Oj, det här blir ett långt svar på frågorna som utgick från ramverket frö investeringsstrategi.
Men jag gör ett försök:
1. Vad är strategin?
Att välja fonder med uttalade mål att investera klimatmässigt och etiskt hållbart. Inte en fond utan flera.
Fonderna ska ha som mål att investera i aktiebolag som bidrar till olika dellösningar på klimatkrisen, och/eller gröna obligationer. Fondförvaltarna väljer bort investeringar i fossila bränslen (olja, kol o.s.v.), klusterbomber, trampminor, tobak, alkohol och pornografi. Kort sagt enligt Svenska kyrkans riktlinjer för placeringsregler för etik och hållbarhet. Kyrkan tycker att det är en dålig idé att förstöra den jord som Gud skapat. Jag är inte troende, men jag tycker också att det är en dålig idé att förstöra planeten vi bor på och de växter och djur som bor på den.
För mig handlar detta också om att jag vill sova gott även om jag tjänar pengar på mina investeringar. För mig är bensin, kol och olja lika illa som tobak: Alla skitar ned luften och orsakar cancer. Tobaksodling orsakar dock inte någon klimatupphettning. (och ja, jag skänker också pengar till välgörenhet och klimatsmarta projekt)
2. Vad är tesen om investeringsstrategin bygger på?
Tesen är att fonder som investerar i bolag och obligationer av ovanstående typ kommer att ge bättre avkastning eftersom de över tid kommer att generera mer pengar än konventionella fonder ”med rymligare samvete”, oavsett om de är aktivt förvaltade eller om de är indexfonder.
3. Stöds tesen av historisk data?
Hållbara fonder har inte funnits länge. Historisk data blir alltså inte mycket äldre än 10-15 år. Lysa har på sin sida gjort en extrapolering bakåt i tiden för sitt Breda alternativ. Tyvärr verkar de inte har gjort motsvarande extrapolering för sitt Hållbara alternativ. Jag gjorde med hjälp av Nordnets statistik för olika fonder en liten jämförelse. Jag gjorde detta för två veckor sedan så siffrorna är inte dagsaktuella). Om vi siktar på maximal risk på Lysa och alltså 100% aktier och inga räntor, för att få maximal teoretisk avkastning så får vi följande avkastningssiffror.
(Notera att Lysa extrapolerade siffror visar avkastningen för 5 och 15 år. Nordnet anger avkastningssiffror för 5 och 10 år, men inte för 15 år. Att jämföra 10 år mot 15 år är inte schysst, men jämförelsen borde ju snarast vara till Lysas fördel. Över 15 år bör väl Lysa ge mer avkastning än vad övriga fonder gör på 10 år. Även inräknat finanskrisen 2008. Äpplen och päron men jag gjorde ändå jämförelsen).
- Lysa Bred 5 år: 76% … Lysa Bred 15 år: 200 %
-
Nordea Klimatfond 5 år:113 % … Nordea Klimatfond 10 år: 238%
-
Öhman Global hållbar 5 år: 99 %… Öhman global hållbar 10 år: 250%
-
Handelsbanken Hållbar Energi 5 år: 215%…Handelsbanken Hållbar Energi 10 år: 357%
-
SPP Global Solutions 5 år: 123% …(SPP Global Solutions har inte funnits 10 år, men efter ca 8 år så visade grafen ca 250% avkastning:
-
Proethos fond har funnits i 3 år och har under de åren gett 150% i avkastning.
Jag tog mig också friheten att jämföra två globala indexfonder utan uttalat hållbarhetstänk och ser att de i princip presterar lika med Lysa Bred:
(Länsförsäkringar Global Indexnära har inte funnits 10 år, men efter ca 8 år så visade grafen ca 160% avkastning. Också ungefär i linje med Lysas Breda.
4. Vad är den teoretiska förklaringsmodellen till att det fungerar?
Vad som för mig är viktigare än grafer och tabeller över historisk ekonomisk avkastning är förutsättningarna för ekonomisk tillväxt på en planet som kippar efter andan. Sådana här grafer blir då intressantare för mig:
Koldioxidhalt i atmosfären avgör temperatur på jorden. Det är fysik och ingenting att diskutera. Vem som helst kan gå in i ett laboratorium och utföra experiment med luft som vi höjt koldioxidhalten i och se resultatet av solens värmande strålar.
