Jag tittade på den delen igen, nja det där med ”och alla andra tillfällen” upplevde jag inte kom med. Utan ni citerar ju Swedroe, som återger den konventionella skolboksteorin (inkl. ”upprätthålla jämnvikt och marknadseffektivitet”) och förklarar det sedan i lite mer lekmannatermer. Att företagsledningar ofta ägnar sig åt återköp av helt andra orsaker som ofta har med att berika sig själva att göra kom inte med alls. Nu har jag inte källan tillgänglig, men bolag ska på aggregerad nivå ägna sig åt återköp när värderingarna är som högst och dra ner på dem när värderingarna sjunker - dvs. totalt kontraproduktivt för en långsiktig investerare i bolagen.
Så det inte i praktiken. I vissa skeden tar folk pengar från sina sparkonton och räntefonder och köper aktier. Då stiger priset på volymerna och priserna på aktier.
I andra fall säljer folk sina aktier och placerar i räntor. Då sjunker priserna.
Att tro att de som säljer aktier med automatik köper andra aktier är en missuppfattning. Självklart finns det både netto in och utflöde från aktiemarknaden.
Nej @Nestor. Du har fel. ALLA transaktioner innebär ett nettoflöde på noll kronor. ALLA. ALLTID. Det kan inte bli ett netto in eller utflöde.
Vi har redan haft detta i en tråd förut. Visa ETT enda exempel på en affär på aktiemarknaden som innebär ett nettoinflöde! Det är det enda du behöver för att motbevisa mig.
Då jag gå till mig själv. Jag hade ett ISK med fem aktier, värde 45 000 kr. Jag sålde dessa aktier och förde över dem till ett konto med hög ränta i Nordnet. Dessa pengar försvann från aktiemarknaden
Eftersom jag gjorde överföringen samma dag som jag sålde fick jag dessutom betala en ränta på någon 100-lapp eller två till Nordnet.
Aktiemarknaden är inget “slutet kärl”. Vi har ju dessutom alla nyemissioner från både nya och gamla aktiebolag på börsen. Åtminstone i de fall som jag har deltagit har detta kommit från mitt räntesparande. Alltså ett flöde in på aktiemarknaden.
1 gillning
Ursäkta? Du sålde aktierna till någon annan, eller hur?
Den personen satte in 45000 sek på aktiemarknaden. Exakt samma sekund som du “tog ut” 45000 sek. Nettosumma noll…
Varje säljaffär har en köpare. Varje köp har en säljare. Netto noll varje gång.
Så nej, dessa pengar försvann inte från aktiemarknaden. Din(a) köpare stoppade in lika mycket som du tog ut.
Jo den är ett slutet kärl (exklusive utdelning). Vilket ditt egna exempel ovan visar…
5 gillningar
Men man måste ändå komma ihåg att bolag finns noterade på börsen för att få möjlighet till att ta in kapital, dom finns inte där som good will för allmänheten att kapitalisera på.
3 gillningar
Men tänk om den nya köparen sålde andra aktier i stället. Detta pressar ju teoretiskt ner priset på de aktierna.
Och hur resonerar du beträffande nyemissioner?!
Det är ingen skillnad på aktiemarknaden och andra marknader. Tag exemplet med spannmålsmarknaden, en marknad som jag har följt själv lite grand.
Har vi ett bra skördeår ökar utbudet varför priset sjunker. Har vi ett missväxtår minskar utbudet och priset stiger. Aktörerna går in och ut ur marknaden. De spannmålshandlare som ligger fullinvesterade hela tiden torde vara få
Under årens lopp i bank hade jag förmånen att se arbetet få fondavdelningen. Jag hade dessutom ett par kunder som var aktiva aktiekunder. Likadant som på spannmålsmarknaden. Kunderna gick in och ut ur marknaden. I en nedåtgående marknad kunde man stå utanför och efter ett tag gick man ut på nytt.
Återigen är även den affären ett nettoflöde på noll kronor. Den affären har en köpare och en säljare. Köparen sätter in exakt lika många kronor som säljaren tar ut. Varje enskild affär är alltid ett nettoflöde på noll kronor (eller vilken valuta nu affären sker i).
Jag orkar inte ha den diskussionen igen. Du har fel. Du är välkommen att presentera ett motexempel som motbevis. Ännu har du inte presenterat ett enda exempel på en affär som motbevisar att nettoflödet vid varje affär är noll.
Att priser går upp och ner innebär inte att det finns ett nettoflöde av kapital.
Varje krona som går ut från marknaden är det någon annan som går in med. Finns alltid en köpare till varje säljare. Nettoflödet noll…
Visa ett enda konkret motexempel!
Så du vill racka ner på någons användning av begreppet ”nettoflöde av kapital” genom någon slags språklig teknikalitet, till vilken nytta? Du förstår vad han menar och vill ha sagt, diskutera utifrån det istället.
