Varför måste man ha tråkigt bara för att man blir 100?
Så talande insikt @JFB:
"Det var då det slog mig att ett liv mätt som gratulationskort är ungefär lika långt som en skokartong. " ![]()
För mig kom samma insikt till mig när jag tittade på Fritidsresors reklamfilm för typ 13 år sedan. Det var Mads Mikkelsen som sa det berömda citatet:
“Livet det är inte de dagar som gått utan de dagar man minns.”
Då fick jag mig en tankeställare och en vision som jag sen dess hållit stenhårt vid: Att jag måste skapa fler minnen.
Att vardagen bara lagras i hjärnan en kort tid för att sen försvinna helt ur minnet. Och på ett år så skulle det helt enkelt bli för få minnen sett till hur många dagar det är på ett år. Kanske skulle jag minnas några semesterdagar och kalas bara, av 365 dagar!? Knappt man ens minns helgerna för även de är ofta likartade! ![]()
Sedan dess har jag investerat för FIRE på olika sätt, för att skapa mig ekonomisk trygghet på kort och lång sikt som i sin tur ger mer tid till att skapa minnen.
Förra året reste jag och min man ca. 100 dagar och i år blir det ännu fler eftersom vi planerar att vara iväg 7 månader. Det är inga lyxresor till Bahamas med helpension, eftersom vi har fokus på FIRE, utan vi kör gratis fricamping och hemlagad mat på gasspisen. Men att vakna upp och titta ut genom fönstret och se havsvågorna brytas bara några meter från ens säng - är som en saga och det är oslagbart. En dröm som är verklig.
Nya platser/situationer/äventyr/människor ger mig per automatik minnen som jag minns.
Och det vill jag bara ha mer av ![]()
Länge leve livet! ![]()
![]()
Nu är det lite detta avsnittets fel att jag gick lite bananas… tågluff själv med två barn i sommar, 15 dagar. Vad kan gå fel?
Och Comic-Con bokat till i höst. YOLO!!!
Jag uppskattar verkligen mina barn och mina yngre kollegor. Och äldre.
Ha ha, jag kommer ihåg den också. Klockren! ![]()
Fattar inte varför (om?) Fritidsresor släppt den som slogan. Blir typ inte bättre ![]()
Ja, vi satsar också på FIRE, inte jättetidig, kanske mer som förtidspension i mitt fall
Sen gjorde vi om våra livsval långt tidigare. Vi satsade på att jobba utomlands då det vi älskar är att uppleva andra kulturer, människor, mat, platser mm. Såklart kommer det inte utan ett pris i form av viss rotlöshet att flytta runt var 2-3e år (eller hemma-känsla var man än är
), en del förlorade vänner hemma, långt ifrån 40 h veckor men å andra sidan var det rätt ofta en upplevelse att bara gå till jobbet, att man vet att man fixar det var man än landar, vänner på så gott som alla kontinenter mm. Vi kommer nog dock aldrig att fixa att bo i Sverige permanent året runt längre. Som sagt, allt har ett pris. Väl värt det i vårt fall. Tillräckligt många vardagar som man kommer ihåg ![]()
Håller helt med dig att upplevelser på annan ort inte behöver kosta så mycket. Värde för pengarna princip. Vi kör bredspektrum, ibland superenkelt, varvat med lyx någon gång. Så uppskattar man allt för det är inget permanent på något håll och man sätter inte vissa förväntningar utan anpassar sig efter situationen ![]()
Vilken historia, tack för att du delar den ![]()
Kram
Tycker att det låter fantastiskt. Ta det lugnt i spåren och låt det vara på barnens villkor så har du och de minnen för livet ![]()
Tack för feedbacken! Barnen frågar redan och jag svarar helt ärligt och naket. Men visst kommer jag inom kort att iallafall att börja med min pappa och styvfar. Så att spökena får vädras ut. Men morsan, hon får stanna där hon är ett tag till. Jag fattar att det låter helt galet. Och allt kan ändras.
Vad klokt du tänker! Inte undra på att jag känner mig lite rotlös och mitt emellan som 50+.
