Bra avsnitt. Jag vill dock påpeka att jag tror att du gör ett feltänk i avsnittet, om inte jag tänker fel. (Vilket även det händer.)
Du nämner att aktiva förvaltare borde vara glada om index tog över prissättningen och fler bolag blev felprissatta. Jag tror inte att det stämmer, för om index tar över prissättningen så skulle det leda till att allt fler bolag fick 7% i avkastning på ett, oberoende av hur deras fundamentala siffror ändrades. I detta teoretiska scenario så skulle det bli ännu svårare att överprestera, för du kan inte lita på att markanden kommer korrigera inkorrekta priser.
Låt oss ta ett exempel:
Aktie A är kostar 100 kr men är värd 50. En aktiv investerare väljer att börja blanka aktien.
Om indexfonderna blivit så stora att de driver prissättningen så kommer aktien bli värd 107 kr ett år senare. Den aktiva förvaltaren som hittade en felprissättning förlorade pengar och indexfonderna tjänade pengar.
Min tankegång är att det även kan bli ännu svårare för aktiva förvaltare om majoriteten av prissättningen styrs av index. (Eller så tänker jag fel, har nog inte tänkt klart helt.)
Här tänker du nog fel. Om (notera om) indexfonderna drev priserna skulle inte priset drivas till 107 kronor om ett år. Då skulle priset drivas till 100 kr om ett år.
Jag tänker mig att riskpremien man får av att äga aktier kommer förbi 7% oavsett om index driver priset eller ej. Vad är argumentet till att aktier ska sluta ge positiv avkastning bara för index blir dominanta på marknaden?
Nej faktiskt inte. Transaktionenerna på börsen är ett totalt nollsummespel. Varje krona någon betalar för en aktie går till någon annan. Så det finna inget netto in/utflöde till aktiemarknaden när köp/sälj sker.
Men om index drev priset så skulle ju inte avkastningen fortsätta vara 7 procent på bolaget som var övervärderat med en faktor 2 (100 vs 50 kr). Alltså avkastningen skulle ju bli 3.5%.
Hittade det nu i videoversionen. Nu var det ju sex eller sju av de stora/klassiska investmentbolagen som postades i ”om du köpte x för fem år sedan”-tråden har jag för mig, så att hänga upp framgångsfaktorn på att Investor utgör 30% eller att tre bolag utgör 50% av Spiltans fond blir lite… 2/3 av de där 6-7 bolagen hade gått bättre än index även i en likaviktad portfölj.
Sedan det här med att ge ut nyemissioner/återköp och att det skulle avspegla någon slags under- eller övervärdering som ledningen då kan dra nytta av kanske stämmer i teoriboken, men i verkligheten finns det många incitament att göra återköp som inte är till bolagets bästa enbart. Finns t.o.m exempel på bolag som gått under pga en iver att göra återköp - Bed Bath & Beyond tex.
Observera att detta inte är ett inlägg i debatten huruvida indexfonder är bättre än aktivt förvaltade fonder eller ej. Detta är bara en kommentar på avsnittet som sådant som jag inte tycker var särskilt bra.
Min invändning är att om avsnittets syfte är att bemöta Christer Gardells uttalanden i intervjun med Affärsvärlden så borde ju Jan börjat med att faktiskt läsa hela intervjun, vilket han uppenbarligen inte gjort!
Istället baseras avsnittet enbart på de ”klickrubriker” som tidningarna har.
Men det sa jag väl inte heller? min poäng var att de underliggande bolagen också har en möjlighet att agera när de upplever att aktien är felaktigt värderad (och alla andra tillfällen). Dvs att de inte är passiva åskådare endast.
Finns ju både exempel på återköp, emissioner och utdelningar som har varit högst tveksamma.
Frågan är: Har du verkligen läst hela intervjun?
Intervjun handlar inte om vilka fonder som ger bäst avkastning över tid.
Det verkar som att du baserar hela avsnittet på klickrubriken.
Det var inte nettoinflöde det handla om, utan indexfondernas inflöde. Äger indexfonder 100% av börsen så kommer det väll stå rätt still. Men om de fortfarande växer kommer de behöva bjuda upp priserna.
Men det lär blir mycket mer volatilt än så om indexfonder driver priserna så aktier börjar bli illikvida.
Jag förstår inte dina kommentarer. Ja, jag har läst t.ex. hans uttalanden i DI, citat:
I övrigt kritiserar han framväxten av indexfonder, vilket han menar är en fara för hela aktiemarknaden.
