finns det olika nyckeltal angivna för varje försäkringsbolag: solvenskvot och livslängdsantagande för män respektive kvinnor. Det vill säga hur länge skall pensionen räcka?
När jag kollar igenom Pensionsvalets urval landar snitten på runt 22 år. Så lång tid skall pensionen räcka vilket betyder att man kan ta ut en viss procent (4-5%) per år och ändå ha pengar kvar hela den perioden med marginal om man lever längre.
https://pensionsvalet.se/privatperson/avtal/akap-kr/valbara-forsakringsbolag/amf/
Jag tror snarare att bägge grupperna är heterogena.
Inom gruppen professionella förvaltare är ju många låsta av vad chefen säger. Du ska förvalta vår “ny teknik”-fond. Men om hela den marknaden går dåligt kan inte ens en trollkarl ge ett bra resultat under den perioden.
Motsvarande inom gruppen småsparare. Allt från rena chansare baserat på senaste hypen på internet till de med mycket avancerade och genomtänkta strategier.
Det där med att de professionella har ett informationsövertag eller kunskapsövertag tror jag inte mycket på eftersom det inte är en tävling. Möjligen tävlar man i vilka som gör bäst bedömningar men alla som gör bra bedömningar har ungefär samma chanser att överavkasta oavsett vem/vilka man är.
Det får du nog förklara för mig.
Oavsett om det är en tävling eller ej så menar jag på att proffs har informationsövertag i verkligheten. Men jag kanske helt missar din poäng?
1 gillning
De har kanske tillgång till mer information men det är inte givet att de kan göra något vettigt med den. Mängden information är inte avgörande.
Experter och andra s.k initierade har ju nästan alltid olika uppfattningar om saker och ting. Det borde de inte ha eftersom alla sannolikt har tillgång till samma information.
2 gillningar
Kommer ett avsnitt på ämnet om 14 dagar. Handlar väldigt mycket om psykologiska faktorer. En insikt att är att se på marknaden utifrån ett socialt beteende perspektiv.
5 gillningar
Jo så är det ju. Jag bara har svårt att se hur informationsövertaget försvinner bara för det inte en tävling som @Pellepennan skrev
- Det där med att alla har tillgång till samma information är något slags idealiserad bild. Jag tror inte alls på den, speciellt inte om man även räknar in vilken information man väljer att gå på och hur den ska tolkas.
- Nästa steg, efter urval och tolkning är vilken åtgärd man ska vidta och när. Det finns närmast oändliga möjligheter även här.
Kort sagt alla, proffs som amatörer, har ungefär samma möjligheter att göra informationsinsamling, urval, tolkning och val av åtgärd. När man sen går in på börsen har man samma möjligheter som alla andra. I den mån det är en tävling så gäller detta i så fall vem som gör hela processen fram till handling (köp/sälj) eller icke-handling bäst men det kan ju flera aktörer, proffs som amatörer göra helt parallellt.
Jag ser det som två steg. Det första är själva möjligheten att ta del av av information, gratis eller köpt. Där kan “proffsen” som kollektiv ha en fördel eftersom de kan köpa in praktiskt taget vilken information som helst. Jag har “bara” tillgång till det allmänna gratisutbudet på nätet.
Steg nummer två är att välja i informationsflödet. Men det är en annan sak. Det är inte självklart att “proffsen” väljer den rätta informationen. Här kan amatören vara minst lika vass genom att helt enkelt ha bättre förmåga att välja relevant information. Det är det jag menar med att mängden information eller kunskap inte är avgörande utan VILKEN kunskap är det som det handlar om.
1 gillning
Tack @janbolmeson och @carolinebolmeson, för ett mycket intressant avsnitt, och tack för att du studsade upp @Saihtam fråga om bolån i kombination med räntepapper! 
1 gillning