Det har skrivits en del om hållbart sparande. Mycket av kritiken verkar gå ut på att sådana fonder typiskt sett kostar mer utan att självklart leverera någon meravkastning. Det finns olika teoretiska antaganden om att det ska gå att få meravkastning men de resonemangen verkar handla mest om marknadsföring.
Vi har nu haft en period där börsen gått extremt bra och där det dessutom funnits en hype kring hållbarhet (under 2020). De som gått “all in” i hållbarhet kan därmed säga att de är utmärkt nöjda och att allt är fint och bra, eller har iallafall kunnat göra det fram till nyligen.
Är det någon som har några mer substantiella tankar om detta?
Det är “trams” såtillvida att du sänker din förväntade avkastning när du exkluderar “smutsiga” bolags marknadsvikter. Samt att sådana fonder brukar vara några punkter dyrare i förvaltningsavgift som du säger.
Men det är inte “trams” om man gör det valet efter sin egna moraliska kompass. Sedan kan man i och för sig diskutera om det inte vore lättare att investera i hela marknaden och istället donera överavkastningen direkt till ESG-relaterad välgörenhet.
Jag är med på svaren så långt. Det jag funderar på är mer om det finns några fonder, strategier eller annat som skulle kunna vara relevanta, utifrån att man ändå har ambitionen att försöka ha någon sorts hållbarhetsfokus.
Lysa har en hållbar variant och den är väl ok? Vilka andra “normala” fonder som har mer eller mindre trovärdiga hållbarhetslöften är jag inte helt klar över. Jag tänker nu främst på fonder som man väljer av andra skäl än för att de är inriktade mot hållbarhet.
Fast är det verkligen ett gott beslut “värdegrundsmässigt”? På vilket sätt gynnar det miljön (t.ex.) att just jag äger vissa aktier, till skillnad från att någon annan gör det? För att jag ska kunna köpa måste ju någon annan sälja.
Det är ju som med alla aktier utöver vid nyemissioner. De är “begagnade” men du gynnar företagen i fråga genom att pressa upp aktiekursen på marginalen lär du lägger dig i orderdjupet.
Företaget i fråga kan utifrån en högre kurs sedan enklare låna kapital, sälja aktier dyrare eller göra nyemissioner. Men ja… Det är ju som med allt annat verkligen på marginalen.
Svaret på din frågeställning är: nej, det är absolut inte trams.
Däremot har vi haft det här ämnet upp ett gäng gånger och ingen ändrar sin ståndpunkt eller hittar nya referenser. Vi har olika ståndpunkter, lika mycket som de som räknat på det kommer fram till olika slutsatser. Sen kan ni gärna få kasta samma gamla videor och rapporter i min riktning igen och igen, men spana in det som jag och andra länkat tidigare först är ni snälla.
Har du jämfört dem mer i detalj? Det verkar intressant med mer konkreta exempel. Jag tänker på skillnad i avgift och huvudsakliga skillnader i innehav.
Jag är inte inne på portfölj hanteraren i Morningstar nu, men genom att använda den jämför jag mina fonder på olika tidsperspektiv, volatilitet och kostnad.
Länsförsäkringar klimatindex kostar 0,6% per år, läns global Indexnära kostar 0,2, men sist jag kollade låg klimatindex ett par % högre i avkastning på 3 års perspektiv (den har inte funnits i fem år om jag minns rätt).
Den här fonden verkar förvisso vettig men i praktiken är skillnaden mot Global indexnära inte så stor. Jag har jämfört innehaven på Avanza. Jag sympatiserar med själva modellen men ställer mig tveksam om en högre avgift kan motiveras av avkastningen.
Lätt att ta bort lite bolag från index och ta 3 ggr så mycket betalt för nästan samma sak. Haha. Trevligt. Smmart attsälja något dyrt med ett fint namn. Om det kostade lika mycket som LF Global indexnära 0.22% i avg hade jag också valt klimat fondenindex. . Värför måste något vara dyrare om du plockar 300 bolag i från index? Det borde vara billigare.
Den fonden verkar likna LF Global klimatindex mycket men däremot ha en klart mer relevant avgift. Om den kostar 20% mer än normal indexfond kan jag tycka att det är reko. 200% mer känns inte riktigt vettigt.
