337. Hållbart sparande hos fondroboten Lysa | Med Patrik och Sofia

Bara en uppdatering för framtiden med några artiklar jag trillade över idag av Larry Swedroe. :slight_smile:

“Because of their preference for social performance, socially responsible institutions tend to focus more on ESG performance, and may thus react less to direct signals of firm value—the portfolio choices of socially responsible investors (SRIs) will tend to be less sensitive to quantitative signals.

Moreover, if socially responsible investors have a material influence on stock prices, the efficacy of the quantitative signals should be stronger for the stocks that are more held by these investors.” Thus, their paper explored the efficiency question by examining potential links between the choices of socially responsible investors and the efficacy of the signals used by quantitative investors.

Their findings led the authors to conclude: “Our analysis suggests that SR institutions can influence informational efficiency of stock prices, which can also affect corporate financing and investment choices.” They also noted that socially responsible mutual funds can charge higher fees, explaining why some mutual funds may rationally focus more on indicators of ESG and perhaps less on quantitative mispricing signals

economic theory suggests that if a large enough proportion of investors choose to favor companies with high sustainability ratings and avoid those with low sustainability ratings (sin businesses), the favored company’s share prices will be elevated and the sin stock shares will be depressed. In equilibrium, the screening out of certain assets based on investors’ tastes should lead to a return premium on the screened assets.

The result is that the favored companies will have a lower cost of capital because they will trade at a higher P/E ratio. The flip side of a lower cost of capital is a lower expected return to the providers of that capital (shareholders). And the sin companies will have a higher cost of capital because they will trade at a lower P/E ratio, the flip side of which is a higher expected return to the providers of that capital.

The hypothesis is that the higher expected returns (a premium above the market’s required return) are required as compensation for the emotional cost of exposure to offensive companies. On the other hand, investors in companies with higher sustainability ratings are willing to accept the lower returns as the cost of expressing their values.

The major takeaway for investors is that the evidence presented is consistent with the economic theory. Thus, while ESG investors can express their values through their investments, they should expect lower returns from their portfolios—though they also will be taking less investment risk.

1 gillning

Korslänkning:

Nu kommer jag och stör ordningen igen :wave:.

Kul att du/ni börjat kolla in kring det här med hållbarhet och sparande. Bra början och kul att ni skrapat på ytan av taxonomiförordningen. En kul lag som kom 2019 för att underlätta hållbara investeringar i linje med Parisavtalet som togs på COP21 i Paris den 12:e december 2015. Skriver detta inlägg i ljuset av det sparande som inte har ett alternativ utanför börsen och därmed finns det bara ett val: hållbart sparande eller inte.

Paragraferna nedan bygger på Naturskyddsföreningens beställda vetenskapliga rapport kring hållbart sparande. Där finns en matris som beskriver olika strategier och deras påverkanspotential.

A. Tre faktorer fick stor påverkanspotential (3 poäng styck)

  1. Investera i företag med särskilt stor miljöpotential
  2. Låna ut till företag med särskilt stor miljöpotential
  3. Investera och sedan donera avkastningen

B. Två faktorer fick medelstor påverkanspotential (2 poäng styck)

  1. Påverka ägda företag genom dialog eller röstningsförfarande
  2. Låna ut och sedan donera räntan

C. 5 faktorer fick liten påverkanspotential (1 poäng styck)

  1. Investera eller låna ut med extra omtanke om miljörisker
  2. Enbart investera eller låna ut i “rena” företag och undvika miljöbovar
  3. Påverka företagen som lånat pengarna genom dialog

Låt mig lista några fonder och deras ägarbolag, för att se hur hållbara de är i förhållande till denna matris.

  1. Storebrand Global Plus uppfyller A1, A2, B1, C1, C2 och C3 för totalt 11 poäng.
  2. Länsförsäkringar Global Index uppfyller A1, A2, B1, C1, C2 och C3 för totalt 11 poäng.
  3. DNB Global Indeks uppfyller A1, A2 och C1 för totalt 7 poäng.
  4. Avanza Global uppfyller A1 för totalt 1 poäng.

Bilden är ganska talande vilka fonder som har en positiv påverkan på långsiktig hållbarhet. Att då rekommendera en fond som avviker negativt inom detta område från likvärdiga alternativ är det som fick mig skapa denna användare i första läget.

Kantar gjorde en undersökning om hållbart fondsparande under 2023 Q3 på uppdrag av fondbolagens förening. Av 1539 som svarade på frågorna var det 80% eller 1225 som sa att de fondsparade. Av dessa var det 80% som sparade i fonder med hållbar inriktning för att de tror att det har en positiv påverkan på miljö, klimat, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och att de inte vill investera oetiskt. 73% av männen valde detta och 87% av kvinnorna. Av dessa hittade 53% fonden via eget sökande, 65% hos män och 43% hos kvinnor. På frågan om hur viktigt det är att fonden har hållbar inriktning svarade totalt 11% inte alls, 19% hos männen och 3% hos kvinnorna. På frågan om den hållbara inriktningen påverkar avkastningen svarade 33% av de inte kunde bedöma det, 21% hos männen och 42% hos kvinnorna. Sista frågan var kring ett 5 års tillbakablick på “ditt” fondsparande och hur “du” resonerar nu svarade 6% att det blivit mindre viktigt nu, 9% hos männen och 4% hos kvinnorna. Finns många fler guldkorn att plocka ut från det resultatet.