”Prismekanismen riskerar att sättas ur spel. Kapitalallokeringsbeslut som är grundbulten i kapitalismen får en allt sämre träffbild. Men ingen verkar bry sig. Innan myndigheter och alla aktörer fattar hur farligt det är, så kommer det att ha gått för långt”, säger han.
Gardell menar att bra bolag i stället flyttar till privat miljö där riskkapitalaktörer, som gör fundamental analys bakom sina investeringar likt hur börsen fungerat historiskt, medan börsen blir alltmer som ett kasino istället.
”Det är inte bra, det lockar till sig kasinomän. Det blir inte investerare på börsen längre, utan spelare. Rena Solvalla”, säger han till Affärsvärlden.
Vilket är precis det som jag upplever att jag adresserar i avsnittet - dvs. prissättningen av aktier, att indexfonder köper vilken “skit som helst till vilket pris som helst” eftersom man inte gör någon fundamental analys.
Du får gärna utveckla för uppenbarligen ser ju du något som jag inte ser.
Nej, sedan adresserade jag inte den privata miljön, men den kan jag säga är nästan ännu värre när det gäller prissättning. Men det är en annan historia och ett annat avsnitt kring hur det går till och hur t.ex. corporate finance firmor beter sig, värderar bolag och säljer in dem med provisioner på uppemot 10% på rest kapital etc.
Fast det här är ju ett högst teoretiskt resonemang. Vi kommer aldrig någonsin komma till att indexfonder äger 100% av marknaden till följd av de anledningar som jag tog upp i avsnittet.
Som en parentes… en snubbe för 2.000 år sedan började värva till sin religion, människor som följt honom har under perioder till och med värvat med våld och hot om våld och de har fortfarande inte kommit upp i 100%…
Det är knappast indexfonderna som gjort börsen till casino, utan snarare privatpersoner på senare tid som köper enskilda företags aktier då de läst om tips på reddit m.m.
Exempelvis är börsuppgången vi haft i år i USA (aka björnfällan) inte en bred uppgång utan fåtal företag med hype kring sig som orsakar att index gått upp.
Hade det varit indexköp som varit drivande så måste uppgången vara bred, det är den minsta förutsättningen.
Det jag försöker säga är att du till stora delar baserat de två senaste avsnitten på att kritisera en artikel du inte läst. Istället har du läst rubrikerna och så lösryckta citat i DI. Borde du inte läsa intervjun i Affärsvärlden först?
Jag kan tycka det blir bättre då.
Jag har inte kritiserat något av det du sa i avsnitten eller skrivit ovan. Bara sättet att göra journalistik.
Ja precis, så varje krona som flödar in i en indexfond tas antingen ut av en annan indexfond → netto indexförvaltning noll. Eller tas ut av aktiv förvaltare → aktiv förvaltare driver ner priset genom att göra det aktiva valet att sälja till det priset istället för att hodla.
Konsekvensen är att indexinflöde inte driver upp priserna, istället stagnerar det.
Angående svenska investmentbolag så tror jag det är viktigt att förstå att det är en särskild skatterättslig konstruktion som visat sig gynnsam över tid. Investmentbolag är skattebefriade på den utdelning bolaget får från sina underliggande innehav. Mig veterligen finns inte motsvarande skatteregler i andra länder.
För övrigt är Spiltan Aktiefond Investmentbolag i princip en indexfond, fast med investmentbolag enbart. Riskspridningen är relativt god med tanke på alla underliggande innehav.
Frågan vi bör ställa oss är ju om vi får något för de pengar vi betalar Spiltan jämfört med att köpa Investor A/B rakt av. Förutom, som Jan säger, att de fyra största innehaven står för 60 % är dessutom ytterligare knappt 10 % företag som Investor redan äger.
Mmm. Det är nog sunt att köpa investmentbolagen direkt om du har den tiden, den kompetensen och det kapitalet. Eftersom du inte kan köpa alla på en gång krävs lite mer arbete för att bygga portföljen. Du behöver exempelvis tajma vilket investmentbolag som är mest köpvärt just, bland annat utifrån substansvärde. Jag tycker Spiltans fond underlättar en hel del.
min poäng var att de underliggande bolagen också har en möjlighet att agera när de upplever att aktien är felaktigt värderad (och alla andra tillfällen). Dvs att de inte är passiva åskådare endast.