Jag hör till dem som har investerat lite grann i “hållbarhetsfonder” av ideologiska skäl. Det här är min åsikt:
I dagsläget kanske sådana fonder inte gör så mycket som är bra för miljön, i alla fall inte “netto bra” eller hur jag ska säga. Mera som att de gör mindre skada än andra.
Jag har en företagsobligationsfond med beskrivningen: “obligationer som är särskilt utgivna i syfte att finansiera förbättringar av miljö, klimat, fattigdom, eller något av de övriga 17 Globala målen antagna av FN”.
Om jag kollar på innehaven där så finns t.e.x H&M med. Det är bevisat att modeindustrin är en stor klimatbov, så varför skulle H&M vara bra ut hållbarhetssynpunkt? Jo, för att de avsätter pengar för att arbeta med hållbarhet. Även om de fortsätter förstöra miljön med sin produktion av billiga kläder så får de ge ut obligationer i en hållbarhetsfond om de jobbar med att utveckla produktionen mot att bli mer hållbar.
Och där någonstans så tror jag att man måste börja. Jag tror inte att det är rätt att utesluta alla “smutsiga” bolag, t.ex. oljebolag. Jag tror (helt optimistiskt) att det går att förändra systemet inifrån genom att avkräva bolagen hållbarhetsarbete.
Jag hoppas att vi är i början av en förändring av marknaden där hållbar utveckling och hållbarhetsindex kommer att spela en allt större roll vid investeringar på sikt. Mitt eget investerande i fonder med hållbarhetsprofil är därför med förhoppningen att det ska göra skillnad på marknaden i framtiden, även om det inte har så stor betydelse just nu.
Jag tycker personligen att termen “hållbar” till stor del saknar mening idag, i varje fall på ett sätt som skulle kunna guida mig i mina investeringar. En anledning är att det säljer så bra - bara där blir det svårt att hålla isär vad som är en för stor andel marketing. Det blir svårt eller omöjligt att skilja mellan vad som är marknadsföring och poserande, och vad som faktiskt är vårdande för våra själar eller vår planet.
En annan anledning är att hållbarhet som begrepp är politiserat och används som ett paraplybegrepp för allt möjligt en föreställd miljö- och rättviseaktivist inte borde gilla. Om jag tittar på vad som anses vara hållbarhetsrisker exempelvis, är det ofta inkluderat kärnkraft, djurförsök eller bolagsstyrelser med för många vita män, av vilka jag inte alla anser vara ett problem, eller i vart fall en för komplex fråga för att vara en av eller på-grej. Detta blandas sedan friskt med klusterbomber, barnarbete och cannabisodling till en hållbarhetscocktail som blir väldigt svår för mig att förhålla mig till.
Jag är personligen i vardagen investerad i att vara “hållbar”, men att använda både idén och begreppen utanför mina privata vardagsval (bil - inte bil, flyg - inte flyg, nytt eller second hand, köpa eller inte köpa, skänka eller inte skänka etc.) har jag funnit meningslöst.
Jag har en hyfsad portfölj i solcellslån hos Trine. Det jag gillar med den är att den ger mer direkt positiv miljöpåverkan. Det behöver inte vara fel att utesluta t.ex. oljebolag men jag tycker att det känns bra med direkt mätbar miljöpåverkan.
Jag förstår inte riktigt grundfrågeställningen här. I ditt startinlägg pratar du bara om överavkastning, men jag har aldrig sett någon hävda att så kallade hållbara fonder skulle ge en sådan (men det kanske bara handlar om att det är jag som har missat det).
Det enda som jag ens har sett någon hävda är att så kallade jämställda bolag skulle kunna ge en överavkastning, ett begrepp som jag antar ibland ingår i hållbarhet.
Sedan skriver du ingen direkt kritik av själva hållbarhetsfonder utifrån ett perspektiv vad de faktiskt åstadkommer i världen.
Så, skulle du kunna förtydliga vad det är du undrar/vill diskutera?
Sedan kan man i och för sig diskutera om det inte vore lättare att investera i hela marknaden och istället donera överavkastningen direkt till ESG-relaterad välgörenhet.
. Värför måste något vara dyrare om du plockar 300 bolag i från index? Det borde vara billigare.