Precis så är jag rädd för att det ska bli! Min 85-åriga mor hejar inte direkt på när jag försöker agera enligt det jag vill och drömmer om. Man ska vara rationell och duktig i hennes värld.
Vi har lite svårt att nå varandra där…
Jag tror inte det finns två skarpa grupper så där utan nyanser. Vissa ångrar mer än andra. Jag kan ångrar men jag ältar sällan eller aldrig. Att ångra är väl också ett sätt att reflektera över det förflutna för att kunna dra lärdom så jag ser inget fel med att ångra saker. Älta är däremot bara destruktivt.
Njutningen i att ha passerat 65:
- Man slipper åka till jobbet.
- Man har all rätt att vara lat.
- Man har endast en boss kvar.
- Man får pengar av staten varje månad.
- Man minns endast det man vill minnas.
- Man behöver inte gå till frisören så ofta.
- Man kan spela förvirrad om man vill ha hjälp.
- Man kan låtsas inte förstå när man vill slippa något.
- Man kan ställa sig i rullatorkön när det är fördelaktigt.
- Man har all rätt att gå sakta när alla andra stressar fram.
- Man slipper få på käften då man sagt något riktigt korkat.
- Man kan slå på arslet på fyllan och skylla på vänster knä.
- Man kan sova middag utan att någon höjer på ögonbrynen.
- Man kan rapa lätt vid matbordet utan att få en slirig kommentar.
- Man får en sittplats på bussen genom att bara stirra på valfri person.
- Man kan åka och handla en tisdagsförmiddag när stormarknaden är folktom.
- Man bestämmer själv om man vill åka golfbil till gaten när man ska ut och flyga.
Jag håller heller inte med om det! Jag har aldrig hört eller läst om någon som ångrat att de jobbat för lite, satsat för lite på sin karriär.
Sedan är inte personer som har döden nära förestående de mest rationella alla gånger.<
Är rationell= hur man tjänar mest pengar effektivt har du kanske rätt. Handlar det om att ha perspektiv och förstå vad som är viktigt så tror jag du har fel.
Jag menar att man helt enkelt inte tänker klart när döden är nära förestående. Tänk ålderskris x100.
Undrar om ångesten för döden blir mindre, om man har accepterat att det kommer hända alla någon gång. Tror ni att det blir mindre om man gör det tidigare i livet?
Jag hade ett dödsfall i min familj i tonåren 17 av min kusin som var 25, det fick mig att reflektera en del.
Du glömde nästan de viktigaste… De är lördag hela veckan lång…
Tack för ett fantastiskt avsnitt! Så tacksam för att ni tar upp dessa viktiga ämnen! ![]()
För mig har det nästan varit tvärtom. Jag har haft noll ambitioner som ung. Mitt högsta mål har varit att glida igenom livet och leva så slappt som möjligt. Nu när jag är lite äldre är mina ambitioner betydligt högre. Nu är det mer att försöka hitta den väg som ger mest bang for the buck så att säga. Målet att bli fire och sluta jobba tidigt är också starkt så därför är det viktigt att maximera lön utan att behöva jobba ihjäl sig.
Nej men det var mer för att illustrera att alla inte ägnar tid åt att ångra och älta på en nivå som gör att man skulle ångra sig när man blir äldre. Ångra är väl också destruktivt om man inte kan släppa det, då är det väl att älta. Grejen är ju att det man gjort kan man aldrig få ogjort, man kan kompensera för det möjligen men annars är det ju mer konstruktivt att se framåt. Att känna ånger för saker man gjort eller inte gjort och lägga tid på detta är destruktivt.
Lite märkligt blir det om man börjar göra listor i förväg på saker man riskerar att ångra. Det blir ett märkligt sätt att leva kan jag tycka. Är man inne på det där optimeringstänket igen? Varför inte träna mer på att uppskatta det livet ger och det man får? Då kan man vara nöjd med det allra mesta och inte behöva ångra sig en massa. De här listorna blir nästan som att man mår dåligt i förskott.
Men nu gällde det ju när man var döende eller inte så många år kvar😉
Kanske, eller både och. Se rubriken: Fem saker vi ofta ångrar när vi blir äldre