Hållbart sparande är viktigt: män 73%, kvinnor 87%
Hitta fonder själv: män 65%, kvinnor 43%
Inte alls viktigt med hållbarhet: män 19%, kvinnor 3%
Kan inte bedöma om hållbar inriktning påverkar avkastningen: män 21%, kvinnor 42%
Hållbart sparande har blivit mindre viktigt senaste fem åren: män 9%, kvinnor 4%

Det speglas här på forumet som till synes är otroligt mansdominerat.

Kommentar kring avkastning till ägarna för “rena” och “smutsiga” bolag. De som spelar det långa spelet och agerar utifrån sin strategiska inriktning gör andra val än de som agerar kortsiktigt taktiskt för att maximera sin vinst här och nu. För att enklast beskriva skillnaden på dessa är att kolla på Orsted och Aramco. Det första är ett danskt energi- och transformationsföretag som tidigare hette DONG och grundades 1973. Danska staten tog ett beslut som ledde till den första offshore vindkraftspark som genererade energi åt 2300 danska hushåll. Detta var en försiktig början på något stort. 2006 slog DONG ihop sig med ett flertal andra liknande bolag och år 2008 ställde företaget om från att vara ett fossildrivet bolag med fokus på gas till att bli fossilfritt. Det skedde år 2017 då allt fossilt såldes och sedan dess är namnet DONG (Danish Oil and Natural Gas) historia. Nu heter det Orsted och är nästa år ett koldioxidneutralt bolag. Aramco bildades för 91 år sedan och är majoritetsäg av saudiska kungafamiljen. De har ingen tanke på att sluta hämta upp olja ur marken. Tvärtom. De har numer formulerat om sitt hållbarhetsarbete att de är en garant för säkerheten på planeten genom att kunna försörja samhällen med bättre olja än sina konkurrenter. Det är detta bolag Sjunde AP-fonden investerat 500 miljoner kronor i med argumentet att de vill “påverka genom dialog”. Det är lika troligt som att vi alla kan flyga imorgon. De som arbetar på Sjunde AP-fonden borde ta några möten med de från Första AP-fonden som numer har en helt fossilfri investeringsportfölj. Kul med föredömen!

Taktiskt och strategiskt kan också tillämpas på det budskap som förs fram här i podden och i forumet överlag. Ansatsen är att maximera sin egen avkastning över allt annat. Det är en lokal maximering där domänen är begränsad och snäv med få möjliga toppar att sikta på. Väger man in omvärlden in i var och en av våra egna lokala domäner, blir det många fler parametrar att ta höjd för och framförallt många fler toppar och dalar i form av möjliga utfall. Hela företeelsen att utgå från den lokala maximen är vad jag ställer mig frågande till, då den står i kontrast till vad planeten, våra ekosystem och vår framtid på jorden. Det har blivit populärt på sistone att föra ut ett budskap om lev livet medan du kan. Det är ingen ära att vara rikast i dödens rike.

Lek med tanken att ansatsen med råden istället är att maximera jordens välmående, mänsklighetens framtid och att stoppa massutrotningen av både ekosystem och arter. Hade rekommendationerna fortfarande varit identiska, dvs kontra-produktiva mot vad som behövs på den globala domänen?

Kan också formuleras så här: Är livet värt att leva när miljarder människor runtomkring dig lider och det sker ett eskalerande massutrotande av ekosystem & arter som i sin tur skadar dig som individ på sikt?

2 gillningar

Graf som jag kom över nyligen.

ESG funds invest in companies that operate with sustainable and ethical practices. They were very popular a few years ago; however, they are now closing at an increasing rate. Oddly enough, it’s not due to poor performance. Over the last five years, if you invested $100 into an ESG fund it would have grown to $157 vs. $160 in the S&P 500. Many attribute the decline to their higher fees, declining interest since they are not “outperforming” as promised, along with the minimal evidence that these funds are able to instigate any meaningful societal changes.

FI vill att företagen standardiserar sin redovisning för konsumternas bästa.

1 gillning

What’s Behind The ESG Investment Backlash

Kulturkriget i USA ligger bakom den kritik som hörs mot all form av progressiv politik i det stora landet väster om oss. Att kolla på statistik över fonder och dess ägande måste sättas i rätt kontext för att kunna användas.

Gör en sökning på “Blackrock ESG criticism” och den som söker kommer finna ett helt hav med artiklar om den kritik som förts fram i ökande grad de senaste åren.

För att sätta hållbara investeringar i ett perspektiv. De i USA som försöker komma igenom bruset och argumentera för dessa, har nu förändrat sitt budskap då det uppfattats som att de använt sig av för hårt och brutalt språk enligt dess kritiker.