2 gillningar
Nej. Läs vad jag skrev ovan då jag tog upp det.
Det är en fundamental princip för varför ett grundläggande argument i det som sas är felaktigt. Just p.g.a. kapitalflödet är noll så håller inte argumentet som användes.
@Nightowl Du har givetvis rätt i diskussionen, och jag uppskattar ofta dina ihärdiga förklaringar till sakernas tillstånd. För allt som oftast har du som sagt rätt!
Men i all välmening är du kanske inte en retoriker lärare eller diplomat alla gånger 
Måste det alltid bli så aggressivt? Jag kommer ofta att tänka på:
… När jag läser dina inlägg 
8 gillningar
Är det inte att vi blandar ihop flöde med värde. Det man många gånger inte tänker på är att en enda affär höjer / sänker värdet på alla andra aktier utan att det sker något flöde.
Dvs. det finns 1000 aktier som är värda 100 kr styck. Dvs. totalt värde 100.000 SEK. Sedan görs en affär på 200 kr på 50 aktier. Då kommer plötsligt värdet vara 200.000 kr vilket kan se ut som att det kommit in nya pengar, men det har det ju inte. Det är bara värderingen. Flödet är 0 eftersom köparen och säljaren nettar ut varandra på 10.000 kr. Dvs. säljaren får 10.000 kr i handen av köparen men det totala värdet har ökat på de gamla aktierna.
7 gillningar
Kom igen! Jag har följt aktiehandeln i bank i mer än 30 år. Jag har ju själv sett hur hyfsat stora aktörer gått både in och ut på marknaden.
Att nyemissioner tillför marknaden nytt kapital kan du väl ändå inte förneka?
1 gillning
Egentligen blir det även fel att säga att aktierna är värda totalt x bara för att senaste affären gjordes till ett visst pris, eftersom man med mycket låg sannolikhet skulle få det priset för hela klabbet.
1 gillning
Nyemissioner tillför väl ändå bara bolaget mer kapital medan börsvärdet på aktien bibehålls, allt annat lika?
I och med att aktiekursen enligt effektiva marknadshypotesen späs ut enligt det nya antalet.
1 gillning
Ja, men allt beror ju på kapitalanvändningen. Om köparen köper med pengar från räntemarknaden ökar ju kapitalet på aktiemarknaden, om säljaren köper nya aktier.
Vi hade en halv evighetsdiskussion i en annan tråd. Inte ett enda exempel kom du med.
Jag vet inte hur många spaltmeter jag skrev där jag vände och vred på vad som händer när en aktieaffär genomförs. Samtliga dessa varianter och beskrivningar visar samma slutsats. Nettoflödet är noll p.g.a. transaktionerna. Under alla förhållanden.
Kasta inte “yoda says” argument på mig med med “i mer än 30 år”. Ta ett enda konkret motexempel från dina 30 års erfarenhet då? Ett enda!
Principen att handeln genererar noll nettoflöde visar just att argumentet om att indexhandel förvrider marknadspriserna inte håller. Därför det finns bara två typer av köpaffärer när indexfond köper:
- köp av annan indexfond → opåverkad prisvridning
- köp av aktiv förvaltare → den aktiva förvaltaren driver ner priset genom att välja att sälja
Ingen av den tillför ett nettoflöde, vilket gör att indexfonderna kan antingen bara stagnera priset eller inte påverka det. Inte driva upp det utam aktiva förvaltares kontroll.
2 gillningar
Nej, tillförs företaget nya pengar blir det teoretiska värdet högre.
Ett exempel. Ett bolag värderas till 100 miljoner. Bolaget tar in 50 miljoner för att bygga en fabrik. Då blir det teoretiska värdet 150 miljoner.
Vem tror du annars skulle våga satsa nya pengar i ett befintligt börsbolag. Man skulle ju i så fall lika gärna kunna elda upp pengarna!
Aktiekursen späs ut på befintliga aktier, men du får ju samtidigt dessutom nya aktier.
Vid en fondemission är det teoretiska värdet oförändrat. Du kanske blandar ihop begreppen.
Bingo!
Pengar i aktier är ju egentligen ingenting annat än ett högst teoretiskt värde på hela sitt innehav, beroende på storlek i förhållande till omsättningen.
Precis som att snittvärderingen på bostäder knappast hade varit detsamma om hela Sverige plötsligt ska kränga sina bostäder till högstbjudande, samtidigt
Så att man ”har pengar i aktier” stämmer ju inte riktigt från första början. Det enda konkreta är ju de kassaflödena man väntas få på lång sikt. Tänker jag…
Min pedagogiska förmåga är tydligen uttömd. Du får till slut bara förklara gör mig varför nyemissioner inte ökar volymerna på börsen.
Att indexfonder inte driver upp det totala börsvärdet är vi däremot överens om.