De koldioxidhalter som jorden har fått nu innebär också att jordens medeltemperatur, något eftersläpande, är på väg mot nivåer som vår människoart aldrig upplevt. Inte världen heller på 800 000 år. Klarar världens ekonomi detta? Vad händer när fler och fler företagsledare, politiker, investerare och konsumenter inser att det här är allvarligt?
Flytt av pengar till säkra tillgångsslag. När det sedan börjar bli ännu mer bråttom går mer och mer investeringar in i aktiviteter och företag som gör saker som kan rädda oss, eller åtminstone mildra skadorna.
5. Hur vet du att strategin / tesen kommer fungera även i framtiden?
Upphettningen av klimatet stoppar inte imorgon. Den kommer vi att få dras med under många decennier, om vi nu lyckas bromsa den. Vad som däremot är klart är att konsekvenserna av den kommer att accelerera. Utökade skogsbränder, havshöjningar som gör att grundvatten blir odrickbart, längre och värre torkor, hårdare stormar, större översvämningar när skyfallen blir mera omfattande…
När problemen blir mer och mer uppenbara så finns två val. Antingen skicka in pengar i saker som kan göra skillnad. Eller invänta kollaps av natur som är viktig för vår överlevnad. Om våra grödor inte överlever temperaturstegringen, lär inte vi göra det heller. Inte heller om de insekter som ska pollinera våra grödor dör av värmestegringen. Om en stor del av befolkningen svälter och slåss för sin överlevnad hur kan det då ske någon ekonomisk tillväxt.
Strategin med att enbart investera i företag som adresserar klimathotet och övriga problem för mänsklig fortlevnad är en antingen/eller-strategi. Antingen gör mänskligheten rätt de närmaste tre decennierna (och då går merparten av de underliggande företagen med vinst) eller också gör mänskligheten fel, och då spelar inget längre någon roll. Över huvud taget. Åtminstone inte för våra efterkommande.
Stora finansbolag börjar nu allt oftare gå ut med att nyheter att de ska ändra sin placeringspolicy. Det kan vara greenwashing, ja visst. Men menar de detta på allvar, då är ett paradigmskifte på gång. Om inte: Game Over.
6. Hur följer man strategin som småsparare?
Investera i flera fonder med uttalade klimatambitioner. Aktivt förvaltade, eller litet mindre aktivt förvaltade. Lysas hållbara är jag ännu inte säker på eftersom de inte presenterat en extrapolerad graf bakåt i tiden. Den grafen hade jag velat se. De fem fonderna som jag räknade upp är de som jag gillar bäst.
Vissa har höga avgifter, men det tar jag gärna för att få diversifieringen. Tittar man på de underliggande bolagen i fonderna är det få som finns representerade i samtliga fonder. Det innebär att det inte bara är 20-30 underliggande företag som det investeras i, om man väljer att köpa fyra eller fem fonder med ambition att rädda världen. Det går inte att säga vilken fond som kommer att gå bäst för enskilda år, men sammantaget uppväger de fonder som gått bra, de fonder som gått dåligt.
När man tittar på underliggande aktiebolag, t.ex. inom hållbar energi går det inte heller att säga vilket bolag som kommer att gå bäst, men generellt kommer de att gå bättre än de bolag som producerar energi med kol och olja. El från sol och vindenergi är idag billigare än kolenergi. Bolagen som sett sin framtida vinst i kol kommer att sitta med stranded assets.
7 En bonsfråga: Varför lyfte jag frågan här på forumet?
Det är möjligt att ni tycker att jag tycker att jag har fel. Men det är bara bra. Ju mer mothugg jag får, desto mer väcks min lust att bevisa att jag har rätt, och bra konstruktiv kritik är för mig ett sätt att förbättra min strategi. Det här är min väg att gå. Ge mig 10-15 år så återkommer jag med ett resultat. 