“Diversity, equity, and inclusion” eller “Mångfald, rättvisa och inkludering” som ingår i två av de tre benen av ESG är också något som företag i USA slutat diskutera. De har till och med börjat använda andra ord för de insatser de fortsatt gör inom det området.

Varför?

För att MAGA-rörelsen (cirka 25% av amerikanska folket som röstar i val) gör allt i sin makt för att få stopp på minsta förändring till något de anser är sämre än hur saker och ting är idag. Där ingår hållbarhet, klimatpolitik, lika rättigheter och försök att komma till rätta med rasism och diskriminering. Med mycket mera. Det närmaste vi har detta i Sverige är de som inte tror på klimatforskningen.

Det börjar nu spridas också till Sverige. Tyvärr.

Uppsidan är att våra stora finansiella aktörer struntar i denna kritik. Då de vet att kritikerna inte har annat än känsloargument. Lite som Alec’s felaktiga påstående att investera i smutsiga bolag är bra för den omställning som behövs. Våra stora fonder med hundratals miljarder investerat i sig kommer lyckligtvis fortsätta som de nu ställt om till. Det betyder ett drastiskt snabbare tempo i omställningen till framtidens bolag. Den största globalfonden i Sverige har över 100 miljarder i investerat kapital och den ska till 2030 fasa ut alla bolag som inte har uppnått nettonoll koldioxidutsläpp innan dess. Detsamma kommer ske med alla fonder som arbetar i enlighet med reglementet för Artikel 9. Det är hur snabbt omställningen måste ske om vi ska ha en chans att hålla den globala temperaturökningen under 1,5C till dess.

1 gillning

Kan du redovisa stöd för påståendet att dessa fonder är likvärdiga?

2 gillningar

Hade ett intressant samtal med en kompis inom finans som kastade ljust på en aspekt som jag inte tänkt på kring ESG-fonder. Att det är väldigt många ganska kassa företag som får pengar för att de har en “grön” verksamhet men som inte uppfyller på de andra villkoren.

Exempel är ju t.ex. AMF som lade in många miljoner i Cake…

och så här blev det…

1 gillning

Fast var Cake egentligen ett kasst företag eller var det investerarvinden som vände? (Vilket är något som sker oavsett ESG)

”Det är inte en utan flera omständigheter som gör att vi hamnat i den här situationen. Klimatfrågorna är inte längre i fokus, vi befinner oss i en lågkonjunktur. Det handlar om oss, men det handlar också om ekosystemet för riskkapital. För tillfället är det helt dött, det finns inga tagare i den senare fas Cake är i.”

Men frågan är om det egentligen är brist på pengar som är problemet.

För “slantar finns”, som min kollega Emelina brukar säga. Faktum är att klimattech är den bransch som lockade mest kapital under 2023, enligt riskkapitalbolaget Atomicos senaste rapport. Av alla tech-investeringar står sektorn för 27 procent, vilket är mer än en fördubbling sedan 2021 och mer än finanssektorn och mjukvaruföretagen som tidigare dragit in mest.

Ett exempel på det är att bara timmar innan Cake tvingades ansöka om konkurs, så meddelade svenska elflygbolaget Heart Aerospace att de tar in över 1 miljard kronor.

Men vinden har delvis vänt för mobilitets-aktörerna som riktar sig till för privatpersoner. Och det har gått snabbt.

För bara några år sedan trodde många investerare genuint att en elsparkcykel var halva lösningen på klimatkrisen. Pengarna pumpades in i sektorn.

Nu anser allt fler att lösningen inte är så enkel. Faktum är att den kanske till och med är kontraproduktiv. Ta en promenad, människa!

Istället vänds blickarna mot deeptech, forskning och grön industri. Här finns löften om en grön framtid, pengar – och “nästa grej”.

Cake var dessutom mitt i sin tillväxtresa, en av de svåraste faser att få in kapital i. Tyvärr – får man säga. För som vår krönikör, kapitalstrategen Elina Åkerlind sätter fingret på i en krönika här: “Vi gillar alla nyheter och trender, men vi som jobbar med investeringar måste våga se bortom nyhetens behag om vi ska uppnå hållbarhet på riktigt”.

Cake kommer att klara sig, på ett eller annat sätt. Serieentreprenören och visionären Stefan Ytterborn likaså.

Men impact-investerarna jagar nästa nyhet. Cake är tyvärr varken den första eller sista som kommer att uppleva det.

Precis. En massa gröna bubblor. Man får hoppas att drömmarna om tex grönt stål i norr spricker innan ännu mer av våra pensionspengar brinner upp.

Elflygplan. Jag anser att Heart Aerospace är en scam.
Jag gjorde lite egna enkla beräkningar och de där elflygplanen kommer aldrig att bli verklighet. Varken prestanda eller möjligheten att ladda dem är rimliga.
Dessutom finns det ekonomiska hinder och marknaden verkar orimligt liten.

Kul att någon vill utveckla nya häftiga produkter. Men de lurar in mina pensionspengar och våra skattepengar i dessa riskprojekt.